Men komministrarna i Karbenning redovisas av Muncktell under Västervåla alltifrån 1600-talet. /SZ
Sigwardus — Laurentius — Matthias — Torkillus — Laurentius — Petrus Arosiensis — Olaus Andreæ — Ericus Ingewaldi — Isacus Olai — Olaus Petri Wallensis — Magnus Olai Asteropherus — Nicolaus Nicolai Prytz — Petrus Christ. Christiernin — Lars Tammelin — Nicolaus Christiernin — Johan Tillæus — Andreas Carlbaum — Göstaf Arosien — Christopher Borg — Gustaf Magnus Mallmin — Ivar Alric Nordblad.
2. Laurentius. 1399. Om dessa båda har funnits underrättelse af köpe- och fastebref på Djupnäs hemman i W. Wåhla socken.
3. Matthias, Canonicus Arosiensis, antecknad för 1508.
4. Torkillus. Uppförd i Rudbeckii Mem. Publ. död 1509.
5. Laurentius. 1533. Död 1537.
6. Petrus Arosiensis. I detta rum utan årtal af förste antecknaren intagen.
7. Olaus Andreæ. 1550 eller 1554. Bewittnade skattskrifningslängden för denna socken 1556. Hade efter Kon. Johans bref 26 Nov. 1572 fått 16 tunnor säds förläning. Transp. till Mora 1575.
8. Ericus Ingewaldi. 1575, af tro- och embetseden, dat. Ferneboda 12 Juli s. å. Kom till Orsa 1578.
9. Isacus Olai. 1578. Fick med Konungens bref 25 Febr. 1589 eftergift på halfwa gärden "för den almänna wäg och gästning som der faller." Äfwen 4 pund säd, såsom förr, dem Konung Sigismund stadfäste 4 Juni 1594. Synes warit Contr.-Prost 1600. Flyttade ock till Orsa 1602.
10. Olaus Petri Wallensis. Skrifwes ock Tunensis. Student i Upsala 1599, inskr. 19 Nov., Rectore Jacobo Er. Stockh. Wigd Presbyter af Biskop Bellinus 4 Juni 1600. Kyrkoh. här 1602. Skulle 1608 uppställa en soldat i kriget och dessutom gifwa 4 daler till hjelp för annan Pastor. Drottning Catharina gaf honom 19 April 1610 stadfästelse på sädsförläningen. Död 1613.
Hans son Samuel, Studiosus, blef wid 1621 i Björksta till döds slagen af en wid namn Olof Stake.
11. Mag. Magnus Olai Asteropherus. Född i Arboga. Reste utrikes, studerade äfwen botanik och medicin och blef Philos. Magister. Pwgd i Westerås 1603 och snart Rector Scholæ i Arboga. Kyrkoh. här 1614. Drottning Catharina gaf honom 19 April 1616 stadfästelse på K. Johans och Sigismunds bref. Enligt Grefwe Axel Oxenstiernas skrifwelse till Bastian Schering, som arrenderade Fernebo af kronan, 30 Dec. 1623, skulle M. Måns få eftergift på hälften af alla owissa utlagor. Respondens i prestmötet 1621, predikade 1620 och orerade 1635. En namnkunnig man och nämnes i synnerhet insignis sui temporis Medicus. Icke allena blef han sökt och rådfrågad af många ifrån aflägsna orter, utan ock sjelfwa drottningens Lifmedicus A. Sparrman, adlad Palmchron, hade i yngre år studerat ett helt år hos honom. (Fotnot: På samma tid lefde en Magnus Petri Ljusbeckius, Pastor i Östra Fernebo, som äfwen hade stort rykte som läkare. Det torde wara owisst hos hwilkendera Palmchron studerade, då endast förnamnet, Magnus, omtalas.) Ibland andra skrifter för den wetenskapen fanns ock hos honom Biskop Petri Magni Örtebok. I sitt pastorsembete war han ock en allwarlig, ordentlig, och mera än wanligt hyfsad man. Död 19 Sept. 1647.
Gift med Margareta Johansdotter, som dog 12 Mars 1648. Synes warit Pastorsdotter i Stora Schedwi. Barn: Johan, stud., gick i krig, slutl. Organist i Sala; Catharina, g. m. Commin. loci Johan Matthiæ; Sara, g. m. nedanst. N:o 12; Susanna, g. m. Kronolänsman Lars Mattsson här i Hellby; Elias, omtalas 1656, äfwensom en måg Eric Pehrsson.
12. Mag. Nicolaus Nicolai Prytz. Född i Torpa församling af Strengnäs stift 1605. Fadr. uppgifwes för prest, men förekommer icke i det stiftets Herdaminne. Modr. blef omgift med då warande Commin. ib., sist Pastor i Gagnef, Petrus Björskogensis. Något studerad begaf han sig i krigsståndet och tjente upp sig till Lieutenant wid Rytteriet. Den gamla berättelsen är, att han wid ett stridstillfälle, då prest icke war tillstädes, hållit bön och förmaning till soldaterne, som så behagade, att Konung Gustaf Adolf erbjöd honom understöd och befordran, om han wille studera widare och såsom lärare gagna med sina gåfwor. Detta anbud antog han, återwände hem, men begaf sig till Dorpt 1631, der han finnes hafwa flera gånger disputerat och 1636 blifwit Magister. Till detta stift kom han följ. år och anhöll i Domcapitlet att blifwa intagen till tjenst. Det bewiljades, och "då han gjort sin probam legendo, declamandoet disputando," sattes han s. år till Rector i Köpings skola. Pwgd 5 Nov. 1638. Ethices Lector wid gymnasium 1640 och 1647 Pastor i Haraker, såsom præbende, hwartill han i ett Consist. Majus utsågs, såsom äldst och mest meriterad. Kyrkoh. här 1648. Prost i contractet, äfwen öfwer Norberg och Wåhla, "emedan han höll god disciplin wid magt." Præses i prestmötet 1643. Riksdagsman 1655 och 1658. Owanlig war hans wäg och en owanlig man förblef han. Hade kunskap, erfarenhet, förmåga och lust att werka, men fråga kan dock uppstå, om han mera gagnade såsom lärare än om han förblifwit i sitt förra stånd. I hela sin lefnad behöll han stränga militairiska façoner, och med sin käpp, någon gång med yxhammaren, jemte hårda ord, tuktade han det stela Fernebo-folket så, att bonden tog hatten af sig i samma stund han öppnade porten. Men han hade alltför sträft, bittert, ända till grymt sinnelag, fullt af egenkärlek och högmod, hwarigenom han begick orättwisa handlingar, åstadkom förargelser, uppretade många, uttröttade Biskop och Consistorium, till och med Konungen, som en gång befallte att han skulle taga afsked, men till slut ej wille höra talas om den wresige mannen, som ock allt synes af Consist. prot. och behållna bref. I församlingen woro twå partier, det ena med och det andra emot honom, hwaraf uppkom oenighet och inbördes hat. Sina Adjuncter misshandlade och fördref han. Wid Capellanswal skulle han allena råda. I sin wrede tillslöt han kyrkan och predikade i socknestugan. Consistorii citationer aktade han oftast allsicke, men blef dock twå gånger så illa fast, att han måste skrifwa "sin concionem poenitentialem" och i Capitlet præsentera. Sin klockare slog han förderfwad, att den gamle måste ligga under läkarehand. Twå gånger wille han uppsäga pastoratet, men icke till sin måg, som han, utom annat missnöje, ansåg för swag att styra den hårda församlingen och återtog sin afsägelse. En synnerlig hans wän war Mäster Pehr i Fahlun, som wid ett kärt besök säges följt honom ut i socknen att tukta några drängar, men lyckades icke bättre, än att de båda fingo hugg. Till slut yttrade han sig, ledsen wid allt, wilja flytta till Stockholm, då döden förekom hans afsigt 22 April 1689. Begrofs i kyrkan af Biskop Carlsson, som dock mången gång beklagat sig öfwer honom. Ömkeligt är att se, huru Biskop och Consist. än bestraffade, citerade och befallte honom, än åter krusade för den meriterade senioren och merendels lät honom få sin wilja fram.
Gift 1. 1639 med Anna Malmenius, Prostens i Stora Tuna dotter, f. 1624, död 26 Juni 1650. Barnen synas dött tidigt. Gift 2. 22 Juni 1651 med Sara Månsdotter, dotter af företrädaren här, då Biskop Laurelius war på bröllopet. Hon dog 17 Maj 1685. Barn: Magnus, Commin. loci; Anna, g. m. följande Pastor; Andreas, Organist här, sedan bofast i Björsbo med stor afkomma; Carl, död stud.; Claes, efter många öden Hemmansbrukare i socknen; Johanna, ogift.
Skrifter: Oratio de Jurisprudentia. Dorp. 1636. 4:o. — Likpred. öfwer Fru Sophia Örnestierna. Ups. 1659. 4:o. — Dito öfwer Joh. Mattsson Hammarström i Westerås 1677.
13. Petrus Christ. Christiernin. Född i Ramnäs 11 Juni 1642. Fadr. Christiern Månsson, Kyrkoherdeson i Ringköping på Danska Jutland, war en klok, drifwande och ansedd Brukspatron. Modr. Cath. Ericsdotter. Afgick med informator till Upsala academi 1655. Bragte sig der upp till synnerlig färdighet så i de lärda språken som i wetenskaper och företog 1665 en utrikes resa. Med goda medel kunde han färdas igenom Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike, och uppehöll sig längst wid acad. i Kiel. Återkom 1673 med recommenderande testimonier af en Musæus, Morhofius, m. fl. Sedan Biskopen yttrat sig, att en sådan man icke borde blifwa predikant, utan sparas för gymnasium, sysselsatte han sig tre år, att i stillhet recolligera hwad han lärt och genomgå sina samlingar. Ändtligen i Jan. 1676 beslöts, att för hans märkliga progresser och kostsamma pregrination skulle charakter af E. O. Lector honom tilläggas med tillstånd att publice läsa, serdeles i Hebr. språket, dock begärde han ingen lön. Ord. Physices et Logices Lector 1680. Pwgd 18 Mars 1681. Hade för sin lärdom rätt att blifa Andre Theol. Lector 1685, men cederade rummet till Lector Sewallius, för att icke bryta wanliga successions-ordningen, och de förliktes, att bemöta hwarandra cum honore. Succederade honom 1687 och blef Primus Theologus samt Pastor i Hubbo 1688. Rector Gymnasii 1682. Riksdagsfullmägtig 1689. Præsiderade i prestmötet s. år, som säges skedt utan någon beredelse dertill, hwarpå straxt afgjordes, som länge warit föreslaget, att den grundlärde mannen skulle efterträda sin swärfader i Fernebo, efter församlingens högliga åstundan. Blef ock straxt Contr.Prost. Uppoffrade sig sedan för sitt egentliga kall och wisade alltid måttliga pretentioner. Han skref ett sorgligt handbref till Consist. 1710 huru omöjligen han och hans contractister kunde försträcka kronan något begärdt penningelån. De fleste wiste intet råd att afbörda sig den dubbla contributionen. Död 18 Mars 1717. Begrofs 19 Maj, efter begäran, af sin älskade Adjunct Brunzelius. Professor Fab. Törner utgaf i Upsala 1717 Memoria P. Christiernin Past. et Præp. Ferneboensis.
Gift 1. 14 Juni 1677 med Anna Prytz, företrädarens dotter, f. 1655, död 31 Juli 1681. Barn: Johan, Lieutenant; Nicolaus, se nedanföre N:o 15; Sara, g. m. Prosten i Ihrsta P. Schiffer. Gift 2. 8 Jan. 1684 med Anna Elvius, Prostens i Rättwik G. Elvii dotter, f. 1664, död 10 April 1741. Barn: Anna, g. m. Prosten O. Kumblæus i Rättwik; Gustaf, död stud. i Upsala; Catharina, g. m. Capit. J. Wigell; Elisabeth, g. m. Prosten i Fahlun Doctor Stiernman; Christina, g. m. Inspekt. Jon. Öhrling; Maria, g. m. Prosten i Sala Fr. Anagrius; Gustaf, Prost i Folkerna.
Skrifter: Disp. de Jure Majestatis circa Sacra. Præs. Osiandro. Tubingæ 1667. 4:o. — Disp. de usu Philosophiæ in Theologia. Aros 1678. 4:o.
14. Doctor Lars Tammelin. Född i Åbo 2 Maj 1669. Hans fader Mag. Gabr. Tammelinus, då ConRector i Åbo, blef slutligen Kyrkoherde i Lojo. Stud. i Åbo 1685. Philos. Magister ib. och Primus 1694 och följande år Lector wid Cathedral-skolan derstädes. Befordrad 23 Maj 1698 till Mathes. professionen wid academien, den han dock icke tillträdde förrän han fulländat en widlöftig resa till främmande academier. Pwgd 1706 och fick Pemars församl. till præbende. War 1708 enhälligt begärd till Domprost i Åbo. Acad.Rector 1710. Promotor wid Magisterpromotionen ib. 1712. Wid Ryssarnes inbrott och sköflande nödgades han med hela academiestaten 1713 fly undan till Stockholm. Lefde der i ganska knappa wilkor och sökte så lägenhet i Swerige, som inträffade, då han 2 Maj 1717 genom lottkastning, som till de flygtiga presternes befordran brukades, af Konungen utnämndes i Lund till Pastor i Fernebo. Ankom 1718 och blef äfwen Contr.Prost. Afsade sig Math. professionen, då den efter fredsslutet åter tillbjöds honom. Predikade i prestmötet 1720 och war v. Præses 1722, men då han ock förordnades att följ. år præsidera, inwände han, att han nog hade befattat sig med sådant arbete och borde skonas derifrån. Då Biskop och Consist. blefwo wid sitt beslut gick han till Konungen, som i Oct. gaf sin resolution. Af prot. synes endast, att den blef honom meddelad med befallning att snart swara, om han åtog sig præsidium eller icke. Omsider ingick han derpå, det han ock fullgjorde, men begärde att därtill låna böcker af Biskopen, då hans egna woro genom branden i Åbo 1711 förstörde. När han 1728 war uppförd å förslaget till Biskops-embetet i Åbo, anhöll han om Consistorii recommend. till Konungen. Den gafs också, säkert ganska gerna, och han utnämdes af Konungen 11 Dec. s. år till Biskop och ProCanceller i Åbo. Afflyttade 1729. Promov. Theol. Doctor i Upsala 1732. Död i Åbo 2 Juli 1733.
Gift med Margareta Hahn, dotter af Professoren i Åbo Mag. Petrus Hahn och Marg. Lietzen. Han dog hos sin måg i Fernebo 12 Dec. 1718. Af Tammelins flera barn blef sonen Gabriel Kyrkoh. i Sagu.
Skrifter, utom disputationer: Sermo Panegyricus Comiti Gabr. Falkenberg in aditu ad Cancellariatum Acad. Aboens. dicatus. Aboæ 1704. F. — Fägnetal öfwer Konungens återkomst till fäderneslandet, hållet å Riddarhuset 1714. — Almanachor för Åbo horizont. Åbo 1708, 1709, 1713; Sthm 1717—1725. De för 1717 och 1718 innehålla underrättelser om Ryssarnes förhållande i Finland 1713 o. följ., och äro omtr. i Lönboms Upplysningar i Swenska hist., 3 Del. — Likpredikan öfwer Domprosten Jon. Fahlenii fru Agneta Sjöberg. Åbo 1732. 4:o.
15. Cand. Nicolaus Christiernin, Född i Westerås 17 Juli 1680. Föräldr. ses ofwanföre N:o 13. Under sin faders wård tog han underwisning i Westerås till 1697, hwarpå han wid Upsala acad. till 1704 aflade alla specimina till Magistergraden, men försakade promotionen. Fortfor dock i många år, både wid acad. och hos sin fader i Fernebo, att idka theologiska studier, utan att söka publik tjenst. Ändtligen i Maj 1715 anmälde han sig i Consist., med en blygsam skrifwelse, till något Lectorat wid gymnasium, helst i theologien, hwartill öppning då inträffat och han i synnerhet sökt winna skicklighet. Blef ock efter förslag af Konungen i Ystad utnämd till 2:dre Theol. Lector 11 Jan. 1716 äfwensom Pastor i Hubbo præbende. Utgaf och förswarade före tillträdet en disput. i Upsala 1717. Efter antagandet af Hubbo præbende kom han i skarp twist med afträdande Lectoren Emporelius om skyldigheter wid bostället, då båda stridde med få hwassa pennor, att de nog yppade sin werkliga charakter. War Gymn.Rector 1720. Prim. Theol. Lector 1728 och Pastor i Badelund, men redan s. år wald Kyrkoh. i Fernebo och tilltr. 1729, då han ock blef Contr.Prost. Då han 1735 blef utsedd, att i nästa prestmöte wara vice Præses, sökte han, dock mest af fruktan för ett påföljande och ännu swårare officium, att undanbedja sig förtroendet, då han "kände sig alltför owalkad dertill och troligen skulle göra Consist. och stiftet för ringa heder." Det skedde dock till allas nöje 1737 och 1738 hade han præsidium. War också en käck Pastor till sin död 19 Maj 1753.
Gift 18 Aug. 1718 med Elisab. Slotterman, dotter af Regim.Pastorn J. Slotterman och Elisab. Swedelius, f. 1700, död 3 Maj 1736. Af 8 barn: Pehr Niclas, Juris Doctor, Philos. Professor i Upsala och Prost i Gran; Johan, magister och v. Pastor; Jacob, Prost i Thortuna.
Skrifter: Disp. de indifferentismo morali. Upsal. 1704. 8:o. — Disp. de tempestatibus anni in diversis terræ zonis. Præs. P. Elvio. Holmiæ 1706. 8:o. — De renovatione hominis. Upsal. 1717. 8:o.
16. Mag. Johan Tillæus. Född i Fahlun 19 April 1698. Fadr. då Rector Scholæ blef Prost i Swärdsjö. Under studii-tiden i Westerås lärer han haft något besynnerligt äfwentyr kl. 12 nattetid i Domkyrkan, men hwilket hans biograph i StiftsTidn. icke widare förtäljer, emedan twiflare alltid wilja förneka dylika händelser. Stud. 1717. Magister 1725. Pwgd 13 Oct. 1727 och Adjunct hos Pastor i Kumla, för hwars swaghet han straxt kom i strängt arbete. Vice Pastor 1732 och efterträdde följ. år sin swärfader i pastoratet. Det synes som han 1743, wid de upproriska Dalkarlarnes tåg till Stockholm, blifwit nästan spolierad, ty han skref sjelf, att hans ringa wilkor ännu mera förswagades genom deras ålitande af hans ringa förråd. War i werkligt behof af bättre, då han 1753 wann transport hit. Ankom 1754 och blef ContractsProst. Länge hade fråga warit om den mörka och trånga kyrkans förbättring och utwidgande, utan att församl. kunde komma öfwerens till werkställighet. Honom lyckades ändtligen få bedrifwa saken, att en betydlig tillbyggnad skedde. Wisade ock för öfrigt sin goda werksamhet till 1761, då han af slag, straxt efter en bönedagspredikan, förlorade sin mesta förmåga. Af en ringa anledning, som ökades af förkylning i kyrkan, uppkom kallbrand i ena foten, som snart slutade lifwet 24 Dec. 1769. Begrofs med predikan af Commin. loci Avelin.
Gift 1. 26 Febr. 1729 med Anna Berg, Kyrkoherdedotter i Kumla, f. 1712, död 10 Febr. 1754. Gift 2. 9 Jan. 1755 med Brita Ramzelius, dotter af Prosten i Sala, f. 1712, död 15 Juli 1784. Af 10 barn med den förra: Johan, f. 1731, död stud. 1750; Samuel, MantalsCommissarie; Pehr, Commin. i Hjulsjö; Georg, Landtmätare i Stora Kopparbergs län; Maria Brita, g. m. Rådmannen E. Albrectsson i Sala; Gustaf, död studerande.
Skrift: Disp. de usu injuriarum. P. Pr. et Post. Ups. 1723—25. 8:o.
17. Mag. Andreas Carlbaum. Född i Hedemora 1 Mars 1715. Fadren And. Carlbaum, Directeur. Modren Margar. Brandberg, förut g. m. RegimentsPastorn Mag. Fogström. Inskr. i Upsala med enskild informator 1726. Magister ibid. 1743. Skötte widare sina studier till 1746, då han 9 Maj antogs till Notarius Gymnasii i Westerås och ConsistoriiAmanuens. Förordnades enligt sin begäran 13 Oct. 1747, att publice läsa öfwer natural-historien. Blef tillika 24 Sept. 1748 Vicarius i triv.-skolan för den sjuklige Rector Moell till 1751. Af Consist. förklarad Andre GymnasiiAdjunct 1748, som Konungen confirmerade 24 Febr. 1749. ConRector Sch. 11 Mars 1751. Ordin. Logices et Metaphys. samt Historiæ naturalis Lector 10 Juli s. å. Pwgd 4 Oct. 1752. 2:dre Theol. Lector och Pastor i Skerike 6 Febr. 1758. Prost 29 Jan. 1760. Rector Gymn. 1755, 1762 och 1769. Befullm. Kyrkoh. i Fernebo och Karbenning 21 Aug. 1771. Tilltr. och blef Contr.Prost i April 1771. Introd. af Biskopen 12 Juni 1774. Ansågs hafwa temlig insigt uti naturalhist., och gick deruti ungdomen flitigt tillhanda. Anlade första botaniska trädgården i Westerås. Skänkte ock 1756 till gymnasium sitt wackra naturalie-kabinett. Mindre anseende hade han i theologien, då hans lectioner ansågos torra och osmakliga. Utgaf också noter, fullspäckade med gamla kättare. Nog mycket föremål för gymnasisternas skämt, som gäckade hans lust att skjuta, då orren hördes spela. En gång gick skämtet så långt, att twå djeknar på en krukmakares käril målade flera menniskobilder, och ibland dem en prest med bössa och underskrift: "Skerikes skytten." En annan prest hade namn af "Hubbo kälken." Kärlen togos i beslag och förwarades länge. Pasquillanterne upptäcktes och sägas blifwit straffade. Såsom Pastor i Fernebo begick han sig wäl med församlingen och beskyllde icke bönderne för den gamla styfheten. Död 30 Nov. 1780.
Gift 22 Dec. 1751 med Anna Margareta Elvius, Prostens i Norrberke dotter och enka efter Apologisten i Westerås Mag. A. Tulenius, f. 1725, död 27 Dec. 1780. Af 12 barn: Anna Elisabeth, g. m. Commissarien i Assist.Contoiret i Stockholm C. Norberg; Margareta Cathar., ogift; Anders Gustaf, Brukspatron; Magdalena, ogift; Barbara Christina, förekommer nedanföre; Johan Theodor, Bergsfogde; Maria, ogift; Carl Jacob, Bruksinspektor.
Skrifter: Disp. Grad. An licitum sit percusorem immittere. Præs. Ihre. Ups. 1743. 4:o. — Idea generalis Historiæ naturalis. Aros. 1750. 4:o. — These theol. de conversione hominis. Aros. 1758. 4:o.
18. Göstaf Arosien. Född i Säther 8 Jan. 1732. Fadr. Rådmannen och Organisten J. G. Arosin. Modr. Anna Gers. Då han ifrån Westerås blef student 1753 tillades en bokstaf i namnet, till skilnad ifrån liknämnda slägter. Afstod för medellöshet ifrån allt specim. och kom med condition till Stockholm, der han flera år fick njuta Kyrkoh. i Kungsholmen Mag. Gråbergs underwisning, helst i theologien. Pwgd i Westerås 5 Dec. 1762, på kallelse af Grefwinnan Wrangel, f. Liljenstedt, på Kummelnäs. Adj. hos förste Commin. i Stockholms Storkyrkoförsamling 1764 och 1766 hos Pastor i Jacobs församl. Antagen 5 Mars s. år att tillika wara vice Notarius i HofConsist. och Böneprest wid K. Slottet. Tjenstgör. Kongl. Hofpredikant 27 Aug. 1771 , med bibehållande af den lön han såsom v. Notarius innehaft. Hade cura ecclesiæ i Storkyrkoförsaml. under Doctor Celsii sjuklighet och frånwaro åren 1777 och 1778. Af 15 sökande föreslagen till detta pastorat, rönte förtroende och erhöll fullmagt i April 1782. Hade förut profwat till Hedvig Eleon. och Catharinæ församl. i Stockh., äfwensom en gång inom stiftet. Tilltr. här 1783. ContractsProst 10 Maj och af Biskopen introd. 12 Oct. s. å. Anwände mycket arbete på sina predikningar. Älskade mest theol. läsning och bibeln på grundspråken. Angelägen om ordning war han ock ofta lätt upprörd till sinnet, stundom till häftighet, serdeles efter Prostinnans död, då helsa och krafter allt mera aftogo. Död 30 Dec. 1803.
Gift 3 Maj 1783 med Barbara Christina Carlbaum, företrädarens dotter, f. 1758, död 15 Juni 1797. Af 5 barn: Gustaf Theodor, f. 1788, v. Not. i Swea Hofrätt, död 1808.
Skrift: Predikan på 13:de dag Jul, hållen i Hedvig Eleon. församl. Natten som framfarit och dagen som kommit wid wår Frälsares födelse till werlden. Sthm 1767. 4:o.
19. Mag. Christopher Borg. Född i Tillberga 14 Maj 1737. Fadr. Kyrkoherde, lika känd för kunskap som för dygd och rättsinnighet, underwisade sjelf sin son till dess han blef Stud. i Ups. 1752. Magister 1764, dertill delande ständigt sin tid med yngre studerande. Pwgd 18 Juni s. år och biträdde 11 års tid sin styffader, då Pastor i Elfdalen, äfwen med cura ecclesiæ et contractus i dess frånwaro. E. O. Bataljonspredikant wid Westmanlands regimente 1766. Andre Commin. wid Domkyrkan i Westerås 1774, men då wal skedde till båda Commin.tjensterna wid samma tid träffades öfwerenskommelse om lika tour och förmoner. Kyrkoh. i Kila 2 Jan. 1786. Tilltr. 1788. Prost 31 Juli 1795. Ledamot af Samf. pro fide et christ. 1798. Bestridde ock jemte Commin. loci predikningar och böngöring wid Sätra brunn. Af 10 sökande befullm. hit 7 Aug. 1805, sedan flera beswär både före och efter walet blifwit afgjorda. Introd. af Prosten Brander 13 Oct. s. å. ContractsProst i Febr. 1810. Utmärkt af fromhet och innerlig wälmening, men war ock en skarp Pastor när ordning och skick så fordrade. Hans saktmod hindrade icke utan befrämjade den werksamhet till förbättring af kyrka, fattigwård, barna-underwisning m. m., hwaraf Kila församling fick erfara de wackraste prof. Wisade ock en synnerlig förmåga att utreda inwecklade mål, som ofta försätta ett hastigt sinne i förlägenhet. Långwarigt war icke hans wistande här, men nog för att blifwa känd och saknad för det han war. Död 24 Juni 1812. Begrofs med predikan af Prosten Hwasser i Romfartuna.
Gift 9 Febr. 1776 med Elsa Chenon, dotter af Kongl. Räntmäst. Denis Chenon och Sara Ekman, f. 14 Maj 1754, död 20 Sept. 1787. Domprosten Fant höll liktal wid hennes begrafning. Af 6 barn: Denis, Prost i Björksta; Sara Maria, f. 1778, g. m. Kronofogden Assessor H. Norlin; Christopher, f. 1779, Myntmästare wid Kongl. Myntet, död 12 Aug. 1837; Aron, f. 1787, Medicus.
Skrifter: Disp. de Eloquentia Paulina. Ups. 1760. 4:o. — Disp. Grad. de divitiis in arena. Ib. 1764. 4:o.
20. Doctor Gustaf Magnus Mallmin. Född i Stora Tuna 6 Nov. 1768. Fadr. Gustaf Mallmin, Häradshöfding. Modr. Elisab. Troilius, Prostdotter i Husby. Inskr. i Upsala 1778, länge ledd af den utmärkte Mag. Ol. Knös, sist Lector i Skara. Magister 1788. Fortsatte i synnerhet det theol. studium jemte condition, serdeles i Götheborg. Förträffligt är hans bref af denna tid till sin fader om förnäm vocation, wäg till lyckan m. m. Pwgd 19 Maj 1794 och Pastors Adj. i Nora. Collega Cl. I:æ i Fahlun 30 Juli 1796; Cl. II:æ 20 Juni 1803. Wid past.ex. 1804 nästan stött deraf, att examinator i Hebreiskan wille förut nämna något wisst. Det kunde icke blifwa frågan om mindre än hela bibeln. Opponens i prestmötet sistn. år. Utn. ConRector wid nämnda skola 1809, men i detsamma wald Kyrkoh. i Sewalla antog han heldre pastoratet 1811. Prost 19 Aug. 1813. Wille dock icke hafwa beswäret att besörja den nya kyrkobyggnaden, hwartill stadf. ritning war ankommen. Af 6 sökande, och då alla föreslagne i past.ex. hade betyget laudatur, wald Pastor i Fernebo 1814, sedan Karbennings annex, genom Kongl. brefwet 3 Nov. 1813, blifwit afskiljdt och lagdt till W. Wåhla. Efter afgjorda beswär confirm. 10 Maj 1815 och antr. straxt. ContractsProst 29 Mars 1826. Theol. Doctor 1830. JubelMagister i Upsala 1839. Död 26 Maj 1840. Tidigt fattad och nästan öfwerraskad af en djup religionskänsla, den han genom allt mera sökt öfwertygelse underhöll, fortfor han hela lifwet igenom att derefter tänka, wilja och handla, så wäl utom som inom det embete han utwalt. Full af nit för christendomen sökte han likna Apostlarne i mödor och försakelser, dock så, att han under sitt sparsamma lefnadssätt icke försmådde de jordiska förmåner, som åtföljde tjensten. För öfrigt afskydde han all sysselsättning med werldsliga saker. Högst samwetsgrann blef han stött af ett obetänkt ord, och af månget wanligt talesätt af föga betydelse. Till rättelse af det felaktiga hade han ofta sina egenheter, dels enfaldiga dels öfwerdrifna framställningar, så att han stundom förfelade sitt goda ändamål. Med all sin läsning synes han dock icke hafwa anmärkt eller inhemtat Pauli klokhet, hwars lära han eljest så högt yrkade. Tacksamt ihogkommen af dem, som insågo det goda han wille och werkligen uträttade, blifwer han dock af sin efterwerld troligen mera omtalad än efterföljd. Hans lugna och uppbyggliga död swarade emot hans tro och ändamål i lifwet. Beredd på sin bortgång hade han färdig en afskedshelsning till sina åhörare, som upplästes i kyrkan följande söndag. I densamma tecknar han, med upprigtigaste, omisskännelig ödmjukhet sin lefnads bild i det ingångsspråk han walt ur Luc. 18: 35. Bibelspråket Lucæ 18: 35 kan omöjligen wara rätt, ehuru så uppgifwes i Biogr. Lexicon.
Den träffande teckning, som, af en nära bekant, finnes i Biogr. Lexicon, må här införas, då läsaren säkert med nöje mottager en omständligare uppsats om denne ofta misskände och smädade hedersman: "Mallmins personlighet war en sällsam företeelse, så wäl genom den för närwarande tid egna rigtningen af hans lärdom, som genom arten af hans naturliga själsförmögenheter och hans uppskattning af de omgifwande tids- och werldsförhållanden. I sitt Stift aktades M., såsom den lärdaste Presten; och han förtjente att så anses. Hans wetande omfattade egentligen de Heliga Språken, och i den gamla Exegetiken samt Patristiken hade han en nästan oerhörd beläsenhet. Med den utomordentliga minnesgåfwa han ägde, war det för honom en lätt sak icke blott att på Hebreiska och Grekiska utantill uppläsa hela kapitel i den Hel. Skrift, utan äfwenledes att verbotim och i långa sträckor kunna ur minnet citera ställen ur de Grekiska ej mindre än de Latinska Kyrkofäderna. Näst Bibelns och de äldsta fädernas studium, hwarmed han mest sysselsatte sig, hade han en owanlig beläsenhet i medeltidens Asketiska och Munklitteratur. I reformationsseklets dogmatik war han durchdrifwen, och hänförde allt till Formula Concordiæ. Längre än till den Pietistiska Controversen i förra århundradet hade han icke följt med i Theologien, wille icke heller weta af de sednare tiders tillgöranden med philosopherande Dogmatik och konstlad Orthodoxi."
"Mallmins individualitet war ett sällsamt och curieust exemplar af forntida fromhet och hjertlighet samt af ett ständigt i ögonen fallande förakt och försmående af hwad den närwarande tiden kunde framwisa, äfwen i dess bättre yttringar, seder och bruk. Genom en besynnerligt tempererad nuancering i själsförmögenheter, hade minnes- och uppfattningsgåfwa tillfallit honom i utomordentlig grad, af omdöme och smak war han deremot i total saknad. Utur denna i individualiteten liggande brist kan förklaras att en lärdom, så rik som Mallmins, kunde blifwa utan frukt, och att ett lif, så fromt och nitfullt, som hans, kunde blifwa af så ringa inflytelse inom kretsen af dess werksamhet. Han war dock en märkwärdig man, och hans minne är lika så föresynligt som wördnadswärdt. Hans fromma enfald, grundfasta tro, samwetsöma laggrannher i ord och gerningar, hans lågande nitälskan för Lagens och Öfwerhetens owillkorligt bjudande auctoritet, hans enkla och patriarchaliska umgängssätt, samt hans ur en outtömlig Biblisk och Asketisk beläsenhet riktade minnesförråd, gjorde honom i hög grad uppbygglig för alla dem som gåfwo sig tid att rätt lära känna honom, och derigenom lärde att öfwerse med de nog särdeles afwikande egenheterna i hans uttryck och wanor. — På polemi-kens fält framträdde M. några gånger, och då alltid med brinnande nit och oförskräckt mod, men utan erforderlig tidsrustning för att ernå seger. Det war emot G. Knös och Tybeck eller rättare emot den Swedenborgianism de förde i skölden, som M. i några utgifna Theol. brochurer kämpade. Äfwen på sina sednare år dristade han mot tidens högljudda, honom förhatliga, liberalism och republikanism, att i tryck säga några snart öfwerröstade ord om monarkiska principens och konungawäldets absoluta nödwändighet, enligt Bibelns heliga lära."
"Året före sin död war M. kallad att i Upsala, såsom Jubelmagister, emottaga lagerkransen. Han undanbad sig den hedern, ty han skydde all ståt och solennitet, owilkorligt medweten af sin figurs och sina lefnadswanors opasslighet för den moderna werlden och högtidligare tillfällen, men hans warma och fromma hjerta gaf sig ändock luft i en lyckönskan till de unga promotionskamraterna, åt hwilka han egnade några Latinska Disticha, som på högtidsdagen utdelades."
Gift 28 Juli 1814 med Anna Maria Andersdotter, som tjenade i Sewalla, f. i Norrberke 14 April 1790. Efterlefwer utan barn.
Skrifter: Disp. grad. de abusu Licentiæ Poëticæ. Ups. 1787. — Wederläggning af skriften: Tillfredsställelsegrunder i anseende till de nya förändringarna i Protest. kyrkans Lärobegrepp. Sthm 1815. 8.o. — Anmärkningar emot Tybecks skrift: Hwad är Christelig sanning om Gud? Sthm 1820. 8:o. — Sorgeuttryck öfwer en skrift kallad: Samtal med mig sjelf om Werlden, Menniskan och Gud. Sthm 1825. 8:o. — Betraktelser öfwer några Skriftens språk om Undersåtares skyldiga kärlek och trohet för sin Öfwerhet. Westerås 1837. 8:o. — Tal uti Westerås Bibelsällskap 1827. Tr. i Årsberr. 1828. 8.o. — Tal wid Westanfors Kyrkas inwigning. Westerås 1835. 8:o.
21. Mag. Ivar Alric Nordblad. Född i Stockholm 26 Maj 1801. Fadr. Eric Gust. Nordblad, Kammar-RättsRåd, härstammade ifrån Norrby i Hedemora socken. Modr. Joh. G. Frankenberg. Stud. i Upsala 1816. Magister 1821. Theol. Candidat 26 Mars 1824. Erhöll jus indig. i detta stift 28 Maj s. å. Pwgd 21 Dec. s. år, kallad af Pastor i Skerike. V. Collega i Westerås s. å. Huspred. hos H. Exc. Grefwe G. af Wetterstedt 1825. Kongl. Hofpredikants fullm. 1831. Uppförd å förslag till Commin.-sysslan i Catharinæ församl. i Stockh. 1825. Öppnade i Maj s. år en enskild lärareanstalt i hufwudstaden, som warade till Mars 1842. Andre Amanuens wid HofConsistorium 1837. Tjenstförrättande Notarius ib. 2 månader 1842. Wald Kyrkoh. här i Nov. 1840 och efter afgjorda beswär befullm. 16 April 1842. Tilltr. s. å. Installerad 10 Juli af ContractsProsten.
Gift 22 Oct. 1831 med Maria Johanna Beckman, dotter af Coopv.Capit. Göran Beckman och Jenny Moorman ifrån Isle of Wight i England, f. 21 Juli 1808. Barn: Jenny Wilhelmina Alrica, f. 2 Dec. 1832; Alric Gustaf, f. 25 Dec. 1835; Ivar Constantin, f. 23 Febr. 1837; Julia Gabriela, f. 27 Mars 1838; Oscar Wilhelm, f. 25 Dec. 1840; Richard Gabriel, f. 17 Febr. 1842; Carl Immanuel, f. 29 Nov. 1843. 2 döde.
Skrifter: Disp. Grad. de Atheniensibus potentiæ culmen adsecutis proxima ante bellum Pelopones. ætate. Ups. 1821. — Latinska, Franska och Tyska Theser, såsom specim. för Adjuncturen wid Stockh. Gymnasium 1837.
Petrus Nicolai — Andreas Petri — Johannes Laurentii — Ericus Matthiæ Hedemorensis — Elias Johannis Schedwiensis — Andreas Laurentii Hirudius — Johannes Matthiæ Hytthræus — Bartholdus Petri Wikæus — Johannes Laurentii Engzelius — Magnus Nicolai Prytz — Petrus Andreæ Harkman — Georg Eurelius — Isac Miklander — Johan Wilhelm Behm — Carl Johan Avelin — Christiern Ullberg — Alexander Avelin — Adolf Fredric Norberg — Gabriel Avelin — Johan David Wahlbäck.
1. Petrus Nicolai. På 1580-talet. Se Past. i Kila.
2. Andreas Petri. Af Upsala mötes underskrift 1593.
3. Johannes Laurentii. Omkring 1603. Omtalas här 1616. Se Past. i Norberg.
4. Ericus Matthiæ Hedemorensis. 1619. Pastor klagade 1633, att han flyttat till Fleckebo pastorat förrän han uttjenat året. Se Past. ib.
5. Elias Johannis Schedwiensis. Född i Stora Schedwi 1606. Sannolikt son till Pastor Joh. Gestricius. En snäll yngling i Westerås, och Not. Gymnasii då han blef pwgd 1632 [?, står 1682] till sin swågers, Pastors härstädes, Adj. På dess recomm. ordin. Commin. 1633. Wäl till nöje, med hopp om befordran, men dog 1646.
Gift 1633 med Elisab. Larsdotter, som 1680 beklagade, att hon mistat de 2 t:r säd, som hon årligen haft af biskop Laurelius ifrån hospitalet. Död i Westerås 1692.
6. Andreas Laurentii Hirudius. 1647. Se Past. i Fleckebo.
7. Johannes Matthiæ Hytthræus. Född i denna församl. 1618. Depon. wid Upsala acad. 1640, men gick sedan länge i Westerås, öfwade sig i Collegium pietatis m. m. Pwgd 12 Dec. 1649 och hitsänd till Adj. Commin. 1651. Död 9 Juni 1652.
Gift 1 Oct. 1649 med Catharina, dotter till Mäster Måns i församl., som omgiftes med den följande. Dottren Margareta, g. m. Commin. Myrman i Fleckebo.
8. Bartholdus Petri Wikæus. 1653. Se Past. i Wika.
9. Johannes Laurentii Engzelius. Född på Ängsön wid 1638. Fadr. Lars Trotteson, Fogde på ön. Hade länge läst i Westerås och äfwen blifwit Stud. i Ups. 1659, men begaf sig till Stockholm och fick en skrifware-tjenst. Åter gick han till boken och kom 1671 med Hr Christ. Horns bref till Consist. att blifwa prest. Han war då okänd eller rättare glömd i Consist. och måste blifwa en tid i Westerås, att afhöra föreläsningarna. Ändtligen pwgd 29 Febr. 1673 och kom då till Fru Elsa Krus på Springsta. Tjenade sedan en tid där och i Söderberke, men war en längre tid alldeles tjenstlös, då han satt uti en bondgård i Thorsång. Consist. sökte 1682 få honom hit till Commin., men Prosten Prytz sökte länge med konster och wåld utestänga honom och taga sin son till sysslan. Då bönderne, som wille hafwa Engzelius, kommo med Consistorii bref om honom, swor han och hotade, att, om de lemnade brefwet, skulle han kasta det i elden. Den stackars presten fick ej husrum i socknen, då han skulle profwa, ty ingen wågade hysa honom. Församlingen uppkörde Capellansåkren i hopp att dock Engzelius en gång skulle blifwa Commin. Prytz tillslöt då kyrkan och höll gudstjenst i socknestugan, "der om tjufwar och skälmar plägade ransakas och dömmas," hwilket gjorde stor förargelse. Consist. ditsände twå af sina ledamöter att undersöka ställningen, öfwertala Prosten och insätta den förordnade Capellanen. Nära hade de nödgats fara hem med oförrättadt ärende, då prot. säger "att Grefwe Pontus lade sig emot hans son," och Prosten gaf omsider efter men förklarade, att han skulle stämma Engzelius för tinget. Denne tillträdde således 1683, men dog redan i Maj 1684.
Gift 20 Aug. med Karin Seberus, Pastorsdotter i Thorsång och enka efter P. Arbelius, Kyrkoh. i Ängsön, död 28 Dec.1715. Barn: Lars, Consistorii Cursor i Westerås; Pehr, en olycklig Commin. i Åhl; Sara, g. m. Mästersmeden C. Hoffman på Swanå; Christina, född på fadrens dödsdag, okänd.
10. Magnus Nicolai Prytz. Född härstädes 27 April 1652. Son af den beskrifne Prosten på stället. Om hans studier finnes intet, icke heller om hans ordination. Tydligt är dock, att han under Biskopsvacancen wid slutet af 1670-talet blifwit pwgd i Strengnäs eller Upsala. War först nådårspredikant efter Pastor i Söderberke och kom så hem till sin fader, som, enligt det ofwan anförda, wille med wåld insätta honom till Commin. här. Då det misslyckades för den gången sökte han likaså få honom till ordin. Commin. i Annexan Karbenning, hwaremot Häradshöfdingen Gyllenhök och bönderne protesterade och ihärdigt wille behålla den, som redan en tid gjort dem behaglig tjenst. Ändtligen efter Engzelii död, sedan Prosten krusat för Landshöfdingen och klagat på Consist., fick han den herren på sin sida och sonen kom 1685 till lägenheten, men han dog ock straxt derpå 16 Aug. 1686.
Gift 12 Febr. 1681 med Sigrid, Kyrkoh. i Söderberke J. Normontani dotter, som blef omgift med den följande. Barn: Nils, nämnes boende i församlingen. Är troligen den N. Prytz, som war Tullskrifware i Swärdsjö och 1721 kom till Fernebo, en ogudaktig och oregerlig menniska, som sökte mörda sin hustru och gaf Domstol, Consist. och många nog att syssla; Sara, g. m. Bruksinspektoren Isr. Abr. Schleiker.
11. Petrus Andreæ Harkman. 1688, också efter mycken strid samt genom Prosten Prytz's bearbetande hit förordnad. Ehuru förmögen och med uppwäxt familj jemrade Prosten sig grufligen för hög och låg öfwer sin sons fattiga enka och små barn och utsåg denne Herr Pehr att upprätta huset. Men han war så ung och till en så god tjenst omeriterad, hwarföre han åter wände sig till Landshöfdingen och om det icke wille hjelpa, som dock skedde, hotade han att gå till Konungen. Se Past. i Himmeta.
12. Georg Eurelius. Se Past. i Thortuna.
13. Isac Miklander. Född i Möklinta, fordom Mikleta, och Fornby. Fadr. Isac Pehrsson, Bonde. Kom 1710 ifrån Westerås till acad. i Upsala. Pwgd 13 Oct. 1713, då han blef Pastors Adj. och tillika Skollärare i Näsby. Flyttade 1718 till Kyrkoherden i Grythyttan. Commin. här 1734. Sökte 1742 pastoratet i Grythyttan. I Consist. war då icke reda på hans meriter, utan Notarien frågade honom om han stått past.examen eller haft partes i prestmöte? Swaret blef: "Som det är sanning, will jag ock bekänna, att jag icke undergått examen, ej heller haft partes, utan beklagar min owärdighet och beder om gunstig ursäkt, att jag af en dristig enfaldighet, allena för en orsak wågade ett sådant brödstycke begära undan de höglärda. Warande ock mitt sinne nu så stadfästadt, att, förrän jag skall undergå någon pastoral-examen, will jag aldrig söka det ringaste, utan alldeles wara förnöjd med det bröd, som Gud af nåde mig gifwit." Dog också dermed 7 Febr. 1751.
Gift 1. 1715 med Cathar. Gangius, dotter af Commin. i Möklinta, död 29 Jan. 1726, 42 år gammal. 2. 1727 med Anna Berg, f. i Grythyttan 1691 och der död 8 Aug. 1753. Många barn. Johan studerade, men blef en tiggare och dref omkring landet, skrämmande folk.
14. Johan Wilhelm Behm. 1751. Se Past. i Berg.
15. Carl Johan Avelin. Född i denna församl. 21 Juli 1716. Fadr. Joh. Avelin war Arrendator af Fors säteri. Modr. Sara Olsdotter. En god Stud. i Ups. 1737. Pwgd 17 Jan. 1741. Höll till godo att blifwa Pastors Adj. i Lima och Transtrand. Vicarius efter Commin. ib. kort derpå och mottog samma tjenst såsom ordin. 1744. Commin. i Åhl 1754. Här hade han synnerlig omsorg om de olyckliga qwinnorna, som anklagades för trolldom och blefwo så hårdt behandlade. Han wann i täta samtal deras förtroende, ansåg dem oskyldiga och talade till deras förswar. Han råkade ock derföre i stor ogunst hos Biskop Troilius, som war så nitisk i denna trollsak. Då Biskopen kom resande till orten och på wägen träffade Avelin, just när han besökt de fängslade menniskorna, frågade Biskopen: "Hwilken är ni?" Swar: "Jag är en ringa Herrans tjenare," då Bisk. genmälte: "Nej, en satans tjenare är den, som kan förswara så uppenbara djefwulens gerningar." Commin. här 16 Jan. 1767 och ankom s. å. V. Pastor 1770. Redlig och ömsinnad prest. Älskade och förstod musik. War ock fallen för mechaniska slöjder. Död 13 Juni 1779.
Gift 1. 1746 med Cathar. Dicander, Kyrkoherdedotter i Floda, f. 1728, död 25 Dec. 1767. 2. 1768 med Margar. Fahlfors, enka efter Commin. Rabenius i Norberg, f. 1730, död 18 Sept. 1771. 3. 1775 med Maria Petrelius, Commin. i Kohlbeck A. Fernbergs enka, f. 1731, död 6 Febr. 1803. Barn med den första: Alexander, Commin. här; Sara, ogift; Lars, Bruksinspektor; Anna Catharina, g. m. Commin. Johansson i Malma; Maria Elisabeth, ogift; Margar. Christina, g. m. Bruksbokhållaren A. Kåhlström; Johan, Commin. i Åhl; Gabriel, Prost i By; Carl Eric, Handelsbetjent, blef Klockare i Skerike.
16. Christiern Ullberg. Född i Tålfsbo af Söderberke 26 Dec. 1727. Fadr. Olof Ullberg, Bergsman, härkommen ifrån Nedre Ullerud i Wermland. Modr. Elis. Lundberg, Pastorsdotter i Åhl. Stud. i Upsala 1744. Sedan en tid i Westerås gymnas., men återkom till acad.och disputerade 1751. Pwgd 20 Maj 1753 till Pastors Adj. i Berg, som han redan efter förordnande ett år hade biträdt med predikande. Kom derifrån till Pastor i Lima och 1758 till Grangärde, blifwande der vice Pastor 1763. Nådårspredikant efter Pastor i Leksand 1768. Andre Commin. i Hedemora 1769. Wann flyttning hit 1780 och ankom straxt g. acc., men då successor i Hedemora ej wille accordera, måste han der ett år hålla substitut. Död 1 Dec. 1791.
Gift 1759 med Sara Christ. Lindbom, Prostens i Grangärde dotter, f. 1739. Af 5 barn: Carl Henric, Militair; Johan Eric, Landtmätare; Christian Fredric, CommissionsLandtmätare i Stora Kopparbergs län; Sara Elisabeth, g. m. Klockaren i Lillhärad Isac Abramsson.
17. Alexander Avelin. Född i Transtrand 12 Dec. 1747. Son af föreg. N:o 15. Både i Fahlun och Westerås underwisad till 1769 och då Stud. i Upsala. Pwgd 20 Maj 1773 och sin faders medhjelpare här. Antagen till församlingens förste Skolmästare 6 Mars 1774. Fortfor att tillika biträda sin fader och gjorde hela tjensten efter dess död. Ordin. Commin. på stället 25 Juni 1792. V. Pastor i Jan. 1804. Undergick past.ex. i April s. år och församlingen sökte hos Konungen, att för honom winna ett rum på Kyrkoherde-förslaget. Men hans 31 års tjenst i samma församling och dess förtroende till hans alltid wisade allwar, flit och wälwilja kunde nu icke tagas i beräkning mot de andras dubbla år och lärdomsprof. Det war icke långt kommet ännu med pastoratets besättande, då han nog oförmodadt bortrycktes af döden 13 Juli s. å.
Gift 26 Febr. 1778 med Brita Elisab. Dicander, sin kusin, Prostens i Kumla dotter, f. 21 Oct. 1757, död 25 Aug. 1832. Af 6 barn efterlefde: Carl Gustaf, Johan Gabriel och Eric Wilhelm, men ingendera hade framgång i sina företag, utan stadnade föga lyckligt wid landtbruk.
18. Adolf Fredric Norberg. Född i Westerås 11 Sept. 1751. Fadr. And. Norberg, Sämskmakare, icke beslägtad med de flere prester af lika namn i stiftet. Modr. Cath. Köhler. Afgick till Upsala acad. 1773. Hade kallelse till Adj. hos Pastor i Sala då han pwgdes 16 Juli 1779. Antog lika tjenst hos Commin. i Fellingsbro 1785 och skötte nådåren efter dess död. Commin. i Barkarö 28 Dec. 1789. Tillträdde g. acc. 1790. Gjorde tjensten tillika efter afl. Pastor derstädes 1791—1794. V. Pastor s. å. Transp. till sacell. i Dingtuna 16 Oct. 1799. Af 6 sökande wald Commin. här 1805 och befullm. 10 Nov., men kom icke att tillträda. Nog corpulent. Död af slag i Dingtuna 19 Febr. 1806.
Gift 12 Nov. 1795 med Margareta Cath. Croom, Kyrkoherde-dotter i Barkarö, f. 11 Nov. 1773, död 17 Aug. 1808. Barn: Anders Adolf, f. 1798, Militair; Cathar. Charlotta, f. 1804, g. m. Organisten och Klockaren C. J. Hiller i Skerike.
19. Gabriel Avelin. 1806. Se Past. i By.
20. Mag. Johan David Wahlbäck. Född i Westerås 20 April 1782. Fadr. Klockare wid Domkyrkan. Modr. Cath. Badelius. Stud. 1801. Begaf sig till Greifwalds acad. och der, efter aflagda specimina, promov. Magister 1803. Pwgd i Strengnäs af Biskop Tingstadius 26 Juni 1808 till Pastors Adj. här. Uppehöll tjensten efter dess död 1812 och s. år wald och tilltr. Skolmästare på stället. Commin. i Fleckebo 15 Dec. 1817. Ibland 8 sökande erhöll transp. till denna sacell. 1 Juni 1829. Tilltr. 1830. V. Pastor 1840—1843.
Gift 26 Oct. 1814 med Hedwig Maria Swederus, dotter af DomkyrkoSysslomannen FältPr. Swederus, f. Aug. 1787. Barn: Johan Magnus Georg, f. 15 Sept. 1819; Samuel Carl, f. 17 Juni 1822; Axel, f. 23 Mars 1826; Hedvig Cathar Beata, f. 30 Mars 1829.
Skrift: Disp. grad. Lex Mundi universalissima. Præs. Th. Thorild. Gryphiæ 1808.
Alexander Avelin — Gabriel Avelin — Denis Borg — Johan David Wahlbäck — Pehr Johan Gillberg — Carl Eric Blomqvist — Anders Enbom — Anders Gustaf Strandell.
1. Alexander Avelin. Förordnad 1784. Se Commin. loci.
2. Gabriel Avelin. 1793. Se Past. i By.
3. Mag. Denis Borg. 1807. Se Past. i Björksta.
4. Mag. Johan David Wahlbäck. 1812. Se Commin. loci.
5. Pehr Johan Gillberg. Född i denna församl. 7 Juli 1788. Fadr. E. Gillberg, v. Kronofogde. Modr. Marg. E. Hedenstedt. Stud. 1809. Pwgd 31 Jan. 1803 och Pastors Adj. här. Flyttade till Past. i Kila 1815 och war efter honom Nådårsprest med cura till 1818, då han 7 Aug. erhöll och straxt tillträdde denna pædagogi. Död 28 Juli 1826.
Gift 4 Nov. 1819 med Elisabeth Christ. Kihlman, Prostens i Kumla Mag. Kihlmans dotter, f. 15 Nov. 1798, omgift 1830 med Organisten härst. C. A. Zetterström. Barn: Pehr Fredric, f. 23 Aug. 1820, stud.; Gustaf Herman, f. 2 Jan. 1824, död ung; Axel, f. 25 Dec. 1825, i handel.
6. Carl Eric Blomqvist. Född i Swedwi 5 Sept. 1800. Fadren L. Blomqvist, Sockneskräddare. Modren Stina Jansdotter. Stud. 1823 och 22 Dec. s. år pwgd. Blef då Adj. hos Pastor i Nås och 1826 hos Commin. i Thorsång. Skolmästare här 23 April 1827. Förbidande tillträdestiden sänd 1828 till Sundborn att biträda Pastor, men nedsjuknade swårt, flyttades till Fahlun och afled derstädes på sjukhuset 14 Sept. s. å. Icke gift.
7. Anders Enbom. 1829. Se Commin. i Stora Tuna.
8. Anders Gustaf Strandell. Född i Arboga 27 Febr. 1806. Fadr. Byggmästare och Mjölnare. Modr. B. C. Wahlström. Stud. 1826. Pwgd 23 Maj 1829 och Commin.Adj. i Mora. Flyttad till Pastor i Ohre s. år och i Orsa 1833. V. Pastor i Gustafs församl. 1835. Skolmästare här 2 April 1838. Antog tjensten s år och bestridde ifrån Sept. 1843 Pastors åligganden utom sjelfwa cura.
Gift 9 Sept. 1838 med Julia Aurora Christina Bergner, dotter af Handlanden i Stockholm M. Bergner och M. E. Strömberg, f. 19 Dec. 1810. Barn: Johan Edward, f. 14 Mars 1844.
