- Kyrkoherdar
- Comministrar.
1.
Kyrkoherdar
Magnus
— Reno
— Joannes — Ericus — Trotto
Engelberti — Jacobus Thuronis — Martinus
Ragvaldi — Olaus Sigwardi — Torbernus
Marci — Sweno Esberni — Petrus
Joannis — Dominicus Petri — Petrus
— Matthias Johannis — Samuel Matthiæ
Thortunensis — Laurentius Nicolai Gröningius
— Ericus Laurentii Schult — Johannes
Olai Sewallius — Johannes Hermanni Orostander
— Olof Gilberg — Johan Pratenius
— Georg Eurelius — Carl Eric Dillman
— Jacob Christiernin — Nils Lindius
— Johan Nordforsson — Johan Hallander
— Lorenz Restadius.
1.
Magnus, Curatus
de Tyritunum dioeces. Aros., förekommer i ett bref af 1335, som
Canon. Nicolaus de Tunom skref till ÄrkeBiskopen i Upsala. Se Past.
i Haraker. [Saknas där?]
War ock s. år fasteman till ett jordabyte emellan Westerås Domkyrka
och Carolus Næskonungason.
2. Reno,
en munk af Dominicanerklostret i Westerås, förordnades till Pastor här
af Biskop Egislus wid år 1350.
3. Joannes
eller "Herr Jönis de Tyritunom", i ett jordabytesbref af 1378 såsom
fasteman till bytet. Denne och den först anförde äro icke kände af nedanst.
N:o 12 i den series Past. som han på 1550-talet
uppsatt.
4. Ericus.
1388. Troligen densamme som förekommer 1403 och äfwen 1423. "Mycket
nitälskande om Guds hus och förskaffade många jordegor till prestebordet,
hwarföre Biskop Otto (Fotnot:
Förmodligen Olof.) honom med sitt bref tackade."
5. Trotto
Engelberti, en Dalkarl, född wid Kårberg (Kopparberget), broder
till den ryktbare fosterlandswännen Engelbrecht Engelbrechtsson, har
hitkommit 1424. Han fullbordade sakristian, som Herr Ericus begynt,
och lät göra bogårdsmur omkring kyrkan af sten i stället för den som
war af träd. Begrofs i sacristian med många mässor och mycket brinnande
wax.
6. Jacobus
Thuronis, artium magister, broderson till Biskop Lydika i Westerås,
Curatus här 1428. Med wisshet wet man, att han 1466 och 1468 ännu warit
här, ty han halp mycket sin farbroder att fullborda Domkyrkan på östra
sidan. Skänkte till Thortuna kyrka altartaflan och dyrbara
käril. Blef begrafwen under sjelfwa altaret och hans sköldemärke har
warit insatt i ett fönster på östra sidan.
7. Martinus
Ragvaldi. Hade warit Herr Sten Stures Mässeprest förrän han hitkom
1472. I hans tid lades till Thortuna socken de twenne byar på andra
sidan om åen, som hade hört till den förlagda Furby kyrka. Lät bygga
vapenhuset af sten och måla kyrkohwalfwet likasom wid samma tid hade
skedt i Kumla.
8. Olaus
Sigwardi är så med fullt namn men utan årtal uppgifwen af nedanst.
N:o 12. "Hedherlig man Hr Olof i Thortuna Kyrkoherre"
nämnes 1481 i Häradshöfdingen Nils Stocks dom- eller synebref "öfwer
ena willo och träta som war imellan presten och Laurnitz i Hella om
7 fiällar och 3 örtug i Thortuna byendom."
9. Torbernus
Marci uppgifwes kommit ifrån Westergöthland och lefwat här 1499.
Får stort beröm för sin lärdom och att han stod i särdeles wänskap med
ÄrkeBiskopen Jacob Ulfsson, som gästade hos honom då han hemkom
ifrån gränsen, der han mottagit Konung Hans när han andra resan inkom
i Swerige.
10. Sweno
Esberni. Hade warit prest wid Ægidii kyrka i Westerås förrän
han wid 1519 sattes hit. Då han warit här på tredje året inträffade
striden wid Badelunds ås emellan Swenska och Danska krigsfolket, då
han blef spolierad all sin egendom och äfwen kyrkan sköflad. Dock
skaffade han henne nödig skrud igen. Nämnes äfwen i handlingarne för
åren 1525 och 1528. Dog i en sjukdom, som kallades Engelska swetten.
11. Petrus
Joannis. 1528. I ett Konung Gustafs bref, dat. Wäsby gård 1540,
fick han, med flere Pastores på orten, frihet ifrån den borgliga taxan
emot arbetets fortsättande i Sala grufwa för kronans räkning. Fick också
samma Konungs quittobref på lefwereradt kyrksilfwer, af Westerås Slott
11 Mars 1545. Honom tillägges binamnet Skonnerus, som torde wara missläst
för Skomerus.
12. Dominicus
Petri har i Rudbeckii Mem.
publ. tillträdesåret 1547. Nämnes ock Montanus, och är deraf
känd att han skrifwit Memorabilia
ecclesiæ Thortunensis, som finnas
intagne i Palmsköldiana. Dominici successor, som icke utsatt sitt eget
namn, har afskrifwit dessa memorabilia,
som han säger, utaf ett gammalt bref, men äro icke af synnerligt wärde,
ty en del af uppgifterna om kyrkan och socknen synes icke trolig och
om första Pastores är något uppenbart orätt. Något deraf har här blifwit
brukadt. I gamla matriclar tillägges honom ock årtalet 1553.
13. Petrus
måtte warit den, som afskrifwit den föregåendes anteckningar, ty 1556
träffas han med säkerhet här, då han bewittnade skattskrifnings-längden
för sin församling. Träffas icke widare och war död 1566, då Hr Peders
efterlefwerska, hustru Anna, aflemnade prestegårdens inventarii-persedlar
till den följande.
14. Matthias
Johannis blef 6 Oct. 1566 insatt till Pastor af Biskop Hans d. är
Joh. Ofeeg, som då förrättade här visitation. Han härstammade ifrån
Köping och war fulla 50 år härstädes Kyrkoh. Pastor i Thortuna war 1569
Riksdagsman i Stockholm, men nämnes orätt Ericus i Archivets handlingar.
Kyrkan förstördes af brand 1577 och följande år lät Hr Matts begynna
med dess upprättelse. Biskop Erasmus visiterade hos honom 1579 och Biskop
Bellinus 1606, då han "fann att en skalk hade brukat sin tjufwa hand
på kyrkans egendom." War Fullmägtig på riksdagen 1610. Den "hederlige,
gudfruktige, wällärde och ålderstegne mannen" öfwerlemnade 17 Nov. 1616
inventarium till sin son, i närwaro af Biskopen, som samtyckt till hans
afsked och att få sätta sig i ro för återstående dagar. Hans Relicta
dog i Westerås 1623.
15. Samuel
Matthiæ Thortunensis. Den föregåendes son,
hade studerat äfwen i utstiftes skolor och pwgdes af Biskop Bellinus
1598. Synes straxt blifwit sin faders Capellan, som han framdeles blifwer
nämnd. I prestmötet Mormässotiden 1616 kallas han Ordin. Pastor och
i följande November mottog han kyrkans och prestgårdens inventarium
af sin fader, som troligen ännu lefde när sonen dog 1619.
Gift med Margareta Pedersdotter,
som sedan gifte sig med en Anders Olofsson i Westerås. Barn: Brita,
g. m. Commin. Hieronymus Magni i Nora.
En och annan son stud. i yngre åren.
16. Laurentius
Nicolai Gröningius. Född i Björskog. Pwgd 1609 och informerade
derefter 5 år en Gust. Lejonhufwud på Ekeberg, der han ock war Hofprest.
Igenfinnes 1614 såsom Capellan på sin födelseort, men förordnades då
till Krigsprest och skulle straxt utgå med commenderingen. Denna skyndade
så att han kom för sent, och då han begärde återtaga tjensten i Björskog,
blef det honom nekadt. Den Kongl. Hofrätten war nyligen inrättad och
allmänhetens tanka war derom, att alla der skulle straxt få rätt i sina
ansökningar. Presten wände sig ock dit och wann det utslaget, att Biskopen
skulle åter insätta honom i sin förra tjenst. I Thortuna synes icke
hafwa warit Capellan i Herr Samuels tid. Straxt han blef död sändes
denne Gröningius hit att i nådåret förestå församlingen. Han behagade
så, att bönderne i Sept. 1619 flera gånger i Capitlet begärde honom
till Pastor. Swaret blef att flera bättre förtjent lägenheten än han,
men för deras enträgenhet samtycktes, om de wille wisa sin tacksamhet
mot Domkyrkan. De lofwade derpå hwar sin timmerstock om 16 alnar, och
presten blef Kyrkoh. Insattes 1620. Död 20 April 1637.
Hans förra hustru dog efter
långwarig sjukdom 1628. Gift 2. 1628 med Anna Björk, dotter af
Pastor Andreas i Björksta. Som detta
giftermål ansågs alltför hastigt, dömdes, icke mannen sjelf, utan swärfadren,
att plikta 6 daler. Barn omtalas icke och enkan blef omgift med nedanst.
N:o 18.
17. Ericus
Laurentii Schult. Född 1588 i Skultuna wid Åkesta qwarn och
kallade sig äfwen deraf Akstadius. Kom wid 19 års ålder i Westerås skola
och försökte äfwen lärare i Telge, Strengnäs och Örebro. Sattes 1621
till Collega Scholæ i Westerås och fick s. år lof resa till Upsala,
att deponeras. Då pesten 1623 grasserade strängt i Westerås reste Biskopen
till Dalarne att visitera, och derunder blef denne Schult med flere
pwgd i Stora Tuna. Antogs derpå till Huspredikant af Ståthållaren Phil.
Scheding till 1627, då han blef Capellan wid Domkyrkan. Orator i prestmötet
1628. Förmanades af Biskop och Capitlet 1630 att han "flitigt wille
besöka dem, som af peste woro befängde men eljest hålla sig ensliga
och icke inmänga sig med dem, som woro obesmittade." Hade 1633 kallelse
till Ramnäs pastorat, men staden, af hwilken han war mycket älskad,
öfwertalade honom att blifwa qwar. Kyrkoh. här 1638. War Riksdagsfullmägtig
1642 och äfwen s. år Respondens i prestmötet. Mycket ansedd af Biskop
Rudbeck, som gjorde
honom till Assessor i sitt Consist. majus. Död 1 Dec. 1648.
Gift 6 Mars 1631 med Christina
Griis, dotter af Pastor i Göthlunda af Strengnäs stift Ol. Griis,
f. 1609, födde trillingar en månad efter mannens död. Sjelf död i Jan.
1663. Af 11 barn äro kände: Johan,
Pastor i Swärdsjö; Andreas, Lector
och des. Pastor i Mora; Pehr, Commin.
i Wika; Olof, Commin. i Munktorp;
Margareta, g. m. Pastor i Badelund J.
Moklinius; Kerstin, okänd. Sönerne upptogo Thermæniska
namnet.
18. Johannes
Olai Sewallius. Född i Sewalla 24 Juni 1604. Fadr.
Kyrkoh. Intill 30:de året gick han i Westerås gymnasium, det sista året
äfwen såsom Collega i skolan. Pwgd under Biskopens visitation i Hedemora
11 Febr. 1634. Sattes 1638 interimswis till Syssloman och Predikant
i Westerås hospital, då han måste gifwa en skriftelig sträng förbindelse
till trohet och flit i en tjenst, der flera hade råkat på balance. Wisade
så godt prof att han 1642 betroddes blifwa Syssloman wid Domkyrkan.
Hade en god och redig handstil, som ock recommenderade honom. Ifrån
1643 war han tillika UnderCapellan i staden. Efter förslag wald till
Kyrkoh. här 1649. Fullmägtig på riksdagen 1652 och s. år Respondens
i prestmötet. War duglig Pastor, men blef sjuklig. Låg de sista sju
åren ständigt till sängs. Död 14 Febr. (andre säga 1 Maj) 1679.
Gift 1638 med Anna Björk,
företrädarens enka, som dog 1676, 73 år gammal.
Barn: Johan och Gabriel
blefwo båda Pastores i Swärdsjö; Olof, klockare i Sewalla; Sara,
g. m. Commin. J. Arhusius i Björksta;
Samuel, okänd; Anders, död ung.
19. Johannes
Hermanni Orostander. Född i Lima 5 Oct. 1628. Fadr.
Kyrkoh. War systerson till föreg. Pastor. Kom 1649 ifrån Westerås till
acad. Pwgd 1 Nov. 1655 och straxt Capellan i denna församling. Lägenheten
war ringa, utan boställe, och han arbetade 22 år i fattigdom. Förslag
nämnes icke, då han 1679 fick efterträda i pastoratet. Är antecknad
såsom en synnerligen gudfruktig, noggrann och arbetsam prest. Säges
hafwa genomläst bibeln 24 gånger. Genom wådeld uppbrann prestgården
1687, då han led en skada räknad till 2500 daler, hwarföre Konungen
utfärdade 29 Febr. 1688 sitt
bref för honom, att få collect i stiftet. Hade ock många andra motgångar,
men bar dem med tålamod. Död 2 Oct. 1700.
Gift 1. 1657 med Marina
Floræus, dotter till den olycklige Pastor
i Orsa, f. 1634, död 27 Juni 1688. Af 9 barn: Anders,
Rector Cantus et Mus. i Westerås; Johan, död stud.; Christina,
g. till Jönköping med en Jonas Spjut; Maria, död 12 år gammal;
Sara, ogift; Margareta, dödad af åskan 18 år gammal; Maria,
g. m. Commin. Sundius i Malung. Gift
2. 1689 med Anna Silentz, enka efter Commin. Hysing
i Awesta, död 13 Mars 1694, 53 år gammal. 3. 1695 med Margareta Milander,
som omgiftes med Kyrkoh. Montelius
i Folkerna.
20. Olof
Gilberg. Född i Gilberga, Dingtuna socken 1652. Föräldrarne woro
af bondeståndet; modr. Anna Larsdotter lefde länge hos sonen. Stud.
1672. Pwgd 27 Sept. 1679 och Pastors Adj. i Dingtuna. Nådårsprest och
v. Pastor 1682. Commin. i Lundby 1684. Efter Orostanders död sökte
sonen, som war Magister och Rector Cantus, att efter Kyrko-ordningen
få succedera. Äfwen begärdes husets conservation genom giftermål
med enkan eller en af döttrarna, men allt förgäfwes. Biskopens Capellan
skulle blifwa Pastor. Utan att wal omtalas fick Gilberg fullmagt 13
Maj 1701 och introducerades af Biskop Carlsson 11 Nov. 1702. För denne,
äfwensom den föregående, finnes icke i prot. att Konungen befattat sig
med tillsättningen. Predikade i prestmötet 1716. Död hastigt af håll
och sting 24 Jan. 1720.
Gift 19 Mars 1679 med Margareta
Ramsbergius, Kyrkoherdens i Dingtuna
dotter, död af slag 13 Jan. 1719, 69 år gammal. Af barnen lefde endast
Margareta, g. m. nämndemannen och Kyrkowärden Jan Larsson i Lundby
denna socken.
21. Johan
Pratenius. Född i Lundby 23 Sept. 1672. Fadr.
Commin. blef Pastor i Skerike. Begagnade det goda tillfället till underwisning
och blef Stud. i Upsala 1691. Pwgd 8 Febr. 1698 och Pastors Adjunct
i By. Kom redan 1701 i förslag att antagas till Capellan på stället,
men då somlige wille hafwa honom inwände
andre, att "emedan han war Kyrkoherdens måg skulle de hålla ihop och
ingen rå på dem." Blef således förbigången och war 1703 Nådårsprest
i Awesta. Nu saknades
han, och då åter ledighet inträffade 1704 waldes han utan betänkande.
Genom sin gamle faders cession Kyrkoh. i Skerike 1719. Sedan Konungens
resol. kommit, att Skerike skulle wara præbende för en Lector wid
gymnasium, blef han flyttad till Thortuna, också utan förslag. Hade
tidigt fullgjort sina prestmötspartes såsom respond. 1704 och orator
1707. Död 16 April 1733.
Gift 1. 1698 med Sara
Moell, Kyrkoh. i By Jac. Moklinii dotter,
f. 1678, död 11 April 1721. Barn: Jacob,
Pastor i Wika. Johan,
Rector Scholæ i Arboga; Carl,
Commin. i Hedemora och sedan i Mariæ Eleon. församling i Stockholm;
Nils, stud. en tid, sedan okänd; Clara, g. m. sin styfbroder
Commin. Hultman i Björskog. Gift
2. 1722 med Maria Sahlin, Kyrkoh.-dotter
i Malung och enka efter GymnasiiAdjuncten Mag. L. Hultman, f. 1684,
död i Grytnäs 23 April 1737.
22.
Georg Eurelius. Född i Wika och Österbo i Sept. 1677. Föräldrarne
lemnade honom så fattig att han måste ostiatim
söka sitt uppehälle. Kom derföre sent att läsa, men med en innerlig
lust för boken gick han tåligt igenom de hårdaste öden, så att han 1703
kom till acad. Pwgd i Maj 1707 och war derefter Adj. i Garpenberg, Karbenning,
Norrberke, Grangärde, Söderberke och Sundborn. Collega i Westerås skola
1712, då lönen war så knapp att han hwarje helgedag måste predika på
landet för att winna någon hjelp till uppehälle. Commin. i W. Fernebo
1721. Opponens i prestmötet sistn. år. Kyrkoh. här 1734 genom ett synnerligt
wal. Då omröstning på de föreslagna skulle ske, wille ingen votera utan
alla ropade på Hultman, den aflidnes styfson och då v. Pastor på stället.
Efter mycket sträfwande
af Collector blef ändtligen swaret, att de woro nöjde med Hr Göran,
med förbehåll, att Hultman måtte komma efter honom till Fernebo eller
få ett annat godt bröd. Annan votering skedde icke. Eurelius kom ock
s. år 1734 och blef en wälsignelse för orten. Förtjente fullkomligt
det witsord, som i de flesta matriklar finnes om honom: "Vir
eruditus, pius et in Domino semper lætus." Werkade
med sitt nit i församlingen att på många år war intet uppenbart brott,
föddes intet oägta barn i församl. Öfwersatte flera skrifter, som
i brist af förlag icke trycktes, men hans Catechismi-examen, som granskades
i Consist., blef utgifwen och till bruk recommenderad. Gick dock för
långt i sin samwetsgrannhet
då han 1744 icke wille insända den anbefallda förteckningen på födda
och döda, emedan den liknade Davids räkning af folket, och straffet
derföre hade redan nog inträffat, då Herrans mordengel dödat flera än
kriget. Död 13 April 1748.
Gift 1. 15 Jan. 1716 med
Elisab. Westling, Kyrkoherde-dotter
i Garpenberg, f. 1796, död 3 Oct. 1737. Af 9 barn: Georg Eurell,
Lieutenant wid Westmanlands reg:te; Daniel, Rådman i Säther;
Johan, död ung; Elisabeth, g. m. Commin. Lahlin
i Sätterbo. Gift 2. 17 Sept. 1738 med Margareta Fahlsten, Kyrkoherde-dotter
i Rytterne, f. 1715, död 10 Mars 1741. Barn: 2 döttrar.
23. Mag.
Carl Eric Dillman. Född i staden Trosa 16 Oct. 1710. Fadr. Petrus
Dillman, då Commin. blef Pastor i Ludgo och Spelwiks församl:r af Strengnäs
stift. Modr. Anna Medén war ifrån Fahlun, dit hon ock återflyttade
efter mannens död och satte sin son der i skola, hwaraf han ock inkom
i Westmanlands o. Dala nation. Stud. 1723. Magister 1737. Pwgd 27 April
1738 och Commin. Adj. i Fahlun. Andre Commin. i Westerås 1741. Efter
någon twist öfwer walet, som Konungen afdömde till hans förmån, Kyrkoh.
här 1749. War af särdeles manlig charakter. Sjelfwa Biskopen Kalsenius
fann i honom en oblyg Capellan, som icke lät sig kufwas. Något agg tyckes
wisa sig deruti, att Biskopen i synnerhet wille anmärka någon hans olofliga
insinuation till Thortuna, som ock blef åklagad, men dock war blott
ett sqwaller. War, utom sitt egentliga, äfwen kunnig i medicin, botanik
och mekanik. Sjuk af besynnerliga swulnader sökte han förgäfwes bot
i Stockholm, låg ¼ år till sängs och dog 11 Sept. 1770.
Gift 25 Febr. 1742 med Brita
Lundström, dotter af BergsRådmannen Egg. Lundström i Wika, f. 1722,
död i hög ålder. Barn: Anna Margareta, g. m. Majoren och Riddaren
C. F. Cavallius; Brita Lovisa, g. m. Kyrkoh. i Wika J.
Nibelius; Carl Petter,
Commin. i Westanfors; Elisabeth, g. m. Regements-Fältskären Assessor
Egg. Lundström; Eric Gustaf, Konstmästare wid Sala grufwa.
Skrift: Disp.
Grad. De indole ominosa. Upsal. 1736. 8:o.
24.
Mag. Jacob Christiernin. Född i W. Fernebo 8 Juni 1729.
Fadr. Kyrkoh. och ContractsProst.
Kom med informator
till acad. 1736 och wistades der framgent årligen. Biträdde 1753 och
1754 med predikande efter sin faders död i Fernebo och Karbenning. Magister
1755. V. Notarius Consist. i Westerås s. år, då den utmärkte Notarien
Nibelius behöfde biträde. Efter dess erhållna afsked Ordin. Notarie
22 Aug. 1757. Pwgd 4 Maj 1760. Följde ofta sin Biskop på visitationer,
äfwen till Särna. Wid en sådan färd, då de nalkades Rättwik, bad han
Biskopen wara god och icke raillera Prostens dotter på hans räkning,
en sak, som wanligen war Biskopens synnerliga nöje. Swaret blef: "Ja
så, är min herre hemma der", och det war med swårighet som ett så godt
tillfälle till skämt kunde lemnas. Kyrkoh. här, nära enhälligt wald,
23 Sept. 1771. Med wackra kunskaper hade han qwickhet, förrättade med
lätthet sina sysslor och war roande i umgänget. Under lustiga infall
och påfund behöll dock alltid wärdighet. Med ett godt och precist judicium
war han äfwen oblyg att säga sanningen för en hwar. De Stiftstidningar,
som han begynte utgifwa, äro af mycket wärde. Prost 28 Febr. 1780. Tidigt
begynte hans helsa och syn aftaga. Död af ett häftigt inwärtes slag,
sittande på en gungstol i sin bokkammare, sistn. år 13 Juli.
Gift 12 Febr. 1766 med Catharina
Margareta Kumblæus, Prostens
i Rättwik dotter, f. 4 Sept. 1746, död i April 1820. Af 3 barn lefde:
Sara Christina, g. m. Superintendenten i Carlscrona Doctor A.
L. Fahnehielm.
Skrifter: Disp.
Grad. cont. Generalis Theoria de modo, quo viva virtutis cognitio aliis
sit ingeneranda. Upsal. 1755. 4:o. —
Westerås Stifts Tidningar 1769—1773. 8:o.
25. Mag.
Nils Lindius. Född i Arboga 9 Sept. 1720. Fadr. Christopher Lindberg,
Borgare och Kämnär. Skötte studierna i swaga wilkor och måste twå
år såsom Notarius gå qwar i Westerås efter sina kamrater, förrän han
1745 kunde afgå till acad. Wistades der nästan alla terminer till 1755,
då han blef v. Collega i Arboga skola. Kort derpå äfwen v. Rector. Magister
i Juni s. år och pwgd 5 Oct. Adjunct hos Doctor Stjernman i Fahlun 1756
med owanligt strängt arbete 10 år, ännu mera förswåradt af den dubbla
branden som 1761 öfwergick staden, då han båda gångerna blef huswill
och miste mycket af sin lilla egendom. Collega i skolan 1766 och uppsteg
Classerna igenom, men sökte förgäfwes blifwa ConRector.
Bestridde den ena Capellans-tjensten under riksdagen 1769—1770
och 1772. V. Pastor i Sundborn 1771, allt med förrättande af sin ordin.
tjenst. Opponens i 1775 års möte. Kyrkoh. här 4 Dec. 1782 af 19 sökande,
och tillträdde straxt sedan beswären öfwer walet blifwit afslagne. Ifrån
början lärd af nöden blef han för alltid en högst måttlig, hushållsaktig
och arbetsam man. Hans lilla, magra kropp fordrade litet, men tålde
mycket. Ofta, särdeles i yngre år, war hans sparsamhet ett föremål för
mångas löje. Hans sätt att hushålla war ock sällsamt, äfwen i Thortnna,
då han fägnade sig åt det goda gräset på breda åkerrenar och i
nattrocken bortbar stenar som han upplåckade på åkren. På klagodagen
1792 åkom honom under predikan ett deliquium, liknande slag, men
han återwann sin jemna helsa och deltog i alla embetsmål till sitt lefnads
slut. Död af förkylning 28 Mars 1802.
Gift 20 Juli 1766 med Maria
Christina Starck, dotter af SaltbittersjuderiInspektoren A. C. Starck
och C. M. Norman, f. 1746, död 19 Mars 1799. Enda barnet: Charlotta
Christina, g. m. Graveuren wid Kongl. Wetenskaps-Academien Sam.
Andersson.
Skrifter: Disp.
Grad. De obsidibus. Ups. 1755. 4:o. — Theses
scholasticæ. Aros. 1779. 4:o.
26. Johan
Nordforsson. Född 21 Mars 1748. Fadr. Hans Nordfors, Mjölnare. Modr.
Christina Holmquist. Stud. 1769. Pwgd 5 Nov. 1775 och Adj. Past. i Ängsö.
Kom 1776 till Prosten i Fellingsbro. Hertigens af Östergöthland Hofpredik.
2 Sept. 1784. Efter undergången Past.-examen inställde han sig till
tjenstgöring i det Furstliga hofwet 1786. War ock en tid Adj. i Adolph
Fredrics församling i Stockholm. Af SerafimerOrdensGillet utnämnd Syssloman
och Predikant wid Westerås Kronohospital 18 Oct. 1788. Wald kyrkoh.
här 1802 med en rösts pluralitet. Den oordning som derwid föreföll åklagades,
och utgången hade troligen blifwit vådlig om icke de beswärande hade
felat i formalitet. Konungen stadfäste walet 18 Maj 1804, men Consist.
skulle förehålla Nordforsson hans orätta procedere i afseende derpå.
Wid begärd oecon. besigtning och revision af räkenskaperna 1810 företedde
han för Biskopen ett gåfwobref på 10 t:r spannmål till förmon för en
Skollärare och fattiga barns underwisning. Utnämndes s. d. 30 Juni till
Prost, en heder som han med andra medel ej förmått winna. Wida känd
för sitt etourderie
och oftast plumpa sätt att bemöta lägre och högre. Han tycktes
tro, att mycket passade honom som höfdes ingen annan. Besynnerligt,
att äfwen bättre folk tålde hans seder och fann sin ro deraf. Hade klokhet
och drift för hushållning, åkerbruk, byggnad och yttre ordning; wille
äfwen hafwa namn för nit i tjensten och wisade wid tillfällen stor pietet,
men glömde ofta nog sig sjelf. De sista åren sjuklig och en längre tid
sängliggande. Död 10 Jan. 1821.
Gift 12 Dec. 1790 med Margareta
Lovisa Hultman, Borgare-dotter i Westerås, ett fruntimmer af både
wett och behag, död 21 Jan. 1800, 31 år gammal. Barn: Lovisa Elisabeth,
död 12 år gammal; Carolina Gustawa, g. m. Tullförwaltaren i Götheborg
P. L. Engelhardt.
Skrift: Tal på tacks.-dagen
3:e Sönd. efter Påsk 1794 i Westerås Hospitalskyrka. Westerås 1794.
4:o.
27.
Johan Hallander. Född i Tillberga och Ösby 13 Oct. 1760. Fadr.
Joh. Hallfast, Regimentsprofoss. Ifrån gymnasium till Upsala academi
1781. War åter i Westerås och responderade 1783 för Lector Krafts theser.
Pwgd 27 Juni 1786, vocerad till Huspredikant af en Fru Segercrona. Antog
kort derefter Adjuncturen hos Pastor här. Hade cura ecclesiæ 1792.
Vice Commin. 1794. Ordin. Commin. 1795. Vice Pastor 1802 och 1821. Ord.
Pastor 13 Aug. 1821. Tjenstgjorde all sin tid blott i denna församling.
War icke i wänskap med sin företrädare, som wisst icke wille hafwa honom
till efterträdare. Död 21 Nov. 1840.
Gift 23 Juni 1798 med Christina
Larsson, dotter af Rusthållaren Lars Jansson och Stina Larsdotter
i Nicktuna denna församling, f. 8 Sept. 1778. Barn: Eleonora Margareta,
f. 1801, död 1827; Sophia Gustawa, g. m. Commin. i Folkerna Isr.
Julin; Johan Ephraim, f. 1806; Carl Rudolf, f. 1811,
f. d. Handlande i Westerås; August Adrian, f. 1817,
Sergeant wid Lifregementets Grenadier-corps; 2 döde.
28. Lorenz
Restadius. Född i Transtrand 10 Dec. 1799. Fadr.
då Commin. blef Kyrkoh. i Lima och Transtrand. Stud. 1819. Pwgd 3 Juli
1822 och sin faders medhjelpare. Skolmästare i Särna 1 Juni 1825. Tillträdde
1826 och war tillika Pastors Adjunct. Commin. i Tillberga 21 Mai 1832.
Kyrkoh. i Sewalla 23 April 1838. Erhöll transport hit 12 Juli 1841.
Introd. af Biskopen 11 Juni 1843.
Gift 7 Sept. 1828 med Carolina Johanna Arnberg, dotter af Kyrkoherden
och Fältprosten H. J. Arnberg i Särna,
f. 7 Juni 1801. Barn: Lars Ferdinand, f. 1829, stud., drunknade
i Westerås 1841; Jacob Martin, f. 6 Febr. 1831; Johan Adolf,
f. 24 Oct. 1832; Carolina Lovisa, f. 31 Oct. 1833; Hedvig
Magdalena, f. 16 Juni 1835; Martina Johanna, f. 30 Mars 1840;
4 döde.
2.
Comministrar
Samuel
Matthiæ —
Johannes Erici Schedwiensis — Petrus
Johannis Nibelius — Andreas Martini Wikæus
— Nicolaus Nicol. Rabenius — Nicolaus
Ahasveri Barchius — Johannes Herm. Orostander
— Johannes Jonæ Betulander — Andreas
Joh. Schærström — Andreas Dahlbeck
— Gustaf Lindström — Johan
Hasselberg — Johan Kihl — Hans
Tunmark — Magnus Arhusiander — Johan
Hallander — Israel Julin — Eric
Klangson — Johan Gabriel Höglund.
1.
Samuel Matthiæ. Efter 1598. Se Past. loci.
2. Johannes
Erici Schedwiensis. 1631. Se Commin.
i Björksta.
3. Petrus
Johannis Nibelius. Född i Tillberga och Nible. Pwgd 1627. Tjente
i Gagnef och Kärrbo. Hade begått någon förseelse, war sjuklig och utan
tjenst. Fick dock 4 R:dr af Capitlet till läkare och medicamenter, War
Capellan här 1634, men härifrån för sjukdom och döfhet 1636. Bodde sedan
i Hubbo, fick ofta hjelp af Capitlet, flyttade slutligen till Badelund
med årligt underhåll ifrån hospitalet och dog 1669.
Gift med Anna Nilsdotter.
Sonen Hans blef bonde i Farby och fick begrafningshjelp af Capitlets
medel.
4. Andreas
Martini Wikæus. 1635. Då han profwat, frågade Pastor "om församlingen
wille höra flera?" Swar: "Nej, ty ju flera komma dess större blifwer
willan." Se Past. i Orsa.
5. Nicolaus
Nicol. Rabenius. 1640. Se Past. i Säby.
6. Nicolaus
Ahasveri Barchius. 1650. Se Commin.
i Westanfors.
7. Johannes
Herm. Orostander. 1655. Se Past. loci.
8. Johannes
Jonæ Betulander. Född i Björksta 1648. Stud. 1674. Pwgd 1675,
warande då Domesticus hos Biskopen. Collega Scholæ i Westerås 1677.
Commin. här 1679. Död 1694. Begrofs 25 April.
Gift 1675 med Margareta
Norman i Westerås, som ock blef död 1694.
9. Andreas
Joh. Schærström. Född i Skerike socken och Kiefsta 7 Juni
1656. Fadr. Jan Nilsson, Rusthållare. Stud. 1680. Pwgd 1684 och
straxt Capellan i Skerike. Hitflyttad 1694. Respondens i prestmötet
1696. Arbetsam prest och äfwen tjenstaktig att helpa andra utom socknen.
Wid ledigheten, både 1700 och 1720, sökte församlingen få honom till
Pastor, men hans lott war att blifwa wid denna lägenhet till sin död
4 Maj 1740.
Gift 1684 med Karin Pratenius,
Kyrkoh. i Skerike dotter, död 22 Dec.
1719, 54 år gammal. Af 7 barn: Daniel,
blef Wäfware; Anna, g. m. Underofficern M. Klinga; Catharina,
g. m. den följande.
10.
Andreas Dahlbeck. Född i Stora Tuna och Ofwandal 21 Mars 1689.
Fadr. Anders Göransson, Nämndeman. Stud. 1715. Pwgd 25 Sept. 1718. Tjenstgjorde
i Aspeboda, Bro och Odenswi. Kom 1722 att biträda ofwanskrifne Commin.
och efterträdde honom i tjensten 1741. Död 17 April 1750.
Gift 1723 med Catharina
Schærström, f. 1701, omgift med Capitaine Abraham Lang och
död 12 Maj 1753. Barn: Anna, g. m. Volontairen Joh. E. Hammarlind.
11. Gustaf
Lindström. Född i Fahlun 15 Febr. 1712. Fadren Joh. Lindström,
Bokhållare på Daglöstäkten. Stud. 1734. Pwgd 29 Oct. 1740 och Adj. Past.
i Elfdalen. Flyttades på någon tid till Gagnef, men återkom. Måste begifwa
sig till Särna och skötte der tjensten såsom vicarius twå år till
1750, då han blef Commin. här. Blef swag och sjuklig och dog 13 Juli
1752. Icke gift.
12. Johan
Hasselberg. 1753. Se Commin. i Jernboås.
13. Johan
Kihl. 1762. Se Commin. i Romfartuna.
14. Hans
Tunmark. 1775. Se Past. i Fleckebo.
15. Magnus
Arhusiander. 1788. Se Past. i Floda.
16. Johan
Hallander. 1795. Se Past. loci.
17. Israel
Julin. 1822. Se Commin. i Folkerna.
18. Eric
Klangson. Född i Rytterne och Löth 19 Jan. 1795. Fadr. Eric Nilsson
Klang, soldat. Modr. Cathar. Ersdotter. En Byskollärare satte först
boken i hans hand. Stud. 1816. Pwgd 1 Maj 1819 och Pastors Adj. i Medåker.
Kom 1825 till Prosten i Köping. Hade 1828 cura ecclesiæ. Commin.
här 7 Oct. 1833. Past.ex. 1841. Död 7 Maj 1844.
Gift 27 Dec. 1835 med Anna
Brita Stenberg, dotter af Sadelmakaren och Rådmannen Joh. P. Stenberg
och Cath. Wåhberg i Sala, f. 27 Dec. 1806.
19. Johan
Gabriel Höglund. Född i Norberg 3 Juli 1805. Fadr. Inspektor.
Stud. 1824. Pwgd 28 Oct. 1828 till Past. Adj. i Kohlbeck. Dito i Arboga
1829. Vice Pastor 1833. Past. Adjunct i Thortuna 1835. Vic. Rector i
Linde 1837. Past. Adj. i Näsby 1839. Commin. Adj. i Möklinta 1841. V.
Commin. ibid. s. å. Past.ex. 13 Dec. 1842. Commin. Adj. i Thortuna 1844.
Commin. ib. 16 Dec. s. å.
Åter
till "Herdaminne"-start