Röricus — Johannes — Laurentius Petri — Jacobus — Nicolaus Michaelis — Ericus Broddonis — Andreas Elawi — Petrus — Andreas Uddonis — Andreas Guttormi — Petrus — Laurentius — Johannes — Carolus Petri — Ericus Laurentii Holmensis — Erasmus Nicolai Arbogensis — Olaus Canuti Helsingius — Samuel Matthiæ Malmenius — Segericus Seger. Nenzelius — Simon Benedicti Arbogensis — Jacobus Waltheri Güthræus — Nicolaus Johannis Rudbeckius — Laurentius Petri Ferneboensis — Laurentius Johannis Folkernius — Petrus Gangius — Petrus Dahlborg — Magnus Sahlstedt — Johan Lindh — Nils Rabenius — Eric Sernander — Nathanael Thenstedt — Carl Norberg — Pehr Malmström — Fabian Wilhelm Ekenstam.
Här, liksom i de flesta Dalförsamlingar, äro flere äldre tidens Pastorer att finna i Tit. Kröningswärds Diplomatarium Dalek.
1. Röricus. Af Örnhielm utur bref uppgifwen för 1298.
2. Johannes. Curatus in Tunom 1331, efter uppgift af densamme.
3. Laurentius Petri. 1359. Af ett gammalt diplom, som en utmärkt nutidens Antiquarius har i sina händer.
4. Jacobus. 1381. Till namn och årtal upptagen af densammes rika samlingar.
5. Nicolaus Michaelis, "förnumstig man, Kijrko-herre i Tunom och Kanik i Upsalom" 1394—1396. Se Biskoparne i Westerås.
6. Ericus Broddonis heter wid den föregåendes befordran 1396 nu blifwande Kanik i Westerås och Prest i Tunom.
7. Andreas Elawi förekommer både med och utan faders namn såsom wittne i bref af åren 1414, 1427 och 1430.
8. Petrus, "Biskedelig man, Kyrkoherre," intygar 1431 om en skogs öfwerlåtande till Olof Björnsson i Warggården.
9. Andreas Uddonis, Kyrkoprest i Tunom, beseglade salubref 1434 och 1438. Bortsålde sjelf en gård i Fahlun 1439. Herr Anders wittnade och i ett gåfwobref på en egendom Lukosdal i denna socken 1441.
10. Andreas Guttormi, "ärlig och wälboren man," intygade om ett utbekommet arf 1447. Huru desse personer kunnat åtskiljas är osäkert, då sällan deras fadersnamn finnas upptagna.
11. Petrus, eller "Härre Pedher Kyrkiohærre i Tunom", då han 1487 satte sitt "incigle" för Olof Drakes morgongåfwobref på flera gods i denna socken till sin hustru Catharina Pedersdotter. Märklig war mannens rikedom, då han kunde skänka sätesgården Ö. Holm, en tredjedel i W. Holm, Skiärsjö, Hofgården och ett hemman i Westansiö.
12. Laurentius, wanligen nämnd Herr Lars i Tuna, utsättes med tillträdesåret 1511. Owäntadt är, att så liten och osäker underrättelse skall finnas om den största församlingens Pastorer på en tid, som i historien är så wigtig. Förgäfwes har han blifwit antecknad såsom förste Evang.Lutherske Kyrkoherde här. Twertom war han en af de upproriske prester, som till motstånd af den nya läran och hela Konung Gustafs reformation, ifrigt höll med Daljunkaren, uppäggade allmogen och arbetade för det gamla hwad han förmådde. Måhända han gick längre än de andre, och blef derföre wid Konungens första räfst i Tuna gripen, dömd och afrättad. Tiden är icke så noga utsatt, men synes warit 1528. Efter honom nämnes i gamla catalogen en Magnus Johannis, men Sahlstedt känner honom icke i sitt Tuna minnesdöme, ej heller träffas namnet i någon af den tidens handlingar.
13. Johannes heter än Herre, än Mäster Hans, och kan med säkerhet uppföras wid 1531, ty det året sände han sin Capellan med hemlig underrättelse till Konungen om de upproriskas tillstånd och företag. Han war således då tillgifwen Konung Gustaf, som säges gjort honom besök i prestgården och äfwen antagit hans förslag, att sätta den myndige Ingel Hansson till Fogde ibland de missnöjde. Men då han ock tog sig dristighet att föreslå förliknings-punkterna till upprorets stillande, yppade han nog sin werkliga mening och bedrog sig sjelf i sitt öfwermod. Till honom ankom 1533 Konungens skrifwelse, att han med Kyrkowärdarne skulle af Tuna kyrka utlemna allt det silfwer, som kunde umbäras, och tillika uppsöka alla bref och register, för att med Konungens tjenare Clemet föras till Kopparberget, och detta "wid hotelse af sträng näpst och wrede, om det försummades." En stor mängd silfwer-piecer blefwo straxt utgifwa och äfwen en förteckning uppsatt på det, som med hans Nådes samtycke fick blifwa qwar. Sedan saknas all underrättelse om honom till 1546, då han hade afträdt tjensten till den följande, okändt om det skett med fri wilja eller såsom straff för någon förbrytelse. S. år war han på tinget, då den fästning förklarades för fast och gilld, hwaruti Herr Carl i Swalsiö hade efter Guds och Kyrkans lag gifwit honom samman med sin Forsia Christina Nilsdotter. 1549 måste han wid Konungens Räfstating swara för 100 mark örtug, som han på sin tid utlånt af kyrkans penningar. Lefde ännu i socknen 1552.
14. Carolus Petri "anammade Inventarium af Mäster Hans die visit. Mariæ" i många embetsmäns närwaro 1546. Ganska sannolikt är han den Carl Pedersson, som 1535 och följ. war Syssloman wid Westerås Domkyrka, och alldeles säkert den Herr Carl som war Kyrkoh. i Swärdsjö wid början af 1546 och straxt förswinner derifrån. War 1547 på riksdagen i Strengnäs och underskref dess beslut. Hade 1553 i Dec. den nåden, att herbergera Konungen, som i egen person mottog och quitterade en ny beskattning af kyrkans silfwer till 20 lödiga mark och 11 lod, och dock blef ännu något qwar efter Konungens goda behag. 1556 har han underskrifwit mantals- och skattskrifnings-längden för socknen. Med bref af Upsala 3 Dec. 1558 sände Konungen honom tillhanda en krönika, som war swar på de Danskes krönika, i hwilken de otillbörligen antastat de Swenske. Han skulle sjelf öfwerläsa och låta andra förstå dess innehåll. Till följe af Konungens 1557 fattade beslut att dela stiften, till deras bättre skötsel, blefwo Dalarne, eller största delen deraf, skilde ifrån Westmanland i kyrkligt afseende och Herr Carl nämnes första gången Biskop 1559. Sjelf kallar han sig "ordinarius ofwan långheden" 1560, i det bref hwarmed han i Konungens namn gaf Orsa församling en half läst spannmål till deras kyrkobyggnad. Så heter han ock, då han s. år war stiftets Fullmägtig på riksdagen i Stockholm. Ändtligen finnes han såsom Episcopus Tunensis nämnd bland de flera Biskopar och Ordinarier, som woro närwarande och tjenstgjorde wid K. Erics kröning 1561. Synes kort derpå hafwa med döden afgått.
15. Ericus Laurentii Holmensis. Nästan allena känd af det epitaphium, som efter honom är uppsatt i Tuna kyrka, men som ganska sparsamt uppgifwer hans lefnadsomständigheter. Född i Stockholm har han studerat både inom och utom riket, särdeles i Wittenberg, dock nämnes icke att han erhållit Magisterwärdighet. Såsom Skolmästare har han längre tid gagnat det allmänna, men okänd är orten der han innehade denna tjenst. Troligare att det warit utom än inom detta stift, der swårt är att finna rum för honom. I början af 1560-talet har han hitkommit och jemte Kyrkoherde-embetet haft Biskops magt och wärdighet, ty i minnesskriften kallas han Ordinarius, som betyder detsamma. Med en wacker charakter har minnestecknaren framställt honom för efterwerlden, utan att anföra någon utmärkande handling. Bewistade riksdagen i Stockholm 1566 och underskref dess beslut 11 Mars. Död 25 Sept. s. å.
16. Mag. Erasmus Nicolai Arbogensis. Har sjelf antecknat att han 1567 blifwit kallad till Pastoratum et Episcopatum Tunensem. Ännu i wår tid har ett bref blifwit förwaradt, hwarmed han på sitt myndiga embetes wägnar tillskrifwit Præpositus i Leksand. Men han war ock här den siste Biskopen och det nya stiftet återlades till det gamla, då han, som dock wille wara med i styrelsen, gjorde liksom byte med den följande till Domprost-embetet.
17. Olaus Canuti Helsingius. Någon gång nämd Bollnæsius, som närmare utwisar födelseorten. Har först warit Prins Erics enskilde Predikant eller Informator och föregifwes redan 1543 blifwit Pastor Civitatis i Westerås, det will säga wid sjelfwa Domkyrkan, då ock de mindre kyrkorna derstädes hade sina egna prester. Præpositas Cathedralis nämnes han sedan först med säkerhet 1558 efter P. Niger. I dessa tjenster förekommer intet om honom i handlingarna, till dess han 1571 lemnade denna förnämligare plats och blef Kyrkoherde i Tuna efter den föregående, som i dess ställe intog den lemnade tjensten wid Domkyrkan. Om detta byte skett friwilligt, för deras egna afsigter, eller efter Konungens förordnande, derom finnes ingen underrättelse. Troligt är, att den större benägenhet och kraft, som M. Erasmus wisade för Konungens önskade religionsförändring, förnämligast bidragit till detta tjenstebyte. Wisst är dock, att all Biskoplig magt nu upphörde här och Herr Olof blef endast Prost i contractet, som då sträckte sig öfwer hela Österdalarne. I hans dotters personalier heter det, "att han med stor ära och beröm deruti continuerade till sin död 38 år." Men denna ära war ganska twetydig, och ju äldre han blef, desto mera en wanära. För att winna Konungens gunst antog han den nya liturgien 1577. Detta kunde dock ej befria honom ifrån missnöje i församlingen och swåra klagomål, som i synnerhet utbröto 1588, då bönderne med många bewis beswärade sig öfwer hans girighet, obarmhertighet, orättrådighet och försummelse i tjensten, begärande att blifwa af med honom och få en annan Kyrkoherde. Sedan båda parterna i Stockholm blifwit förhörde upprättades en förlikning, och hans straff blef icke swårare än en allwarsam förebråelse öfwer det förflutna, och en warning för det tillkommande. Upsala mötes beslut 1593 kunde han ej undwika att underskrifwa. Riksdagsfullmägtig war han 1571, 1590 och 1594. För att winna Hertigens nåd sände han 1597 sin skriftliga försäkring om trohet och nit i hans tjenst, men följ. året, i det s. k. Näftåget, då Dalkarlarne reste sig och särdeles i Tuna betedde sig wåldsamt till Hertigens förswar, wisade han med sitt onda samwete hwad han förtjent. Förut hatad och känd för sin falskhet och hemliga stämplingar, måste han gömma sig undan den förbittrade allmogen och för en tid öfwergifwa hus och hem, då han uppehöll sig i Gefle. S. år war han sinnad att hålla bröllop för sin dotter med Mag. Steph. Bellinus, men det tillagade ölet blef ett begärligt rof för de hämdgiriga bönderne, och högtiden måste uppskjutas till bättre tid. Sedan bullret någorlunda afstadnat återkom han, men förblef i misstankar och onåd bos Hertigen. Dock är icke sannt, som föregifwes i en och annan anteckning, att han omsider blifwit afsatt ifrån pastorat och prosteri. Att dömma af hans tidiga tjenst war det i hög ålder som han med döden afgick 1607.
Gift med Magdalena, dotter af Harald Ericsson till Wällinge af gammal adel, död 1619. Men säkert hade han förut warit gift. I Domkyrkan finnes en grafsten, hwarpå mannen Olof Knutsson icke nämnes såsom död, emedan han förmodligen flyttat ifrån orten, men twå hans hustrur, Karin Pålsdotter 1554 och Elin Andersdotter 1565 med flera deras barn. Sannolikt woro dessa Herr Olofs makar för yngre år, och alla barnen med Magdalena födda på långt sednare tid. De woro: Haraldus Tunæmontanus, f. näst före1580. Blef utrikes både Philos. och Medic. Doctor, slutl. StadsPhysicus i Stockholm, g. m. Anna Dobbin ifrån Tyskland. War ock Mathematicus och utgaf Almanachor, hwaraf en för 1601 med sitt prognosticon är dedicerad till Biskop Bellinus och hans fader; Georg, blef Actuarius i Swea Hofrätt; Israel, ägde Grängshammar efter fadren men war ock tjensteman och kallas högstbetrodde; Eric, Borgare i Gefle; Esaias, stud. utrikes, sedan okänd; Daniel, Hemmansegare i Tuna; Margareta, g. m. Mag. Steph. Bellinus i Husby; Sara, g. m. fadrens successor här; Catharina, f. 1595, g. m. Peder Larsson Rosensköld till Forswik.
18. Mag. Samuel Matthiæ Malmenius. Född i Malma församlings prestgård Sept. 1574. Fadr. Matthias O. Frende, Kyrkoherde. Har sjelf upptecknat att han ifrån 1585 fick sin första underwisning i då warande mycket ansedda Arboga skola till 1594, då han begaf sig till Upsala acad. och blef följ. år deponerad, sedan detta lärowerk, efter en lång tids oreda, hade återkommit i någon ordning. Pwgd 4 Juni 1600 af Biskop Bellinus tillika med 21 S. M. Candidater, och hade då någon tid warit Collega wid Westerås trivialskola. Begärde 1604 "förlof" i Capitlet och begaf sig i Juni på en wandring till de Tyska universiteterna, der han uppehöll sig twå år och antog Magistergraden, trol. i Rostock, men intet tryckt spec. har kunnat träffas efter honom. Då han 1606 hemkommit, blef han immediate förordnad till Graecæ L. Professor wid Upsala acad., men der blef hans tid ganska kort, ty på andra året derefter kallades han af Tuna församling till dess Kyrkoherde och Konung Carl gaf honom ock collationsbref derpå. Detta war alldeles oförmodadt i anseende till det följande. Straxt efter företrädarens död war åter i förslag att göra en märklig förändring med detta pastorat, och werkligen blef äfwen början dertill gjord. Konungen wille här anlägga en stad, med namn efter Kronprinsen, hwartill privilegierna uppsattes och originalet deraf säges ännu wara i behåll. Konungens Hofpredikant Mag. Olaus Erici förordnades ock till Superintendent i den nya staden så tidigt, att redan 19 Dec. 1607 befalltes han utse och förordna en wällärd man till förste Pastor i Wenjan, som s. år blifwit ifrån Mora afsöndradt till särskildt pastorat. Så skedde ock, då det syntes som det indragna Biskopsstiftet i Dalarne åter skulle upprättas. Men allt detta blef om intet, då Konungen snart fann tjenligare att anlägga en stad wid Kopparberget af den gamla köpeplatsen Fahlun, hwartill ock 1608 privilegier utfärdades, som likwäl för inträffade hinder icke kommo till stadfästelse och begagnande förr än långt derefter. Efter denna återkallelse war det som Malmenius blef hit befordrad, tillträdde 1608 och äfwen mottog contractets wård. Ända till Biskop Rudbeckii ankomst nämna acterna intet om denne man, men den nye Biskopen, som lärde känna sina prester och förstod att bedömma dem, satte mycket wärde på honom, begagnade hans råd och brukade honom till biträde wid flera behof. I 1623 och 1625 års prestmöten hade han att wisa sin theol. kunskap. War Riksdags-fullmägtig 1611 och 1631. Synes haft god ordning och lefnad i församlingen, ty på Biskopsvisit 1623 war det swåraste han uppgaf om en hustru, som öfwade löfjeri och signeri emot sjukdomar, olyckor och elakt bruk i hyttorna m. m. Hon upprepade för Biskop och Capitulares flera långa läsningar som hon brukade, och dömdes att med ris och bar axel stå wid kyrkan och så intagas. Om mannen tillät någon besöka henne, skulle han lika straffas. Klok och driftig, äfwen i hushållning, gagnade han sig och församling. Han hade kopparhytta wid Frostbrunn och för transport lät han uppränsa och göra ån segelbar. Med sin swåger Rosensköld påkostade han orgelwerket i kyrkan. Blott några små grekiska och latinska vers woro en tid minnesmärken efter honom. Död 14 Juli 1634.
Gift 1. 4 Sept. 1608 med Sara Olofsdotter, företrädarens dotter, som dog Jan. 1620. 2. 11 Febr. 1621 med Anna Michelsdotter, som dog i Stockholm 1643, hwars fader, Michel Larsson, war Borgmästare i Öregrund. Af 14 barn dogo många tidigt. Magdalena, g. m. Lectorn i Westerås Mag. Ol. Sahlamontanus; Sara, g. m. Lectorn Mag. Joh. Barchius och Pastor i Mora Ad. Terserus; Catharina, g. m. Pastor i Fellingsbro C. Hijsing. Af sednare hustrun: Samuel, kallade sig Hjort, synes warit Landtbrukare i Tuna, hade en son Samuel, Capitaine wid Gagnefs compagnie; Anna, g. m. Prosten Mag. N. Prytz i Fernebo; Johan, död studerande 1651.
19. Mag. Segericus Seger. Nenzelius. Född i Ångermanland, Gudmundrå socken och Nentsiö 1600. Föräldrarna okända. Af denna slägt och namn woro flera prester på den orten, och en hans nära slägting Eric Nenzel, Häradshöfding, blef adlad Ehrenklo. Student i Upsala 1620, då han kallade sig Gunrodus, och utmärkte sig med flera disputationer, oration och examina till Magistergraden, som han erhöll 20 Febr. 1629. Redan följande år war han antagen till Fältpredikant i det Tyska kriget, blef snart K. Gustafs Adolfs Hofprest och uppwaktade efter dess död Enkedrottningen i Stockholm med sin tjenst. I en dedication till honom 1632 tituleras han Concionator aulicus primarius. Snart ansågs han derigenom så "förtjent af en bättre och roligare lägenhet, att Förmyndareregeringen 3 Sept. 1634 skref till Biskop Rudbeckius med begäran, att M. Segeric måtte befordras hit, "emedan Kongl. Hofpredikanter framför någon annan pläga benådas med regale gäld." Ehuru Biskopen gerna förswarade de bättre pastoraten för de meriterade inom stiftet, synes han denna gång straxt wisat eftergifwenhet, helst församlingen, efter ryktet om mannens goda egenskaper, äfwen gaf honom sin kallelse, så att 1635 hade han tillträdt och war s. år Fullmägtig på riksdagen i Stockholm. Troligen war han ock Prost, en wärdighet som af ålder tillhört rummet. För hans korta tid kan föga anföras om honom. Blott det är antecknadt, att han af kronan köpt sig skattehemman i Brusala, hwarpå enkan med barnen sedan bodde. War 1636 Respondens i prestmötet och skulle äfwen officiera 1638, men dog 16 Juli s. å.
Gift med M. H. D., såsom initial-bokstäfwerna finnas tecknade på deras grafsten i Tuna kyrka. Hon omgifte sig med en hemmansbrukare och efterlefde åter enka på 1670-talet. Af barn nämnas: Catharina, g. m. slutl. Biskopen Doctor N. Rudbeckius; Margareta, g. m. Häradshöfdingen Paul Rudbeckius; en Cornett M. Aspegren war ock deras måg.
Skrift: Carmen de passione et tormentis tristissimis Salvatoris nostri Jesu Christi, in Acad, Upsal. proclamatum. Upsaliæ 1625. 4:o.
20. Mag. Simon Benedicti Arbogensis. Född i Arboga 1601 af Rör- och Låssmeden Bengt Nilsson med Magdal. Göransdotter, ett i sitt stånd hederligt och wälmående folk. I födelsestadens skola war han Collega 1623, sedan han både der och i Westerås warit lärjunge. Kom så underbyggd i studier till Upsala acad. 1625, att han i Juni 1627 wid Westerås gymnas. "gjorde sin proban in Hebraicis" och följ. år förordnades till förste Hebr. L. Lector. Fortsatte emellanåt egna öfningar i Upsala och blef prom. Magister 1629. Pwgd 24 Juni 1630. Reste derpå ut till Tyskland, besökte academier och lärde och inträffade så, att han war åsyna wittne till slaget wid Leipzig. Hemkom följ. år och befordrades straxt till Physices lectionen och Hubbo præbende-pastorat. Hans owanliga skicklighet tilldrog honom snart många förtroenden af Biskopen och Capitlet. Sedan han i Febr. 1628 gjort Capitels-ed, blef han s. år Inspector Bibliopolii. Notarius in Wessmanniam 1631, Rector Gymnasii 1633, 1636, 1638. Poenitentiarius publicus 1637. Då exercitia disputatoria 1638 begyntes i Collegium Pietatis, utgaf och præsiderade han för inaugural-disputationen. S. år Theol. Lector och Pastor i Skerike. Då Tuna församling 1639 begärde honom till Kyrkoherde, swarades af Domcapitlet, att den skulle winna sin önskan "om socknen blifwer tillhopa och icke snöpligen delad." Säthers församling sökte då, och ofta, att få flera byar ifrån Tuna. S. år 24 Jan. utföll Regeringens fullmagt för honom och följande wår antog han både församlingens och contractets skötsel. Præsiderade i prestmötet 1642. Riksdagsfullmägtig 1643. Uppfördes af stiftet på Biskopsförslag 1646. Bedref att Amsbergs capell blef uppbygdt, likasom Solverbo fierdingens i företrädarens tid ock tillkommit. Köpte sig sjelf af kronan ett hemman i Hede till Bergsfrälse, i tanka att här med de sina förblifwa, men det skedde icke så. Wida känd för sin lärdom, werksamhet och behagliga wäsen, kallades han 1648 af Storkyrko-församlingen i Stockholm, antog kallelsen, confirmerades af Drottningen 31 Mars och introducerades 30 Juli sollenniter. Hastigt war sista målet uppnått. Död 21 Mars 1649. Begrofs 8 April af ÄrkeBisk. Doctor Lenæus med predikan som trycktes.
Gift 21 Juni 1635 med Christina Rudbeckius, f. 1621, omgift med Prosten i Köping Mag. P. Widbyensis. Hennes fader, Biskopen, war stolt öfwer denna måg, som gjorda honom nöje och heder med utmärkta egenskaper. Af 10 barn, som togo namnet Simonius, lefde: Bengt, Kyrkoherde i Swedwi [kallas där Carolus]; Johan, stud. och reste utrikes, omtaltes ej mera; Christina, g. m. L. O. Professorn J. Buskagrius i Upsala; Magdalena, g. m. Prosten Mag. Salanus i Köping [kallas där Catharina]; Carl, Rector Scholæ i Westerås.
Skrifter: Disp. physica de natura, hab Arosiæ. Ups. 1633. 4:o. — Disputationum Hagiographicarum de controversis dictis Scriptuæ S. sexta. Arosiæ 1630. 4:o. — Disp. Theol. prima de Scriptura S. in Collegio pietatis publicæ disquit. subjecta. Arosiæ 1638. 4:o. — Likpredikan öfwer Arrendatorn J. Trotzig i Kopparbergs kyrka. Westerås 1647. 4:o. — Dito öfwer Bengt Larsson, Tullnär wid Stora Sjötullen i Stockh. tr. ib. 1649. 4:o. — Propositiones Synodales de Justificatione. Aros. 1642; torde wara Biskop Rudbeckii, ehuru Arbogensis angifwes som Præses.
21. Mag. Jacobus Waltheri Güthræus. Född i staden Montrose i Skottland 11 Oct.1602. Med sina föräldrar, en Handlande Walter Gutrie och Agneta Griege, hade han medföljt till Stockholm 1614 och blifwit lemnad till J. Finlon i Hedemora, som ock war ifrån Skottland, för att uppöfwas i köpenskap. Men dels för elakt bemötande af Finlon, dels ock för dess skinneri, som han ej kunde tåla, gick han utur hans tjenst och fick igenom understöd af Prosten Hr Eric tillfälle att begynna studera. Likaså kunde han med flera wälgörares hjelp fortfara, lyckligast i Örebro, under den berömde Rectorn Mag. Jacob Rudbeckius, så att, då han 1623 intogs i Westerås gymnas. sattes han, ehuru discens att tillika wara infimus Collega i skolan. Pwgd 1625 Matthiae dag, då han war Supremus Collega, men afreste derpå till Upsala acad., der han till 1630 fullbordade sin curs för Magistergraden. Honom tillbjöds då att blifwa Rector i Hedemora skola, men han försakade och reste till Skottland att besöka sin slägt, försedd med testimonium både ifrån academien och af Biskopen i Westerås. Emellertid inföll promotion i Upsala 24 Juni 1632, då ÄrkeBisk. Lenæi son företrädde hans rum wid acten. Hemkom s. år och antog Logices lectionen i Westerås gymnasium med Rectoratet i skolan, som den tiden woro förenade, och hwarpå han frånwarande fått fullmagt, men måste först afgifwa sin skriftliga obligation om renlärighet i religionen. Snart Adsessor Consist. och Poenitentiarius Publicus. Graecæ L. Lector 1636. Skyndsamt skedde hans widare befordran. Efter enhällig kallelse ifrån Sala församling af Regeringen utnämd till Kyrkoherde der 22 Jan. 1638. Då han i Maj tillträdde, äfwen såsom ContractsProst, saknade han det boställe i staden, som Regeringen strängt hade ålaggt Borgerskapet att uppbygga, hwaraf han hade både beswär och ledsamhet. Ehuru wäl anskrifwen hos RiksCanzleren Grefwe Oxenstierna fick han ett skarpt bref ifrån honom, likasom han sjelf wille bo i socknen och icke flytta till den nya staden, der hans närwaro ansågs nödigast. Lika oförmodadt ankom till honom 1648 vocation ifrån Tuna, att intaga det lediga Kyrkoherde-rummet, som i Consistorium approberades och 28 Aug. s. år behagade Drottningen, "i afseende på hans qvaliteter", gifwa honom sin fullmagt. Märkligt är, att han blef mundtligen befalld antaga sig församlingens wård straxt, förrän företrädaren tagit afträde. Ännu mera förtjenar anmärkas, att en sådan man kunde hafwa denna framgång. Ömsinnad och samwetsgrann, uppriktig, blygsam och utan all flärd, sökte han ej framskjuta sig sjelf. Ehuru han hade kunskaper för sin tid, satte han mera wärde på deras utöfning. Af alla rättsinniga högt wärderad för sitt saktmodiga nit. Med djerfwa och illpariga menniskor kom han icke fort, så att den namnkunnige Mäster Pehr i Fahlun war icke hans man. Denne hade ock nu fått sin wilja fram att blifwa ContractsProst, dock icke öfwer Tuna församling. War 1640 uppförd på förslag till Græcæ L. professionen i Upsala. Predikade i prestmötet 1639, presiderade 1644. Riksdagsfullmägtig 1638 och 1650. Död 20 Juni 1661.
Gift 1633 med Christina Anthelius, Prostens i Gefle Mag. J. Anthelii dotter, död 1663. Hon benämndes ock utan prål: "Prostmoder, dygdesamma Hustru Kerstin Hansdotter." Barn: Margareta, g. m. Prosten i Leksand Mag. S. Troilius och des. Pastor i Mora Mag. A. Thermænius; en son dog i början af dess studering, som gick fadren mycket till sinnes.
Skrifter: Likpredikan öfwer RiksBergmäst. G. Grisbachs Hustru Anna Sib. Schmidt. Westerås 1641. 4:o. — Utfärdspredikan öfwer Biskopen Doctor J. Rudbeckius. Ib. 1647. 4:o. — Likpredikan öfwer Inspektoren wid Stora Kopparberget Anund Bergengren. Ib. 1651. — Likpredikan öfwer Prosten i Sala Joh. P. Arbogensis Hustru Brigitta Holstenius 1651. Ib. 1653. — Dito öfwer KammarRådet J. Krusbjörns Fru Anna Ribbing 1658. Ib. 1659. 4:o.
22. Mag. Nicolaus Johannis Rudbeckius. 1662. Tilltr. 1663. Se Biskoparne i Westerås.
23. Laurentius Petri Ferneboensis. Född i W. Fernebo 24 Juni 1603. Son af Klockaren Pehr Larsson. Wid 16 års ålder satt han ännu i nedersta classen af Westerås skola och kom till Upsala acad. 1631. Wid afresan dit hade han förbundit sig att i synnerhet studera Logican och Rhetorican, hwaruti han ock sedan blef anwänd. Redan 5 Sept. 1632 pwgd till tjenst hos Herr Ivar Nilsson på Strömstad, men hade flera år tillfälle att med disciplar wistas wid acad. I prot. 1635 omtalas, att han "befriat sig med en borgaredotter i Westerås, men några år derefter det afslagit, icke wetandes med henne något fel. Sent.: "Skall för sin levitas wara priverad ett år och mista sin præposituram, eller på 8 dagar gå i proban, icke gå i gifte på 3 år och gifwa henne 30 daler eller 15 lod silfwer." Träffas sedan icke förrän 1638, då han war Collega Scholæ i Westerås, ordine tertius. Hade 1642 tjent upp sig till ConRector och Logices Lector, ty båda tjensterna hörde då tillsammans. Kunnig i musiken sattes han s. år att wara Rector Cantus. Rector Scholæ och Rhetorices Lector 1645. Sedan Norrberkes församl.1646 blifwit till serskildt pastorat afsöndradt ifrån Söderberke, war han den förste som förordnades till den förminskade lägenheten 1647. Riksdagsfullmägtig i Götheborg 1660. Wann det goda namn för ordning och drift, att Biskopen i Nov. 1664 nämnde honom till Prost både i Berkes och Malungs contract, som ock tillförene warit under en man. Om Tuna war stort bekymmer i Domcapitlet 18 Juli 1666 "att förekomma de många rännare som äro utom stiftet och sollicitera hos Majestatem om confirmationsbref." Som Herr Lars war en meriterad man och satt i en liten lägenhet med många barn, som han höll i skolan, blef han föreslagen hos öfwerheten, han begärde recommendation till RiksCanzleren och företrädaren här lofwade arbeta för honom i Stockholm. Detta aflopp så, att 1667 fick han hitflytta med Regeringens fullmagt af föreg. år. Efter någon twist emellan Consist. och församlingarne i Fahlun blef ock prostsätet åter hit förlagdt. Död 20 Juli 1673.
Gift 24 Juni 1643 med Anna Blackstadius, Prostdotter ifrån Stora Kopparberget, f. 1626, död 1698. Barn, som upptogo namnen Barchius och Barck: Lars, blef Pastor i Söderberke; Johan, Domprost i Westerås; Pehr, omkom i sjöslag med Dansken 1676; Andreas, Borgmästare i Westerås; Samuel, till slut Grefwe och RiksRåd; Anna, g. m. Pastor i Säther Mag. M. Munctelius; Catharina, g. m. Rådmannen Joh. Justrich i Hedemora, död 1749 öfwer 91 år gammal.
Skrift: Likpred. öfwer Prosten i Hedemora Mag. Ol. E. Schult 1669. Westerås 1670. 4:o.
24. Mag. Laurentius Johannis Folkernius. Född wid 1618, och skref sig först Folkerus. Angifwes orätt för Capellansson i Folkerna, troligen war fadren bergsbrukare. Kom redan med någon öfning i boken till Westerås och afgick 1640 till Upsala acad. med ett skönt testim. af Lectorn Jöns Terserus. Besökte äfwen en tid acad. i Åbo, men återkom och antogs 1648 till Supr. Collega Scholæ i Westerås. Skötte derjemte sina studier, så att han 1652 blef promov. Magister. Pwgd 2 Juli 1653 och ConRector i Fahlu skola. War der inom kort tid så omtyckt, att han begärdes till Rector, som ock 1655 gick i fullbordan. Sökte 1659 transport till lika tjenst i Westerås, men blef nästan i detsamma Mathes. Lector wid gymnasium och Biskopen förbehöll honom ett hederligt rum ibland de andra. Då fullmägtige 1663 begärde Pastor till Swärdsjö och "ställde personen till Episcopi behag," böd han Lectores förklara sig derpå. Folkernius mottog anbudet och ditflyttade s. å. Det påstås, att han här fick Kongl. befallning att efterforska antiquiteter rörande Kon. Gustaf I. Werkligen har han ock infört en relation derom i kyrkans bok, men den instämmer icke i allt med det ansedde Historici intyga. Det ser ut, som capellet först i hans tid blifwit uppbygdt. Han klagade, att det skett emot Landshöfdingens och Biskopens wilja och begärde näpst för bönderne. Biskopen dömde ock, att hwarannan man i fjerdingen skulle böta en stig kol, men de gingo till Konungen som gaf dem bref, att få gudstjenst. Prosten här tillskrefs att inwiga capellet, "som Pastor ansåg lända sig till nesa och wille sjelf inwiga det. Fick lof dertill, om Prosten sponte wille det efterlåta." Stiftets fullmägtig på riksdagen 1672. Straxt efter dödsfallet här sökte Tuna församling hos Biskopen att "få en wacker man i stället". I detsamma kom ock bref ifrån Landshöfding Duwall i Fahlun, som bjöd Biskopen till fadder åt sin son. Han förstod afsigten, att "så practisera Folkernium till Tuna" och en annan efter honom till Swärdsjö. Blef bekymrad, tackade för förtroendet och uppskjöt till prestmötet; men 15 Sept. s. år gaf Konungen fullmagt efter Duwalls förslag. Den utnämnde hade ock begärt af Biskopen att blifwa Prost, som salig Laurelius lofwat honom, men det uppsköts och näst före flyttningen blef han död 14 Mars 1674.
Gift 19 Febr. 1654 med Anna Sahlabergius, dotter af Borgmästaren Johan Olsson i Sala med Elisab. Palma, f. 1635. För sina många barn fick hon här twå nådår och 1685 Konungens bref på collect i hela stiftet för "liden eldskada och andra wederwärdigheter", som intygades af Torgstuna tingsrätt. Hon dog 4 Maj 1697. Barn, som togo namnet Folkern: Johan, Råd- och Handelsman i Narva; Lars, Canzlist i KammarCanzliet; Eric, Kronofogde; Elisabeth, twilling med Eric, g. m. Hans Fahlgren, Planting Gyllenbåga och Ryttmäst. Silfwerbrand; Jonas, slutl. Landshöfding, adlad Cedercreutz och Friherre; Helena, g. m. Rådman Bredenberg i Köping; Pehr, Tullinspektor; Anna, död ogift i Westerås 1742. Germund, Borgmästare i Fahlun; Christina, g. m. Inspektor Is. Lundh; Catharina, död ogift 1750; Nils, död ung.
Skrift: Oratio ob pacem cum Danis initam. Aboæ 1645. 4:o.
25. Mag. Petrus Gangius. Född i Gagnef 15 Dec. 1633. Fadren Kyrkoherde. Efter gjord början inom stiftet stud. i Upsala 1649. Fortsatte der inpå 12:te året sina öfningar förrän han disputerade en gång, och företog så en widlöftig resa genom Tyskland, Holland, England och Frankrike. Om hans uppmärksamhet äfwen på det, som icke låg inom hans egentliga krets, wisa de många bref som han skref hem till anhöriga och wänner. Till slut stadnade han länge i Jena, disputerade der 2 gånger och hade sällskap af Eric Benzelius, hwarunder en wänskap uppkom dem emellan som sedan länge underhölls med brefwexling. Straxt efter hemkomsten 1664 gifte han sig i ett hus, som utwisar en äldre bekantskap och troligen understöd till hans långwariga resa. Immediate befordrad till Eloqu. et Poes. Lector i Westerås gymnasium 1665. Pwgd 17 Maj 1667. Disp. pro Gradu i Upsala 1668 och promov. Magister 10 Dec. s. år, då han ibland 24 innehade första hedersrummet. Kallad till Sala pastorat och, med Regeringens fullmagt af 25 Febr. 1669, installerad äfwen till Contractsprost 1670. I prestmötet 1675 klagade han på Kyrkoh. Nortman i Stora Schedwi, att han sagt: "M. Pehr i Sala löper att få Tuna och blifwa min Prost, han må blifwa i helwetet" m. m. Gangius, som s. år blifwit af Konungen utnämd, bewisade då med Kongl. Secret. Lindskölds attest, att "kallelsen till Tuna war honom oförmodel. wederfaren af Guds försyn, Konungens nåd och några höge Herrars, i synnerhet RiksCanzlerens goda förord." Tilltr. 1676 och fick Prostinspection öfwer contractets församl. utom Fahlun och Schedwi. Hans noga iakttagande af sina pligter, en synnerlig omsorg till kyrkans och capellens förbättring och frikostighet i sitt hus, beredde honom ett långwarigt godt minne i Tuna. Hade stort anseende i stiftet och war i mycket förtroende hos Biskopen, som erbjöd honom recommendation hos Konungen till ännu bättre och förnämligare post, den han undanbad sig. Att han predikat och præsiderat i prestmöten är wisst, ehuru åren ej finnas nämnda. War Riksdagsfullmägtig i Halmstad 1678, sedan 1680, 1682, 1686, då han war med i Commissionen öfwer nya Kyrko-ordningen. Slutligen 1693 och ofta ålitad i swåra mål. Död 25 Aug. 1707. Hans tillkommande måg Mag. Eric Monthelius parentrade öfwer honom på Westerås gymnasium.
Gift 14 Aug. 1664 med Christina Théet, dotter af Burggrefwen i Fahlun Henr. Théet och Maria Rudbeckius, f. 1644, död i Stora Schedwi 3 Nov. 1730. En klok hushållerska, som gjorde att, oaktadt hans frikostighet, war huset efter honom i stort wälstånd. Af 11 barn: Henric, HofrättsRåd, adlad Rosenstedt; Sara, g. m. Professorn i Upsala Joh. Salenius och Prosten i Söderberke Mag. E. Monthelius; Helena, g. m. Prosten Mag. O. Troilius i Stora Schedwi; Anna, g. m. Prosten Mag. Croning i Munktorp; Christina, g. m. Prosten Mag. Hagelberg i Fellingsbro; Pehr, Drabant, slagen i krig; Eric, sköt sig sjelf till döds 7 Juli 1699, på 15:de året gammal; Carl, Juris stud., död ung; Elisabeth, g. m. Brukspatron Jacob Tersmeden.
Skrifter: Disp. Grad. de Servo Natura. Aros. 1668. — Utfärdspredikan öfwer Bisk. Doctor Brodinus. Westerås 1681. 4:o.
26. Petrus Dahlborg. Född 20 Febr. 1673 i Fahlun. Fadr. Eric Dahlborg war Rådman och Inspektor i Bergslagets Kopparafsändnings-contoir. Modr. Anna Elfvius, Kyrkoherde-dotter i Elfdalen. Sändes wid 12 års ålder med egen informator till Upsala acad. och är för öfrigt till ungdomsstudier alldeles okänd, emedan han icke aflade något specimen. Att han likwäl förwärfwat sig betydliga kunskaper och stor skicklighet, kan med säkerhet slutas af följande. Med skrifwelse af ÖfwerHofpredikanten Molin ankom han 1704 till Biskop Carlsson med begäran ifrån Enkedrottningen att han, såsom redan kallad till Hennes Majestäts E. O. Hofpredikant, straxt måtte prestwigas. Efter hållen examen skedde det ock 5 Oct. s. å. Biskopen och samtlige i capitlet tyckas ha blifwit alldeles förwånade öfwer hans aflagda prof. Ett widlöftigt och grannt betyg tilldelades honom om "hans stora och alldeles ogemena gåfwor, äfwen som hans höga och Guds församling beforderliga lärdom." Wid slutet af s. år kallad till Pastor wid Öfwerste Hamiltons Garnizons-regimente i Stockholm, hwilken tjenst han bestridde tillika med den förra. Ordin. Kongl. Hof-predikant 1705, och för att dertill göra sig wärdig utgaf och förswarade han en theologisk disputation i Upsala, som så aflopp till hans heder, att han derföre förklarades jemngod med en Philos. Magister. Snart kom en befordran, som wäckte ännu större uppseende. Consistorium hade till det här lediga pastoratet 4 Sept. 1707 hos Konungen föreslagit Biskop Carlssons måg Mag. N. Sternell, en utstiftes man, och Prosten Mag. Croning i Kohlbeck, men troligen war brefwet icke ännu framkommit, då Dahlborg genom Enkedrottningens recommendation war utnämd med fullmagt dat. Stupsa 2 Oct. s. å. tillträdde såsom Pastor och ContractsProst 1709. Mången Biskop har icke haft det namn, anseende och inflytande, den både kärlek och fruktan, som denne Prost wann inom och utom församlingen. Hans wältalighet ansågs oförliknelig. I ordning och kyrkotukt ganska sträng. Noga om sin inspektionsrätt, så att de subordinerande lätt råkade att stöta honom. Stundom synes han ock öfwat en öfwerdrifwen myndighet, särdeles emot de lägre i sitt stånd. Då han någon gång wid visitationer anställde disputations-acter på latin med sina contractister, brukade han, efter slutadt tal till Pastores, tilltala Capellaner och Adjuncter: Sic me ad vos converto, o Creidiani. Man bör weta, att Credius war en gammal postill-författare. Att han i församlingen war älskad, wisade sig då han 1719 fick Drottning Ulrica Eleonoras fullmagt på Domprost-embetet i Westerås, men lät öfwertala sig att blifwa qwar, och återsände collationsbrefwet. Äfwenså försakade han kallelsen till Storkyrkan i Stockholm. Lefde wäl och war tillika stor älskare af snygghet, som gränsade till prakt. I prestmötet 1713 war han Concionator, 1716 v. Præses och 1717 ord. Præses. Riksdagsfullmägtig 1710, 1713, 1719 och 1720. Dessa twå sista riksdagar hade kostat honom 5000 daler, hwaremot 850 som han mottagit med något återstående föga swarade. Död af wattusot 14 Juli 1723.
Gift 1. 29 Aug. 1707 med Sara Meijer ifrån Stockholm, enka efter en mycket ansedd HofChirurg hos Konung Stanislaus i Pohlen, wid namn Emmerick, med hwilken han fick styfbarn, dem han ömt wårdade. Hon dog 20 Nov. 1710. Gift 2. 10 Aug. 1712 med Anna Kock, Borgmästaredotter i Fahlun och enka efter LandsKamereraren J. Schütte. Rask och oförtruten behagade hon honom icke för sin osnygghet, och fick ej hwila i samma graf med honom och förra hustrun. Efterlefde på Forsbacka gård till 1743.
Skrift: Disp. Conanima Theologica. Præs. L. Molin. Ups. 1705.
27. Mag. Magnus Sahlstedt. Född på Bockhammars bruk i Gunnilbo 3 Juni 1686. Fadr. Bruksinspektoren Abrah. Sahlstedt. Modr. Margareta Månsdotter Christiernin. Inskrifwen 1698 wid Upsala acad. anfördes han af goda præceptorer och fortsatte derefter studierna på egen hand, så att han 1710 blef Philos. Magister. Kongl. Rådet Grefwe Arvid Horn kallade honom 1711 till sin Hofpredikant, hwarpå han pwgdes i Westerås 17 Juli s. å. Antogs kort derpå till Adj. af Pastor i S:t Jacobs och Johannis församlingar i Stockholm. Af Senaten med interimsfullmagt förordnad till StabsPastor wid den i Roslagen sammandragna arméen, och tjenstgjorde derwid äfwen såsom Præses i FältConsistorium. Konungens confirmation på denna tjenst erhöll han 1716. Befordrad s. år till Konungens ordin. Hofpredikant i fält och uppwaktade twenne år i dess högqwarter. Predikade för Konungen i hufwudqwarteret Tistedalen i Norge 1:a Adv.Sönd. samma dag 30 Nov. 1718, då Konungen blef skjuten, och beordrades sedan att följa det Kongl. liket derifrån hem till Carlberg. Antog sedan tjenstgöringen wid Kongl. hofwet i Stockholm och fick såsom Primus Assessor sitt rum i HofConsistorium. Sökte Tuna pastorat hos Kon. Fredric 1723, som befallte honom anmäla sig hos Biskop och Consist. i Westerås och begära deras yttrande deröfwer. Det skedde i bref 23 Juli, deruti han uppgifwer sitt 12 års trogna och lönlösa arbete, hwarpå han af Konungen blef utnämd 28 Aug. s. å. Tilltr. 1725, då Consistorium under Biskopsvacancen anförtrodde honom uppsigten öfwer Prosteriet. Predikade i prestmötet 1720, war v. Præses 1730 och ord. Præses 1732. Finnes icke haft eller måhända icke mottagit förtroendet att wara Riksdagsfullmägtig. Likwäl war han en kunnig, arbetsam och driftig Pastor, icke utan sin ärelystnad och fåfänga. Något eget och utmärkande hade han i sin charakter, som troligen icke behagade alla, och i synnerhet war hans stil tillkonstlad, twungen och mörk, ända till trötthet för en läsare. Död 22 Dec. 1752. Hade med mycken utfundering och kostnad låtit bygga sitt grafchor wid kyrkan, och utsett sin liktext med en widlöftig analys deraf.
Gift 1. 1711 med Margareta Blad i Stockholm, död med ett barn 1712, 39 år gammal. 2. 7 Juli 1713 med Catharina Arosell, sin syssling, Rådmannen i Westerås H. Arosells dotter, f. 1688, död 1776. Af 11 barn: Johanna, g. m. ÖfwersteLieut. C. F. Didron; Daniel, Kamererare i Banken; Catharina, g. m. Skolmästaren Mag. Enstedt i Gagnef och Commin. Mag. Sewallius i Orsa; Margareta, g. m. Regementspastorn Ol. Petræus; Samuel, Bokhållare wid Bankens Pappersbruk; Abraham, Kongl. Secreterare.
Skrifter: Disp. Grad. de populo devoto. Ups. 1710. — Præfatio libro precum Brandenburgico. Holm. 1713. — Kon. Davids och all Christelig Öfwerhets Hofarticlar. Sthm 1720. — Aprosopolepsia judicialis, eller predikan för Hof-Rätten. Sthm 1721. 4:o; 2 Delen Sthm 1722. 4:o; 3 Delen 1723. — Biblisk Quinno-Spegel. Sthm 1723. 8:o. — Predikan på 8:de Sönd. efter Trinit. Sthm 1724. 4:o. — Likpred. öfwer Lagman J. Björling. Sthm 1736. — Dito öfwer Kyrkoh. i Thorsång J. Sebenius. Sthm 1738. 4:o. — Saltkur emot ondt watten. Sthm 1737. 4:o. — Tuna Minnesdöme. Sthm 1743. Fol. — Likpred. öfwer Kyrkoh. i Sundborn Ol. Schultzberg 1750.
28. Doctor Johan Lindh. Född i Westerås 25 Juli 1695. Fadren StadsChirurgen J. Lindh. Modren Magdalena Larsdotter. Ehuru född wid lärosätet hade han dock privat underwisning och inskrefs wid Upsala acad. 1706. Begynte leda sig sjelf 1712, dock under Professor Grönwalls inspektion. Philos. Magister 1722. Antagen i Sept. s. år till v. Eloqu. och Poes. Lector i Westerås, ditflyttade straxt och begynte med ungdomens underwisning. Ordin. Lector 1725 och tillika Notarius Consistorii. Pwgd af Biskopen 20 Oct. s. å. Men försynen hade ämnat honom på annan wäg. Han kallades i Dec. 1731 ifrån lärowerket till Stockholm, att wara Kongl. Hof-predikant, inställde sig snart till tjenstgöring och predikade äfwen en tid tillika i RiksRådet Grefwe Horns hof. Men göromålen i hans egentliga tjenst woro med de få Kongl. Hofprester, som då höllos på stat, så arbetsamma, att de icke medgåfwo någon bisyssla. Sökande till Munktorps pastorat hade han den nåd hos Konungen, att han 3 Maj 1736 dertill utnämdes. Tilltr. och blef ContractsProst 1737. För flera orsaker fann han icke här det lugn, som han wäntade. En stor del af församlingen war intagen af willomeningar emot den evangeliska läran, och han gjorde länge sin högsta flit, att föra de willfarande till bättre kunskap och öfwertygelse. Kyrkan war till tak och inre delar förfallen, Prostgården så wanwårdad, att den nästan icke kunde bebos, och i allt måste han besörja upprättelse. Dertill hade hans tid blifwit upptagen af fyra långa och tröttsamma riksdagar, "der ingen ro war ifrån morgon till afton." Detta allt gaf honom skäl att undanbedja sig prædium i prestmötet 1748, sedan han 1724 warit Opponens och 1740 Concionator. Han bekände öppet sin oförmåga efter så lång owana wid cathedern, och ansåg "bättre att fly än illa fäckta." Likwäl erkändes han wärdig utnämnas Theol. Doctor wid kröningen 1752 och prom. 17 Juni i Upsala. Hade då föregående år femte gången warit Riksdagsfullmägtig i Stockholm. Slutligen uppförd å förslaget här 1753 fick han wid omröstningen stor pluralitet, hwarpå Konungens fullmagt följde s. å. Tilltr. äfwen såsom ContractsProst 1754. Ingen missunnade honom hans lycka. Den jemna och fasta mannen behöll under alla tidens rörelser den allmänna aktningen. Hans död inträffade nog oförmodadt 12 Nov. 1756.
Gift 1. 1722 med Anna Trotzig, dotter af Bergsmannen wid Stora Kopparberget Ant. Trotzig och enka efter BergsRådmannen And. Ernström. Han hade länge haft condition i deras hus och war sinnad gifta sig med en af döttrarna, men modren förstod behålla honom för sig. Hon säges hafwa frågat honom, om han icke wille heldre sitta i högsätet, än stå wid dörren. Hade många barn med förra mannen och dog 11 Juli 1739. Gift 2. 1742 med Anna Maria Buckau ifrån Stockholm, född 1717. Utan barn ditflyttade hon åter och blef der omgift.
Skrifter: Disp. Grad. de Harmonia Philosophiæ Moralis veteris et novæ. Holmiæ 1722. 8:o. — Bröllopsskrift öfwer Lector Jac. Swedelius och A. Br. Lampa. Ups. 1729. Fol. — Underdånig Lyckönskan på Drottning Ulricæ Eleonræ födelsedag 23 Jan. 1735. Sthm. 4:o. — Likpredikan öfwer Domprosten Tillæi Fru Margareta Ekman. Westerås 1738. 4:o. — Dito öfwer Brukspatron A. Julin och dess Fru Christina Remmer. Sthm 1738. 4:o.
29. Mag. Nils Rabenius. Född i Westerås 26 Febr. 1692. Son af den lärde Græcæ L. Lectorn Ol. Rabenius med Margareta Larsdotter. På mödernet kusin med den föregående. Under sin faders tillsyn begagnade han sig af underwisningen i Westerås till 1712, då han afgick till academien. Magister 1725. Antog kallelse att wara v. Pastor i Badelund 1726 och pwgdes 29 Juni. Bestred tillika ConRectors vices i Westerås skola 1728 och blef ord. ConRector 1729. Rector 1730. Logices och Metaphys. Lector 1740. Græcæ Linguæ Lector 1743 och Pastor i Skerike, som tillträddes genom accord med enkan. Secundus Theol. Lector 1744 och Pastor i Badelund; men då antecessor Mag. Nauclerus ännu lefde, berodde tillträdet på öfwerenskommelse med honom. Blef ock Prost i sin församling. Primar. Theol. Lector 1750. Genom Kongl. resol. tjenstledig ifrån Lectoratet 1752 och wårdade sedan blott församlingen. Rector Gymnasii 1741 och 1744. Vice Præses wid prestmötet 1748 och Præses 1750. Sju gånger föreslagen till goda lägenheter i stiftet, utan framgång. Försökte andra gången hit till Tuna 1757, då swagaste utsigten för honom war, men han lyckades genom en besynnerlig sakernas wändning. Berättelsen är, att Rådet war strängt för Mag. Troilius, som beredt Grefwe Brahe till döden. Konungen deremot wille utnämna en utom förslaget, och då deremot inwändes att han war alldeles för ung, förklarade Konungen med hetta: "nå så är Rabenius icke för ung, han är på förslaget och honom gifwer jag pastoratet." Fullmagten är dat. 8 Nov. s. å. Anträdde 1758, äfwen såsom ContractsProst. Introd. af Biskopen wid generalvisit. 1 Juni 1760. Det syntes ej lofwa mycket att wid 67 års ålder mottaga en så stor församling, men han war af owanlig helsa och vigeur. Med forntidens seder och nog satirisk qwickhet, är han antecknad af en yngre embetsbroder för "en mägta pusserlig gubbe." Så i tal och så i handling. Att tacka för Tuna pastorat reste han till Stockholm och begärde audience. Då efter några dagar sades honom att han ännu icke kunde admitteras, emedan flere anmält sig före honom, tilltalade han Kammarherren: "Så länge har jag icke tid ligga här och föda egna hästar. War ni god och helsa Hans Majestät och tacka honom underdånigst på mina wägnar." Sin tid delade han emellan kropps- och sinnesarbete. Han hade lärt något af sadelmakeriet, och icke så sällan måste wänner och åhörare uppsöka honom i werkstaden, der han satt med sina selar och remtyg. På bröllop hände, att han lade af peruk och rock, bandt ett kläde om hufwudet och dansade med gummor och flickor ända till ett godt swettbad. Capellaner och Adjuncter i Tuna tycktes i början wilja disponera i tjensten, men han eftergaf icke sin rätt och hade förmåga att hålla dem i sträng ordning. Död 21 Jan. 1767. Begrofs med sedan tryckt predikan af Biskop Benzelstierna.
Gift 1726 med Anna Cathar. Hellberg, syster till Prostarne Hellberg i Arboga och Badelund, död 31 Mars 1792, 94 år gammal. Af barnen lefde: Anna Catharina, g. m. Prosten i Linde Doctor J. Lindegren; Margareta Magdalena, g. m. HofGravören Direktör P. Suther; Nils, engagerad i Kongl. Canzliet; Carl Axel, Coopv. Capitaine.
Skrift: Grafskrift på latinsk vers öfwer Biskop Barchius 1733.
30. Doctor Eric Sernander. Född i Swärdsjö 29 Nov. 1710. Fadr. Prost och Kyrkoherde. Wid 13 års ålder hade han genomgått skolan i Westerås och kom redan 1727 med heder ifrån gymnasium till academien. Hastade icke till Magistergraden, som han fick 1737, och anwände ännu twå år wid acad. på det theol. studium. Pwgd 12 April 1739, blifwande v. Pastor wid Domkyrkan under Doctor Tillæi tilltagande åldersswaghet. Vicarierande Adjunct wid gymnasium 6 Maj 1741. Ordinarius 17 Aug. 1742. Läste Logik och Metaphysik ifrån 1743. Græcæ L. Lector 2 Oct. 1745, och intog sitt rum i Consist. Andre Theol. Lector 23 Sept. 1752. Rector Gymnasii 1747 och 1754. Snart begynte han med flera längta efter förlossning, och ett werkligt jubel-år inföll äfwen för Gymnasii-lärarne, då 1757 tre på samma tid befordrades till de bästa pastoraten. Sernander blef Kyrkoh. i Stora Schedwi, ditflyttade följande år som utn. Hon.Prost. Lycklig syntes hans ställning nu wara med en inskränkt familj, men han sökte och erhöll 1767 kallelse hit, som Konungen ock 18 Mars 1768 confirmerade. Introd. äfwen till ContractsProst 26 Nov. Likwäl erkände han snart, att han i det Stora Tuna blott wunnit mera bekymmer än i det goda Schedwi. Theol. Doctor wid kröningen 1772. Promov. i Upsala 14 Oct. Ledamot af Samf. pro fide et Christianismo wid samma tid. Concionator wid prestmötet 1768, men redan 1755 hade han præsiderat och 1744 warit Opponens. Af ett manligt men ock fromt sinne, war han icke för den partifulla tid, hwari han lefde. Högst ogerna skulle han i det borgliga bullret gått ifrån sin bok och sitt egentliga embete. Han wann ock sin önskan att icke kallas till någon riksdag. Hans namn war icke stort eller lysande, men det war godt och förekommande. Det må anmärkas såsom något särdeles, att på en Pingstdag gjorde han här sin prof-, inträdes- och sista predikan. Död 29 Juli 1774. Biskopen hedrade ock hans begrafning med predikan, som trycktes.
Gift 22 Febr. 1743 med Elisabeth Öhrling, dotter af Prim. Theol. Lectorn och Prosten i Badelund Mag. Jac. Öhrling, f. 1724. Utan barn efterlefde hon länge på sin gård Botholfsbo i Wika ensligt med sin piga, till hwilken hon lemnade allt wid sin död 25 Febr. 1797.
31. Mag. Nathanael Thenstedt. Född i denna församling på bostället Holm 12 April 1731. Fadr. Matth. Thenstedt hade afsked såsom Fänrik wid Dalregimentet. Modr. Anna C. Almgren. Med privat underwisning inskr. wid Upsala acad. 1744. Disputerade der 1754, men i afsigt att besöka flera Tyska lärosäten, studerade i Greifswald, och blef efter undergången examen der Magister 19 Oct. 1756. Dock, för inträffande krigsorolighet, inställde widare resa och snart återkommen prestwigdes han i Westerås 4 Maj 1757. Hade då kallelse af GeneralLieut. Baron Sparre till E. O. Bataljonspredikant wid Uplands regimente. Af sjukdom hindrad att utgå i Pommerska kriget. E. O. Kongl. Hofpredikant 20 Sept. 1761. Tjenstgjorde hos en Grefwinna Gyllenstierna 1763—64 och wid Djurgårds helsobrunn 1765. War ock en tid anbefalld att underwisa Enkedrottningens Pager. Ordin. Kongl. Hofpredikant med lön 1766. Med insigt och erfarenhet, samt efter flera utgifna skrifter i ämnet, öppnade han 1767 en Informations-inrättning, som gillad af CanzliCollegium och Rikets Ständer äfwen wann Kongl. stadfästelse. Fortfor med denna information i 9 år och rönte förtroende. Hade under den tiden både kallelse och anbud till flera pastorat. Lärer 1771 warit nära att blifwa ÖfwerHofpredikant, sattes 1774 genom Kongl. resol. på förslag till Claræ pastorat i Stockholm. Benådad 1775 med årlig pension af 100 R:dr. Wald Kyrkoherde här 1776, som Konungen med fullmagt confirmerade s. å. Wid tilltr. Prost 1777. Introd. af Biskopen 28 Juni 1778. Kallad till prof af Stockholms Storkyrkoförs. 1781. Vice Præses wid prestmötet 1783. ContractsProst 8 Jan. 1795. Ledamot af Patriotiska sällskapet, af Samfundet pro fide et Christianismo, der han en tid war Secreterare, af Witterhets-sällskapet i Upsala, af Wetensk. och Witterhets-samhället i Götheborg, Physiographiska sällskapet i Lund, samt af sällsk. för allmänna medborgerliga kunskaper. Alla dessa bewis på aktning och tillgifwenhet, mest i hans yngre år, woro lika så många intyg om hans kunskaper och nyttiga werksamhet. Likwäl föll hans anseende på äldre dagar, och han erkändes icke af alla för det han warit. Man ansåg hans beställsamhet i embetet, särdeles wid högtidliga tillfällen, sakna den manlighet som allena wäcker aktning. Sjuklighet, en synnerlig nerfswaghet och ömma förluster nedstämde ock hans lynne. Både älskare och egare af curiosa, i synnerhet physicalier, fann han stundom muntrande att wisa dem för besökande och tala om gladare dagar, då han kunde sträcka sin uppmärksamhet till mångahanda. Ifrån 1803 deltog han föga i embetsmålen. Död 30 Juli 1808.
Gift 6 Nov. 1777 med Aletta Regina Söderhjelm, dotter af BergsRådet L. P. Söderhjelm och U. Tersmeden, död 10 Nov. 1795, wid 46 års ålder. Barn: Pehr Gustaf, f. 1778, på handelscontoir, död i Helsingör; Ulrica Gustawa, f. 1779, död ogift 1808; Jacob Nathanael, f. 1781, Controlleur, död wid Götha canal 1813; Carl Wilhelm, f. 1782, Handlande, död på Barthelemy 1833; Fredric Ludvig, f. 1783, Justitiarie och Prot.Secret., död på Barthelemy 1833; Lars August, f. 1784, Canzlist i Hof-rätten, död 19 April 1815; Christina Regina, f. 1785, ogift; Johan Adolf, f. 1785, fick Capitaines afsked; Sophia Elisabeth, f. 1787, g. m. Possessionaten O. A. Gethe; Eric Benjamin, f. 1790, Capitaine wid Dalregimentet, död 1825; Aletta Sophia, död ung; Maria Charlotta, f. 1791, g. m. Ryttmästaren C. Silfwerstråhle.
Skrifter: Diss. de lingua Codicis argentei. Ups. 1754. 4:o. — Högmässopred. på 10:de Sönd. efter Tref. i Upsala Domkyrka. Ups. 1761; omtr. 1793. 4:o. — Dito på 13:de Sönd. efter Trinit. uti Helga Trefald. kyrka i Upsala. Sthm 1765. 4:o. — Barna-Frågor i Christendomen. Sthm 1766; ny uppl. 1772. 8:o. — Underrättelse om den nya Informations-Inrättningen i Stockholm. Ib. 1770. 8:o. — Lefwernesbeskrifning om den namnkunnige Läraren J. J. Hecker. Sthm 1771. 8:o. — Samfundets pro fide et Christianismi första gåfwa, eller en ömsint föreställning till säkra syndare jemte anwisning för uppwäckta själar m. m. Ib. 1772. 8:o. — Försök till en rätt Lärobok, hwilken innehåller: En kort Grundläggning till ett nödigt stafwande, räknande och innanläsande m. m. för 5, 6 eller 7:åriga Barn. Ib. 1773. 8:o. — GrifteTal öfwer Hofpred. Åke Barfoth. Ib. 1777. 8:o. — Utkast till Anmärkningar rör. hushållningen i Stora Tuna. Sthm 1792 (i Försök och Rön i hushålln. 4 Del ). Sedan omtryckt. — Flera handskrifne arbeten uppräknas i Hof.Cler. Historia.
32. Doctor Carl Norberg. Född i Husby 14 Sept. 1766. Fadren Kyrkoherde och Prost, som dog tidigt. Wårdades wäl af sin styffader, Direktören J. Muncktell i Fahlun, med private informatorer, ibland dem en Westrogothus Ridderbjelke. Inskr. wid acad. 1777. War lycklig att länge ej nödgas dela sin tid till andras underwisning, och hade all uppmuntran af anhöriga. Magister 1788. Antog derpå en förmonlig condition, som snart gaf tillfälle att wistas wid academien. Præsiderade 1793. Pwgd 19 Maj 1794 och snart E. O. Bataljonspredikant wid Dalregimentet. Ordin. dito 23 Juni s.å. Pastor wid samma Regimente 16 Jan. 1797. Efter undergången Theol. Candidat-examen flyttade han såsom gift man på sitt boställe Krafsbo i Stora Schedwi och antog pensionärer till privat underwisning. Bewistade campagnen med Regimentet 1808 och 1809. Fältprost 29 Juni sistn. år. Meriterne kunde icke ännu wara så stora men genom krigsbefälets synnerliga recommendation och bemödande utnämdes han af Konungen till Kyrkoh. här 10 Maj 1810, ehuru en af de på förslaget uppförda påstod sig hafwa Konungens survivance-bref på detta pastorat. Tilltr. 1811. Prost i sin församling 19 Aug. 1813 och öfwer contractet 1 Juni 1815. Theol. Doctor 1818. Erhöll på begäran afsked från contractets wård 9 Juli 1819. Med god förmåga war utsigt att gagna mycket, men hans tid blef icke lång, och hans synnerliga olycka i familjen måste lemna djupa sår i hans sinne. Efter ett och annat förebud slöt en våldsam sjukdom lifwet 25 Jan. 1820.
Gift 17 Jan. 1802 med sin kusin Carolina Swedelius, dotter af Prosten och Professoren Doctor P. Swedelius och Carolina Gyllenbåt, f. 5 Aug. 1778. Barn: Carolina, f. 1802, död genom wådlig händelse 1805; Anna Wilhelmina, f. 1804, g. m. Bruksidkaren J. M. Lundmark i Stora Tuna; Carolina Elisabeth, f. 1806, och Margareta Augusta, f. 1808, båda wådligen ankomna under badning i Juni 1818; Christina Ulrica, f. 1814, g. m. Lancaster-Skolläraren N. Brolén i Sala.
Skrifter: Observationes Criticæ in Artem bene transferendi. Ups. 1795. — En latinsk Elegie wid dottrens död 1805. — Liktal öfwer Bergmäst. Lundströms son i Stora Schedwi. 180. . — Tal wid Häradshöfdingen Lagman Sommelii begrafning i Tuna.
33. Mag. Pehr Malmström. Född i Gunnilbo församl. 11 Dec. 1758. Fadr. då Skolmästare, blef sedan Commin. i Björskog. Tog sin första underwisning i stiftets scholor och gymnasium till 1776, då han kom till Upsala acad. Philos. Magister med första hedersrummet 1785. Docens i Practiska Philosophien 1786. Lingu. Oriental. et Græcæ Professor wid academien i Åbo 13 Nov. 1789. Rector Magnificus 1792. Synes der icke haft synnerlig trefnad, så att han en tid reste bort och måste återkallas. Kallades 9 April 1795 till Stockholm att wara tjenstgörande Kongl. Bibliothecarius, med serskildt förordnande att hafwa närmaste uppseendet öfwer boktryckerierna och bokhandeln i riket. Blef tillika Ordförande i Boktryckeri-societeten 1802. Benådad med CanzliRåds fullmagt 11 Maj 1807. Wände oförmodadt sin håg till Cleriska ståndet och prestwigdes af ÄrkeBiskopen Doctor Lindblom i Stockholm 19 Nov. 1808. Den 26 derpå följande, efter erhållen venia superioris Cathedræ loco Examinis Pastoralis, förswarade han i Westerås utgifna Theologiska Aphorismer, och uppfördes s. d. på förslaget här. Af Konungen utnämd Kyrkoherde i Sköfde Stads- och Landsförsamlingar 24 Nov. 1811. Profwade sedan till Leksand, till Storkyrkan i Stockholm och Domkyrkan i Westerås och wann såsom ypperlig talare stort bifall. Sökte andra gången rum å förslaget här 1820, men blef förbigången, måhända med lagliga skäl men med orätt form, hwarefter en långwarig twist uppkom, som äfwen i allmänna bladen bedömdes med och emot. Genom af Konungen afgjorda beswär erhöll han det sökta förslagsrummet, och utnämndes efter wunnen pluralitet af röster 13 Mars 1822. Tilltr. i Maj s. å. Egare af widsträckta kunskaper, god urskiljning, stadgad smak och ihärdighet i sina företag, hade han i den stora församlingen rika tillfällen att anwända sina gåfwor. Likwäl wann han icke allmänt förtroende och war icke angelägen att förbinda sig de obenägna. Wisade ock böjelse för twister och processer. Död 18 Sept. 1834.
Gift 1. 11 Dec. 1800 med Maria Rosina Kessler, enka efter en Sockerbruksegare Möller. Ifrån henne blef han lagligen skiljd och hon dog i Stockholm 18 Mars 1839, 78 år gammal. 2. i Maj 1816 med Charlotta Lovisa Palmcrantz, dotter af Majoren wid Skaraborgs regimente, R.S.O., M. J. Palmcrantz och Friherrinnan Marg. Fägersköld, f. 22 April 1788. Barnlös.
Skrifter: Partic. Hist. Hominis moral. ex Homero illustrata. Sp. I. (pro gr.) Ups. 1785. 4:o. — Idea Felicitatis humanæ. Sp. I, II. Ib. 1786. 4:o. — Exercitationes in locum Corani Sur. 2. v. 253-256. Spec. I. Ib. e. a. 4:o. — Specimen Alcorani arabice et latine. P. I, II. Aboæ 1793, 94. 4:o. — Aphorismi theol. Aros. 1808. 4:o. — Prospectus till en Afhandling om National-Representation och Stats-Departementer i Swerige. — Underdånig Embetsberättelse på nådig befallning författad. — Predikan på Annandag Jul i Jacobs kyrka 1809. Sthm 1810. 4:o. — Profpredikan i Stockholms Storkyrka 20 S. eft. Tref. Sthm 1818. 4:o. — Högmässopred. i Westerås Domkyrka 3 Sönd. e. Påsk 1819. Westerås s. å. 4:o. — Skrifter i åtskilliga ämnen. Sthm 1818. 8:o.
34. Mag. Fabian Wilhelm Ekenstam. Född på egendomen Solla i Sjögesta församling af Linköpings stift 10 Oct. 1787. Fadr. Nils Adolf Ekenman, adlad 1810 af Ekenstam, Öfwerste wid amiralitetet, hade med utmärkelse deltagit i flera sjöslag. Modr. Cath. Marg. Götherhielm. Då alla hans förfäder warit militärer, walde han af tidigt interesse för religion och wetenskap den lärda wägen. Efter privat underwisning i föräldrahuset och frequent. af Linköpings gymnasium, afgick han till acad. i Lund 1805. Magister ib. 1808. Docens i Theol. faculteten 29 Juni 1809. Besökte universiteterna i Upsala och Åbo. E. O. Theol. Adjunct i Lund 1812. Företog derpå en resa till England med recomm.-bref till Presidenten i Royal Society i London Sir Joseph Banks. Genom tillträde till hans lärda soiréer och flera ryktbara muséer m. m. fick han tillfälle göra interessanta bekantskaper. Under sitt snart 5-åriga utrikes wistande gjorda han predikotjenst dels till biträde dels allena i Swenska kyrkan. Inwaldes till en ibland Directeurerne af sällskapet för utländningars bispringande 1816, äfwensom till Directeur i det stora Bibelsällskapet (British and Foreign Bible-Society) 1818. Hemkom s. år, då han 25 Juli erhöll Professors namn, heder och wärdighet. Fick Professors lönetour wid Lunds universitet 1819. Speciminerade för Philos. Theoret. professionen 1821 och fick andra förslagsrummet till samma profession. Philos. Lector i Linköping 30 April 1822, med bibehållande af Professors lönetour i Lund. Åter föreslagen i första rummet till Philos. Professor 1829. Rector Gymnasii 1825 och 1832. Pwgd 30 Juli 1832. Ordförande i Linköpings Domcapitel under riksdagarna 1828—1830 och 1834. Kyrkoh. i Skeda præbende 20 Jan. 1834. Af Konungen utnämnd till Stora Tuna 5 Mars 1836. Tillträdde 1837. ContractsProst 14 Dec. 1842. Är Ledamot af Samfundet pro fide et Christianismo.
Gift 14 Juli 1819 med Sophia Charlotta Zachrisson, dotter af Grosshandlaren Martin Dalkopf Zachrisson, förnämste bolagsman i gamla firman Wetterling et son, och Maria Arvidsson, f. i Götheborg 15 Mars 1800. Barn: Adolf Martin Wilhelm, f. 1820, drunknad 1837; Catharina Maria Sophia, f. 1822; Ebba Elis. Sophia, f. 1823, g. m. Philos. Lectorn i Linköping Mag. C. M. Petrelli; Uma Mathilda Sophia, f. 1824; Israel Carl Wilhelm, f. 1827, studerande; Johan Fredric Wilhelm, f. 1829, död 1839; Hilda Amalia Sophia, f. 1831; Helena Cecilia Sophia, f. 1832; Thecla Wilhelmina Sophia, f. 1834; Bertha Eleonora Sophia, f. 1840; Fabian Wilhelm, f. 1841; Selma Charl. Sophia, f. 1843; twå döde i barndomen.
Skrifter: De Vaticiniis sacris. Præs. Prof. Hylander. Lond. 1809. 4:o. — De lingua Sanscrit. P. I-V. Ib. 1810—1811. 4:o. — Spec. philos. de Origine Mali. Ib. 1821. 4:o.
2. Comministrar och Klockareprester
Gudmundus — Anonymus — Ericus Erici — Halvardus — Johannes Birgeri — Olaus Johannis — Achatius Olai Gestricius — Nicolaus Swenonis Isogæus — Johannes Petri Wallensis — Olaus Laurentii Tunensis — Georgius Nicolai Tunamontanus — Matthias Erici Tunensis — Nicolaus Olai Flodæus — Johannes Matthiæ Tozaræus — Samuel Erici Tunensis — Israel Israelis Nassenius — Petrus Andreæ Barkman — Johannes Zachariæ Flodæus — Olaus Petri Lixelius — Olaus Kolbeckius — Petrus Arfslind — Eric Fontelius — Olof Librander — Eric Reuterwall — Anders Brundelius — Johan Fahlcrantz — Olof Kihlberg — Eric Weström — Pehr Berkén — Anders Funck — Lars Melin — Magnus Dybeck — Anders Enbom — Johan Petter De la Rosée.
1. Gudmundus. Capellan på 1520-talet. Blef till slut Pastor i Rättwik.
2. Anonymus. Sändes 1531 af sin Pastor Mäster Hans till Konung Gustaf med hemligt bref om den upproriska Dalallmogens tillstånd och förehafwande.
3. Ericus Erici. 1550, då han omtalas i gamla Domboken och kallas "biskidelig man Härr Eric Ericsson, Sacillan i Tuna".
4. Halvardus. Innehade en Capellans-tjenst här wid 1577, då Mäster Rasmus war Biskop, hwilken skiljde lagligen hustru Sara ifrån Herr Bengt i Romfartuna, "emedan hon war förtrollad och ofrugtsam", och Herr Halvard tog henne sedan till hustru.
5. Johannes Birgeri. Af Upsala mötes underskrift 1593. Se Past. i Elfdalen.
6. Olaus Johannis. Sam-Capellan med den föregående 1593. Finnes icke sedan nämnd.
7. Achatius Olai Gestricius. War här i Maj 1601. Se Past. i Sala.
8. Nicolaus Swenonis Isogæus. 1604. Past. wid Sala grufwa 1614. Se Past. i Wika.
9. Johannes Petri Wallensis. 1608. Flyttade till bättre bostället Gropen 1614. Blef ock Pastor wid Sala grufwa 1622. Se Past. i Himmeta.
10. Olaus Laurentii Tunensis. Pwgd af Biskop Bellinus 1614 och kom straxt till andra sacellanien här. Finnes sedan nämnd i flera behållna skrifter. Flyttade till Gropen 1622. Predikade i prestmötet 1624. War Orator 1626. Till slut mycket sjuklig. Död 1643. Begrofs 7 Maj i kyrkan. War 68 år gammal
11. Georgius Nicolai Tunamontanus. Son af Nils, Klockare i denna församling, som utom denne hade twå hederliga söner i presteståndet och som förekomma på sina ställen. War här Pædagog då han blef pwgd i Westerås 1617. Derpå tillika Pastors Adjunct. Capellan efter N:o 9 1622. Detta war ett strängt år för Capellaner, i synnerhet med Biskop Rudbeckii fordringar. Denne, så wäl som de andre, befalltes in synodo att årligen köpa sig en bok, men ock den igenomläsa. Död i pesten 1630.
Gift, som det synes, med Herr Olofs dotter i Gagnef. Hon blef omgift med Herr Göran wid Kopparberget.
12. Matthias Erici Tunensis. 163.. War ock här 1633, då Pastor war nöjd att slippa honom derföre att han "icke kunde mässa folket i lag", särdeles i Säther, som ännu låg till Tuna. Blef sedan Commin. i Swärdsjö.
13. Nicolaus Olai Flodæus. Nämnes vice Sacellanus 1631. Blef ordin. 163., boende i Buskåker. Fick öfra rummet 1644. Se Past. i Nås.
14. Johannes Matthiæ Tozaræus. Född i Tozarby i denna socken 1605. Fadr. Matts Jacobsson, bonde. Fick all sin kunskap inom stiftet. Pwgd 18 Maj 1637 till både Pædagog här och Adjunct hos Pastor. Predikade i Capellansmötet 1643. Ordin. Capellan 1644. Herr Hans i Buskåker, länge sjuk, blef död 1654.
Gift 1640 med Elisabeth Ericsdotter ifrån Grufbyn, som omgiftes med Pastor Nicolaus i Wika. Barn: Petrus Grufwerus, blef Pastor på Gottland; Michael, war 1666 stud. i Ups.; Sara, g. m. Commin. Seberus i Thorsång; Brita, g. m. en bonde i Grufbyn.
15. Samuel Erici Tunensis. Född i Kårby af denna församling 1620. Fadr. Eric Swensson, Kronolänsman. Härstammade i rät linea ifrån Biskop Otto Swinhufwuds broder Christopher Olofsson. Stud. 1640. Pwgd i Juli 1645, då han ett år warit Collega i Pædagogium i Westerås. War en ibland dem, som "hade förpliktat sig sköta hans Ärewördighet Biskopen", den sjuke Doctor Rudbeckius, och "derföre fått plenos ordines, men motwilligen stigit derifrån, utan att söka gunstigt förlof, föregifwande sjukdom." Dömdes sitta 3 dagar i proban och intet befatta sig med Notarii-lönen m. m. Blef Adjunct i Swärdsjö, sedan Pædagog här och Commin. 1654. Flyttade till Gropen 1658. Död 20 Maj 1668.
Gift 1646 med Elisabeth Björnsdotter, som blef omgift med nedanst. N:o 17. Af barn nämnes i synnerhet Christina, g. m. slutl. Prosten i Hedemora N. Rabenius.
16. Israel Israelis Nassenius. 1658. Fick öfra rummet 1669. Se Past. i Floda.
17. Petrus Andreæ Barkman. 1669. Till Gropen 1672. Se Past. i Norberg.
18. Johannes Zachariæ Flodæus. Född i Floda socken 1636. Fadr. Kyrkoherde. Såsom Djekne pwgd 20 Sept 1657, och skickad till Floda att hjelpa sin gamle fader. Blef länge qwar i den församlingen och hade kort tid här warit adjunct då han 1672 blef Comminister. War swag till helsan och Prosten kunde ej lita på honom med de många capellen. Hade 1685 warit krank 3 år och haft Ol. Lixelius nästan till vicarius, med hwilken nu gjordes nytt contract. Död 2 Nov. 1688.
Gift med Elisabeth Dahlman, Kyrkoherde-dotter i Nås, f. 1643, lefde ännu 1722. Dottren Elisabeth, gift till Rome här i socknen.
19. Olaus Petri Lixelius. Född i Leksand och byen Gärdet af bondfolk 1646. Stud. i Upsala 1672. Njöt mycket godt af Prosten Gangius i sin ungdom och synes warit i hans hus; blef ock hans Adjunct i Sala, då han pwgdes under Biskops-vacancen, förmodl. i Strengnäs 1572. Följde äfwen samme Prost hit och war hans Domesticus, men då han gifte sig måste han flytta i en bondgård. Sökte då Sysslomanstjensten i Westerås Hospital, "emedan han kunde sin Arithmeticam, wetste fatta en räkning och gjort sig bekant med hushållning." Men till den tjensten fordrades nu en ogift. War sedan nästan såsom vicarius för Flodæus. Commin. efter honom 1689. I socknestugan kallad af hela församlingen. Fick sin Pastors betyg till Consist. att han hade goda gåfwor och brukade dem äfwen wäl. Död 2 Nov. 1691.
Gift 1681 med Christina Westman, som conserverades. Barn: Pehr, Pædagog i Nås; Sara, g. m. Inspektoren Jonas Almgren; Christina, g. m. Adjuncten Joh. Norman; Elisabeth, g. m. Fänriken P. Runberg.
20. Olaus Kolbeckius. Född i Kohlbecks socken och Werpeby 1659. Fadr. Nils Jansson, bonde. Stud. i Upsala 1680. Kallades 1684 till Nådårspredikant åt Wretmans enka i Kohlbeck och pwgdes 28 Aug. War sedan både i Dingtuna och Barkarö förrän han 1691 kom hit att sköta tjensten efter Lixelius. Commin. genom husets conserv. 1692. War en rask man och serdeles utmärkt att rida fort, så att han blef till ett ordspråk ibland bönderne. Fick flytta till Gropen 1694. Behöfde 1714 Adjunct och wille gerna hafwa en J. Norman, men misstänkte att han war förlofwad med en flicka i Elfdalen. "Om så är, sade han, komma wi intet att accordera, helst sådant gods finnes ock här i mitt hus." Bref finnas efter honom till Biskop och Consist., hwaruti han beskrifwer den swåra tjenst som Tuna prester hade wid fyra altare och i synnerhet de förstörande resorna till capellen, då yrwäder inträffade. Han hade en gång med flera personers hjelp arbetat sig fram ifrån lördagen på söndagsmiddagen, då endast några få funnos wid kyrkan. Han begärde lof att i sådana fall få alldeles inställa capellsresan. Swaret finnes icke. Död 19 Juni 1727.
Gift 1. 1688 med Brita Barchius, Capellansdotter i Dingtuna, som snart dog. 2. 1693 med Christina Westman, företrädaren Lexelii enka, som lefde till 1733 i Dec. Barn: Margareta, g. m. Skräddaren Er. Unger i Fahlun; Anna, g. m. Skolmästaren härst. P. Damberg.
21. Petrus Arfslind. 1694. Se Past. i Åhl.
22. Eric Fontelius. Född i denna församling 30 Jan. 1680. Föräldrarna woro Klockaren Ingel Hansson och Anna Hansdotter. Då han sändes till Westerås skola 1690 tog eller fick han namnet af s. k. Frostbrunn. Såg Upsala först 1701, men kom icke dit oöfwad i studier, ty i Westerås hade han twå gånger responderat under Lectorerne Schult och Salanus. Pwgd 4 Nov. 1705, kallad till Adj. af Prosten här. Antog 1712 Pædagogien, utnämnd dertill föreg. år. Såsom socknens barn och med predikosmak i allmogens tycke hade han lätt ernå sacellanien 1719. Respondens wid prestmötet 1722. Begärde Adjunct 1748 och deltog sedan endast i de lättare embetsgöromålen, då han likwäl war en stark man och länge hade mycken vigeur. Det war egentligen för de swåra och många capellsresor och långa socknebud, som han sökte förskoning. Med en kall natur, inskränkta begär och jemn kroppsrörelse uppnådde han en hög ålder. Men med all sin köld tog han eld wid sina tillfällen och war i tal och skrift bitande. Wid 82 års ålder fick han en twist med församlingen angående sin Adjunct, som han wille skilja ifrån sig. Han skref då ett bref till Consistorium, som är fullt med skarpa och qwicka uttryck. Sista predikan han höll war wid ett ting. Då war han illa stött med någon och utöste sin bitterhet till slut med Columbi vers: "På Kinnekull och Bisbergs klack, der får du mat för pick och pack, der targa, sarga, gnaf och skaf, och om din tand ej will gå in, så önskar jag hon mått gå af. Amen." Tycktes wara blödig 1740, då han för sin förra hustrus och dess moders dödsfall undanbad sig att profwa till Medåker; men då sednare hustrun hade hängt sig och bud derom kom till honom, der han war utfaren i socknen, yttrade han sin känsla blott med den frågan: "ha ni tagit ner henne då?" Nämndes wanligen Herr Eric i Gropen. War den siste af stiftets prester, som all sin tid bar skägg. Död 7 April 1773.
Gift 1. 1712 med Anna Sewallius, Prostens i Swärdsjö dotter, f. 1677, död 14 April 1740. 2. 1742 med Helena Anagrius, Kyrkoherde-dotter i Bjursås och enka efter Kronolänsman H. Östberg i Leksand, slutade olyckligen sitt lif 25 Juli s. å. Barn med den förra: Anna, g. m. Rector Scholæ i Hedemora Mag. Resenberg; Gabriel, död ung; Johan, sin faders Adjunct.
23. Olof Librander. Född i Köping 1675. Fadr. Mäster Arvid, Skomakare, bodde bredwid jernwågen, hwilket gaf sonen anledning att redan här under skolgången deraf taga sig namnet. Stud. i Upsala 1701. Antagen till Skolmästare i Norrberke 1706. Pwgdes 29 Maj 1707. Transp. till lika tjenst här 1719. Wald Commin. efter Kolbeckius 1728 och nämndes wanligen Herr Olof i Buskåker. Längtade ifrån detta arbetsamma ställe och blef äfwen föreslagen till Medåkers pastorat, men då han skulle aflägga prof sjuknade han på wägen och afled i Köping 1740. Begrofs 9 Sept.
Gift 1713 med Elisabeth Rebrænius, Capellans-dotter i Norrberke, som öfwerlefde till 1752, då hon war 58 år gammal. Af 12 barn. Anna Elisabeth, g. m. Nämndemannen och Kyrkowärden Joh. Ugla i Amsberg; Susanna, g. m. Hemmansegaren Eric Hansson Tunelius, också i Amsberg; Sara, g. m. Kopparslagaren Söderman i Fahlun; de flesta döde i barndomen.
24. Eric Reuterwall. 1741. Förste Kyrkoherde i Gustafs församling 1777. Med honom upphörde den ena sacellanien efter gamla inrättningen, men blef snart ersatt under annat namn med ny anordning.
25. Anders Brundelius. Född i Sala landsförsamling af bondfolk 1724. Tog sitt namn af födelsebyen Frebrun, då en nära jemnårig slägtinge och skolkamrat nämnde sig efter andra stafwelsen af byens namn Frebelius. Stud. 1751, sedan han i trånga wilkor tågligen dragit sig fram. Pwgd 5 Oct. 1755, kallad af Prosten Rabenius, då warande Pastor i Badelund. Följde med honom wid dess flyttning hit 1758. I harmoni med sin Pastor kunde han ock utom dess hus såsom gift man lefwa af Adjuncturen i en församling, der folkens wälwilja både före och efter hans tid gjort sådant möjligt, mera än på de flesta ställen. Commin. efter den gamle Herr Eric i Gropen 18 Oct. 1773, och fick straxt tillträda. War under vacancen någon tid v. Pastor 1774. Af den stränga tjenstgöringen och beswärliga resor hårdt medtagen gick han snart ifrån en wärnlös familj 27 Febr. 1780.
Gift 5 Juni 1766 med Anna Maria Arhusiander, Kyrkoherde-dotter ifrån Grytnäs, f. 1744, död 18 Jan. 1826. Barn: Sara Helena, f. 1767, g. m. Adjuncten C. M. Ljungberg; Eric, f. 1768, reste till sjöss; Anna Christina, f. 1771, g. m. Exped.Befallningsmannen Ludv. Fahlstedt; Jacob, f. 1774, död 18 år gammal; Maria Margareta, f. 1776, g. m. Målaren H. Sjöström i Gefle.
26. Johan Fahlcrantz. 14 år Adj.Past. på stället blef Commin. 1778. Se Past. i Kungsåra och Kärrbo.
27. Olof Kihlberg. Förste Klockareprest enligt Kongl. Resolution 8 Febr. 1781 utan förslag, efter församlingens öfwerenskommelse med Klockaren Kihlberg, som afstod sin lön till denna tjenst, med förbehåll af sin sons befordran dertill. Transp. i wanlig ordning till öfra eller gamla Capellans-tjensten 1791. Se Past. i Åhl.
28. Eric Weström. Enligt ofwannämnde Kongl. Resol. af församlingen med fritt wal antagen till Klockareprest 28 Aug. 1791, medan den, som cederat det mesta till lönen, ännu lefde. Se Past. i Orsa.
29. Pehr Berkén. Efter wanligt förslag af 8 sökande Klockareprest 1811. Se Past. i Malma.
30. Anders Funck. Född i Fahlun 28 Oct. 1764. Fadr. Joh. Funck, Bergsbrukare. Modr. Hedv. Forsberg, Capellansdotter i Rättwik. Stud. 1784. Pwgd 7 Juni 1790 och Adj. hos Pastor i Åhl. Commin. i Sätterbo 16 Mars 1793. Dito i Bro 4 Aug. 1806. Förwaltade några år cura, så att han wid visitationen 16 Aug. 1807 hedrades med v. Pastors namn. Transp. hit 7 Oct. 1811. Ehuru tjensten nu icke war af den tyngd, som i fordna dagar, öfwergick den dock snart hans krafter och han war länge af sjuklighet och swag syn oförmögen. Död 16 Oct. 1834.
Gift 21 Maj 1791 med Anna Cathar. Todenius, Kyrkoherde-dotter i Åhl, f. 1772, död 4 Febr. 1835. Barn: Elsa Hedvig, ogift; Christina Catharina, warit i Ryssland, död ogift; Anders Simon, Bokhållare; Sophia Charlotta, g. m. Mag. C. E. Lindell, Skollärare i Nyköping; Wilhelmina, g. m. Snickaren Joh. Gelin i Stockh.; Carl Constantin, wid Lifregim. Grenadierer med Fanjunkares afsked.
31. Lars Melin. Född i Medåkers socken och Rudbo 28 Oct. 1785. Fadr. L. Haglund, Corporal wid Westmanl. regimente. Med uppmuntran handledd af församlingens Commin. och af honom benämnd kom han i Westerås skola 1800. Stud. 1809. Pwgd 14 Maj 1811. Såsom Pastors Adj. i Hubbo tillika v. Collega Scholæ i Westerås några terminer. Flyttade till Pastor i Söderberke 1813 och fick cura ecclesiæ 1815. Klockareprest eller andre Commin. här 17 Mars 1817. V. Pastor 1820. Past.ex. 28 Maj 1831. Hade god förmåga till tjensten i en så stor församling, men den blef twärt af sjukdom afbruten. Död 16 Jan. 1837.
Gift 19 Aug. 1817 med Sara Sophia Schultz, dotter af Prosten Mag. Schultz i Söderberke, f. 20 Aug. 1791. Inga barn. Hennes nådårsansökan afslogs, emedan behållningen i boet enligt bouppteckning uppgick till öfwer 5000 R:dr Banco.
32. Magnus Dybeck. Född i Orsa 9 Juli 1786. Fadr. Kyrkoherde. Efter både privat och publik underwisning Student 1801. Pwgd 15 Maj 1811 och Adj. hos Pastor i Wika, med cura 1817. Pastors Adj. här 1823. Commin. i Odenswi 24 Jan. 1825. Pastoral-ex. 1828. Af 10 sökande transp. till denna Commin.-tjenst 18 Maj 1835. Tilltr.1838. War uppförd å förslaget till Odenswi pastorat, men dog före profwets afläggande 6 Maj 1841.
Gift 1820 med Karin Klingsberg, dotter af Hemmansegaren Olof Andersson och Anna Andersdotter i Stora Schedwi och Stora Klingsbo, f. 27 Sept. 1797. Barn: Gustaf, f. 1820, Bokhållare; Anna Elisabeth, f. 1822; Christian, f. 1824, Pharmaceuticus; Oscar Magnus, f. 1829; Emma Eleonora, f. 1832; Maria Gustawa, f. 1837.; 2 barn döde.
33. Anders Enbom. Född i Fahlun 16 Dec. 1800. Fadr. Hans Enbom, Grufwearbetare. Modr. Elis. Söderberg. Tillfället af stadens skola lockade honom såsom många af hans stånd att studera. Stud. i Upsala 1821. V. Collega i Fahlu skola h. t. 1822. Pwgd 22 Dec. 1823 och Pastors Adjunct i Leksand. Skolmästare i W. Fernebo 14 Sept. 1829. Andre Commin. eller Klockareprest här 7 Aug. 1837. Tilltr. 1838.
Gift 3 Jan. 1830 med Maria Elisabeth Wedholm, dotter af BruksDirektören wid Swanå H. F. Wedholm och I. E. Arlberg, f. 16 Aug. 1795, död 3 Mars 1845. Barn: Georg Fredric, f. 10 Sept. 1831; Anders Gustaf, f. 16 Maj 1835; Hans Bernhard, f. 1838, död 1839.
34. Johan Petter De la Rosée. Född i Köping 13 April 1808. Fadr. Carl Christoph. De la Rosée, Carduansmakare. Både han och dess fader födde i Swerige. Slägtens och namnets extraction synes wara okänd. Stud. 1830. Pwgd 29 April 1837, kallad till Huspred. af Kammarherren A. af Forselles på Kolswa bruk. V. Commin. i Westerås 1839. Adj. hos Domprosten 1840. V. Pastor wid Domkyrkan 1841. Af blott 3 sökande med synnerlig enighet wald Commin. här 1841. Befullm. 6 Dec. Tillträder 1845.
Ericus Petri — Salomon Birgeri — Georgius Nicolai Tunamontanus — Nicolaus Olai Flodæus — Matthias Erici Tunensis — Johannes Matthiæ Tozaræus — Andreas Laurentii Fahlander — Samuel Erici Tunensis — Petrus Johannis Orsensis — Johannes Eskilli Giræus — Elavus Laurentii Erlander — Georgius Tronelius — Ericus Fontelius — Olaus Librander — Petrus Damberg — Anders Hellström — Anders Bergelius — Jacob Reinhold Lundh — Johan Gustaf Terserus — Pehr Ludvig Wikström — Anders Lidman — Pehr Adolf Lindman — Carl Gustaf Carlström.
1. Mag. Ericus Petri. Har warit Informator för Konung Gustaf I:s Prinsar, eller såsom han kallar honom: "wåre unge Lifs erfherskafters tucktemästare, wår tro Tjenare, oss elskelig Eric Pedersson", då Konungen med bref dat. Gripsholm 2 Mars 1546 skänkte honom en kronans tomt med ett litet förfallet stenhus i Westerås. Att han derefter warit Skolmästare här är säkert deraf, att Mag. Erasmus Nicolai, den siste af Tuna Bispar, sedan Biskop i Westerås, sjelf har uppgifwit honom i denna tjenst, då han gifte sig med dess enka Walborg Olofsdotter. Konung Gustafs donation blef ock både af K. Johan och K. Gustaf Adolf confirmerad för hans efterkommande i detta stift. Hans tid här kan utsättas 1550—1560.
2. Mag. Salomon Birgeri. Har blifwit antecknad Skolmästare här förrän han 1571 antog lika tjenst i Westerås. Se Domprostarne. Sedan tyckes skolan hafwa förlorat sitt anseende, icke heller nämnes någon lärare förrän
3. Georgius Nicolai Tunamontanus. 1610—1620. Se Commin. i denna församling.
4. Nicolaus Olai Flodæus. War här 1627. Wanligen war Skolmästaren tillika Pastors Adjunct och ombyten skedde ofta.
5. Matthias Erici Tunensis. Nämnes 1633. Kom snart till sacellanien i Swärdsjö.
6. Johannes Matthiæ Tozaræus. 1638. Se Commin. på stället.
7. Andreas Laurentii Fahlander. 1647, men befordrades snart till Rättwik. Se Past. i Malung.
8. Samuel Erici Tunensis. 1648. Se också Commin. här.
9. Petrus Johannis Orsensis. Hade studerat på flera ställen då han 1649 kom till Upsala academi. Pwgd 1654 till Adj. hos Pastor här. Confirm. Pædagog s. d., då Herr Samuel blef stadf. Commin. Död i denna tjenst 1669.
Gift 1654 med Margareta Olofsdotter, som dog före mannen.
10. Johannes Eskilli Giræus. 1669. Se Past. i Åhl.
11. Elavus Laurentii Erlander. 1689. War oduglig, så att barnen måste tagas ifrån honom. Sjuk i ett ben låg han och läste med dem, och Pastor klagade i Consist., att han trakterade sig i sängen med öl och tobak. Det sednare ansågs ännu denna tid för en styggelse af många. War stundom nästan galen och kastade en gång sin förman, sjelfwa Prosten, öfwerända. Blef dock Pastor i Tillberga.
12. Georgius Tronelius. 1696. Hade en Peripateticus, Ericus Olai, till biträde med de många barnen, och säkert war han den, som ock läste för den oduglige Erlander. Se Past. i Åhl.
13. Ericus Fontelius. 1712. Se Commin. loci.
14. Olaus Librander. 1718. Blef ock Commin. här.
15. Petrus Damberg. Född i Westanfors församling wid 1692. Gick till 20 års ålder i Westerås skola, men kom dock till acad. 1716. Pwgd 18 Oct. 1720, då han stadnade hos Pastor i Sundborn. Commin. Kolbeckius här fick honom till biträde 1724. Pædagog 1727 och död i denna tjenst 6 Mars 1731.
Gift 1726 med Anna Kolbeckius, f. 1697, omg. m. Skräddaremästaren H. Köler i Fahlun. Barnen okände.
16. Anders Hellström. Född i Ingewallsbo af denna församl. i Febr. 1690. Fadr. Anders Hansson, bonde. War nära 30 år då han afgick till Upsala acad., och af owanligt allwar då han, pwgd med Consist. kallelse 1 Maj 1723, sändes till Husby att wara Prostens Adjunct. CommerceRådet Polhem hade lärt känna hans synnerliga genie för mechaniken och sökte på allt sätt afråda honom blifwa prest, men förgäfwes. Efter ett par år blef han Pastors medhjelpare här och 1731 Skolmästare. Roade sig sjelf och gagnade andra med många sina försök och arbeten. Han satte kyrkans förfallna urwerk i godt skick. Inventerade åtskilligt för åkerbruk och hushållning. Obeskrifligt sparsam i lefnadssätt, alltid sysselsatt. Åt sämre än han bestod sin dräng och förwarade sin lilla skatt i sacristie-muren. Friade till en Fröken Didron och anmälde sig med kappa och mycket grannt inbunden psalmbok, andre säga bibel. Försummade icke sin egentliga tjenst och hade ännu predikat twå gånger i julhelgen förrän han dog 15 Jan. 1764. Icke gift.
17. Anders Bergelius. Född i Säby 10 Aug. 1718. Fadr. Comminister. Stud. 1739. Pwgd 20 Dec. 1744 och war Adj. i Ohre, Wenjan och ifrån 1751 hos Pastor i Mora. Skolmästare här 1764. Hade då redan haft flera Capellans- och ett Pastors-förslag, men stadnade här för alltid. Icke under att han lemnade de sina i tryckande behof då han dog 7 Maj 1781.
Gift 1. 1764 med Anna Christina Wallman, Prost-dotter i Gagnef, f. 1733, död i Maj 1773. Barn: Anna Christina, g. m. Kronolänsman P. Atterling i Fellingsbro; Elisab. Margareta, död ogift. Gift 2. 1774 med Sara Beata Arhusiander, Kyrkoherde-dotter i Grytnäs, f. 1745, död 6 Febr. 1824 [kallas Sara Maria där]. Barn: Jacob Magnus, Commin. i Husby; Sara Catharina, g. m. Hemmansegaren Carl Jansson i Dalsbyn.
18. Mag. Jacob Reinhold Lundh. Född i Norrberke 6 Mars 1727. Fadren Bruksinspektor. Sändes 1739 till acad., men gick sedan 10 år i Westerås, förrän han återkom till Upsala. Magister 1758. Pwgd 20 Maj 1760, på kallelse att wara E. O. Bataljonspredikant wid Dalregimentet. Antog 1761 Adjuncturen hos Pastor här och 1764 i Mora. Skolmästare ib. 1768. Tillika Klockareprest 1779. Sedan han förgäfwes profwat till Capellanstjensten, ansåg han för sin förmon att i Oct. 1782 blifwa Skolmästare här, men hann icke tillträda, utan öfwerraskades af döden i Mora 5 Nov. 1783.
Gift 1768 med Maria Aspegren, af ringa härkomst i Aspeboda socken, f. 1743, död wid 1823. Af 9 barn: Jacob Eric, Sergeant wid Dalregimentet; Reinhold, soldat ib.
19. Mag. Johan Gustaf Terserus. 1784. Se Past. i Sophiæ Magd. församling.
20. Pehr Ludvig Wikström. Född i Malma socken på Gislarbo bruk 8 Maj 1754. Fadr. då Bruksinspektor, blef sedan Handlande i Fahlun. Sedan föräldrarne wid mordbranden 1761 förlorat allt, kunde han med stor nöd genomgå skolan i Fahlun, och utan wälgörare i Westerås hade han icke beträdt den nyttiga bana han gick. Stud. 1776. Pwgd 25 Jan. 1781 och Pastors Adj. i Badelund, Dito i Hedemora 1784. V. Pastor ib. 1786. V. Commin. i Grangärde 1788, då han åtog sig både tjenstens och boställets skötsel. Undergick s. år 14 Nov. past.examen. Skolmästare ib. 15 April 1801 och biträdde ständigt den sjuklige Commin. loci. Transp. till enahanda tjenst här i Sept. 1807. Hade mycken motgång, som han bar med undergifwenhet, att förgäfwes profwa till många större och mindre lägenheter. Död af slag 1 Juni 1822.
Gift 19 Febr. 1786 med Brita Sander, Handelsmansdotter i Hudikswall, f. 1760, död 29 Oct. 1835. Barn: Pehr, Sergeant wid Dalregim.; Lars, inköpt på hospital; Anna Catharina, g. m. Kyrkoh. Karlin i Möklinta; Christina Ulrica, död ogift; Sara Elisabeth, g. m. Commin. Östberg i Tillberga; Helena Brita, ogift; Sophia och Nils, döde tidigt.
21. Anders Lidman. Född i Fahlun 23 Dec. 1761. Fadr. arbetare wid grufwan. Stud. 1786. Vicarierade i Apologistclassen af Fahlu skola ett par terminer 1789 och 1790. Pwgd 2 April 1791 och biträdde i Näsby, Ramsberg, Ljusnarsberg och Himmeta. Kom 1799 till Rättwik, der han öfwer 20 år war Adj. dels hos Pastor, dels hos den ålderstigne Commin. War wäl ock i fråga till Skolmästare-tjensten in loco, men någon sträfhet i charakteren lärer betagit honom förtroendet, emedan bönderne yttrade sig att han skrämde deras barn. War Senior ibland stiftets Adjuncter, då han genom Kongl. Resol. efter Consistorii förordnande fick Skollärare-tjensten här Aug. 1823. Tilltr. 1825. Död 23 Nov. s. å.
Gift 23 Sept. 1824 med Eva Carolina Gadelius, dotter af Färgaren Fr. Gadelius i Säther, f. 1803, omgift med Handlanden C. G. Lejdström i Folkerna.
22. Pehr Adolf Lindman. Född i Arboga 2 Juli 1756. Fadren Urmakare. Stud. 1780. Pwgd i Upsala 20 Juni 1784 och Huspredik. hos RiksRådet Frih. Fr. Sparre. Adjunct i Näsby och Erwalla samt Nora. Erhöll Kongl. Hof-predikants namn och wärdighet 26 Nov. 1793. War åter Adj. på flera ställen. V. Pastor i Kungsåra 1802. Collega Scholæ i Nora 7 Febr. s. å. Skötte pastors-embetet i Thortuna 1803. Skolmästare i Grangärde i Maj 1808. Vice Pastor 1812. Transp. till denna Pædagogie 21 April 1826. Tilltr. 1828. En liten, qwick och djerf man, som dock ej lyckades med något förslag af de många, hwarpå han blef uppförd. En och annan gång måste han umgälla sitt orätta förhållande. Dömdes ifrån förslaget till Sacell. i Ramsberg 1816 för utgifwen skriftelig förbindelse till lönings eftergift, som på waldagen uppwisades. Presterade icke past.ex., men bar dock oblygt sitt granna namn. Lefde utan enighet och hugnad i sitt hus, oftast i trångmål. Hade någon insigt i orgelbyggeri-konsten och säges lemnat efter sig prof deraf. Död ganska hastigt af slag på ett besök i en bondgård nära kyrkan 5 Febr. 1832.
Gift 7 Juli 1793 med Maria Ulrica Nordahl, dotter af Råd- och Handelsmannen J. Nordahl och C. C. Brandel i Nora, f. 1773, död i Nora 14 Dec. 1823. Barn: Pehr Adolf, Skeppstimmerman i Stockholm; Anna Charlotta, g. m. Guld- och Silfwerarbetaren J. A. Seseman i Arboga; Maria Gustawa, ogift; Eric Gustaf, Gardist; Johanna Fredrica, ogift; Christina Ulrica, g. m. en Notarie Norström i Stockholm; Sophia Albertina, g. m. Garfwaren Mellström i Hedemora.
23. Carl Gustaf Carlström. Född i Westerås 22 Febr. 1798. Fadren Mjölnare och Byggmästare Modren Christina Hesselgren. Stud. 1818. Pwgd 19 Maj 1821 och Pastors Adj. i Ramnäs. V. Commin. i Norrberke 1822. Dito i Husby s. å. V. Pastor i Wenjan 1824. Likaså i Munktorp 1825. V. Commin. i Tillberga 1827. Pastor i By 1828. Pastors Adjunct i denna församling s. å. Skolmästare i Norrberke 1 Aug. 1827. Past.ex. 1830. Skolmästare här 31 Oct. 1832, efter af Konungen afgjorda beswär. Tilltr. 1834.
Gift 20 Juli 1824 med Margareta Elisab. Källström, dotter af Krutbruksegaren G. Källström och Elisabeth Samuelsson i Husby, f. 7 Dec. 1801. Barn: Victoria Serafia, f. 30 April 1825; Gustaf Leopold, f. 14 Juli 1829; Victor August, f. 17 Aug. 1832; Elisab. Cath. Gustawa, f. 30 Jan. 1835; Carl Fredric, f. 27 April 1837; Carolina Fredrica, f. 1 Oct.1839; Margareta Wilhelmina, f. 31 Juli 1841; Anders Wilhelm, f. 12 Dec. 1844.
Skrift: Predikan på Nyårsdagen och Dito på Midsommardagen 1843.
