1. Domprostar och Kyrkoherdar i Westerås Domkyrko-, St. Nicolai och St. Ilians Församlingar.
Domproste-titeln upphörde stundom för längre tid. Pastores wid alla kyrkorna i Westerås äro här intagne i samma series. St. Nicolai kyrka hade ännu år 1611 sin särskildta församling. St. Aegidii kyrka nedrefs 1640. I densamma hade St. Ilians församling hållit sin gudstjenst intill 1611.
Riccardus — Anonymus — Haquinus — Phillipus — Hemmingus Laurentii — Matthias Halfstani — Johannes Arwidi — Laurentius Boberg — Hermannus Roglef — Johannis Torstani — Nicolaus — Tidekinnus — Ingemarus — Johannes Jerechinni — Nicolaus Waldemari — Jacobus — Benedictus Johannis — Olaus — Helgo — Andreas Olavi — Gottskalcus — Wenricus Lehusen — Lubertus Weslo — Sweno Esberni — Canutus Michaelis — Nicolaus Andreæ — Henricus Johannis — Christopherus Caroli — Petrus Matthiæ — Petrus Andreæ — Olaus Canuti — Ericus Petri — Petrus Johannis — Henricus Andreæ — Laurentius Grå — Erasmus Nicolai Arbogensis — Salomon Birgeri Wallensis — Jonas Andreæ Jemtius — Andreas Petri Arosiensis — Elias Olai Helsingius — Gabriel Holstani Holstenius — Petrus Olai Dalekarlius — Henricus Petri Moræus — Johannes Laurentii Barchius — Nicolaus Georgii Dwan — Nicolaus Laurentii Barchius — Petrus Georgii Tillæus — Jacob Swedelius — Daniel Herweghr — Johan M. Fant — Eric Waller — Thomas Jedeur — Johan Olof Wallin — Swen Wijkman Casp:son — Jonas Reinh. Fellenius — Andreas Bruhn — Gabriel Hwasser.
1. Riccardus. Prepositus de Arusia 1168. War Biskop i detta stift 1176.
2. Anonymus. Domprost 1232, då Påfwen Gregorius IX befallte honom med kyrkans bann twinga Helsingarna att betala Ärke-Biskopen i Upsala det han för dem utlaggt till Apostoliska kammaren.
3. Haquinus. Canonicus 1295. Domprost 1299, då han waldes till Biskop, men afsade sig denna wärdighet. Såsom Deputatus Compromissarius walde han till samma embete D. Nicolaum, Canon. Lincop. 1300. Nämnes ock 1311 och 1320.
4. Phillipus. Canonicus. Curatus Ecclesiæ Aros. 1320, således i Stadskyrkan. Underskref då Biskop Israels förordning om uppbörden för Domkyrkan och dess fördelning emellan Kanikerne.
5. Hemmingus Laurentii, af Sparreätten. Canonicus 1320—25. War Domprost 1335. Han blef det året tillika med Biskop Odgissel förordnad till Executor af Upsala och Westerås Kaniken Ulf Hollagersons testamente. Förordnades 1337 af Påfwen att hålla en sträng undersökning hos predikomunkarna. Ärke-Biskop i Upsala 1342. Död 1351.
6. Matthias Halfstani. Vir nobilis. War Præbendatus i Upsala, och derifrån Domprost här, som han nämnes 1347 och sedan flera gånger, till och med 1357. Förekommer endast i köpe- och bytesbref angående jordegendom.
7. Johannes Arwidi. Discretus vir, Curatus Ecclesiæ Cathedralis Aros. 1353. Wittne och Fasteman i ett jordbref.
8. Laurentius Boberg eller "Herra Laurintz B. venerabilis et nobilis dominus." Son af RiksRådet Laurens Boberg till Ekeberg, som i wapnet förde en lilja mellan twenne hjorthorn. Canonicus 1345 och på Örebro möte 1347. War 1355 "Kyrkoherre i Munkatorp", och slutligen Domprost i "Westerårs" 1369, då han bewittnade Tideka Pederssons gåfwa till sin hustru. Kallas 1373 Electus.
9. Hermannus Roglef, "hederlig man, Kyrkiohärra och Själaryktare ad Sanctum Ilianum" 1371, då han sålde en stadstomt till Bertil Nagil, inför Borgmästare och Rådmän i Westerås.
10. Johannis Torstani, "härra Jenis Torstenson." Curatus 1375; wid hwilken kyrka nämnes icke.
11. Nicolaus, "Niclis af Wetterme, Præbend. Själaröktare och Kirkowärjande wid Domkirkone" 1378. Gjorda då ett "tomtaskifte" för kyrkan.
12. Tidekinnus, eller "Tideka, Sacrista i Domkyrkone innan Westerarosee och Själaröktare ath Sancti Elijans samma stads" 1378. Wittnar i den föregåendes bytesbref.
13. Ingemarus bär titel af "Domprowast innan Westeraaros" i flera behållna skrifter 1405, 06, 12, 13 ja ock 1427, då han i ett qvittence kallar sig Apostolicæ Sedis Succollector per Regnum Sveciæ. Idkeligen sysselsatt med jordköp och byten.
14. Johannes Jerechinni anföres af flere Historici såsom Domprost och Electus i Westerås och K. Erics Canzler, då han 1409 förordnades af Konungen till Ärke-Biskop i Upsala. Besynnerligt är, att intet document blifwit anfördt, eller nu finnes, hwaraf hans tjenst wid Domkyrkan kan intygas. Se widare om honom i Biskopsserien.
15. Nicolaus Waldemari, "Kyrkoherra i Westeraarose" 1411, förekommer wid en twist om jord i "Langatoble Badeljonga socken", som olofligen war bortsåld ifrån Domkyrkan.
16. Jacobus eller "Härra Jacober Kyrkiohärrä i Westeraaros" 1440—42. Troligen wid Stadskyrkan, till hwars förmon han intygar om själagåfwor.
17. Magister Benedictus Johannis, "Kyrkioherre i Westeraarose" en märklig man, som finnes först nämnd 1448. År 1467 heter han "Benedictus Niger Arosius," och war Præpositus Arosiensis, samt tillika Professor et Rector Academiæ Gryphiswaldensis. I Acad. matrikel nämnes han Schwartze Bengt och war både Pastor och Præpositus i Westerås. Dessa då olika tjenster träffas icke tillsammans hos någon annan före reformationen. År 1472 fick han af R. R. Fader Ulfson Ängsö Præbenda, med wilkor, att der hålla en Capellan. Nämnes ock wid embetet 1477 och 1484, men dog sistn. år och begrofs i Domkyrkan XII Kal. Dec. som ses af grafstenen.
18. Mag. Olaus, eller "Mäster Oloff Diäken," det will säga Decanus wid Domkyrkan, 1484. Har säkert succederat Mäster Bengt, ty hans namn, med förgylda bokstäfwer: Olaus prepositus, har funnits på ett kyrkans altartäcke, tillika med Biskop Lydikas wapen, som båda blifwit ditsatte före 1487, ty det året blef Biskopen död.
19. Helgo, Curatus, nämnd i ett jordebref 1486, men utan uppgift af församlingen, hwarwid han tjenat.
20. Andreas Olavi. Nämnes Canonicus 1484, men "Domprowast" 1492, då han bewittnade Borgaren B. Trymbils insticktelsebref af en præbenda. Hade 1494 med flere det uppdrag, att afdöma en skarp träta emellan Strengnäs Dom-Capitel och Conventet i Eskilstuna. Lefde ock 1495, då han beseglade ett gåfwobref.
21. Mag. Gottskalcus. Underskref nyssnämnda Dom 1494 och war Canonicus, men 1503 Domprost, nämnd i ett bref som Biskop Rudbeckius haft i händer. Antecknas ock för död det nämnda året.
22. Doct. Wenricus Lehusen. Hade 1499 fått Påfwen Alexander XI:s bref till flere Biskopar i Swerige, att insättas i något godt canonicat, och war 1508 Domprost härstädes. Säkert son till Reinholt Lehusen och Beata Belo, som 1450 inkommo ifrån Norrige. Anna R. D. Lehusen, lika säkert hans syster, war Abbedissa i St. Claræ kloster 1508—16 o. följ., och förrådde till Kon. Christiern de Swenskar, som under Stockholms belägring flytt till klostret.
23. Mag. Lubertus Weslo eller Mäster Liberth, war "Dækin" d. ä. Decanus 1508, men, då han 1511 wittnar i ett gåfwobref, Domprost i Westerås, äfwensom 1514. Men bästa minnet är hans namn af år 1519 omkring en Mariæbild på en stor stentafla, inmurad på wäggen wid Domkyrkans stora dörr, den han förmodligen påkostat. Af hans wapen will Örnhjelm sluta till Rosenhane-ätten.
24. Sweno Esberni. Hade warit Curatus wid St. Aegidii eller Ilians kyrka i Westerås, till dess han 1519 flyttades till Thortuna församling.
25. Mag. Canutus Michaelis, eller den i Sw. Historien bekante Mäster Knut, den emot K. Gustaf trolöse. Med hela detta namn finnes en ha blifwit Baccalaureus in Academia Lipsiensi 1509, och är troligen denne. Att han ock är den Mag. Canutus, Canonicus i Westerås, som, tillika med flere prester, blef intagen i K. Christierns dagtingan med fru Christina Gyllenstierna 1520, kan nästan ej betwiflas. Snart befordrad till Domprost här och till Riksföreståndarens Canzler, blef han 1522 af Dom-Capitlet i Upsala wald till Ärke-Biskop, hwarpå följde Regentens bifall och Påfwen Adrian V:s konfirmation. Dock dröjdes med inställningen, ty han kallas ännu Electus, då han bewistade riksdagen i Upsala 1523, den han öppnade med ett latinskt tal. Men all denna härlighet hade en plötslig ända. Genom egna bref öfwerbewisad om delaktighet i Bisk. Sunnanwäders stämplingar, som han ock myndigt sökte förswara, blef han tillika med honom, s. å. 1523 mormässotiden ifrån embetet dömd. Skonade till lif och frihet togo båda flygten till Dalarne, der de uppehöllo sig hos Mäster Jacob i Mora, och sedan till Norge, uppäggande prester och allmoge till resning. Ändtligen, då bedrägeriet med den falske Sturen war misslyckadt, blef Mäster Knut på Konungens anfordran utlemnad, med mycken försmädelse i Stockholm införd samt derstädes, efter ransakning och dom, halshuggen och steglad 21 Febr. 1527.
26. Nicolaus Andreæ. Uppgifwes för Mäster Knuts efterträdare af Celsius, men Domprostnamnet träffas icke i handlingarne på nära 20 år. Antingen war han förut Prior i Westerås Dominicanerkloster efter den trolöse Broder Robertus, och likasom han, först emot Konungen, men hade sedan lämpat sig efter tiden; eller, hwilket är mera troligt, war han den Nicolaus A. som warit Herr Sten Stures Hofprest och befordrades 1517 till ett prebende wid Domkyrkan. All widare underrättelse saknas.
27. Henricus Johannis. Med wisshet känd såsom Prior i Westerås kloster, då Konungen 1528 satte honom att predika i Domkyrkan. Blef Biskop i detta stift 1535.
28. Christopherus Caroli kallar sig "Prædicator i Westerås", då han 1529 war på mötet i Örebro och underskref dess beslut. Om detta war en förändrad titel i följd af reformationen, eller ett bewis att han, såsom flere, utgått af predikobrödernas kloster, och antagit prestembete wid Domkyrkan, kan nu icke utredas.
29. Petrus Matthiæ, skrifwer sig "Præbendatus" i ett bref af 1535. Då själamässorne nu woro afskaffade och anslagen dertill reducerade kan tagas för afgjordt, att denne Peder Mattsson warit Underpastor eller Predikant i staden, med underhåll af en gammal præbenda.
30. Petrus Andreæ. Den förste efter Religions-förbättringen som kallas Domprost i Westerås 1541 o. följ. Nämner sig wid flera tillfällen Officialis som ock betyder det samma som Domprost, men med nog likhet ännu af forntidens skick, utan att wara någon egentlig lärare. Hade warit K. Gustafs Capellan och förblef tillika wid den tjensten. Biskop i Westerås 1556.
31. Olaus Canuti, Prins Erics Præceptor och Hofprest, blef Predikant i Domkyrkan 1545. Nämnes Domprost 1558. Genom byte med Mag. Erasmus Pastor och Prost i Stora Tuna 1571.
32. Mag. Ericus Petri. Har, med de twå efterföljande, 1556 bewittnat skattskrifnings-längderna för staden och socknarne. Såsom den första i ordningen troligen Stads-Pastor.
33. Petrus Johannis. War här, såsom nyss nämdes, 1556. Kallas Pastor Civitatis 1560, då han gjorde ett gårdsbyte med Konungen. War Canonicus eller Consistorialis 1571 och underskref samma års bewillning. En tafla med några wackra wersar på latin öfwer twå aflidna döttrar 1566 har han låtit uppsätta i Domkyrkan, men den är nu förfallen.
34. Henricus Andreæ, kallade sig Montanus och studerade 1552 i Wittenberg, hwarifrån han skref och hemsände till sina gynnare några böcker. Säkert ock en af de ynglingar, som K. Gustaf underhöll i Tyskland till studier. Återkom till riket med recommendationsbref till Konungen ifrån Melanthon 1554. Såsom Predikant i Westerås war han den tredje i ordningen, med de ofwanstående, som underskref mantals-förteckningen 1556. Af K. Eric förordnad till Pastor civitatis 1562. Af en samtidig berömd såsom doctus et pius vir. Död 10 Oct. 1563.
35. Laurentius Grå. Född wid St. Kopparberget, der nu staden Fahlun är belägen, i en gård som länge kallades "Grå-gården" och uppföres i en gammal anteckning för Kyrkoherde i Westerås. Är troligen den Laurentius Pastor Aros. som nämnes i Fogden Söffring Jutes räkenskaper år 1562, och som då tydligen tjent wid någon af de mindre kyrkorna.
36. Mag. Erasmus Nicolai Arbogensis. Kyrkoherde här 1565. Pastor och Prost i St. Tuna 1567, kallad derstädes "Ordinarius," med någon Biskops-myndighet. Återkom genom byte med Olaus Canuti och blef Domprost 1571. Slutligen Biskop 1574.
37. Mag. Salomon Birgeri Wallensis. Son af Pastorn i Mora Birgerus Johannis. Wäl studerad och Magister i Tyskland blef han först Rector i d. w. Trivial-skola i St. Tuna. War 1571 flyttad till samma syssla i Westerås och underskref Upsala mötes beslut 1572. Domprost war han 1574 och s. å. Herredagsman i Stockholm. Den tiden fast i den Evangel. Lutherska läran. Då Bisk. Erasmus sände nya handboken till honom wid altaret att mässa derefter, kastade han boken med all magt ifrån sig i församlingens åsyn. Orator på prestmötet 1576. Såsom märklig predikant kort derpå kallad till Stockholm att wara Pastor wid Storkyrkan, då han ock antogs af Konungen till dess Hofpredikant. Nu lät han öfwertala sig att antaga den nya Liturgien, men blef af en serdeles händelse uppwäckt att förkasta densamma, och sedan dess starkaste motståndare. Händelsen som förändrade honom beskrifwer Biskop P. J. Angermannus i sina sammantr. Likpred:r så: Då predikan ändad war och han med tjensten wid altaret så widt kommen, att instiktelseorden woro uppsungne, då hände honom en syn, att han såg wid altaret en brinnande låga, och i lågan många skrymtare som han kände. Då förskräcktes han alldeles, låtandes den andra parten af insticktelseorden stå tillbaka med widare tjenst, gick gråtandes i sitt herberge . . . hade bod till höga öfwerheten, uppsägande sitt ymniga underhåll och tjenst på sådant sätt, wiljande heldre lefwa i fattigdom, än föra krig med sitt samwete m. m. Sedan Konungen ock fråntagit honom tjensten, hölls han 1577 fången på Wentholmen, och skref der sin Orthodoxam confessionem Liturgiæ oppositam. Huru snart han återfick friheten är icke kändt, men utan tjenst afled han i Westerås 4 Juni 1585. Begr. i Domkyrkan under egen grafsten med inscription.
Gift med Anna Halwardsdotter, som dog 1627. Af deras barn blef Margareta g. m. Borgmäst. Johan Guldsmed i Westerås och Stammoder för Slägterne Grubb, Dabb m. fl. Utom henne nämnas twå döttrar som öfwerlefde modren.
38. Jonas Andreæ Jemtius, eller såsom han wanligen skref sitt namn Jon Jempte. Sedan han någon tid warit K. Erics Hofpredikant och erfarit sin Herres nycker och sinnesrubbning blef han 1567 Kyrkoherde i Westerås, och bewistade i den tjensten riksdagen i Stockholm 1569. Äfwen Herredagsman derstädes 1574. Den nya Liturgien antog han 1577. Ännu 1583 war han Pastor, men blef det året tillika K. Johans Hofpredikant. Domprost-embetet, som stått ledigt allt ifrån M. Salomons afgång, fick han äfwen s. å. emottaga, men owisst är huru länge hans tjenst fortsattes wid K. hofwet. Med denna tjenst war han dock modest, att blott nämna sig Præsbyter Arosiensis, då han på riksdagen i Stockholm 1590 underskref presterskapets försegling om arfföreningen. Sjelf synes han ej warit på Herredagen i Arboga 1597, men en Pastor Wadstenensis Dom. Clemens, som derstädes blef död, fick han begrafwa i Domkyrkans högchor 15 Mars s. å., hwarom den i sednare tid utkastade grafstenen wittnar. Underskref Upsala mötes beslut 1593 och war följande år stiftets Fullmägtig på riksdagen, då han underskref ständernas obligation och försäkring. Wid denna tid fick han ock Hubbo pastorat, men lemnade det efter få år. Då K. Carl, hatare af allt papistiskt ända till namnet, på Norrköpings Riksdag 1604 afskaffat Domprost-embetet, blef M. Jon i stället stiftets Poenitentiarius och fick hederlig lön af krono-tionde, som K.Gustaf Adolf stadfästade 1613, men åldrig och förswagad afled han kort derpå 1614.
Gift 1. med Agneta Sasse ifrån Stockholm. Med henne fick han en stjufdotter Anna, g. m. Borgmäst. Lars Busk i Westerås, blef stammoder för flera, äfwen adeliga slägter. 2. med Metta, såsom hennes namn läses på deras behållna grafsten.
39. Andreas Petri Arosiensis, kallade sig wexelwis Niger och Swart, likasom Fadren, den ofwanskrifne Domprosten Petrus Andreæ. Blifwer också först känd såsom K. Johans Hofpredikant, och war befordrad till Kyrkoherde-embetet i Westerås 1583. Såsom ende Öfwerläraren efter 1604 hade han en ganska måttlig lön, som icke synes blifwit förmerad i hans tid. Hans namn träffas wid många Biskopsvisitationer, då han skref sig Pastor Templi Cathedralis et Capitularis. War en skicklig och hederlig prest. Skänkte Chrysostomi Opera Omnia till Domkyrkans bibliothek 1587. Död 20 April 1609.
Gift 1. med Dorothea, 2. med Anna, som med flere barn nämnes på grafstenen. 3. med Karin Olofsdotter, som efterlefde till 1622.
40. Mag. Elias Olai Helsingius. Född 1573. Deponerad och inskrifwen såsom Student i Upsala 1599. Reste sedan utrikes och blef Magister i Tyskland. Pwgd 1602. Kallades kort derpå att tjenstgöra hos Enkedrottningen Catharina på Strömsholm, och nämnes i handlingarne "Mäster Elias på Strömmen." Kyrkoherde i Westerås 1609. År 1620, då Biskop Rudbeckius gjorde så många nyttiga ändringar, inrättades på prestmötet præpositura Arosiensis, och Mag. Elias blef Contractsprost, dock utan högre namn och wärdighet än andre Prostar. Enligt K. Gustaf Adolphs bref om Gymnasii fundation, skulle ock "Pastor Civitatis wara förpliktad, att hålla en Lexa för ungdomen", och hans lön utsattes derefter. På sin edition af Pauli Epistlar kallar han sig ock derföre Lector Gymnasii Arosiensis. En tid läste han äfwen Exegesin, men begynte snart försumma sin lection, då Biskopen tog något af lönen åt den som läste för honom. På de många prestmötena i hans tid hade han partes flera gånger. 1624 war han Præses på Capellanernas möte. Riksdagsman 1633. Antecknas ock såsom en beläst och hederlig man. Död 12 April 1637.
Gift med Anna Pedersdotter, som dog 1642. Deras söner, Isaac och Petrus, woro icke bonæ frugis, okände till deras öden. Prot. 4 Nov. 1637: Blef beslutit om nådåret, et propter parentis merita skulle sönerne ex dispensatione Consist. få 50 t:r men ne furioso porrigatur gladius, icke gifwas Isaco, utan futurus Pastor dem anamma och förwara. Komma de icke till meliorem frugem, convertantur ad alios usus.
Skrifter: I et II Epist. Pauli ad Timoth. Græce et Latine in usum Auditorii. Arosiæ 1625—28. — Poenitentialia Davidica I. VII Psalmi Poenitentiales, cum nonnullis aliis selectioribus in usum Scholæ Trivialis. Arosiæ 1626—28.
41. Mag. Gabriel Holstani Holstenius. Född 21 Mars 1598 i Norbergs socken af Bergsmansfolk. Efter flitigt studerande i stiftets skolor reste han till utrikes academier, då han under ofriden blef på hafwet uppbringad och satt en tid fången, tillika med sin äldre broder, i Danmark. Båda måste lösa sig med en penningsumma. Genomwandrade sedan Tyskland, Holland, Frankrike och Italien. Magister wid academien i Halle. Hemkommen 1625 läste han först såsom E. O. i Gymnasium, men blef snart Ordin. i Grekiskan. Följde 1627 Biskop Rudbeckius på dess visitation i Liffland, och sändes sedan med berättelse om förloppet deraf till Konungen i Preussen, men fann honom afrest. Eth. et Polit. Lector 1630. Theol. Lector 1631 och pwgd 1632, sedan han fått Skerikes præbende. Kallelsen af Fältherren Gr. Jacob De la Gardie 1635 "att draga i fält och wara General-Inspector öfwer de andra krigspresterna", försakade han efter något betänkande. Prost i Munktorps Contract 1636. Pastor och Contractsprost i Westerås 1638. Med minskning af egen lön inrättade han den andra Capellanstjensten 1642. Orator i prestmötet 1632. Resp. under Biskopen 1636. Præses både 1642 och 1643. Stiftets Fullmägtig på riksdagarna 1636, 39, 42 följ. Hade flesta rösterna till Biskopsembetet i detta stift 1647. S. å. ingick han, såsom v. Præses under Biskopsvacancen, tillika med samtlige Assessores Consist. och alle lärare i staden, med ansökning till Regeringen om hjelp till stora klockans omgjutning, sedan hon efter 480 års bruk hade remnat. Det uppgafs enligt "påsatta wersar och rim, att hon blifwit stöpt A:o 1107 i Örebro." En man af owanliga natursgåfwor och lika sällsynt arbetsamhet. War lärd, stor språkkännare och poet för sin tid. Af ädel karakter. Ett år eller mera före sin död hade han fått en sådan skada och werk i ena benet, att läkare gåfwo honom förlorad och han wäntade sitt slut, men en Sadelmakares hustru i Sala curerade honom fullkomligt. I sitt ägtenskap war han högst olycklig. Han måste i Dom-Cap. flera gånger höra discurs och dom öfwer sin otrogna hustru, och i Skultuna, der hon stundom wistades, höll Pastor en offentlig undersökning i socknestugan om hennes sammanlefnad med en djekne, då bönderne nära slagit honom till döds. Af sorg påskyndades hans död, som inföll 5 Juli 1649.
Gift 1630 med Margareta Rudbeckius, dotter af Prosten P. Rudbeckius i Köping. Snart ingick hon i ett nytt, wanhedrande gifte. Hon blef med en skomakaredräng, som hon wille ägta, citerad till Capitlet. Cons. afrådde med många skäl, rådgjorde med consules och samtyckte ändtligen, "att hon måtte hafwa någon, som kunde späkia sig." Dottren Brita, enda barnet, g. m. Lectorn, sedan Pastor i Mora A. Wallenius.
Skrifter: Dissert. Græca de Sophisticis Elenchis. Halæ Saxonum 162.. — Tabula de accentibus apud Græcos, Michaëlis Boschii. Arosiæ 1626. — Oratio in laudes Jesiutarum ob præstita sibi beneficia. Dorpati 1640. — Disp. Synodalis de Cruce et Precibus. Aros. 1643. — Flera Disputationer, utgifne och förswarade i Westerås Gymnasium. — Epigrammata varia, Latina, Græca, Germanica, Italica. Arosiæ. (Se widare Biogr. Lex.)
42. Mag. Petrus Olai Dalekarlius. Född 28 Febr. 1601 i Rättwiks Capellansgård. Fadren Olaus Petri, slutligen Pastor i Bro. Med knappa wilkor ifrån barndomen understöddes han af sin broder Johan, slutligen Hofrådet Stjernhök. Stud. i Upsala 1628. För sin skicklighet redan 1633 förordnad till Rector Scholæ i Arboga, hwarest han 12 år förut warit discens. Blef 1635 flyttad till lika tjenst i Westerås, som då war förenad med Logices Lectionen i Gymnasium, men tillträdde icke förr än han, med något understöd af Domcapitlets medel, gjort en utrikes resa och besökt flera academier. Physices Lector 1638 och i denna syssla prom. Magister i Upsala 1639. Theol. Lector och Pastor i Hubbo 1642. Kyrkoherde i Stora Schedvi 1648. Efter ett par år återkallad till Westerås, och fick 1650 Drottningens fullmagt att der wara Pastor och Contractsprost. Småningom begynte nu Domprost-titeln upptagas. Att han föreläsit i Gymnasium, såsom Helsingius och äfwen Holstenius någon tid, dertill finnas ej bewis i handlingarna. Præsiderade i prestmötet redan 1648, men hade ock responderat 1638 och warit Præses för Capellanerne 1643. På flera riksdagar stiftets fullmägtig. Hade den kärlek och förtroende, att han twå gånger uppfördes på Biskopsförslag. Fick det wittnesbörd att hafwa warit "en from man, utan alla practiquer." Efter Biskop Laurelii död war han, såsom Præses Cons. mycket bekymrad öfwer åsamkade göromål, i synnerhet huru många lediga tjenster skulle rättwist besättas. Flere beropade sig på afl. Biskopens löften och hans enkefru fordrade i Cons. deras uppfyllande. Beslöts: "Inter duo mala minus eligendum. Alltså heldre förse sig, då man följer afl. Biskopens dessein, än att sjelf göra något och blifwa anklagad hos Majestätet. Så bedröfwas icke eller sterbhuset." Sedan skref han så ömt och längtande till den utn. Bisk. N. Rudbeckius, att han snart måtte komma, men denne hindrades af många befattningar i Stockholm till följande år. Märkwärdigt är att dock wanligt prestmöte hölls, utan Biskop, detta år 1670 i Sept. Död 27 April 1680. Begrofs med sedan tryckt likpred. af Domprosten i Upsala Doctor P. Rudbeckius. Lector L. Barchius hedrade honom med parentation på Gymnasium.
Gift 1639 med Karin Blackstadius, Prostdotter från Stora Kopparbergs församling, död 1702. Barnen, som togo namnet Aroselius, woro: Lars, Past. et Præp. i Sahla; Pehr, Past. et Præp. i Mora; Olof, Pastor i Björksta; Carl, Capellan i Avesta; Margareta, g. m. Lectorn S. Höijer; Anna, g. m. Prosten Essenius i Sahla. Flere döde tidigt.
Skrifter, utom Acad. Disp.: Bibliotheca l. Catalogus librorum Templi et Consistorii Arosiensis. 1640. 4:o. — Predikan om then rätta Wishetens beskaffenhet och lön, hållen in festo Collegii Pietatis. Westerås 1643. — Disput. Synodalis in I artic. August. Confess. qui est de Deo Uno et Trino. Arosiæ 1648. — Likpredikan öfwer Brita Holstenia, g. m. Lectorn A. Wallenius. Westerås 1657; öfwer Anna Göransdotter, g. m. Lector Jonas Holstenius. Westerås 1659; öfwer Studiosus Carl Printz. Westerås 1666.
43. Mag. Henricus Petri Moræus. Född i Aug. 1630 i Mora, der hans fader, den namnkunnige Mäster Petr. Helsingius, war Pastor förrän han kom till St. Kopparberget. Stud. 1647. Efter Candidat-examen återkom han 1657 till Westerås, blef prest på sin faders kallelse och biträdde tillika i Fahluns skola. För ett lägersmål, som bestraffades med långwarig privation, måste han lemna fäderneslandet till dess bullret gick öfwer, och uppehöll sig i synnerhet wid Academien i Helmstedt. Hemkommen utgaf och förswarade han en lärd disputation, men kunde dock ej få plats wid lärowerket, utan förordnades till Nådårsprest och v. Pastor i Munktorp. Oaktadt Biskopens och Consistorii motstånd utwerkade han sig, genom gynnare, Enkedrottningens fullmagt på samma pastorat, liggande i hennes lifgeding, 1665. Tillträdde och blef Contractsprost 1667. Præsiderade tillika med Prosten El. Schragge i prestmötet 1674 för Biskop Rudbeckii disput. de Panoplia militis Christiani. Då han syftade ännu högre upp, behöfde han det så mycket aktade Magisternamnet, och erhöll det wid promotionen i Upsala 1676. Riksdagsman i Halmstad 1678, i Stockholm 1686. Ändtligen följde Konungens fullmagt på Domprostembetet 11 Maj 1680, 14 dagar efter den förres död, och han tillträdde följande år. War af djerft sinnelag och förstod att skjuta sig fram. Hade i Munktorp en swår process med sin Commin. Thermenius, som war honom nästan öfwerlägsen i djerfhet, och af hat sökte hindra hans andra giftermål, som mest sårade honom, efter olyckan med förra hustrun. Död 10 Jan. 1691.
Gift 1. 1665 med Cecilia Rudbeck, enka efter Prosten E. Salamontanus i Munktorp och Bisk. Doct. J. Rudbeckii dotter, wid hwilken han blef lagligen skiljd. Deras dotter Catharina blef gift med en Gullsten. 2. 1671 med Margareta Schottenius, dotter af Prosten Schottenius i Rättwik, död 1729, 80 år gammal. Barn: Petrus, Skolmästare i Munktorp; Eric, Bokhållare; Johan Terser, Bergsfogde; Carl, Landskamererare; Zacharias, KronoBefallningsman; Margareta, g. m. Landskamereraren J. Menlös.
Hans Dissert. de Syncretismo utgafs och förswarades i Westerås 1663. Tr. ibid. s. å.
44. Mag. Johannes Laurentii Barchius. Född 8 Juli 1651 i Söderberke, men Fadren Laur. P. Ferneboensis blef till slut Prost i Stora Tuna. Student i Upsala med flere bröder 1669 och kom der under Doct. E. Benzelii uppsigt. Prestwigd, redan utnämnd till Pastor wid Westmanl. Infanteri-reg:te, i Jan. 1682. Biskopen hade föreslagit honom hos Konungen, efter befallning, att till Regements-prester utse dem, som woro utmärkte af lärdom och skicklighet. Magister s. å. Befordrades 1684 till förste Comminister wid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, hwartill hans goda gåfwor banade wägen. Utan ansökning, eller någon tanke derpå, af Konungen utnämnd till Domprost 1691, öfwer hwilken lycka han blef förlägen och, enligt egen bekännelse, bekymrad. Ankom 1692. Riksdagsman i Stockholm 1697. Præses på prestmötet s. å. Mycket sjuklig kunde han ej lemna många minnen af sin werksamhet. War eljest af erkänd skicklighet, samt god och modest karakter. Död 3 Febr. 1701.
Gift 1. 1684 med Anna Maria Schultz, f. i Revel, död i Stockholm 1686. Barn: Anna Maria, g. m. Prosten Sw. Laurelius i Risinge. 2. 1691 med Ursilia Jacobsdotter Nordenhielm, Professorn i Upsala A. Norrcopensis stjufdotter, f. 1667, död 1712. En son Lars död tidigt.
45. Mag. Nicolaus Georgii Dwan. Född 25 Oct. 1645 i Munktorp. Fadren Prost derstädes. Stud. 1662. Såsom Informator hos Prosten Schult i Hedemora fick han medel att winna Magistergraden i Upsala 1674. Reste derpå utrikes på enkans bekostnad, och besökte academier i Tyskland, Holland, England och Frankrike. Hemkom 1677 och prestwigd i Strengnäs s. å. under Biskopsvacancen. Kyrkoh. i Alfta Upsala stift 4 Dec. s. å. Befordrad till Köping 8 Juli 1691. Contractsprost s. å. Domprost 18 Mars 1701. Tillträdde 1702. Præses på prestmötet 1696. Riksdagsfullmägtig 1682, 93 och 1697. En redbar och aktad man, som lemnade efter sig flera wedermälen af sin werksamhet. Gaf twå tunnland åker till Köpings skola. Uti ett visit.-protocoll uppgifwes gåfwan till tre tunneland åker och ungefär lika mycket äng. Upprättade den förfallna Fattigbarnsskolan i Westerås, nitälskade för Domkyrkans goda skick och lät plantera löfträd på Kyrkogården, m. m. Död 2 Maj 1709 och begrafwen i Domkyrkan, hwarest hans epitaphium finnes. Prosten Mag. Browallius i Köping höll likpredikan.
Gift 1. 1677 med Elisabeth Stjernman, enka efter Prosten Mag. O. Schult i Hedemora, ett förträffligt fruntimmer. Hon hade kostat mycket på denne sin man och hulpit till hans lycka, som han också erkände. Död 1698. Hon begrofs med predikan af Biskop Carlsson. Ännu förwaras det rörande brefwet, hwarmed hon anhöll derom, tilläggandes, att hon war wärd den äran. 2. 1701 med Elisabeth Bröms, dotter af Archiatern Doct. Sw. Bröms, förut g. m. Pastor i Catharinæ förs. i Stockholm Mag. Er. Tilas och Professorn i Dorpt Mag. Chrispin Jernfeltz. I detta gifte war han swåger med Biskopen Doct. Carlson, som ock förrättade wigseln.
46. Mag. Nicolaus Laurentii Barchius. Hofpredikant hos K. Carl X:s Enkedrottning, blef Domprost 1709, men fortfor en tid i sin förra tjenst och tillträdde efter resten 1711. Drottning Ulrica Eleonoras Öfwer-Hofpredikant och Bigtfader 1710. Slutligen Biskop i detta stift.
47. Doct. Petrus Georgii Tillæus. Född 20 Jan. 1663 i Grangärdet. Fadr. Kyrkoh. derstädes. Stud. 1672 och war länge under Prof. Grubbs handledning. Magister i Upsala 1688. Fortfor flere år att studera i synnerhet Orientaliska litteraturen. Kom 1692 i Biskop Carlsons hus att informera hans söner Cederströmar. Immediate Eloqu. et Poes. Lector wid Westerås Gymnasium 1693. Pwgd 27 Sept. s. å. Vice Pastor i Munktorp, förordnad af Konungen, under Prosten Taijards utrikes resa 1697, 98. Prof. Norrman ansåg honom lärd och wärdig att blifwa Theol. Prof. denna tid. Secundus Theol. Lector 1702 med Kongl. fullmagt, och tillträdde efter en med heder författad och ventilerad Theol. disputation i Upsala. Prim. Theol. Lector och Pastor i Badelund 1707. Pastor och Contractsprost i Rättwik 2 Maj 1715. Domprost 1719. Prosten Mag. Dahlborg i Stora Tuna war först utnämnd och straxt derpå Prosten Tillæus 3 Aug. 1719 efter honom i Tuna, men Dahlborg lät öfwertala sig att blifwa qwar, och återgaf fullmagten, hwarpå Tillæus sattes till Domprost och tillträdde 1720. Riksdagsman 1710 och 1719. Hade allmän kallelse till Fahluns pastorat 1713. Præses på prestmötet 1718. Förde præsidium i Consist. under de täta biskopsledigheterna och war alla gånger uppförd på förslaget. Theol. Doctor i Upsala 23 Febr. 1732 och war Ultimus. Hade mycket anseende, som dock ej gällde nog wid Hofwet. Blef de sista åren alldeles blind. Afled 12 Juli 1744. Begr. med sedan tryckt predikan af Biskop Doct. Kallsenius, och hedrades med parentation på latin, som ock trycktes, af Lector Morenius.
Gift 1. 1693 med Catharina von Glaen, dotter af Inspectoren J. v. Glaen och enka efter Theol. Lectorn Mag. Tulenius. Död 1698. 2. 1701 med Margareta Tilas, Domprosten N. Dwans stjufdotter. Död 1702 i barnsäng efter dottren Elisabeth Catharina, död ogift, men förlofwad med d. w. Lectorn Mag. J. Swedelius, som wistades utrikes. 3. 1703 med Margareta Ekman, dotter af Prosten i Fahlun Mag. O. Ekman, f. 1687, död 1738, begr. af Prosten Doct. J. Lind med predikan som trycktes. Barn: Olof, Prost i Köping; Georg, Prost i Simtuna Upsala stift; Catharina, g. m. Bergmästaren Gust. Lemoine.
Af hans disputationer må nämnas den lärda Dissert. inauguralis de Theologia distincta Veteris Testamenti. Præs. J. Swedberg. Ups. 1702.
48. Doct. Jacob Swedelius. Född 20 Jan. 1693 i Elfwedals församling. Fadren Kyrkoherde. Student i Upsala 1700. Magister 1719. Fortsatte, under andras handledning, studierna hemma till 1721, då han med twå unga herrar Cedercreutz företog en widlöftig utrikes resa, som warade sex år. Hemkommen tillträdde han 1727 straxt Eloqu. et Poes. Lectionen wid Westerås Gymnasium, hwarpå han redan 1722 i Maj fått fullmagt. Prestwigd 11 Oct. 1728 och Pastor i Hubbo præbendeförsamling. Föreslagen hos Konungen till Poes. Profession i Upsala 1737. Primarius Theol. Lector och Pastor i Badelund 1739. Kyrkoherde och Contractsprost i Köping 1740. Introducerad af Bisk. Kallsenius 11 Oct. s. å. Utan att sjelf anmäla sig hos Konungen utnämnd Domprost Apr. 1744. Tillträdde 1745. Theol. Doctor i Upsala 2 Febr. 1752. Hade s. å. 153 röster till Biskopsembetet och i första rummet uppförd på förslaget. Känd för mycken lärdom, arbetsamhet och gudsfruktan. För sin tid utmärkt i witterhet, både af natur och studier, och wäckte lust för sådana öfningar hos ungdomen. War af ett synnerligen mildt sinnelag, så att han saknade mod till en nödig aga. Då hans lifliga dotter inkommit i hans rum och spillt bläck öfwer en under arbete warande skrifwelse, kunde han endast leda henne till den raskare modren med anmodan om en lindrig näpst. Men han saknade dock icke aktning, hwarken såsom Lector eller Pastor. [Detta tillägg kan vara felplacerat. Anges till sid. 84 rad 11 men passar inte där. /SZ] Död 18 Juli 1763. Begr. af Biskopen Doct. Benzelstierna med predikan. Lectorerne Herweghr och Schedwin hedrade honom på Gymnasium med åminnelsetal, som trycktes.
Gift 7 Juli 1729 med Anna Brita Lampa, Prosten i Arboga Mag. P. Lampas dotter, född 1713, död 25 Juni 1802. Sedan hans första fästemö, Dompr. Tillæi dotter, under hans wistande utrikes blifwit död, lefde han länge sörjande ogift. Hans slägtinge Magnus Troilius uppmanade honom: Gift dig, så skall jag blifwa din måg. Det skedde så. Af deras 15 barn lefde: Margareta Elisabeth, g. m. Prostarne M. Troilius och E. Norberg i Husby samt Directeuren J. M. Muncktell i Fahlun; Pehr, Theol. Doctor, Poes. Professor i Upsala, Past. et Præp. i Åker och Dalby; Daniel, Kyrkoherde i Malung; Andreas, Theol. Doctor, Prost i Mora; Johan, Prost i Elfwedal; Sara Brita, g. m. Prosten i Fahlun Doct. P. Brunnmark; Jacob, Notarie; Gustaf, Provincial-Läkare i Fahlun; Christina Regina, g. m. Landskamereraren C. Törneblad i Westerås.
Skrifter: Oratio metrica in laudem Ludov. Fahlström pro Bibliotheca Nationi Westm. Dalekarlicæ in publicos usus donata. Upsaliæ 1715, 4:o. — Elegia in obitum Cludii Lampa infelici fato peremti. 1716. — Oratio ad Gustavum Cronhielm Academiæ Cancellarium 1720. Elegia in obitum lectissimæ Virginis Elis. Marg. Tillææ. Tr. i Kiel, men grafskriften hemsändes i mscr. och tr. i Westerås s. å. 1722. — Eleg. ad Mag. G. Wallin, quum summos in Theologia honores 1723 Wittebergæ consequeretur. Lipsiæ 1724. — Oratio Parentalis in obitum Episcopi Doct. Sv. Cameen 1729. Holm. 1730, 4:o. — In obitum Doct. N. Barchii Ep. 1733. — Carmen gratulator. in. reditum Regis Friederici ex regionibus heredetariis. Aros. 1731. — Vota pro Rege et Patria circa solemnia Inaugurationis in Theologia Doctoralis 1752. Arosiæ. — Wår Herras Jesu Christi namn och äretitlar, frågewis författade. Westerås 1755, 4:o. — Anwisning till den sanna Christendomen. Öfwersättning 1755. — Oratio paneg. in Reg. Friederici natalem. Lips. 1724, F. — Sw. och Lat. Carmina wid åtskilliga tillfällen.
49. Doct. Daniel Herweghr. Född 28 Apr. 1720. Fadr. Lectorn wid Gymnasium i Carlstad och Prosten på Hammarön Mag. Gustaf Herweghr. Modr. Sara Elisabeth Tilas. Årsgammal mistade han sin fader, men saknade icke öm uppfostran och stadnade tidigt inom detta stift. Wid ankomsten till Westerås war hans namn owanligt och främmande. I synnerhet war det stötande för Besökaren, som släppte honom såsom Djekne med terminsförrådet genom tullen, att han uppgaf sig heta Herr Weger, och tyckte det wara nog med Munsiör Weger. Student 1734. Magister 1746. Præsiderade för en disputation i Upsala 1748, i tanka att förblifwa wid academien, men blef s. å. af Consistorium utnämnd Collega wid Skolan i Fahlun. För bättre utsigt mottog han kort derpå ett Vicariat i Westerås skola. Vice Adjunct wid Gymnasium 1749. Ordinarius 1750. Vicar. Lector Græcæ Linguæ 1752. Pwgd 5 Oct. 1755. Ordin. Gr. L. Lector 1758. Hade förslag till Köpings pastorat 1762 och fick flesta rösterna. Domprost, efter att hafwa erhållit pluralitet wid walet, 6 Febr. 1765. Tillträdde 1766. Theol. Doctor wid Jubelfesten i Lund 1768. Stiftets Fullmägtig på riksdagen 1769 i Norrköping. Utan sin egen ansökning Pastor Primarius och Præses Consistorii Urbici i Stockholm 24 Jan. 1771. Öfwer denna hans befordran uppkom missnöje och twist på riksdagen så, att han troligen förlorat både detta och föregående embete, om icke revolutionen kommit emellan. Han tillträdde dock oförsagd, wann kärlek af de flesta i församlingen, men rönte owilja och förföljelse af någre, allt efter hans egen anteckning. Ledamot af Bibelkommissionen 1773. Biskop i Carlstads stift 22 Nov. 1773. Ditflyttade 1775. Död hastigt, under visitation i Nedra Ulleruds församling 28 Sept. 1787.
Han war en älskad lärare och behaglig umgängesman. Med klok mildhet styrde han den studerande ungdomen. Predikade wäl och arbetade derpå, så att de unge togo hans tal till mönster. De yngre presterna täflade att ifrån församlingarne sända honom bidrag till den stiftshistoria, som han länge hade för händer. Hade fallenhet för musik och i yngre år för handslögd.
Gift 1755 med Hedwig Johanna von Unge, dotter af Öfwerste-Lieutenanten P. O. v. Unge, hwilken såsom Ryttmästare war med K. Carl i Bender, f. 1726, död 26 Aug. 1811. Enda barnet Sara Catharina, g. m. Protocolls-Secreteraren Joh. v. Engeström.
Skrifter: De Genesi linguæ Suecanæ. P. I. Upsaliæ 1748. — Natura et indoles Syllabæ Hebræ. Arosiæ 1748. — Åminnelse-tal öfwer Biskopen Doct. And. Kallsenius. Westerås 1751, 4:o. Kort derpå omtr. in 8:o. — Tal wid Kongl. Kröningen. Westerås s. å. — Prof af de gamle Grekers witterhet genom öfwersättningar af Lucianus. Westerås 1761. — Åminnelsetal öfwer Domprosten Doctor Jac. Swedelius. Westerås 1765. — Liksermon öfwer Fru Christina Westdahl. Ib. 1768. — Dito öfwer hennes man Rådman Abr. Hülphers 1771. — Förklaringar på latin af flere års Bönedagstexter, dem han dels allena, dels gemensamt med Prosten J. Schedwin utgifwit. — Flere Lefwernes-beskrifningar, införde i Gjörwells periodiska skrifter. — Biskopens Doctor Joh. Rudbeckii lefwerne; tr. i Linköpings bibliotheks handlingar, 2 D. 1794. — Under sin tjenstetid i Westerås gjorde han ock en samling till Historia ecclesiastica et litteraria öfwer Westerås stift, som genom hans flyttning blef afbruten och skingrad. Dock har en del deraf blifwit räddad och kommit utgifwaren till gagn i detta Herdaminne.
50. Doct. Johan M. Fant. Domprost 31 Dec. 1772. Tillträdde i Januari 1773. Kyrkoherde i Leksand 1796. Tilltr. 1798.
51. Doct. Eric Waller. Domprost 6 Mars 1798. Tillträdde s. å. Biskop i detta stift 26 Jan. 1809. Tillträdde 1811.
52. Doct. Thomas Jedeur. Född 12 Juli 1739 i Arboga. Rector i stadens skola Mag. Th. Jedeur och Magdalena Wallwik woro hans föräldrar. Student 1760. Magister 1764. Begynte sin tjenst s. å. att vicariera i Apologist-classen af Westerås skola. Pwgd 8 Juli 1765. Opponerade på prestmötet 1768. Orerade på Gymnasium 1769 i anledning af Deras Majestäters silfwerbröllop. Amanuensis Consist. och Notarius Gymn. 21 April 1770. Adjunctus Gymn. 5 Dec. s. å. Vice Lector s. å. och Assessor Consistorii 6 Juni 1771. Parenterade öfwer K. Adolph Fredric på Swensk wers 1771. Talade på lika sätt öfwer K. Gustafs Kröning 1772. Ord. Logices et Metaph. Lector 28 Oct. 1779, men läste för primus Theologus. Hebr. L. Lector 1780. Kyrkoh. och Prost i Hubbo præbendepastorat 8 Maj 1785. Efter ansökning och wal Kyrkoh. i By församling 4 Dec. s. å., men sökte hos Konungen få afstå derifrån och behålla innehafwande tjenst, som nådigt bifölls 14 Aug. 1786. Andre Theol. Lector 3 Aug. 1789. Deputerad ifrån stiftet på jubelfesten i Upsala 1793. Riksdagsman i Norrköping 1800. Theol. Doctor s. å. och promoverad i Upsala 1 Nov., då han war Panegyrist. Præses i prestmötet 1804. Revisor i Riksgäldsdisconten 1808. Domprost 9 Nov. 1809. Tillträdde 1811. Led. af K. Nordst. O. 25 Nov. 1811, hwilken tillställdes honom i Domkyrkan af Bisk. Doct. Murray 6 Jan. 1812. Under sin långwariga tjenstetid wid lärowerket hade han 6 gånger warit Rector Gymnasii, samt haft kallelse att profwa till Storkyrkan i Stockholm 1800 och 1811. Höll parentation öfwer Bisk. Doct. Flodin 1809. Uppförd i första rummet å detta stifts biskopsförslag 1808 och 1811. Jubel-Magister i Upsala 1815. Död hastigt af slag 5 Nov. s. å. Begr. af Bisk. Doct. Murray med tal, som blef tryckt.
Gift 12 Nov. 1778 med Margareta Justina Hellenius, dotter af Rector Scholæ i Köping P. Hellenius, f. 1761, död 3 Dec. 1833. Barn: Elof, Adjunct och v. Lector wid Gymnasium; Carl, Domkyrko-Syssloman; Johan Niclas, f. 20 Dec. 1789, Medicinæ Doctor, Läkare wid Götheborgs escader af flottan, Ridd. af Nordstj. O.
Skrifter: Predikan på Annandag Pingst under riksdagen i Norrköping 1800, hållen för deras Majestäter och på nådig befallning tryckt. — Tal wid flere tillfällen, såsom wid Rådman Jon. Schenströms och dess frus guldbröllop m. m.
53. Doct. Johan Olof Wallin. Född 15 Oct. 1779 i Stora Tuna. Fadren Joh. Abr. Wallin war då Bat.adjutant wid Dalregementet, men fick Capitens afsked. Modren B. C. Harkman, af en gammal prestslägt inom stiftet. De hade ringa medel att hålla sin son i Fahluns skola, så att han behöfde och njöt andras wälwilja. Kom med utmärkt testimonium till Gymnasium, och efter flera snilleprof med orationer på både latinsk och swensk wers, till Upsala academi 1799. Magister 16 Juni 1803. Syftade med ett specimen wid academien 1805 till en tjenstebana, som han genom skrifter och wundna pris redan wisat sig så wärdig, men den lilla motgången war en winst för kyrkan, då han, på kallelse af Öfwerste Kammarherren Frih. Hamilton ingick i prestståndet 18 Juni 1806. Blef i Aug. s. å. Adjunct wid Krigsacademien. Efter utmärkt Past.examen, i Maj 1808, Theol. Lector och Slottspastor på Carlberg samt Kyrkoherde i Solna 12 April 1809. Theol. Doctor s. å. Prom. 7 Oct. En af de 18 i Swenska academien 1810, sedan han wunnit tre stora pris i skaldekonsten, deribland det högsta som någonsin blifwit utsatt. Fullmägtig i Riksgälds-Contoret 1811. Ledamot af Psalmboks.Comitén s. å. Hertigens af Södermanland Lärare i christendomen s. å. och ifrån 1814 dess ständige Bigtfader. Kyrkoh. i Adolf Fredrics församling 4 Nov. 1812. Bancofullmägtig 1813. Ledamot af Nordst. Orden 15 Mars 1815. Riksdagsfullmägtig s. å. Domprost i Westerås 14 Aug. 1816. Tillträdde 1818. Pastor Primarius i Stockholm och Præses i Stads-Consistorium 3 Dec. 1818. Tillträdde 1820. Discont-Revisor s. å. Ordens-Biskop i survivance och C. N. O. 28 Jan. 1824, samt werklig 1825. Uppförd å Biskopsförslaget 1825. Billigt wäckte det mångas förundran, att stiftets ädlaste son icke fick första rummet på biskopsförslaget 1825. Man torde icke misstaga sig deruti, att orsaken till en så oförmodad utgång låg i ett Doctor Wallins förhastande och deraf uppkommen panisk räddhåga. Då han wid uppgörande af förslaget till St. Tuna Pastorat 1820 nog hastigt och skarpt yttrade sig emot Cancelli-Rådet Malmström, och syntes wilja motivera Consistorium, erkändes wisserligen hans skäl, men det owanliga i tiden och sättet wäckte misstanka, att han på en högre post torde handla mera egenmägtigt. Med fyra års erfarenhet af hans styrelse på högsta platsen i Stockholm hade all farhåga bordt förswinna, men Malmströms lycka, att genom gynnare winna sin önskan och en skandalös strid öfwer saken, som infördes i allmänna tidningar, kunde dock underhålla fördomen. Den föll hastigt, icke utan förebråelse för många genom Doctor Wallins utmärkta kallelse till Ärkebiskopsstolen. Led. af stora Comitén för Underwisningswerkens öfwerseende 1826. Hedersledamot af K. Witterh. Hist. och Antiqu. acad. s. å. Ledamot af K. Wetenskaps-academien 1827. Arbetande Hedersledamot af K. Krigswet. acad. 1828. Konungens Öfwer-Hofpredikant och Præses i Hof-Consistorium 1830. Uppförd i första rummet å Biskopsförslag i Linköpings stift 1833 och i tredje rummet i Carlstads stift 1834. Ledamot af Bibel-Commissionen s. å. Kallad med allas röster utnämndes han till Ärke-Biskop och Pro-Canzler wid Upsala academi 17 Mars 1837. Ledamot af K. Seraphimer-Orden 14 April s. å. Hedersledamot af K. Wetensk.Societ. i Upsala s. å. Rummet tillåter ej att uppräkna de många Directioner och Comitéer för underwisnings- och wälgörenhets-inrättningar, hwaruti han ådagalade sin owanliga werksamhet. Redan före tillträdet hade Ärke-stiftet fått fägna sig af många hans nitfulla embetsförrättningar, då han oförmodadt afled i Upsala 30 Juni 1839. Efter likpredikan af hans efterträdare Doctor Hagberg i Stockholms Storkyrka fick hans jordiska del sitt hwilorum å stadens nya begrafningsplats. — Att icke anföra alla de tal hwarmed flere Samfund hedrat och upplifwat hans minne, må här nämnas, att i anledning af detta stifts enskildta förbindelse talades öfwer honom på prestmötet 1842 af Lectorn och Prosten Mag. E. Fahlcrantz.
Gift 12 Aug. 1810 med Anna Maria Dimander, fabrikörens i Stockh. P. Dimanders dotter, f. 6 Nov. 1781. Utan lifsarfwingar hafwa de gifwit föräldrars wård åt anhöriga barn och af deras egendom får Westerås Gymnasium till stipendiifond njuta 2000 R.dr B:co, likasom Westmanl. och Dala nation i Upsala fått 1000 R:dr bestämda till præmier af räntan.
Skrifter: Diss. de Qu. Horatio Flacco. Ups. 1804, 4:o. — Öfwersättningar från Latinska Skalder. 1 Häft. Sthm 1806, 8:o. — Omarbetade Kyrkopsalmer af Choræus och Wallin. 4 Häften. Ib. 1807—11; de 2 sista af Wallin ensam. 12:o. — Början till öfwersättning af Eneiden, jemte några smärre poemer. Ib. 1808, 8:o. — Uppfostraren. Lärodikt. (Belönt med Swenska Academiens stora pris.) Ib. 1808, 8:o. — Åminnelsetal i Krigswet.Ac. 1810 öfwer Biskopen Doct. M. Lehnberg. 8:o. — Profpsalmer af Franzén och Wallin. 2 Häften. Sthm 1812, 13, 8:o. — Skriftermål förrättadt med Hert. af Södermanland och Predikan då Hertigen 1:a gången begick H. H. Nattvard. Ib. 1815, 4:o (tr. tills. m. ÄrkeB. Lindbloms tal). — Inträdestal i Swenska Acad. Ib. 1817, 8:o. — Predikan på klagodagen 1818. Ib. s. å. 8:o. — Witterhetsförsök. 1 B. Ib. 1821, 8:o. — Predikan wid Stockholms Gymnasii inwigning. (I Handl. rör. samma inw.) Ib. 1822, 4:o. — Otrons sjelffördömelse. 3 predikningar. Ib. 1822, 8:o. — Pred. 4 Böned. 1824. Ib. s. å. 8:o. — Religionstal wid åtsk. tillfällen. 3 Delar. Ib. 1825—34; 1 Del. 2 uppl. Ib. 1830, 8:o. Öfwersatt på tyska af J. Rothlieb. Berlin 1835, 8:o. — Ideer till en blifwande förening för medborgerlig dygd och trefnad i hufwudstaden, framställde till de förståndiges behjertande. Ib. 1831, 4:o. — Catechesen omarbetad för nya Elementarskolan. Ib. 1831; ny öfwersedd uppl. Ib. 1835, 12:o. — Pred. på 12 S. e. Tref. Nöd och Hjelp enligt Evangelii lära. Ib. 1838, 8:o. — Predikan 1 Böned. Ib. s. å. 8:o. — Wandraren till fadershemmet stödd wid stafwen Lust och stafwen We. Pred. på 4 Sönd. efter Påsk. Ib. s. å. 8:o. — Första Swenska Bethelflaggen inwigdes etc. Ib. s. å. 8:o. — Hustafla för Herrar och Tjenare. Pred. på 3 Sönd. e. Tref. Ib. s. å. 8:o. — Högmässa och Aftonsång på 4 Sönd. i Adv. Ib. 1838, 8:o. — Johannis Evangelium och Epistlar. Ib. 1839, 8:o. — Tal: på Sw. Bibelsällsk. 1:a sammankomst. Ib. 1816, 8:o; till Prins Oscar i Nordiske förste S:t Johannis-Logen. Ib. 1817, 12:o; wid inwigningen af en ny begrafningsplats för Westerås och S:t Ilians församlingar. Ib. 1818, 8:o; i N. C. 28 Febr. 1819. Ib. s. å. 12:o; i Slottscapellet på Ordensdagen 28 April 1825. Ib. s. å. 8:o; Dito dito 19 Juni 1826. Ib. s. å. 8:o; wid Doctor A. Z. Pettersons installation. Ib. 1831, 8:o; från altaret i Riddarholmskyrkan d. 6 Nov. 1832. Ib. s. å. 4:o; wid inwigningen af nya Cath.skolehuset i Ups. Ib. 1837, 4:o. — Liktal: 1815 öfwer Öfwer-Dir. Geyer. Sthm, 8:o; 1818 Enkefru Tham och Kammarmusikus Askergren, Ib.8:o, Pastor Primarius Doctor Drysén, Ib. 4:o; 1819 Enkefru Geyer, Ib. 8:o, Ärke-Biskop Lindblom, Ib. 4:o; 1820 Borgmästaren Wallin, Ib. 4:o; CommerceRådet Er. Öberg, Westerås, 4:o; 1821 Vice Pastor Kihlstedt, Ib. 8:o; 1823 Brukspatron Littström, Sthm 8:o; 1824 Kyrkoh. Erl. Colliander och Theol. Lector P. Alm, Ib. 8:o; 1825 Fru M. Arfwesson, Ib. 8:o; 1826 Fru Schön, Grosshandlar Collin, Kramhandlar Borg, Kammar-Archiviinsp. Friis, Demois. Rooth, Comm.Rådet C. C. Arfwedson, Doct. Struve, Stud. Arfwedson, Rådman Berg och Sidenkramhandl. Arrhenius, alla ib. 8:o; 1827 Grosshandl. Åhlin och Grossh. Fris, Ib. 8:o; 1828 Lifmedicus Wedenberg, Öfwersten von Arbin och Prof. Dalman, Ib. 8:o; 1829 Stats-Rådet Schwan och Doctorinnan Franzon, Ib. 8:o; 1831 H. Exc. Grefwe Fleming och Grosshandl. Müller, Ib. 8:o; 1834 Rådman L. J. Lundgren, Ib.8:o; 1836 Canzlirådinnan Wallmark och Bokhandl. Törnqwist, Ib. 8:o; 1837 Presidenten Friherre B. W. Fock, Boktryckar Hörberg, och Twå Minnesord i Storkyrkans grafchor, Ib. 8:o; 1838 Sidenkramhandl. Medberg, Grosshandl. C. P. Fris och Grosshandl. Bohnstedt, Ib. 8:o. — Tacksägelse och bön wid H. Exc. Grefwe Lagerbrings begrafning (tryckt tills. med Wirséns tal). Ib. 1822, 8:o. — Tacksägelser: 1823 öfwer Prosten O. Horster, Ib. 8:o; Justitie Ombudsman C. Ehrenborgh och Biskop Mörner, Ib. 4:o; 1824 Grosshandl. Lundgren Andersson, Ib. 8:o. — Dödens Engel. Ib. 1839, 8:o. — Predikningar. En årgång, utg. efter förf:s död. 3 Delar. Ib. 1840, 41; ny upplaga Ib. 1842, 8:o.
54. Doct. Swen Wijkman Casp:son. Domprost 29 Aug. 1819. Tilltr. 1821. Biskop i detta stift 10 Nov. 1825. Tillträdde 1829.
55. Doct. Jonas Reinh. Fellenius. Född 11 Aug. 1761 i Malma. Fadren då Kyrkoh. derstädes, men sedan i Odensvi. Student 1783. Magister 1788. Hade då redan vicarierat twå år i Westerås triv.skola. Pwgd 24 Aug. 1788, och derpå Capellanernas Adjunct i Westerås. Flyttades till Pastor i Kila 1790. Åter Vicarius i ofwannämnda skola 1792 och undergick past.examen 7 Nov. Extra Docens wid Lärowerket 7 Juni 1793. Notarius Gymnasii Sept. 1795 och tillika Docens i Naturalhistorien, med Botaniska trägården och Naturaliesamlingen i sin wård. Gymnasii-Adjunct och Bibliothek. 11 Dec. 1797. Vice Lector 1801. Tillika någon tid v. Domkyrkosyssloman 1804. Genom Konungens resol. 23 Oct. s. å. blefwo hans aflagde lärdomsprof förklarade gifwa rätt till förslag å pastorat af första classen. Logices et Metaph. Lector 24 Nov. 1807. Histor. Lector 1808. Kyrkoh. i Skerikes præbende 11 April 1810. Prost 5 Oct. 1811. Theol. Doctor 1818. Uppförd tredje gången på förslag till Domprost-embetet 1826 och utnämnd dertill 18 Juli 1827. Tillträdde 1829, sedan han föregående året mottagit Contracts-expeditionen. Warit Rector Gymnasii 1809, 1811, 1818 och 1825. Revisor i Banco-disconten och i Statswerket 1827. Stiftets Fullmägtig på riksdagarna 1815, 1818, 1823 och 1828—30. Flere gånger på Gymnasium hållit tal wid högtidliga tillfällen. Död efter kort sjukdom 9 Sept. 1834. Hans lik fördes till fädernegrafwen i Bro kyrka.
Gift 27 Jan. 1822 med Ulrica Eleonora Wijkman, f. 29 April 1797, dotter af Bisk. Doct. Wijkmans broder slutl. Arklimästaren wid Amiralitetet S. W. Wijkman och A. E. Gröning. Barn: Jonas Reinhold Waldemar, f. 26 April 1831; Gustaf Wilhelm, f. 30 Sept. 1832.
Skrifter: Oratio panegyrica in memoriam S. Sernsköld 1692. Westerås 1802, 4:o. — Profpredikan i Westerås 4:e Sönd. efter Påsk 1816. Ib. s. å. 8.o. — Jubelpredikan i Skerike 1817. Ib. s. å. 8:o. — Tal wid hans systers begrafning i Skerike s. å. — Tal i Bibelsällskapet. — Flera Programmer.
[Se även Steffenburgs Skolminnen.]
56. Doct. Andreas Bruhn. Född 30 Nov.1778 i Stockholm. Kom wid tre års ålder med sina föräldrar till Uddewalla, hwarifrån fadren härstammade och som kort derpå blef Rådman derstädes. Gymnasist i Götheborg 1795. Stud. i Upsala 1797 och i Lund 1801. Blef Magister derstädes 1805. Föregående året 19 Dec. Collega i Uddewalla skola, men fick snart tjenstledighet, för att med Gen.Lieut. Baron Blixen Fineckes söner besöka utrikes academier. Måste för kriget i Tyskland återwända till Lund 1808 och tillträdde Rectorstjensten i Uddewalla, hwarpå han under wistelsen utrikes 1807 erhållit fullmagt. Gymnasii-Adjunct i Götheborg 1809. Vic. Prim. Theol. Lector 3 Febr. 1813. Lector i Dogmat. Theologien och Kyrkohistorien 23 Mars 1814. Pwgd 18 Juli 1817. Hedrad med Professors namn och wärdighet 17 Aug. 1826. Kyrkoherde i Lundby præbendeförs. 19 Febr. 1828. Prost 1830. Föreläste å Gymnas. ifrån 1832 tillika Hebreiska språket. Rector Gymnasii 1819, 1824, 1829 och 1835. Vice Præses på prestmötet 1822. Ordin. Præses 1836. Theol. Doctor 10 Nov. 1830. Ledamot af Wetenskaps- och Witterhets-Sällskapet i Götheborg, äfwensom af Ewang. Sällskapet i Stockholm. Utnämnd Domprost i Westerås 28 Juni 1836, sedan ingen af stiftet welat uppföras å förslaget. Under Konungens wistande i Götheborg 6 Oct. 1837 utnämnd till Ledamot af Nordstj. O. Tillträdde Domprost-embetet 1838, och inställdes af Bisk. Doct. Wijkman 5 Aug. Riksdagsman i Stockholm 1839. Erhöll första rummet å förslaget, och blef utnämnd Biskop i Götheborgs stift 11 Maj 1840. Inwigd af Ä.Bisk. Doctor Wingård i Slottscapellet 21 Juni s. å. Predikade wid riksdagens slut i Stockholm och tillträdde sitt stift 1841.
Gift 1816 med Harriot Sophia Clason, f. 28 Juli 1795, dotter af Grosshandlaren H. Clason i Götheborg. Barn: Andreas Theodor, f. 1819, Student; Sophia Maria, f. 1824; Christina Lovisa, f. 1827; Carl Leonard, f. 1829. En äldste son död 16 år gammal.
Skrifter: Disp. de Leone mansvefacto. Lond. Goth. 1803, 4:o. — Theses pro mun. Rect. ad Sch. Uddev. Ib. 1807, 4:o. — De Syntaxi sic dicta Elliplica Linguæ Græcæ. P. I, II. Ib. s. å. 4:o. — De discrimine Hebraismi et Chaldaismi. Ib. 1808, 4:o. — Theses pro mun. Lectoris. Gothob. 1814. — Oratio bin mem. Episc. Joh. Wingård. Gothob. 1819, 4:o. — Afhandling om mysticismen. — Compendium Theologiæ dogmaticæ in usum juventitis. Gothob. 1827; Ed. 2:a 1832; Ed. 3:a 1837. 8:o. — Christna Kyrkans allmänna Historia jemte Tillägg om Lutherska Kyrkans symboliska böcker och Christna Kyrkans Historia i Swerige. Ib. 182.; 2 uppl. 1827; 3 uppl. 1834. 8:o. (Begge dessa sistnämnda skrifter recommenderades af Clerus wid 2 riksdagar, och ha warit antagna till Läroböcker wid nästan alla gymnasier.) — Diss. Synod. de Creatione Gothob. 1836, 4:o. — Minnesord wid Enkefru J. M. Bredbergs jordfästning. Sthm 1837, 8:o. — Predikan wid riksdagens slut 1841. Ib. s. å. 8:o. — Flera Tal i Götheborgs stifts Bibelsällskap.
57. Doct. Gabriel Hwasser. Född 21 Dec. 1788 i Stockholm, der hans fader war Kyrkoh. i Skeppsholms församl. men till slut blef Prost i Romfartuna. Stud. 1801 inskr. i Westmanl. o. Dala nation. Njöt både före och derefter underwisning af sin fader. Magister 1812. Fortsatte wid acad. förnämligast Theol. studier och handledde derjemte sin yngste broder m. fl. Theol. Candidat 1816. Disputerade pro Cand. Theol. 1817. Theol. Licentiat 1818. Pwgd 7 Juli s. å., kallad att wara vice Pastor för sin ålderstigne och sjuklige fader i Romfartuna. Kyrkoh. i Stora Schedvi 11 Dec. 1820. Tillträdde och blef Prost 1 Maj 1823. Theol. Doctor 1830. Ledamot af K. N. O. 4 Juli 1836. Riksdagsfullmägtig 1828, 1834 och 1840. Allena sökande och föreslagen samt utnämnd Domprost 19 Juni 1841. Tilltr. s. å. Introducerad af Biskopen Doct. Nibelius 19 Oct.
Gift 24 Mars 1821 med Ebba Pamela Nordewall, född 15 Nov. 1794, dotter af Öfwerste-Lieutenant Mechanicus, Ridd. af K. Wasa O. Er. Nordewall och F. C. Branting. Barn: Carl Adalric, f. 15 Jan. 1822, Student; Axel, f. 1823, död 1825; Axel Gabriel, f. 25 Sept. 1826; Eva Gabriela, f. 3 Oct. 1832.
Skrifter: Disp. pro Cand. Theol. De Clemente Alexandrino. Ups. 1817, 4:o. — Tal i Westerås Bibelsällskap 1822. (Tr. i Årsberr.) West. 1823, 8.o. — Predikan wid Bibelhögtiden 1841, hållen i Westerås Domkyrka. Ib. — Liktal öfwer Capit. Tuné.
Oedgislus — Petrus Henrici — Laurentius — Nicolaus Waldemari — Halwardus — Olaus Petri — Sweno Trymbil — Nicolaus — Lydichinnus — Henricus Bernagel — Matthias — Laurentius Olai — Carolus Petri — Laurentius Torkilli — Israel Petri Niger — Jacobus Andreæ Harakerensis — Joannes Jonæ Husbyensis — Matthaeus Petri Gadd — Samuel Olai Noremont. — Christopherus Martini Schilling — Johannes Olai Sewallius — Petrus Petri Piscator — Andreas Petri Bergius — Benedictus Sigwardi Gröding — Olaus Petri Aroselius — Laurentius Petri Wadman — Matthias Johannis Ramzelius — Matthias Fernsten — Martinus Anagrius — Johannes Sebenius — Carl Gottmark — Magnus Swederus — Karl Jedeur — Johan Gustaf Schultz — Lars Gustaf Sohlberg — Pehr Hanngren.
1. Oedgislus. 1328. Är troligen den som blef Biskop i detta stift 1332.
2. Petrus Henrici. Canonicus i Upsala och Syssloman i Westerås 1401, 1408.
3. Laurentius, eller "Herra Larens Syslum. innan Westeraarhusa" 1406. Synes då warit den föregåendes Vicarius.
4. Nicolaus Waldemari, före 1411, ty då war han redan Curatus wid Domkyrkan.
5. Halwardus, "Socknaprest i Dyngtunum och Sysluman" här 1417.
6. Olaus Petri, kallas "Canock, Sysloman och Kyrkoherra i Skederike 1429.
7. Sweno Trymbil, Canonicus och Sysloman 1439, 1445. Någon tid derefter war en Trymbel Borgmästare i Westerås och en dess broder Canik. Slägten hette sedan Trummel.
8. Nicolaus, eller Niclis Niclison, 1447 och 1448. Förekommer i ett fastebref på Solinge i Romfartuna.
9. Lydichinnus, Syssloman och tillika Kyrkoherre i Munktorp 1458. Biskop i Westerås 1465.
10. Henricus Bernagel, Syssloman och Præbendat i Domkyrkan 1473 och 1477, af köpe- och fastebref för Domkyrkan, som tillhörde hans tjenst att ombesörja.
11. Matthias. 1505, 1508 o. följ. Synes warit den som 1520 nämnes Ärkedjeken, och lefde ännu 1535, då en tredung af Bisbergs hytta såldes till Domkyrkan.
12. Laurentius Olai. 1531. Kyrkoherde i Swedvi omkring 1534.
13. Carolus Petri, efterträdde 1534. Kyrkoh. i Swärdsjö 1537.
14. Laurentius Torkilli, war Capellan wid Stora Kopparberget 1545. Kyrkoh. i Ihrsta 1569. War på riksdagen i Stockholm 1571 och underskref bewillningen, äfwensom Upsala mötes beslut 1572. Lemnade Ihrstads pastorat och blef Syssloman wid 1578. Nämnes i den tjensten sist 1583.
Dottren Sara, g. m. Pastor i Tilberga Lars Bothniensis. Stjufsonen Wallerian blef Prost i Hedemora.
Denna tid och länge derefter war Domk.Sysslomannen ofta ledamot af Domcapitlet. Ordin. Assessores woro så få, att äfwen stundom måste Hospitalspredikanten kallas till biträde.
15. Israel Petri Niger innehade denna tjenst 1587. Kyrkoh. i Kerrbo 1591.
16. Jacobus Andreæ Harakerensis. 1591. Kyrkoh. i By socken 1595.
17. Joannes Jonæ Husbyensis. 1595. Kyrkoh. i Möklinta 1601.
18. Matthaeus Petri Gadd. 1619. Cons. prot. 3 Sept. "M. G. kom till Capitlet förordnad till oeconomiam här wid Domkyrkan och inlade Cammarråds bref om sin beställning." Ifrån 1601 synes Bisk. och Consist. icke haft disposition öfwer denna syssla. En "Politicus" d. ä. Laicus, icke prest, Enewast Jonsson innehade tjensten och blef sedan Rådman i staden. Gadd blef Pastor i Björskog 1627.
19. Samuel Olai Noremont., tillsattes af Biskop Rudbeckius 1627. Se Past. i Romfartuna.
20. Christopherus Martini Schilling. 1630. Se Past. i Stora Schedvi.
21. Johannes Olai Sewallius. 1642. Se Past. i Thortuna.
22. Petrus Petri Piscator. Född 1614 i Arboga. Stud. 1640. Prest s. å. Biskop Laurelii Domesticus och sedan Syssloman 1650. Död 22 Mars 1651.
Gift med Beata Mårtensdotter, som kom i nytt gifte med efterträdaren. Dottren Ebba, g. m. Bruksförwaltaren P. Hwitkopp.
23. Andreas Petri Bergius. 1651. Se Past. i Norrberke.
24. Benedictus Sigwardi Gröding. 1661. Se Past. i Möklinta.
25. Olaus Petri Aroselius. 1681. Se Past. i Björksta.
26. Laurentius Petri Wadman. 1695. Se Past. i Skultuna.
27. Matthias Johannis Ramzelius. 1707 Se Past. i Grytnäs.
28. Mag. Matthias Fernsten. 1721. Se Past. i Folkerna. Föreg. år. då en promov. Magister sökte denna tjenst, wille Biskop och Consist. icke antaga honom, "emedan sådane beställningar derwid förefalla, som en graduerad synes icke wäl anstå."
29. Martinus Anagrius. Född 1693 i Bjursås. Fadr. Kyrkoh. Stud. 1712. Pwgd 1718. Under-Capellan i Westerås 1722. Syssloman 1729. Död 1 Nov. 1736.
Gift 1722 med Christina Granagria, Capellans-dotter i Norberg, död 1729, 29 år gammal. Sonen Andreas, död 20 år gammal; 2. 1730 med Helena Ehrenström, som åter förekommer. Barn: Fredric, Commin. i Kohlbeck; Johan, död 15 år gammal; Helena Cathrina, g. m. Qwartermäst. G. Herweghr.
30. Johannes Sebenius. Född 25 Maj 1695 i Säby. Fadren då Commin. Stud. 1718. Pwgd 1723. Syssloman 1737. Fick Vicarius 1774. Af alfwarsamt och orubbligt sinne, dock stundom nog uddhwasst, med stora kroppskrafter. 1710 gick han, såsom skolgosse, genom pestsjukdomen. Wid Westerås brand 1714 kunde han med yttersta plats rädda lifwet. War 1723 nära att blifwa dödskjuten af en drucken. Rördes af slag 1778 men blef bättre. Död 2 Mars 1780.
Gift 1738 med Helena Ehrenström, företrädarens enka, död 1764, 54 år gammal. Barn: Andreas, Handlande och Rådman i Hernösand; Johan, studerade, men kom till Gardet; Anna Elisabeth, g. m. Con-Rect. Mag. O. Grandell i Westerås; Maria Christina, g. m. Commin. Joh. Lindlöf i S:t Jacob i Stockholm och Assessoren Rob. Martin.
31. Mag. Carl Gottmark. 1781. Kyrkoh. i Norrberke 1789.
32. Magnus Swederus. Född 25 Nov. 1748 i Stockholm. Fadr. Kyrkoh. i Skultuna. Tjenade först i Assessor Görwells Bokhandel. Under egen widlöftig rörelse gjorde resor till Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike och England. Af båda sina fruar påkostade han lithografierade porträtter. Stud. 1768. Academi-bokhandlare i Upsala 1769. Sträckte sin rörelse äfwen till Stockholm och Åbo. Pwgd 16 Jan. 1789 på kallelse af RiksR. Gr. F. U. von Rosen. Syssloman 27 Maj s. å. Tillträdde 1790. Undergick Past.examen 1806. Föreslagen till Præfect wid Theol. Seminarium i Upsala 1807 och sedan till flera pastorat. Tjenstgjorde wid den i Westerås förlagde Wargerningscorpsen 1808. Derföre, äfwensom för öfriga förtjenster, Fältprost 1809. Tjenstfri genom Kongl. resolution, som tillade honom flera förmoner, 22 Febr. 1815. Njöt sedan större delen af lönen och afled, såsom stiftets Senior, i Upsala 19 Mars 1836.
Gift 1. 1779 med Catharina Elisabeth Edström, dotter af Magistratssecret. P. Edström i Upsala, död 19 Nov. 1783, 19 år gammal. Barn: Magnus, Prost i Nora; Cath. Elis., g. m. Bokhandlaren L. G. Berglund; Bror Peter, död i barndomen. 2. 1786 med Hedwig Juliana Hellstedt, dotter af Musik. Instrumentmakaren C. Hellstedt, f. 1753, död 26 Aug. 1829. Barn: Hedwig Maria, g. m. Commin. Mag. J. D. Wahlbeck i W. Fernebo; Carl, Veterinair-Läkare; Beata, ogift; Samuel, Medicine Doctor; Georg, Philos. Candidat, f. d. Fabriks-Ombudsman.
Skrifter: Tidningar utgifne i Upsala 1773—79, 8:o. — Stockholms Magazin. D. 1—3. Sthm 1780, 81. 8:o. — Försök till ett Biogr. Lexicon öfwer Lärde och namnkunnige utländske Män. D. I—III. — Ärkestiftets Matr. Ups. 1782, 8:o. — Upsala Stifts-Tidningar 178084, 8:o. — Tidningar för Swenska Bokhandeln N:o 1—42. Sthm 1781, 8:o. — Tröst wid Wänners död, i 4 predikningar af N. E. Balle. Öfwers. med Bilagor. Ib. 1784, 8:o. — Fransyskt och Swenskt Hand-Lexicon. Ups. 1800, 8:o. — Tal wid Krigs-Commiss. Swederi jordfästning. W:ås 1805, 8:o. — Om Prestwal genom lottning. — Predikningar och Tal wid åtskilliga tillfällen. — Skrifter af Åttio-årige Arbetaren i Wingården. Förra afdeln. inneh. dels omtryckta dels nya predikningar. Stockh. 1831. Sedn. afdeln. inneh. Skrifter i åtskilliga ämnen. Upsala 1831, 8:o.
33. Mag. Karl Jedeur. Född 15 Oct. 1784 i Westerås. Fadr. då Lector och Prost i Hubbo. Stud. 1803. Magister 1809. Pwgd 19 Dec. 1810. V. Syssloman 1815. Ordinarius 12 Juli s. å. med wiss behållning af lönen efter företrädaren. Död 25 Sept. 1817.
Förlofwad med Johanna Catharina Esselius, sedan g. m. hans broder Doct. J. N. Jedeur.
34. Johan Gustaf Schultz. 1818. Kyrkoh. i Grythytte förs. 1827.
35. Lars Gustaf Sohlberg. Pastor wid Westmanlands reg:te, tillika Syssloman 1827. Tilltr. 1828. Fältprost 1836. Lemnade tjensten wid reg:tet, då han 1838 fick full Sysslomans-lön. Kyrkoh. i Odensvi 1842.
36. Mag. Pehr Hanngren. Född 29 Maj 1808 i Wika. Fadr. Prost. Stud. 1827. Magister 1833. E. O. Amanuens wid Ac. Biblioth. i Upsala 30 Mars 1838. Theol. Candidat 16 Juni 1840. Amanuens wid Domcapitlet i Westerås 1841. Vicar. Syssloman wid Domkyrkan 1842. Pwgd 4 Juni s. å. Ordin. Syssloman 30 Juli s. å.
Birgerus Johannis — Petrus Johannis — Jonas Sigfridi — Ericus Swenonis — Salomon Johannis — Andreas G. Schedviensis — Samuel O. Noraemontanus — Ericus L. Skultunensis — Sigfridus J. Helsingus — Matthias A. Björkstadius — Johannes O. Sewallius — Ericus A. Hedemorensis — Petrus Matthiae Arosiensis — Johannes O. Kilander — Olaus O. Moraeus — Petrus A. Wangstelius — Johannes Laur. Gahrman — Samuel G. Lexander — Laurentius L. Arosiaeus — Holsten Erici Holstenius — Petrus P. Arosenius — Olaus P. Aroselius — Jonas J. Amnelius — Andreas O. Gählman — Petrus Laur. Carolinus — Andreas P. Petronius — Laurentius M. Kallsenius — Isaac G. Ahrman — Andreas Djurman — Olof Rubenius — Martin Anagrius — Johan Wulff — Pehr Vigelius — Daniel Godenius — Carl Eric Dillman — Olof Lindbom — Pehr Thorslund — Pehr Schedvin — Olof Gagnelius — Johan Wulff — Johan Remmer — Daniel Croon — Christopher Borg — Didric Wulff — Eric Arosén — Johan Olander — Anders Göthe — Pehr Södersten — Johan Wulff — Zacharias Muncktell — Lars Adolf Kihlstedt — Denis Borg — Eric Olof Schultzberg — Lars Östlings — Johan Daniel Leverin — Johan Daniel Westholm — Carl Magnus Södergren.1. Birgerus Johannis. Före 1547, men war då Kyrkoh. i Dingtuna.
2. Mag. Petrus Johannis. Kallas Predikant wid Domkyrkan 1572. Blef Rector Scholæ i Westerås 1575.
3. Jonas Sigfridi. Pwgd 1580 och strax Capellan härstädes. För kath. Lithurgiens försakande afsatt af Biskop Oelandus. Slutligen Prost i Kohlbeck.
4. Ericus Swenonis. 1582. Förföljd af samme Biskop tog han snart afsked ifrån Westerås. Till slut Prost i Hedemora.
5. Salomon Johannis. 1584. Underskref Upsala mötes beslut 1593. Se Pastores i Kungsåra.
6. Andreas G. Schedviensis. 1608. Se Past. i Björksta.
7. Samuel O. Noraemontanus. 1618. Syssloman wid Domkyrkan 1626.
8. Ericus L. Skultunensis. 1626. Se Past. i Thortuna.
9. Sigfridus J. Helsingus. 1638. Se Past. i Odensvi.
Då ännu en längre tid offentlig gudstjenst hölls i twenne kyrkor utom Domkyrkan och blott en Capellan nämnes till 1642 jemnte Syssloman, som sällan predikade, är tydligt att Pastor hade biträde af skollärarna. Werkligen skref sig ock Theol. Lectorn i skolan 1608 för Concionator Templi Cathedralis.
10. Matthias A. Björkstadius. Född 1604. Son af ofwanst. Andreas Schedv. Student 1627. Förordnad 1639 att docera Mathesin practicam i Westerås Gymnasium. Pwgd 1640 och Collega i skolan. Förste Under-Capellan wid Domkyrkan 1642. Öfwer-Capellan 1643. En skicklig man med ringa framgång. Hade den olyckan under sin studietid i Westerås, att för en flicka blifwa dömd "mista rygghuden och annan plickt." Frälste sig med flygten. Återkom efter längre tid och fann nåd. Hade ett godt mekaniskt hufwud. Gjorde ett långt och konstigt skjutgewär, som han ärnade offerera Konungen. Också gjorde han sig wingar och flög, men föll och bröt ena benet. Död i Oct. 1651.
Gift 1640 med Marina Hansdotter, enka efter Skol-Collega Math. Bartholli.
Han har skrifwit en Arithmetica på Swenska, tr. i Westerås 1643, som lästes i stiftets skolor. För bokens dedication till Consistoriales fick han 4 tunnor säd af Capitlets medel.
11. Johannes O. Sewallius. Syssloman och tillika Under-Cap. 1643. Se Past. i Thortuna.
12. Ericus A. Hedemorensis. Under-Capellan 1643. Kom till lika tjenst i Swerdsjö 1648.
13. Petrus Matthiae Arosiensis. Född 1619. Pwgd 1644 warande då Notarius Gymnasii, men blef strax informator puerorum i Säther. Under Cap. i Westerås 1648. Öfwer Cap. 1652. Död i Maj 1660.
Gift 1644 med Anna Larsdotter, som omgiftes med Lars Lilhärensis, Cap. i Gagnäf. Dottren Christina, g. m. Jon. Hirudius, Cap. i Swedvi.
14. Johannes O. Kilander. U. C. 1652. Flyttade till Capellanstjensten i Ihrsta 1656.
15. Olaus O. Moraeus. U. C. 1656. Ö. C. 1661. Se Pastores i Tillberga.
16. Petrus A. Wangstelius. U. C. 1661. Mottog Stadssacellaniet i Sala 1665.
17. Johannes Laur. Gahrman. Född 1637. Kyrkoh. son i Garpenberg. Stud. 1658. Apologist i Westerås skola 1662. Pwgd 1664 och jemte sin förra tjenst Under-Capellan. Död i Mars 1666.
18. Samuel G. Lexander. U.C. 1666. War här endast ett år och blef Cap. i Kohlbeck.
19. Laurentius L. Arosiaeus. Född 1638 i Westerås. Fadr. då Collega i skolan, sist Pastor i Björksta [vem? /SZ]. Stud. 1661. Pwgd 1667 och straxt U. Cap. Klagade i Capitlet öfwer usel lön och stor fattigdom. Fick godt löfte om han "bättre mediterade sina predikningar, ty han war ofta mägta owålig." Fick öfre rummet 1671. Död i April 1672.
Gift med Anna Larsdotter, sedan omgift med Abr. Dahlborg i Westerås.
20. Holsten Erici Holstenius. Född 1639 i Stora Schedvi. Inskr. wid Acad. 1649. Collega Scholæ i Fahlun 1668. Pwgd 1669. Befordrad till Öfre Capellans-tjensten i Westerås 1672. Skicklig man och lik den goda slägten, men hans nit war stundom oklokt och för häftigt. Han predikade om mutor så, att en Rådman, som gifwit ett skepp:d koppar till kyrkan, såg sig utpekad och wållade Holstenius en swår process, hwilken warade flere år, och omsider slöts med dom till offentlig afbön. Död 23 April 1682.
Gift 1668 med Elisabeth Moraeus, som kom i nytt gifte med Kyrkoherden i Swedvi Mag. Sam. Schultenius.
21. Petrus P. Arosenius. U. Cap. 1671. War någon tid derifrån, men återkom. Rector i Köpings skola 1678.
22. Olaus P. Aroselius. U. Cap. 1678. Domkyrko-Syssloman 1681.
23. Jonas J. Amnelius. U. C. 1681. Ö. C. 1683. Se Past. i Odensvi.
24. Andreas O. Gählman. U. Cap. 1683. Flyttades till Capellanstjensten i Köping 1688.
25. Petrus Laur. Carolinus. Född 22 Jan. 1657 i Westerås. Fadren Lector och design. Pastor i Munktorp. Student 1676. Pwgd 19 Aug. 1686, kallad af Fru Siri Horn på Ängsö. Und. Cap. 1688. Hade nära mistat tjensten straxt, emedan han tillträdde och utlyste collect åt sig, förrän Cons. samtyckt till stadens kallelse, och han ännu mindre fått fullmagt. Öfw. Cap. 1695. Död 5 Juni 1698.
Gift med Brita Pehrsdotter, död 1726 nära 80 år gammal.
26. Andreas P. Petronius. Född 25 Sept. 1670 i Gunnilbo. Stud. 1686. Pwgd 7 Maj 1695. Und. Cap. s. å. Död i Juli 1697.
Gift 1695 med Margareta Harkman, Kyrkoh. dotter i Haraker, sedan gift med den följande. Barn: Pehr, okänd.
27. Laurentius M. Kallsenius. Född 1673 i Dingtuna och Kallsäby. Fadr. Bonde. Stud. 1694. Pwgd 8 Febr. 1698 och straxt antagen till Und.Cap. Öfw.Cap. 1705. Död 22 Dec. 1715.
Gift 1698 med Margareta Harkman, företrädarens enka, som dog 1700, 28 år gammal. 2. 1701 med Susanna Barchelia, Kyrkoh. dotter i Gunnilbo, död 9 Nov. 1716.
28. Isaac G. Ahrman. Född 16 Sept. 1665 i Westerås. Fadren Borgare. Stud. 1686. Pwgd 23 Maj 1669 att förestå nådåren efter Carolinus, men fick straxt tillträda öfre Sacellaniet. Död i Sept. 1705.
Gift 1699 med Maria Smidt, Borgaredotter i Westerås. Barn: Anna Catharina, g. m. Handlanden Nils Boultrop.
29. Andreas Djurman. Född 12 Jan. 1679 i Gagnäf och Diura by. Fadr. Kronolänsman. Stud. 1701. Pwgd 22 Aug. 1702. Und.Cap. 1706. Ö. C. 1716. God prest, men i stor motgång och fattigdom. Begärde slutligen att få profwa allena eller med en jemnlik. Död 20 April 1732. Hela boets uppteckning gjorde 113 daler 30 ö.
Gift 1706 med Anna Schult, Commin. E. Schults dotter i Söderberke, död 1750. Af deras 13 barn lefde: Eric, Bruksförwaltare; Andreas, Skeppsfältskär; Margareta, ogift; Samuel, Prost i Björksta; Fredric, Corporal wid Lifregem.; Helena, og.; Brita, g. m. v. Pastor S. N. Brodin i Carbenning; Lars, Sidenfabrikör; Sara, g. m. J. Rhamnelius, Capellan i Kungsåra. [Olof, pastor i Ramnäs. /SZ]
30. Olof Rubenius. U.C. 1716. Transport. till Sacellan. i Romfartuna 1722.
31. Martin Anagrius. U.C. 1722. Syssloman wid Domkyrkan 1729.
32. Mag. Johan Wulff. U.C. 1729. v. Pastor. Ö.C. 1733. Se Past. i Folkerna.
33. Mag. Pehr Vigelius. U.C. 1733. Se Past. i Berg.
Om denne eller den nästföljande är berättelsen, att han i en predikan föreställt: "En Christens egenskaper att han 1:o är icke kall, 2:o icke sen, utan 3:o ljus i Herranom." Tidens smak kunde medgifwa denna allusion på Biskopens namn utan misstanke om elak afsigt.
34. Daniel Godenius. U.C. 1737. Ö. C. 1741. Se Past. i Malung.
35. Mag. Carl Eric Dillman. U. C. 1741. Se Past. i Thortuna.
36. Mag. Olof Lindbom. U.C. 1749. Tjenstgörande K. Hofpredikant 1759. Uppbar lönen i Westerås och höll Vicarius för tjensten derstädes. Se Past. i Köping.
37. Pehr Thorslund. Född 4 Maj 1710 i Stora Schedvi. Fadr. Jac. Thorslund, Landtmätare. Modr. Sus. M. Montin. Stud. 1722. Pwgd 27 April 1738. Skolmästare i Stora Schedvi s. å. Öfwer-Cap. här 1750. Hade warit 8 gånger uppförd på förslag. Död 16 Oct. 1761.
Gift 1741 med Brita Carolin, dotter af Inspect. H. Carolin i Stora Schedvi. Död 30 Jan. 1785, 73 år gammal.
38. Pehr Schedvin. Född 1 Jan. 1730 i Kungsåra. Fadren Kyrkoh. Inskr. wid Acad. 1739. Informator hos Bisk. Doct. Troilius 1752. Pwgd 5 Oct. 1755. Und. Cap. 1760. Den förste, som fick ordin. fullmagt på denna tjenst, enligt Kongl. resolution. War ock uppförd på förslaget till öfre Sacellan, men dog före walet 6 Nov. 1762.
Förlofwad med en Rådman C. Wulffs dotter i Westerås.
39. Olof Gagnelius. Född 13 April 1713 i Gagnäf och Gråda by. Fadr. Olof Jonsson, Hemmansegare. Stud. 1736. Pwgd 19 Dec. 1741. Skolmästare i Orsa 1742. Undergick Past.examen 1759, med godt betyg. Öfwer-Cap. här 1762. Tilltr. 1763. Död 8 Juli 1765.
Gift 1754 med Catharina Ericsdotter, som dog i barnsbörd 25 Nov. 1758. Barn: Catharina, g. m. Prosten A. Törnblom i Skultuna; Sara Maria, g. m. Handlanden Rådman A. Fröberg i Westerås.
40. Mag. Johan Wulff. Und. Cap. 1763. Ö. C. 1765. Se Past. i Skultuna.
41. Johan Remmer. U.C. 1766. Tilltr. 1768. Ö.C. 1772. Tilltr. 1773. Se Past. i Odensvi.
42. Daniel Croon. U.C. 1774. Ö. C. kort derpå. Se Past. i Lindesberg.
43. Mag. Christopher Borg. U. C. 1774 men efter överenskommelse med den föregående i lika tur. Se Past. i W. Fernebo.
44. Didric Wulff. Född 26 Dec. 1753 i Westerås. Föräldrar woro Rådman C. Wulff och Catharina Sommor. Stud. 1764. Disput. pro Exercitio 1773. Pwgd 15 Dec. 1779. Domprostens Adj. 1783. Und. Cap. 25 April 1786. Död före tillträdet 3 Juli s. å.
45. Eric Arosén. Född 30 Maj 1746 i Westerås. Fadr. Joh. Arosén, v. Corporal wid Lifregem. Modr. Catharina Wessman. Stud. 1768. Pwgd 26 Aug. 1774. Past.-examen 1786 c. Laude. War några år Informator på Schenströmska barnhuset. Und. Cap. 1 Jan. 1787. Skref sina predikningar med omsorg. War trygg och foglig till sinne och likwäl rörd af slag i kyrkan näst före en weckopredikan samt afled följande dag 20 Febr. 1790.
46. Johan Olander. Född 29 Sept. 1756 i Stora Schedvi och Yttersätra. Fadr. Olof Ersson. Modr. Kerstin Ersdotter. Stud. 1778. Pwgd 27 Jan. 1783. Und. Cap. 30 Aug. 1790. Wann snart församlingens synnerliga kärlek. Smittad under täta sjukbesök och död 31 Dec. s. å. Dompr. Fants liktal öfwer honom af Lucæ 24: 31. war förträffligt i afseende på mångas missnöje wid walet.
47. Anders Göthe. Und. Cap. 1791. Ö. C. 1792. Se Past. i By.
48. Mag. Pehr Södersten. U. C. 1792. Kyrkoh. i Lindesberg 1803.
49. Mag. Johan Wulff. U.C. 1802. Ö. C. 1805. Se Past. i Ramnäs.
50. Mag. Zacharias Muncktell. Född 7 Oct. 1770 i Leksand. Fadr. Capiten. Modr. Dotter af Prosten Doct. Nordman i Leksand. Stud. 1788. Pwgd 4 Sept. 1799. Magister 1800. Domprostens Adj. 1803 och v. Pastor. Und. Cap. 11 Maj 1805. Tjenstledig för sjukdom en tid, blef något till helsan återställd, men, efter återkommen längre tids swaghet, död 7 Maj 1810.
51. Mag. Lars Adolf Kihlstedt. Född 14 Mars 1774 i Nora stad. Fadr. till slut Prost i Romfartuna. Stud. 1791. Magister 1800. Pwgd 19 Dec. 1801. Adj. hos Domprosten och v. Pastor 1805. Und. Cap. 26 Nov. 1810. Straxt derpå Ö. C. och tillträdde 1811. War ock en längre tid af swag helsa. Tjenstgjorde dock kort före döden, som inföll 21 Febr. 1821. Liktalet af Domprosten Wallin är tryckt.
Gift 1803 med Johanna Margareta Wastenius, dotter af Kyrkoh. Wastenius i Söderberke, död s. å., 25 år gammal. Barn: Anna Margareta, g. m. Commin. J. Hessel i Medåker.
52. Mag. Denis Borg. U. C. 1811. V. Past. 1815. Ö. C. 1821. Se Past. i Björksta.
53. Eric Olof Schultzberg. Commin. i Skerike. U. C. här 1822. Ö. C. 1823. Se Past. i Thorsång.
54. Lars Östlings. Hospitals- och Fångpred. Blef U.C. 1823. Se Past. i Berg.
55. Johan Daniel Leverin. 1826. Ö. C. 1832. Se Past. i By.
56. Johan Daniel Westholm. U.C. 1833. Se Past. i Ljusnarsberg.
57. Mag. Carl Magnus Södergren. Född 15 Juli 1805 i Haraker. Fadr. Joh. Larsson, Hemmansbrukare under Swanå. Modr. B. F. Södergren. Stud. 1826. Pwgd 1830. Missiv. till Pastor i Ihrsta, men kom till d:o i Kumla 1831. Adj. Commin. i St. Tuna 1833, hos Pastor ibid. s. å. v. Pastor 1834. D:o i Swedwi 1838. Past.-Examen 1839. Hade mest tjenstledighet för att fortsätta studierne. Magister 14 Juni 1833. Adj. och v. Pastor i Stora Tuna och Swedvi 1839. Andre Commin. här 9 Mars 1840. Öfwer-Capellan s. å. Tilltr. 1842.
