- Theologiæ Lectorer
- Philosophiæ Lectorer
- Eloquentiæ et Poeseos Lectorer
- Hebrææ Linguæ Lectorer
- Græcæ Linguæ Lectorer
- Historiarum Lectorer
- Mathematum Lectorer
- Öfrige Tjenstemän wid Consistorium och Gymnasium.
Laurentius Nic. Blackstadius — Elias Olai Helsingius — Petrus Joh. Rudbeckius — Andreas Erici Dalecarlus — Laurentius Magni Westhius — Gabriel Holst. Holstenius — Simon Bened. Arbogensis — Joannes El. Terserus — Adolphus El. Terserus — Petrus Ol. Dalekarlus — Ericus Andr. Salamontanus — Andreas Erici Wallenius — Nicolaus Joh. Rudbeckius — Jacobus El. Terserus — Laurentius Car. Carolinus — Jonas Andreæ Holstenius — Samuel Laur. Höijer — Johannes Er. Holstenius — Johannes Joh. Sundius — Gabriel Erici Holstenius — Johannes Joh. Sewallius — Petrus Christ. Christiernin — Gabriel Joh. Sewallius — Jacobus Dan. Boëthius — Ericus Andr. Tulenius — Petrus Petri Aroselius — Nicolaus Petræus — Petrus Hagelberg — Petrus Tillæus — Johan Emporelius — Jacob Öhrling — Nils Christiernin — Fredric Anagrius — Johan Swedberg — Gabriel Sewallius — Jacob Swedelius — Simon Nauclerus — Gustaf Barchæus — Jacob Strangh — Nils Rabenius — Olof Kumblæus — Eric Sernander — Axel Hellberg — Andreas Carlbaum — Johan Gottmark — Pehr Elof Strangh — Thomas Jedeur — Pehr Kraft — Anders Henric Stamberg — Pehr Ulric Boethius — Samuel Lorentz Ljungdahl.
1. Mag. Laurentius Nic. Blackstadius. Theol. Lector redan wid skolan i Westerås, förblef wid samma Lection för gymnasium och war, enligt allmänt beslut på prestmötet 1622, tillika stiftets Poenitentiarius, "till hwilken alla saker skulle förskrifwas, som till Capitlets dom höra." Pastor wid Stora Kopparberget 1625.
2. Mag. Elias Olai Helsingius. Kyrkoh. i Westerås ifrån 1609, blef ock såsom Pastor civitatis ålaggd "att hålla en läxa för ungdomen." Han skref sig ock sjelf Lector Gymnasii och läste sacram. exegesin. Då utom Domkyrkan äfwen en af de mindre stadens kyrkor länge brukades till offentlig gudstjenst för S:t Ilians församling, men blott en Capellan nämnes, hände lätt, att han icke alltid kunde sköta sin Lection, hwarföre han måste afstå något af Lectors-lönen till den som biträdde honom. Död 1637. Se Domprost-serien.
3. Mag. Petrus Joh. Rudbeckius. Hade afträdt Umeå pastorat och någon tid warit tjenstledig, då han 1625 blef här Theol. Lector. Pastor i Köping 1627.
4. Mag. Andreas Erici Dalecarlus. War också ConLector i skolan då han 1623 antog Logices Lectionen. Skulle ock, enligt fundationsbrefwet, läsa Latina lingua, som icke länge wille lyckas, utan skada på endera sidan. Biskopen gjorde då utwäg för en Rhetoricus, som medförde blandning af Lectioner i skolan och gymnasium och synes nedanföre wid flere. Theol. Lector 1627 och "Decanus, som skulle öfwerse alla Theses." Medföljde Biskopen på visitationen i Liffland 1629. Pastor i Hedemora 1630.
5. Mag. Laurentius Magni Westhius, ConRector i skolan, antogs till Matheseos Lector 1623. War tillika Notarius Capituli och biträdde wid musiken. Physices Lector och både i skolan och gymnasium Rector 1625. Theol. Lector 1630. S. år klagades i Capitlet, att "Scholares begynte blifwa late och för gode att colligera nötter och enebär Rectoribus suis, och som alle saker nu woro mycket dyrare än tillförene, skulle de i stället gifwa 4 öre för hwar kanna." Denna skyldighet war så gammal, att Olaus Magnus i sin Hist. Gent. Septentr. säger om sig, att han wid 1505 såsom skolgosse omkring Westerås plockat enebär. Westhius dog 1631. Se Past. i Hubbo.
6. Mag. Gabriel Holst. Holstenius. War Extra Ord. Docens 1625. Ordin. Græcæ Linguæ Lector s. å. Hade inspection öfwer boktryckeriet, som Biskopen för Capitlets räkning anskaffat. Ethices och Politices Lector 1630. Theologiæ Lector och Rector Gymnasii 1631. Kyrkoh. i Westerås 1638. Säkert synes wara, att han ock på gymnasium föreläst öfwer något af Bibeln. Om icke förr, war han dock genom nya skolordningen befriad ifrån "Gymnasii Läran", förrän han dog 1649. Se Domprostar.
7. Mag. Simon Bened. Arbogensis. Gjorde såsom Stud. wid acad. sin probam 1628 och blef straxt Lector Hebrææ Linguæ. Inspector Bibliopolii s. å. Reste ut till Tyska academier 1630. Återkom 1632 och mottog Physices Lectionen. Theol. Lector 1638. Rector Gymn. 1633, 1635 och 1638. Hade stort namn för lärdom och mycket anseende hos Biskop och Colleger. Pastor i Stora Tuna 1639.
8. Mag. Joannes El. Terserus. Ifrån sacellanien i Leksand kallad 1632 till Linguæ Græcæ Lectionen. Reste utrikes 1633. Hemkom och återtog tjensten 1637. Blef ock Notarius Capituli. Theol. Lector 1639. Rector Gymnasii s. å. Se Past. i Skerike.
9. Adolphus El. Terserus. 1632 ifrån Arboga skola befordrad till Rectoratet i Westerås och Logices Lectionen wid gymnasium. Ethices och Politices Lector 1633 samt Not. Capituli in Vallibus. Rector Gymnasii 1637. Theol. Lector 1640. Pastor i Mora 1641.
10. Mag. Petrus Ol. Dalekarlus, Rector Scholæ i Arboga, sattes till Logiska Lectionen 1635 jemte Rectoratet i skolan. Physices Lector 1638. Theol. Lector 1642 och Rector Gymnasii. Pastor i Stora Schedwi 1648. [Se Domprostarne i Westerås.]
11. Mag. Ericus Andr. Salamontanus. E. O. Mathes Lector 1640. Kallas ock Adjunct. Fick 100 daler af Capitlet och behålla præpositur-penningarna. Græcæ L. Lector 1641. Phys. Lector 1642 och Not. Capit. in Vallibus. Theol. Lector 1648. Rector Gymnasii 1643. Se Past. i Munktorp.
12. Andreas Erici Wallenius, Stud. wid acad., efter aflagdt prof straxt Hebr. L. Lector 1643. 2.dre Theol. Lector 1650. Primus 1659. Rector Gymn. 3 gånger. Huru Rector Gymn. före denna tid warit utom tjensten ansedd, nämnes icke, men 1659 blef i Capitlet beslutadt "att han i alla privata och publika processer skulle intaga första rummet ibland sina Colleger, der han finnes till sådant beqwäm och meriterad." Denne war ock ibland de mest ansedde. Se Past. i Mora.
13. Nicolaus Joh. Rudbeckius. E. Ord. Eloqu. Lector och Capitlets Notarius 1644. Ord. Lector 1645 och synes nu icke haft att befatta sig med skolan såsom föregående Rhetorici. 2:dre Theol. Lector 1648. Primus Theol. 1649. Rector Gymn. 1649 och 1657. Pastor i Hedemora 1659. [Se Biskopar.]
14. Mag. Jacobus El. Terserus. Ifrån Skol-Rectoratet i Köping Græcæ L. Lector 1649. 2:dre Theol. Lector 1659, men med swårighet, emedan han beskylldes föra oordentlig lefnad och illa wårdat sin helsa. Måste gifwa skriftlig obligation till bättring förrän han fick fullmagt. 1:ste Theol. Lector 1661. Rector Gymn. 1652, 1660. Tjenstledig för sjukdom och 1663 död. Se Past. i Hubbo.
15. Laurentius Car. Carolinus. Efter Drottningens både muntliga och skriftliga förord Eloqu. Lector 1653. 2:dre Theol. Lector 1661. Märkligt, att först nu wäcktes uppmärksamhet på nya skolordningen. Prot. i Jan. s. år: "Episcopus tilltalade alla Docentes om Informationen och huru den studer. ungdomen multitudine lectionum et auctorum obrueras. Inlade derföre en kortare ordning, endels utdragen af den förra och begärade att Consist. wille den genomläsa." Werkligen synes ock hans förslag blifwit antaget och följdt. Carolinus blef 1:ste Theol. Lector 1663. Rector Gymnasii 1656, 1660, 1663. Pastor i Munktorp 1664.
16. Jonas Andreæ Holstenius. Ifrån Rectoratet i Fahlun Logices och Physices Lector 1655. 2:dre Theol. Lector 1663. Primus 1665. Rector Gymn. 1655, 1661, 1664. S. år 29 Oct. "discurrerades i Capitlet wara skäligt, att Rector Gymnasii såsom ock Rector Scholæ stå uti choren för djeknarnes skull, att de icke bedrifwa något stim." Se Past. i Husby.
17. Mag. Samuel Laur. Höijer. Nämnes först Theol. Adjunct 1659. Reste snart utrikes. Eloqu. Lector 1661. 2:dre Theol. Lector 1665. Primus Theol. 1670. Rector Gymn. 1665, 1670, 1677. En förtjent och mycket wärderad man, men olycklig i sina ansökningar. Se Past. i Badelund.
18. Johannes Er. Holstenius. Adj. Gymnasii och Consist. Notarius 1656. ConRector Scholæ och Director Cantus 1659. Rector Scholæ 1660. Logices och Physices Lector 1663. Decanus 1666 och måste hjelpa till med brefs conciperande och skrifwande, som Biskopen för sin sjuklighet och ålder nu sjelf ej kunde förrätta. 2:dre Theol. Lector 1671, hwartill han i början rönte nog swårighet, som dock undanröjdes, och heter eljest "en lärd man." Rector Gymn. 1661, 1671, 1678. Se Past. i Folkerna.
19. Johannes Joh. Sundius, Collega Scholæ i Westerås, utmärkte sig så i den tjensten, att han 1663 blef Græcæ L. Lector. Hade namn af wacker kunskap i språket. Utgaf ock disputationstheser på Grekiska. 2:dre Theol. Lector 1670. Rector Gymn. 1668. Se Past. i Norberg.
20. Mag. Gabriel Erici Holstenius. Hade såsom Rector Scholæ i Westerås fått Biskop Laurelii löfte att blifwa Logices och Phys. Lector, hwilket efter Biskopinnans påstående straxt uppfylldes 1670. 2:dre Theol. Lector 1680. Utsedd 1681 att biwista Biskop Carlssons inauguration i Upsala, likasom ock de föregående Biskops-wigningar af en Lector på Consistorii wägnar blifwit uppwaktade. Rector Gymn. 1673, 1679. Pastor i Mora 1684. [Se Hedemora.]
21. Mag. Johannes Joh. Sewallius, ConRector i skolan, blef Græcæ L. Lector 1678, 2:dre Theol. Lector 1684. Primus Theologus 1687. Rector Gymnasii 1681 och 1687. Pastor i Norberg 1688. [Se Svärdsjö.]
22. Petrus Christ. Christiernin. Fick på sin ansökning i Consist. det utslag i Jan. 1676: "Blef bewiljadt, att Dom. P. C., i anseende till den märkliga progress han i studierna, så ock kostsamma peregrinationer uti främmande land hafwer gjort, må njuta charakteren af E. O. Lector och hafwa tillstånd publice läsa in Gymnasio, särdeles in Hebræa Lingua, dock begärar han derföre ingen lön." Logices och Phys. Lector 1680. 2:dre Theologiæ Lector 1687. Primus 1688. Rector Gymn. 1682. Troligen den lärdaste Lector här för lång tid. Lika heder och tur med Philos. Lectorer, äfwen lika lön, men hwaraf den kunde tagas,synes icke. Pastor i W. Fernebo 1689.
23. Mag. Gabriel Joh. Sewallius, V. Pastor i Thortuna, blef Histor. och Poes. Lector 1681. 2:dre Theol. Lector 1688. Primus 1689. Rector Gymn. 1685 och s. år Pastor i Swärdsjö.
24. Mag. Jacobus Dan. Boëthius. Adj. Gymnasii och Consist. Notarius 1681. I den sednare tjensten hade han under Biskops-vacancen med hela Consist. nog swårighet af den stränga noggrannhet som fordrades, att icke det minsta måtte ske emot Konungens rätt, magt och tillåtelse. I Sept. upplästes både ett Konungens bref och en skrifwelse ifrån den utnämnde Biskopen, med förebråelse, dels för något som war försummadt af Consist., dels något afgjordt utan Ephori wetskap. Consist. sökte urskulda sig, men Biskopen rådde att gå till Konungen med afbön, hwarom dock intet widare förekommer. Græcæ L. Lector 1684. Tillika Rector Scholæ 1685. Afsade sig Grekiska Lectionen och blef E. Ord. Eloqu. Lector 1688. Rector Gymn. s. år, och war således på samma gång Rector både i gymnasium och i skolan. 2:dre Theol. Lector 1689. Primus 1690. Pastor i Mora 1692.
25. Mag. Ericus Andr. Tulenius. Född i Tullsta, Kihla socken, 21 Mars 1652. Fadr. Anders Jansson, Nämndeman och Kyrkowärd. Sattes först i Sala skola. Stud. i Ups. 1672 och der prom. Magister 1682. War då redan antagen till Consist.Notarius efter Mag. Boethius, som behöll Adjuncturen. Pwgd 14 Jan. 1683. Lika heder och tour tillades honom 7 Nov. s. år, och 1684 förenades åter Adjuncturen med Notarietjensten, så att han skötte dem båda. Logices och Phys. Lector 1688. 2:dre Theol. Lector 1690. Undslapp beswäret att blifwa Rector Gymn., ty han dog redan 21 April 1692. Blef ock ihogkommen med parentation. War så wäl ansedd, att Biskop och Consist. wille låta hans meriter redundera på enkan och hennes tillkommande tredje man, som utsågs att immediate blifwa 2:dre Theol. Lector, men twister uppkommo, som af Konungen annorlunda afgjordes.
Gift 15 Dec. 1685 med Catharina von Glaen, dotter af Sjötulls Inspektoren Joach. von Glaen, först g. m. Bergsfogden Schmidt och lagligen ifrån honom skiljd. Hon blef 3:e gången gift med Lectoren P. Tillæus.
Skrift: Disp. grad. De libertate Politica. Upsal. 1682. 4:o.
26. Petrus Petri Aroselius, ConRector Scholæ i Westerås, blef Græcæ L. Lector 1687. 2:dre Theol. Lector 1693. Rector Gymn. 1689 och 1697. Pastor i Mora 1699.
27. Nicolaus Petræus, Philos. Adjunct wid Upsala acad., blef Prim. Theol. Lector 1693. Rector Gymnasii 1696. Död design. Pastor i Köping 1702.
28. Mag. Petrus Hagelberg. Adj. Gymnasii och Consistorii Notarie 1692. Hist. och Moral. Lector 1695. Theol. Lector 1699. Prim. Theol. Lector 1703. Rector Gymn. 1693 och 1701. Pastor i Fellingsbro 1707.
29. Mag. Petrus Tillæus. Immediate Eloqu. och Poes. Lector 1693, och höll s. år sorgetal öfwer Drottning Ulrica Eleonora. 2:dre Theol. Lector 1702. Prim. Theol. Lector 1706. Parent. öfwer Lector Salan 1706. Rector Gymnasii 1696, 1702, 1706 och 1711. Pastor i Rättwik 1716. [Se Domprostar.]
30. Johan Emporelius, Rector Scholæ, blef Histor. och Moral. Lector 1706. 2:dre Theol. Lector 1707. Rector Gymn. 1707 och 1712. Länge hade Lectores kännt tidens swårighet af det fortfarande kriget, men i synnerhet klagades att kronolönen sällan utgick till hälften, oftare endast till 1/3 och 1/4. Præbende-pastoraten afkastade ock föga för de odrägliga utgifterna. Pastor i Mora 1715.
31. Mag. Jacob Öhrling. Ifrån SkolRectoratet Prim. Theol. Lector 1716. Rector Gymn. 1718. Död 1727. Se Past. i Badelund.
32. Mag. Nils Christiernin. Ifrån acad. 2:dre Theol. Lector 1716. Rector Gymn. 1719. Prim. Theol. Lector 1728. Pastor i W. Fernebo 1729.
33. Mag. Fredric Anagrius. Ord. Logices och Metaphys. Lector 1717. Parent. öfwer Biskop Iser 1725. 2:dre Theol. Lector 1728. Primus 1729. Rector Gymn. 1720 och 1724. Pastor i Sala 1731.
34. Mag. Johan Swedberg, v. Pastor i Norberg, befordrad till Græcæ Linguæ Lector 1718. 2:dre Theol. Lector 1729. Primarius 1731. Rector Gymn. 1721, 1726, 1731. Pastor i Norberg 1737.
35. Mag. Gabriel Sewallius, Rector Scholæ, blef græcæ L. Lector 1729. 2:dre Theol. Lector 1731. Primar. 1737. Rector Gymn. 1732. Pastor i Rättwik 1739.
36. Mag. Jacob Swedelius. Under sitt utrikes wistande utnämnd Eloqu. och Poes. Lector 1722. I detsamma anmälde sig en Mag. B. Morin Calmariens. till detta Lectorat, med Konungens remiss till Consist. "att taga saken i consideration", men den lemnades utan afseende. Swedelius kom hem och tilltr. 1726, sedan vicarien dertill förestått tjensten. Uppwäckte hos flera discentes lust för poesien, i synnerhet den latinska, hwaruti ock någre gjorde lyckliga försök. Parenterade öfwer Biskop Cameen 1729 och öfwer Biskop Barchius 1733. 2:dre Theol. Lector 1737. Primarius 1739. Rector Gymn. 1727 och 1733. Pastor i Köping 1740. [Se Domprostar.]
37. Mag. Simon Nauclerus, ConRector Scholæ, blef Mathes. Lector 1727. Theol. Lector 1739. Primarius 1740. Rector Gymn. 1729 och 1737. Död 1750. Se Past. i Badelund.
38. Mag. Gustaf Barchæus. V. Eloqu. och Poes. Lector 1725. Adjunct och Bibliothekarie 1726, då Notariatet för en tid skiljdes ifrån Adjuncturen. Logices och Metaphys. Lector 1728. 2:dre Theol. Lector 1740. Rector Gymn. 1730 och 1735. Död 1743. Se Past. i Skerike.
39. Mag. Jacob Strangh. Andre Theol. Lector 1743. Past. i Fellingsbro 1745.
40. Mag. Nils Rabenius, Rector Scholæ i Westerås, blef Logices och Metaphys. Lector 1740. Tilltr. efter Disput. pro loco 1741. Græcæ L. Lector 1744. 2:dre Theol. Lector 1745. Prim. Theol. Lector 1750. Rector Gymn. 1741, 1744. Tjenstledig ifrån 1754. Pastor i Stora Tuna 1757.
41. Mag. Olof Kumblæus, Philos. Docens wid Upsala acad., blef Logices och Metaphys. Lector 1744. Orator i anledning af Kronprinsens och Prinsessans Biläger 1744. Parent. öfwer ConRector Plenning 1750. 2:dre Theol. Lector 1751. Läste för primus Theologus ifrån 1754. Rector Gymn. 1746 och 1752. Pastor i Rättwik 1757.
Dennes och de föregåendes befordran på samma tid kunde icke annat än högligen fägna de många exspectanter wid lärowerket, hwarföre ock Rector Gymn. D. H. redan 1757 skref denna glada anteckning: Hic annus coetui Docentium in Gymnasio maxime notabilis fuit. Ruptis enim jam repagulis, quibus per XII annorum spatium omnes aliæ, nisi quæ per beatam mortem ducit, hinc emengendi viæ fuerunt arctissime præclusæ, contigit diu satis exspectata simulque plane inexspectata felicitas ut tres de ordine Docentium ad ampla munia Ecclesiastica proveherentur.
42. Mag. Eric Sernander. Adj. Gymn. och Bibliothecarius 1741. Läste Logican och Metaphysican 1743. Græcæ L. Lector 1745. 2:dre Theol. Lector 1752. Rector Gymn. 1747 och 1754. Pastor i Stora Schedwi 1757. [Se Stora Tuna.]
43. Mag. Axel Hellberg, ConRector wid skolan, blef Mathes. Lector 1748. Prim. Theol. Lector 1758. Hade ledighet ifrån 1764 och fullkomlig tjenstfrihet ifrån 1769. Rector Gymn. 1749 och 1753. Död 1785. Se Past. i Badelund.
44. Mag. Andreas Carlbaum. Notarius Gymn. och Aman. Consist. 1746. Begynte efter Consist. beslut 1748 läsa Naturalhistorien. Gymnasii-trägården blef ock af honom anlagd. 2:dre Gymnasii-Adjunct 1749. Logices och Metaphysices Lector 1751 och fortfor tillika med Naturalhistorien. 2:dre Theol. Lector 1758. Stor Polemicus i sina lectioner och utgaf noter fullspäckade med gamla kättare. Rector Gymn. 1755, 1761 och 1769. Pastor i W. Fernebo 1771.
45. Doctor Johan Gottmark. Wäckte stor rörelse, då han ifrån sin tjenst wid Cadett-corpsen i Carlscrona 1767 sökte transport till detta lärowerk, med påstådd rätt framför alla Philos. Lectores. Efter rönt motstånd af Consistorium Logices och Metaphysices Lector genom Kongl. Resolution 1768. Likaså 2:dre Theol. Lector 1772. Primus Theol. 1785. Rector Gymn. 1776 och 1783. Wid förra tillfället infördes i Gymnasii minnesbok en precis uppgift om den lyckliga realisationen och föreställde sig icke då, att en sådan förbättring i penninge-wäsendet skulle mera än en gång åter behöfwas. War färdig att tala öfwer Konung Gustafs död 1792, men sjuknade och orationen blef icke declamerad. Tjenstfri ifrån 1801, men werkade ännu en tid såsom Consistorialis. Känd för flera egna ideer i det theologiska systemet och war icke heller utan besynnerliga tankar i politiken. Hans föreläsningar öfwer Benzelii Theol. afskrefwos flitigt, förwarades länge till gagn och finnas troligen ännu. Sjelfständig och betydande man i Consistorium. Död 1812. Se Past. i Badelund.
46. Doctor Pehr Elof Strangh. V. Lector Mathes. 1764. Adjunct och Bibliothekarie 1766. Orator på Konungens födelsedag s. å. Græcæ L. Lector 1770, ansedd ibland de större kännare af språket. Orerade öfwer kröningen 1772. 2:dre Theol. Lector 1785. Rector Gymn. 1768, 1772, 1778 och 1784. Ledig med vicarius 1786. Genom Kongl. Resol. tjenstfri 1789, med bibehållande af lön, säte i Consist. och tillagd Theol. Professors namn och wärdighet. Död 1809. Se Past. i Skerike.
47. Doctor Thomas Jedeur. V. Lector och Consistorialis 1771. Logices och Metaphysices Lector 1779, men läste för primus Theologus. Sjelf Theol. Lector 1789. Rector Gymn. 1775, 1780, 1787, 1792 och 1801. Talade publice i anledning af de Kongligas Silfwerbröllop 1770; öfwer K. Adolph Fredrics död 1771. Nära fyratio år derefter Parentator efter Biskopen Doctor Flodin. Domprost s. år 1809.
48. Mag. Pehr Kraft. V. Logices och Metaphysices Lector 1780. Gymn.Adjunct och Bibliothekarie 1784. Talade öfwer Konungens lyckliga hemkomst i Oct. s. å. Græcæ L. Lector 1785. Talade öfwer Wetenskapernas saknad wid Kon. Gustafs död 1792. Orator wid jubelfesten 1793. Parent. öfwer Biskop Benzelstierna 1800. Theol. Lector 1808. Rector Gymn. 1789, 1795, 1804 och 1810. Tjenstfri 1815. Död s. å. Se Past. i Badelund.
49. Doctor Anders Henric Stamberg. Extra Docens wid gymnasium 1783. V. Eloqu. och Poeseos Lector 1784. Notarius Gymn. och Consist. Amanuens 1785. Adjunct och Bibliothekarie 1788. Läste för Primus Theol. Lector och flere. Ord. Eloqu. och Poes. Lector 13 Juli 1797. Orator wid Konungens biläger s. å. Dito öfwer Kronprinsens födelse 1799. Theol. Lector 1810. Hedrades med Professors namn 1812. Orerade wid jubelfesten 1817. Theol. Doctor 1818. ProRector 1797 och sedan Rector 6 gånger. War Præses Consist. under riksdagen då han dog 1840. Se Past. i Badelund.
50. Mag. Pehr Ulric Boethius. Förordnad i Sept. 1828 att tills widare bestrida Theol. Lectionen. Ord. Theol. Lector s. å. Orator wid Religionsfesten 1830. Rector Gymn. 1831 och 1836. ProRector 1832. Pastor i Rättwik 1837.
51. Mag. Samuel Lorentz Ljungdahl, Theol. Docens i Upsala, blef här Theol. Lector 1838. Talare wid festen i anledning af Bibelns första öfwersättning på Swenska språket, i Nov. 1841. Rector Gymn. 1842. Se Past. i Hubbo.
Fotnot: Logices et Metaphysices eller Logices et Physices Lectionen war i början delad i twenne. Först 1808 flyttades Moralen från Historiarum till Philosophiæ Lectorn. Logices Lectorn war till 1649 tillika Rector Scholæ.
Ericus Host. Holstenius — Andreas Erici Dalekarlus — Laurentius Magni Westhius — Petrus Jonæ Helsingius — Olaus Achatii Salamontanus — Johannes Thomæ Barchius — Ericus Olai Husbyensis — Simon Ben. Arbogensis — Adolph El. Terserus — Jacobus Walth. Güthræus — Petrus Schottenius — Petrus Ol. Dalekarlus — Ericus Andr. Salamontanus — Josephus Swen. Kerrberus — Laurentius Petri Ferneboensis — Olaus Er. Schult — Olaus Joh. Schult — Jonas Andr. Holstenius — Johannes Er. Holstenius — Gabriel Er. Holstenius — Petrus C. Christiernin — Eric Tulenius — Georgius Jonæ Holstenius — Thomas Schultze — Olof Troilius — Andreas Browallius — Fredric Anagrius — Gustaf Barchæus — Nils Rabenius — Olof Kumblæus — Johan Lindegren — Anders Carlbaum — Eric Hartzell — Johan Gottmark — Johan Schedvin — Thomas Jedeur — Daniel Ramén — Gustaf Adolf Taijarden — Jonas Reinhold Fellenius — Eric Gustaf Borg — Jacob Borelius — Gustaf Nibelius — Johan Paul Immanuel Tellbom.
1. Mag. Ericus Host. Holstenius, Rector Scholæ i Westerås, blef 1623 tillika Physices Lector och Rector Gymnasii, fortfarande med styrelsen i båda till 1626, då han flyttade till Stora Schedwi pastorat.
2. Mag. Andreas Erici Dalekarlus. Logices Lector 1623. Theol. Lector 1627.
3. Mag. Laurentius Magni Westhius. Physices Lector 1625. Theol. Lector 1630.
4. Mag. Petrus Jonæ Helsingius. E. O. Lector 1625. Synes sedan först warit Rhetorices Lector och tillika ConRector i skolan, likasom flere af de följande. Nämnes 1627 Ethices Lector, troligen med ombytt namn i den lection, som Joh. Ol. Dalekarlus genom sin utrikes resa en kort tid lemnade ledig. War s. år på förslag att blifwa Philosophiæ Professor i Upsala. Blef 1628 Logices Lector och kom då på sin rätta plats. Tillika Rector i Trivialskolan. Till lärowerkets förlust snart Pastor i Mora.
5. Mag. Olaus Achatii Salamontanus. Ifrån SkolRectoratet i Arboga Mathes. Lector och Notarius Capituli 1627. Physices Lector och Decanus 1630. Huru sträng denna tidens tullinrättning warit äfwen för de studerande, synes deraf, då Rector nu tillkännagaf i Capitlet, "att Daniel Wägare i staden lofwat sig ingen tull wilja taga af Djeknarne, som sina saker in genom porten på ryggen bära." Om Lector Salamont. se Past. i Skerike.
6. Mag. Johannes Thomæ Barchius. Född i Söderberke 1598. Fadr. Kyrkoherde och ContractsProst. Lemnade skolan 1623 och läste 4 år wid Upsala acad., der han disputerade 3 gånger. Reste derpå ut till Tyskland, Holland, m. m. Återkom till Westerås 1628 och aflade flera specimina, men nu war icke ledigt rum till hans befordran. Dock tillböds honom antaga graden och få 20 daler af Capitlet om han wille fara fort. Skulle betänka sig. Blef promov. Magister i Upsala 10 Febr. s. år 1629, då ock i Consist. beslöts, att en eller twå Lectores skulle närwara. Följande år blef han Rector Scholæ i Westerås och Lector i Logican. Pwgd midsommardagen och straxt Capitularis, men afgick genom döden redan s. år 1630, stadd i W. Fernebo prestgård. Begrofs 22 Aug.
Gift 1630 med Sara Malmenius, som sedan blef maka till Ad. Terserus, slutligen Pastor i Mora.
7. Ericus Olai Husbyensis. Hade ännu icke sjelf slutat skolstudierna, då han 1622 sattes till Informator in classe puerorum et scribarum. Deponerad i Upsala 1625. Pwgd 1626 in synodo Botolphiana. Uppsteg efter hand genom classerna och blef 1628 ConRector i skolan samt Rhetorices Lector i gymnasium. Honom ålåg ock då att wara Moderatur musices et cantus, en tjenst hwartill han, såsom en af Columbi bästa elever, war synnerligen skicklig. Rector i skolan och Logices Lector 1630, då han tillträdde med en oration. Heter ännu Cantor peritissimus, men måste snart upphöra med hela konsten, då han af ansträngning på basun och trumpet war förswagad. Död efter långwarig sotsäng 11 Maj 1631.
Gift 1629 med Susanna Henricsdotter, som blef omgift med Henr. Gislerus [kallas Olaus Petri Gislerus där], Pastor i Lindesberg.
8. Mag. Simon Ben. Arbogensis. Physices Lector 1632. Theol. Lector 1638.
9. Adolph El. Terserus. Logices Lector 1632. Ethices et Politices Lector 1633. Theol. Lector 1640.
10. Mag. Jacobus Walth. Güthræus. Logices Lector 1632. Græcæ L. Lector 1635. [Se Stora Tuna.]
11. Petrus Schottenius. Logices Lector 1638. Græcæ L. Lector 1642.
12. Mag. Petrus Ol. Dalekarlus. Physices Lector 1638. Theol. Lector 1642.
13. Mag. Ericus Andr. Salamontanus. Phys. Lector 1642. Theol. Lector 1648.
14. Josephus Swen. Kerrberus, Collega Scholæ, blef ConRector och Rhetor. Lector 1642. Rector Scholæ och Logicus 1643. Då RiksR. Joh. Skytte 1644 war i Westerås, kallade han Hr Joseph att predika för sig, såsom dylika Herrar ofta på resor begärde enskild gudstjenst. Han klagade då för RiksR. att han icke fick den lön som företrädaren haft, och på gifwet löfte att i Stockholm få resolution på sin rätt, reste han straxt efter. Detta lyckades icke bättre, än att han råkade i Biskopens synnerliga ogunst och måste i Capitlet stå hårdt strepens, så att han nära mistat tjensten. Blef dock 1645 Pastor i Badelund.
15. Laurentius Petri Ferneboensis. Hade någon tid tjent såsom Collega, då han 1643 blef ConRector Scholæ och Rhetor. Lector. Uppsteg, såsom wanligt, till Rector Scholæ och Logices Lector i gymnasium 1645. Pastor i Söderberke 1648.
16. Mag. Olaus Er. Schult. Logices Lector 1648. Eloquentiæ Lector 1649.
17. Mag. Olaus Joh. Schult. War ock en kort tid Rector Scholæ till dess han 1649 nämnes Ethices och Physices Lector. Kallas Logices och Physices Lector 1650. Rector Gymn. 1651. När denna tid både gymnasium och skolan begärdes till begrafningsståt efter någon förmögen, fordrade Rector till betalning 50 daler. Denne blef Pastor i Sala 1655.
18. Jonas Andr. Holstenius. Logices et Physices Lector 1655. Sec. Theol. Lector 1663.
19. Johannes Er. Holstenius. 1663. Sec. Theol. Lector 1671.
20. Mag. Gabriel Er. Holstenius. 1670. Sec. Theol. Lector 1680.
21. Petrus C. Christiernin. Logices et Physices Lector 1680. Sec. Theol. Lector 1687.
22. Mag. Eric Tulenius. 1688. Sec. Theol. Lector 1690.
23. Mag. Georgius Jonæ Holstenius, v. Pastor i Norberg, blef Histor. och Poeseos Lector 1688. Logices och Phys. Lector 1690. Rector Gymn. 1691. Pastor i Norrberke 1691.
24. Mag. Thomas Schultze. Ifrån ConRector i Triv.-skolan Logices och Physices Lector 1692. Rector Gymn. 1694. Pastor i Norrberke 1701.
25. Mag. Olof Troilius, Rector Scholæ i Westerås, tillträdde Logices och Metaphys. Lectionen 1702 endast för ett år. Se Past. i Stora Schedwi.
26. Mag. Andreas Browallius, Adjunct i Stockholm, befordrad 1703 till Logices och Metaphys. Lector. Rector Gymn. 1705, 1709 och 1714. Pastor i Bro 1717.
27. Mag. Fredric Anagrius. Logices et Metaph. Lector 1717. Sec. Theol. Lector 1728.
28. Mag. Gustaf Barchæus. 1728. Sec. Theol. Lector 1740.
29. Mag. Nils Rabenius. 1740. Græcæ L. Lector 1744.
30. Mag. Olof Kumblæus. 1744. Theol. Lector 1751.
31. Mag. Johan Lindegren. Notarius Gymn. och Consist. Amanuens 1742. Collega Scholæ i Westerås 1744. Adj. Gymn. och Bibliothekarie 1749. Logices och Metaphys. Lector 1751. Under allt detta utrikes wistande och efter hemkomsten Kongl. Hofpredikant, med åtnjutande af Lectors-lönen till 1755. Se Past. i Linde.
32. Mag. Anders Carlbaum. 1751. 2:dre Theol. Lector 1758.
33. Mag. Eric Hartzell. 1758. Histor. et Moral. Lector 1768.
34. Johan Gottmark. 1768. Theol. Lector 1772.
35. Mag. Johan Schedvin. E. O. Adjunct 1755. Ord. Adjunct och Bibliothekarie 1758. V. Lector s. år och läste jus publicum. Eloqu. och Poeseos Lector 1764, men hade då flera år förestått samma tjenst. Logices och Metaphys. Lector 1772. Läste dock framgent för 2:dre Theol. Lector. Höll oratio parent. i Westerås öfwer ÄrkeBiskop Troilius 1764; åminnelsetal öfwer Domprosten Swedelius 1765; äfwen Tal wid Kronprinsens resa genom Westerås tillika med Prinsessan i Oct. 1766, då deras tid icke medgaf att afhöra orationen, som dock efter befallning declamerades och med programmet presenterades i Stockholm. Rector Gymn. 1766 och 1771. Pastor i Swärdsjö 1780.
36. Mag. Thomas Jedeur. 1779. Theol. Lector 1787.
37. Mag. Daniel Ramén. Född i Möklinta 11 Jan. 1739. Fadr. Kyrkoh. Hade enskild underwisning i föräldrahuset och besökte först 1747 acad. Fick framgent tillfälle att der fortdrifwa studierna, utan behof att dela sin tid åt andra. Philos. Mag. 1761. Fortsatte länge sitt wistande wid acad. och disputerade præsid. 1765. Docens i MoralPhilosophien 1769. E. O. Philos. Adjunct wid acad. 1776. Ordin. Adjunct wid gymnasium i Westerås 2 Maj 1780. V. Logices och Metaphys. Lector s. å. Ordin. Eloqu. och Poes. Lector Sept. 1783. Fann beqwämligare att tillbyta sig förra Lectionen 1789. Hade snart för sjuklighet behof af biträde och erhöll redan 2 Maj 1797 afsked ifrån tjensten med wanligt afdrag af lönen för den, som mottog sysslan. Märkwärdig person i flera afseenden. Med godt genie hade han läst mycket och wunnit den rena smak, som ofta icke åtföljer lärdomen. Något publikt tal af honom i Westerås nämnes icke, men det war redan ett nöje att höra honom opponera på en disputation. Då han lätt och behagligt kunde meddela sina tankar, hade han wisst förmåga att wara en god lärare, och hans fallenhet för satiren tjenade att animera den tröge. Men genom sitt lefnadssätt och sina wanor blef han onyttig för andra och sjelf olycklig. Med utseende af sjelfwa helsan klagade han ständigt öfwer sjukdom och lidande. Rädd för fria luften inneslöt han sig i sina rum, klädde sig omåttligt, spisade godt och försmådde icke heller det utsökta ölet, särdeles då någon besökte honom som kunde berätta hwad i staden passerat, hwaröfwer han giorde sina qwicka anmärkningar. Slutet blef, att han på morgonen 24 Febr. 1798 fanns påklädd liggande död straxt inom dörren, likasom han welat om natten gå ut. Det sades, att han då haft på sig ett halft dussin skjortor.
Skrifter: Disp. grad. De testamentis peregrinorum. Ups. 1761. 4:o. — Præs. Disp. De officiis conversationis. Ups. 1765. 4:o.
38. Mag. Gustaf Adolf Taijarden. E. Ordin. Adjunct wid gymnasium 1785. Läste för flera. Talade på Swensk vers öfwer Konungens anträde af Regeringen 1796. Logices och Metaph. Lector 1797, sedan Benj. C. Höjers beswär blifwit afslagna. Orator wid Prins Gustafs födelse 1799. Rector Gymn. 1798, 1803 och 1806. Pastor i Skinnskatteberg 1807.
39. Mag. Jonas Reinhold Fellenius. Logices et Metaph. Lector 1807. Histor. Lector 1808.
40. Doctor Eric Gustaf Borg. Född i Tillberga 13 Aug. 1739. Fadr. Kyrkoherde, en förträfflig man, som sjelf gaf sin son första bildningen, men dog förrän den unge blef Stud. i Upsala 1752. Måste derefter wårda sig sjelf och söka sin fortkomst med yngres underwisning. Phil. Magister 1764. Kunde ej anställas wid lärowerket förrän 1766, då han blef vicarius för Rector Scholæ i Awesta. Ordin. Rector ibid. 21 April 1770. Lägenheten war swag och utsigten mörk, hwarföre han 1776 antog kallelsen att wara E. O. Philos. Adjunct wid gymnasium. V. Rector i Triv.-skolan 1777. Orerade på Svenska öfwer Kronprinsens födelse 1778. Ordin. Adjunct 30 Nov. 1779. Histor. och Moral. Lector 2 Maj 1780. Rector Gymn. 1781, 1788, 1793 och 1802. Pwgd 6 Aug. 1785, då utsigt war att Hubbo præbende-pastorat skulle blifwa ledigt. Flere woro ock, som genom hans flyttning hade sina förhoppningar efter tour; men utgången blef annorlunda, och då icke förr än långt derefter lika tillfälle yppades, ansåg han sig för åldrig att begynna presterlig tjenst. War dock ej främmande i theologien, det han wisade såsom vice Præses wid prestmötet 1804. Wid regleringen 1808 blef han Philosophiæ Lector. Theol. Doctor 1809, prom. i Upsala 7 Oct. Sedan han skiftewis njutit någon tjenstledighet, wanns 22 Sept. 1813 afsked med bibehållande af lönen, utom wanliga afgifter till den följande, då ock Professors namn och wärdighet honom tillades. JubelMagister 1815. War all sin tid af swag helsa som dock underhölls med nästan årlig brunnsdrickning. Skötte sin tjenst med wärdighet och nöje, saknande aldrig uppmärksamhet. Förstod ock att med ett jemnt faderligt allwar leda ungdomen. Med knappa tillgångar, nöjd och lycklig i sitt hus. Älskade ock den wises glädje af umgänget både hos sig och andra. Med sin mångfaldiga erfarenhet och goda minne af tilldragelser war han rik på både allwarsamma och roande berättelser. Flera de sista åren af swaghet sängliggande; äfwen då med skiften af munterhet. Död 28 Febr. 1822.
Gift 11 Aug. 1772 med Fröken Johanna Didron, dotter af ÖfwersteLieutenanten och Riddaren C. F. Didron med Johanna Sahlstedt, f. 1751, död 4 Sept. 1803. Af många barn: Pehr Aron, ProtocollsSecreterare, R. W. O. , stiftare och föreståndare af Institutet för döfstumma och blinda, äfwensom af inrättningen för sinnesswaga, f. 1776, död 1839; Gustaf, f. 1780, Handlande; Johan Herman, Lieutenant wid flottans constr.-stat, afgick med sin broder till Lissabon att upprätta institut för döfstumma, stadnade qwar och sades omkommit i inbördeskriget; Johanna Gustawa, f. 1782.
Skrifter: Disp. De eloquentia Paulina. Ups. 1760. 4:o. — Pro gr. De Divitiis in arena. Ups. 1764. 4:o.
41. Mag. Jacob Borelius. Ifrån Philos. Adjuncturen wid Ups. acad. utnämnd Philos. Theor. och Pract. Lector här 29 Dec.1813. Talade öfwer Konungens kröning 1818. Rector Gymn. 1816 och 1821. Pastor i Skinnskatteberg 1822.
42. Doctor Gustaf Nibelius, Theol. Docens wid Upsala academi, blef Philosophiæ Lector här 19 Juni 1822. Orator wid gymnasii jubelfest 1824. Också i anledning af Prins Carl Gustaf Eugenes födelse 1826. Theol. Doctor 1836. Rector Gymn. 1823, 1828 och 1834. Pastor i Fellingsbro 1833. [Senare Biskop.]
43. Mag. Johan Paul Immanuel Tellbom. Ifrån Philos. Docentur wid Upsala academi Philosophiæ Leetor här 1834. Rector Gymn. 1837 och 1840. Parenterade öfwer Konung Carl XIV Johan 1844. Ordförande i Consist. under riksdagarna 1840 och 1844. Se Past. i Badelund.
3. Eloquentiæ et Poeseos Lectorer
Fotnot: Kallades i början Rhetorices Lector och war tillika ConRector Scholæ, liksom Logices Lectorn tillika war Rector. Poesien lästes en tid af Historiarum Lectorn.
Andreas Er. Dalekarlus — Petrus J. Helsingius — Ericus Ol. Husbyensis — Andr. M. Alzbeckius — Henricus Mich. Ernest — Widich Joh. Grangius — Petrus J. Schottenius — Josephus Sw. Kerrberus — Laurentius P. Ferneboensis — Nicolaus Rudbeckius — Olaus Erici Schult — Laurentius Car. Carolinus — Samuel Höijer — Petrus Petri Gangius — Andreas Can. Brodinus — Johannes Nicol. Rudbeckius — Johannes Erici Kilander — Olof Rabenius — Jacob Troilius — Petrus Tillæus — Jacob Wagner — Daniel Juslenius — Jacob Swedelius — Johan Evelius — Eric Morænius — Johan Sundius — Jacob Boethius — Johan Schedvin — Olof Bergklint — Daniel Ramén — Olof Christian Leffler — Anders Henric Stamberg — Reinhold Scheringsson — Bror Knut Bellander.
1. Mag. Andreas Er. Dalekarlus, Logices Lector 1623, skulle enligt fundationsbrefwet äfwen läsa latinet, men biskopen gjorde snart utwäg för en Rhetorices Lector. Theol. Lector 1627.
2. Mag. Petrus J. Helsingius. ConRector Scholæ och Rhetorices Lector efter 1625. Kallas 1627 Ethices Lector. Logices Lector 1628. [Se Falun.]
3. Ericus Ol. Husbyensis. ConRector och Rhetor. Lector 1628. Logices Lector 1630.
4. Mag. Andr. M. Alzbeckius. Lector och ConRector 1630. Mathes. Lector 1632. [Se Skerike. Kallas Matthias Andr. där.]
5. Henricus Mich. Ernest, Supr. Collega, blef ConRector Scholæ och Rhetorices Lector 1632. Flyttades snart till Rectoratet i Köping. [Se Söderbärke.]
6. Widich Joh. Grangius. Lector och ConRector 1633. Hebr. L. Lector 1634.
7. Petrus J. Schottenius. ConRector och Rhet. Lector 1634. Rector och Log. Lector 1638. [Se Rättvik.]
8. Josephus Sw. Kerrberus. ConRector och Rhet. Lector 1642. Rector och Log. Lector 1643. [Se Philos. Lector.]
9. Laurentius P. Ferneboensis. ConRector och Rhet. Lector 1643. Rector och Log. Lector 1645. [Se Stora Tuna.]
10. Nicolaus Rudbeckius. E. O. Eloqu. Lector och Consist. Not. 1644. Ordin. Lector 1645. Theol. Lector 1648.
11. Mag. Olaus Erici Schult. Tyckes blifwit Rector Scholæ och Logices Lector 1648, men war då den siste som läste både i gymnasium och skolan och antog straxt efter nya ordningen Mathes. Lectionen 1649. Eloquentiæ Lector s. å. Rector Gymn. 1650. Pastor i Swärdsjö 1654.
12. Laurentius Car. Carolinus. Eloqu. Lector 1653. Theol. Lector 1661.
13. Mag. Samuel Höijer. Eloquentiæ Lector 1661. Theol. Lector 1665.
14. Mag. Petrus Petri Gangius. Efter i många år samlade kunskaper immediate Eloquentiæ Lector 1665. Pastor i Sala 1670. [Se Stora Tuna.] Detta år war i synnerhet för Consistorium märkligt af den åldrige och alltid nitiske Biskop Laurelii död. Ännu i det sista kunde han icke underlåta att hos både de flyttande och qwarblifwande Lectores inskärpa den öfwertygelse, som han sjelf hade om den tidens bedröfliga phenomen. Prot. 9 Jan. innehåller: "Efter Episcopus har förstått af åtskilligas discurser, särdeles RiksFältherrens, att någre, jemwäl af presterskapet, äro i den meningen om trollwäsendet, att det intet annat skall wara än meræ illusiones; ty kommer han och grundeligen informerar Consist. derom, wisande af åtskilliga Auctorum meningar, att de illusiones äro reales. Och detta gör han till den ändan, att Capitulares må kunna ex fundamento discurrera derom, när så behöfwes." Lyckligtwis uppkom intet synnerligt behof wid de mindre rörelser som sedan inträffade, och Gangius hade framför många sjelf förmåga att döma i saken.
15. Andreas Can. Brodinus. Med afseende på hans utmärkta gåfwa att i Collega-tjensten instruera ungdomen, sattes han till Eloquentiæ Lector 1670. Höll en oratio gratul. för Biskop Rudbeckius in synodo 1670. Förtjente lika beröm wid gymnasium och kom till Ihrsta pastorat 1672.
16. Mag. Johannes Nicol. Rudbeckius. Född i Westerås 1 Jan. 1646. Son af den yngre Biskopen Doctor Rudbeckius. Stud. i Upsala 1660. Utreste till Tyska academier 1665. Disputerade i Tübingen under Professor Osiander 1667. Åerkom till Upsala följande år och antogs till v. Notarie i Philosophiska faculteten. Pwgd i Westerås 12 Jan. 1671. Läste det året Theologien såsom Extra Ordin. på gymnasium, och blef Assessor Consist. i Aug. s. å. Prom. Magister i Upsala 1672. Eloqu. Lector s. år och tillträdde med en oration i Collegium Eloquentiæ 20 Juni. Responderade 1671 tillika med Lector Aroselius för sin faders synodaldisp. de fraudibus Diaboli circa sagas. Följde 1674 med Biskopen till Stockholm, som säges skedt efter Konungens kallelse. Ansågs för en capabel man och troddes i flera mål agera Biskop för sin fader, och den fanns, som dristade så yttra sig till Domcapitlet. Rector Gymn. 1676. Hade till symbolum: Simplicitas astu temperata triumphat, med afseende på Matth. X:16. Död 6 Jan. 1679. Lector Kilander parenterade öfwer honom.
Gift 15 Aug. 1672 med Catharina Odhelius, sin styfsyster, dotter af Pastor Primarius i Stockholm Doctor Odhelius och Marg. Laurelius. Hon omgiftes med Carl Henricsson, Inspektor öfwer Drottningens lifgedinge. Barn: Margareta, g. m. Kammarrådet Albin Grundelstierna.
Skrifter: Disp. De Religione. Ups. 1670. 4:o. — Pro gr. De præstantia monarchiæ. Ups. 1672. 4:o.
17. Mag. Johannes Erici Kilander. Född i Söderby, Kihla socken, i Nov. 1637. Fadr. Eric Jansson, bonde, höll honom i Sala och Westerås skolor. Wistades ifrån 1660 wid acad. till 1672, då han blef Magister. Hade länge förnäm condition och nämnes äfwen för Docens wid academien. Philos. Adjunct wid gymnasium 1678. ConRector i Westerås skola 1679, men redan s. år Eloqu. Lector. Pwgd 18 Mars 1681. Höll en oratio gratulatoria för Biskop Carlsson i prestmötet 1682. Då Biskopen ansåg nyttigt för Djeknarne till öfning af declamation, att agera comoedier, åtog sig Kilander för någon tid att wara deras ledare. Parenterade öfwer Lector Rudbeckius och Biskop Brodinus. Hade namn för synnerlig flit och arbetsamhet. Rector Gymn. 1683. Död 6 Maj 1686. Blef ock sjelf med parentation hedrad.
Gift 4 Juli 1682 med Karin Essenius, Prostens i Sala dotter, f. 1659, död i stor fattigdom i Sala 7 Oct. 1750. För swärmodrens sjukdom fingo de tillstånd wigas hemma med litet sällskap. Barn: Catharina, g. m. Borgaren H. Löf i Sala; Anna, g. m. Rådmannen H. Ekholm ibid.
Skrift: Disp. grad. De Legato. Ups. 1676. 4:o.
18. Olof Rabenius. 1686. Histor. et Poes. Lector 1690. [Se Lektor i grekiska.]
19. Mag. Jacob Troilius. Eloqu. Lector 1690. Histor. Lector 1693. [Se Husby.]
20. Mag. Petrus Tillæus. 1693. Sec. Theol. Lector 1702.
21. Mag. Jacob Wagner. Född i Halmstad 1673. Fadr. Kyrkoherde kom derifrån till pastoratet i Köping. Hade enskild ledare till Upsala acad. 1684. Af särdeles affection för acad. i Dorpt, der både fader och farbroder studerat, begaf han sig dit wid tilltagande ålder, aflade wanliga specimina och blef promov. Magister 12 Sept. 1699. Gjorde derpå en resa till Tyskland, men hemkom snart och antogs till Secreterare af Kongl. Rådet Grefwe B. Oxenstierna. Med hans starka recommendation wände han sig 1701 till Consist. i Westerås att winna befordran wid lärowerket. Utnämdes 1702 till Eloqu. och Poes. Lector, som af Konungen följ. år stadfästades. Pwgd 19 Sept. 1703. Parent. öfwer Lector Schult 1712. Rector Gymn. 1704, 1708 och 1713, men sista gången räckte lifstiden icke längre till än att mottaga styrelsen. Mera finnes icke om honom antecknadt än det, att han war stadd i Kihla prestgård, då han blef död en söndag 14 Febr. 1714.
Gift 15 Nov. 1703 med Maria Tilas, dotter af Kyrkoh. i Catharina församling i Stockholm Mag. Er. Tilas och Domprosten Dwans styfdotter, f. 1684, omgift med Ryttmästaren J. Segercrona, död 21 April 1757. Barn: Elisabeth, g. m. Kyrkoh. A. Wellstadius i Kallmar, Upsala stift; Märtha, g. m. Prosten i Håtuna ibid. Mag. A. J. Grundel; Eric Crispin, Revis.Secreterare med StatsSecreterare titel, adlad Segercrona; Catharina, g. m. Secret. i Reductions- och Liquid.Commissionen J. Bjurman; Nils, okänd.
Skrift: Disp. grad. De obligatione civium ergo Principem. Dorpati 1698. 4:o.
22. Mag. Daniel Juslenius. Född i Finland och Wirmo socken 10 Juni 1676. Fadr. af lika namn Kyrkoherde. Stud. wid Åbo acad. 1691. V. Acad.Secreterare 1702. Phil. Mag. Primus 1703. Philos. Adjunct 5 Sept. 1705. Ord. Secreterare 26 Febr. 1707. Lingu. Oriental. Professor 15 Sept. 1712. Confirm. 28 Nov. s. å. Måste 1713 med hela acad.-staten fly undan Ryssarnes infall till Swerige och stadnade utan tjenst i Stockholm inpå året 1715. Consist. i Westerås hade då till Eloqu. och Poes. Lector efter Wagner utsett Mag. Gust. Herdman, som slutligen blef Pastor i Glanshammar, men Regeringen utnämnde Professor Juslenius, som straxt tillträdde. Rector Gymn. 1717. Pwgd i Westerås 18 Oct. 1720. Orator wid jubelfesten 1721. Wisade sig i tjensten capabel och driftig man. Hade mycken omsorg för sina landsmän, som flygtat till stiftet. I synnerhet sökte han att rädda en L. Gezelius, som af slag nedsjuknat i Westerås, men återställd omsider blef Pastor i Worö af Åbo stift. Efter slutad fred återtog han sin Profession i Ålbo. Blef tillika Finsk Pastor wid Domkyrkan 1725. Tredje Theol. Prof. 9 Aug. 1727. Andre Theol. Prof. 5 Jan. 1728. Theol. Doctor i Upsala 1732. Biskop i Borgå stift 18 Mars 1734, efter egen önskan, ty till Åbo stift hade han wid samma tid flesta rösterna. Äfwen derifrån måste han med flykten frälsa sig undan Ryssarne 1742 och kom till Stockholm, der han följ. år bewistade riksdagen och äfwen utnämndes till biskop i Skara stift 1744, sedan stiftet efter Juslenii ansökan och på befallning hållit nytt wal. Död på Biskops-bostället Brunnsbo 17 Juli 1752.
Gift 1. 1707 med Hedvig Lundberg, död 1719. Många barn, af hwilka få lefde. 2. 1730 med Catharina Schult, som dog i Ingo socken af Nyland 1775.
Skrifter: Aboa vetus et nova. Præs. J. B. Munstero. Aboæ 1700. — Consilium Dei circa salutem nostram evidens in passione Jesu. Præs. D. Lund. Aboæ 1701. — Disp. s. Ratio in assensum veritatis revelatæ deducta de Mediatore inter Deum et hominem. Aboæ 1707. — Justæ Laudes Assessoris Dicasterii Aboensis Erici Losköld 1701. [1711?] — Piæ pia memoria vitæ Rev. Episcopi J. Gezelii 1719. 4:o. — Likpredikan öfwer Kyrkoh. i Pernå P. Serlachius 1739. — De individuo cum justificante fide bonorum Operum nexu. Scaris s. a. — Finsk Orda-Boks-försök. Sthm 1745.
23. Mag. Jacob Swedelius. Eloqu. et Poes. Lector 1722. Theol. Lector 1737.
24. Mag. Johan Evelius. Eloqu. et Poes. Lector 1737. Histor. et Moral. Lector 1739.
25. Eric Morænius. Eloqu. et Poes. Lector 1739. Hist. et Moral. Lector 1740. [Se Svärdsjö.]
26. Johan Sundius. Född i Fahlun 3 Oct. 1701. Fadr. då Collega Scholæ, blef Commin. i Malung. Strängt följde honom fattigdomen genom Westerås lärohus till acad. 1721. Med conditioner förbättrades hans belägenhet och 1728 fick han med Prosten Broocmans i Norrköping söner göra en förmonlig resa till Tyskland, sedan han föregående år blifwit dertill försedd med hedrande testimonium af academiens Rector. Uppehöll sig i synnerhet i Sachsen och njöt i Wittenberg hus och disk hos Rector Acad. J. Jochius, som ock i April 1731 gaf honom godt testim. till hemresan. Tycktes nu wilja lemna studierna och engagerade sig wid Rådhusrätten i Stockholm; men utsigten der war mörk, och han återgick till förra utwägen, att underwisa privatim, till 1736, då han förordnades till Rector Scholæ i Awesta. Kallades 1737 till Westerås, att vicariera för Lector Evelius. Adj. Gymnasii och v. Matheseos Lector 1739. Ord. Eloquentiæ och Poes. Lector s. å. Rector Gymn. 1742 och 1750. Den process, som han sistn. år hade i anledning af en Rectorats-predikan, med Commin. O. Lindbom, war ganska obehaglig, men kunde för hans heder icke undwikas. Genom wänners bemödande blefwo de omsider förlikte. Hade mycken färdighet i latinet, grekiskan och wältaligheten, hwaruti han wid flera tillfällen med orationer wisade sin förmåga. Utom nedanstående talade han publice öfwer freden 1743, wid Kronprinsens resa igenom Westerås 1744, öfwer Lectoren och Prosten Nauclerus 1750 och med auledning af Prinsessan Sophia Albertinas födelse 1753. Redan s. år, utan att sjukdom eller annan twingande orsak nämnes, sökte och erhöll han tre års tjenstledighet, och 1756 genom Kongl. Resolution full frihet med lönens bibehållande, blott han förnöjde den som gjorde tjensten. Flyttade derpå till Stockholm, köpte sig ett stenhus och lefde i philosophisk stillhet. Död 20 Mars 1770.
Gift 8 Juli 1756 med Juliana Adrian, dotter af Majoren och Tygmästaren wid Artilleriet Adrian. Hon efterlefde med sonen Johan, som studerade, men blef en olycklig Peripateticus, och en dotter Juliana, okänd.
Skrifter: Panegyricus D. D. Andreæ Kalsenio dictus. Arosiæ 1751. Fol. — In sponsalia Adolphi Frederici et Ludovicæ Udalricæ. Aros. 1751. Fol.
27. Mag. Jacob Boethius, Collega Scholæ, blef v. Eloqu. och Poes. Lector för Sundius 1753. Ordin. 1756. Läste Grekiskan för Herweghr ifrån 1760. Hade lycklig gåfwa att föreläsa. Wisade i spridda stycken sin förmåga i latinska poesien. Rector Gymn. 1757 och 1763. Pastor i Grangärde 1765.
28. Mag. Johan Schedvin. 1764. Log. et Metaph. Lector 1772. [Se Svärdsjö.]
29. Mag. Olof Bergklint. Född i Westerås 9 Mars g. st. 1733. Fadr. Stads-Casseuren Valentin Bergklint. Modr. Christina Länk. Studerade flitigt i Westerås under mycken fattigdom, och prisade sjelf i synnerhet Lector Herweghr "för det han under en termins föreläsning lärde honom först att rätt tänka." Stud. i Upsala 1753. Fattigdomen nödgade honom att antaga conditioner, men derigenom bildade han ock twenne skalder, af hwilka den ene, Friherre Tilas, af döden bortrycktes innan han hann sin fulla utweckling. Den andre, Johan Gabriel Oxenstierna, glänser som en af de största stjernorna på Swenska witterhetens himmel. För att undwika de dryga kostnaderna i Upsala, sökte och wann han 1761 Magisterdiplom från Greifswald. Hans befordran gick trögt. Först Mars 1770 blef han Notarius i HofConsistorium. Sökte förgäfwes 1771 Eloqu. et Poeseos Professionen i Lund och 1772 samma tjenst i Upsala. Omsider Eloqu. et Poes. Lector i Westerås 23 Juli 1774. Tillträdde med ett tal öfwer Hertig Carls förmälning, hwilket jemte programmet skickades till hofwet. Höll latinsk oration öfwer Kronprinsens födelse 1778. Rector Gymn. 1775 och 1779. Assessor Consistorii s. år, sedan Konungen upphäft de författningar som uteslöto laici ur Consistorium. Pwgd 20 Mars 1781. Erhöll s. år nådig tillåtelse att söka något ledigt närliggande consistorielt pastorat, som skulle få innehafwas jemte lectionen. Efter twå felslagna försök, och sedan han förgäfwes anmält sig till Simtuna pastorat i Ärkestiftet, utnämdes han 4 Aug. 1783 till Kyrkoh. i Gladsax och Tomerup af Lunds stift. Prost s. å. Tillträdde 1784. Theol. Doctor 1793. Bergklint har rönt en glömska, såsom författare, hwilken han ingalunda förtjenat och ur hwilken man berömligen räddat honom genom utgifwande af hans arbeten bland classiska författares i Swenska witterheten. Hans poemer kunna med rätta räknas bland de bästa på hans tid, ehuru han som skald snart öferträffades af de många utmärkta storheter, som snart uppstego. Som konstdomare och granskare af wittra arbeten lemnade han deremot alla sina föregångare långt efter sig. Sjelf stiftade han 1758 sällskapet Witterlek i Stockholm; och war ledamot af Apollini sacra i Upsala, Utile dulci i Stockholm, Wetensk. och Witt. Samhället i Götheborg, samt från 1771 af Sällskapet Pro Patria i Stockholm. I synnerhet må dock här nämnas den ömhet och nit han såsom Lector hade för gymnasieungdomen. Ett lefwande wittne derom intill wåra dagar war framför andra hans älskade lärjunge Stamberg, som wisste så wäl gagna sig af hans underwisning, och följde hans exempel att uppoffra sig för ungdomen. Den ene war en afbild af den andre. Båda aldrig gladare, än då deras bemödande för kunskap, ordning och skick lyckades; aldrig mera sårade, mera nedslagne, än då någon förwillelse ibland de unga inträffade. Död 13 Mars 1805.
Gift 1. 18 Juni 1775 med Maria Cath. Schedin, dotter af v. Kronofogden J. Schedin och M. C. Dufwa i Leksand, f. 1757, ett fruntimmer som han icke kände, men på en wäns inrådan tog till maka, död 5 Oct. 1783. Barn: Johan Olof, tidigt engagerad på Swenska Agentens General-kontor i Helsingör; Gustaf Wallentin, död snart, sedan han inhemtat wackra kunskaper. G. 2. 9 Nov. 1784 med Fredrica Lovisa Lind, dotter af Prosten i Össeby Jöns Lind och H. E. Österman. Hon omgiftes 1808 med Prosten Is. Björk i Cimbrits och Hebbelöfs församlingar. Barn: Christina Fredrica, f. 1786; Lovisa Margareta, f. 1787; Jöns Adolf, f. 1789; Henrietta Maria Catharina, f. 1790; Helena Sophia, f. 1794.
Skrifter: Latinskt Poem öfwer Math. Lectorn A.Wahlström. Westerås 1749. — En förnöjd Swensk (Poem). Sthm 1756. — Momi Ransakning och Dom öfwer Giftermål m.m. Sthm 1758. 4:o. — Wår i Örtagården kämpande Jesus. Förestäld i en Christl. PassionsBetraktelse öfwer den Andra Acten m. m. Sthm 1759. 8:o. — Flera stycken i Öfningar af Sällskapet Witterlek 1—3 D. Sthm 1760, 1762, 1763. 8:o. — Tal om Skaldekonsten, hållit för den i Upsala studerande Westmanl. och Dala Nationen, den 7 Maj 1761. Ups. 8:o. — Diss. de habitu Linguæ Suecani in Poësi. P. I, II. Ups. 1761, 1764. 4:o. — De flesta artiklar i Norrköpings Tidningar för åren 1763 och 1764. 8:o. — ÅminnelseTal, hållne i K. Adolph Fredr. Loge d. 27 Febr. 1764 (öfwer Baron Axel Gottl. Reuterholm, H. Exc. R.R. Grefwe Thure Gabr. Bjelke och HofCanzl. Ol. v. Dalin). Sthm 1764. 8:o. — Tal wid Jakten Sophia Magdalenas aflöpande af stapeln wid Stafhälla Hamn i W. Wingåkers socken och Södermanland d. 1 Maj 1766. Sthm 1766. 4:o. — Den Allmänna Promotionsskriften 1767. Ups. 1767. Fol. — Skaldebref till en ung Herre, wid dess Inträde i werlden. Sthm 1770. 8:o. (Omtr. i Samlaren 5 D. Sthm 1774, 8:o, s. 669.) — Försök till Jemnförelse emellan Swenska Riksdaler och Riksdaler Hamb. B:co. Sthm 1770. 4:o. — Lefw. Beskrifn. om Titus, Romersk Kejsare. Sthm 1771. — Minnet af den 19, 20 och 21 Aug. 1772, firadt genom underd. Tal i Ordenssällsk. Pro Patria d. 5 Sept. s. å. Sthm 1773. 8:o. — Tankar om en GiroBanque, jemte undersökn. af en derå utkommen plan. Sthm 1773. — Wälgörandet. Skaldedikt. Belönt af Sällskapet Utile Dulci. Sthm 1774. 8:o. (Tillika ett Äreminne öfwer Directeuren wid Sw. Ostind. Compagn., L.N.O., Clas Grill.) — Afhandling om Klädedrägten, till Swar på en af K. Patriot. Sällsk. utgifwen Prisfråga. Sthm 1774. 4:o. — Tal, i anledning af D. K. H. Hertig Carls af Södermanland och Prinsessan Hedvig Elisab. Charlottas af HolsteinGottorp höga förmälning, hållit i K. Gymnasii större Lärosal d. 2 Nov. 1774. Westerås 1774. 8:o. — Sammandrag af alla wetenskapcr, till Sw. Ungdomens tjenst. Sthm 1775. 8:o. (Gjörwell har utarbetat sidd. 177—259, Bergklint det öfriga. Den utgafs äfwen, jemte twenne andra läroböcker, under den gemensamma titeln : Swenska Ungdomens Handbok. Sthm 1775. 8:o.) 2:a Upl. förbättrad, Sthm 1781. 8:o. — Tal, wid början af de Allmänna Föreläsningarne, höstterminen 1777. (Samlaren 9 D. 1777.) — Om de Studerandes fel wid fattandet af Wetenskaper, i synnerhet wid Academien. Tal af Gellert. Öfwers. Ups. 1777. 8:o. — Tal, hållit på K. Gustaf III:s Födelsedag d. 24 Jan. 1779, på anmodan insändt till K. Wet. o. Witt. Samh. i Götheborg. Götheb. 1779. 8:o. — Den Blinde. Elegie. (I K. Wet. o. Witterh. Samh. Handl. i Götheborg; Witterh. Afdeln. 2 St. 1782. 8:o.) — AfskedsTal till den Stud. Ungdomen i Westerås, hållit d. 29 April 1784. Westerås 1784. 8:o. — Jemförelse imellan Swenska och Ryska Myntwäsendet. Belönt med en Silfwer-jetton af Sällskapet Pro Patria. — Dessutom Poemer och recensioner m. m. i K. Bibliothekets Tidningar om Lärda Saker 1767, 1768; i Tidningar om Lärda Saker 1768; i Weckoskriften Aristarchus 1769; i Åskådaren 1771; i J. Simmings (Simmingskölds) Samlingar af WitterhetsArbeten, 1 St. Sthm 1771, 8:o; i WitterhetsNöjen, 3 D. Sthm 1772, 8:o; i Samlaren 1773—1778; i Nya Lärda Tidningar, 1774; i Götheborgs Hwad Nytt; i Adressen 1775, 1776; i Lärda Tidningar 1778; i Stockholms Lärda Tidn. 1780; i Upsala Tidningar, Swenska Parnassen, Saml. af Swenska Witterhetsstycken 1 D. Sthm 1789. 8:o. o. s w. — Latinska Orationer, Programmer m. fl. Småskrifter. — I Handskrift efterlemnade han: Försök till en Swensk Poetik och Fortsättning af Theaterns Grundreglor. Det förra war en fortsättning af hans begge Disputationer, den sednare förmodligen af hans Kritik öfwer Sorgespelet Habor och Signild; icke, såsom det säges i Kongl. HofClericiets Historia, af Kritiken öfwer Branders Gustaviad.
30. Mag. Daniel Ramén. 1783. Log. et Metaph. Lector 1789.
31. Mag. Olof Christian Leffler. Eloquentiæ och Poes. Lector 1789. Orator i anledning af freden 1790 och öfwer Konungens tillträde af Regeringen 1796. Rector Gymn. 1790 och 1796. Pastor i Folkerna 1797.
32. Mag. Anders Henric Stamberg. 1797. Theol. Lector 1810.
33. Mag. Reinhold Scheringsson. Född i Grangärde 1 Sept. 1759. Fadr. Pehr Scheringsson, GrufweInspektor. Modr. Maria Olofsdotter, af gammal bergsmansslägt. Begynte läsa i Fahlu skola 1770. Stud. 1783. Phil. Mag. 1788. Specim. præsid. 1789 och 1791 och s. år Eloquentiæ Docens wid Upsala acad. War en längre tid informator för GeneralConsul Gherfeldts söner i Helsingör. Besökte universiteterna i Köpenhamn och Kiel 1799. Uppförd på förslaget till Litter. Human. Adjuncturen wid Upsala acad. 1805. E. O. Adjunct ibid. 23 Oct. 1806. Förrättade Litter. Human. Professorns publika föreläsningar w. t. 1807. Gymn. Adjunct och Bibliothekarie i Westerås 24 Febr. 1808. Eloqu. et Poes. Lector 3 Febr. 1832. Tilltr. s. å. och behöll framgent Bibliothekarietjensten. Secreterare i Westerås Bibelsällskap. Adsessor Consist. 1811. Parenterade öfwer Biskopen Doctor Waller 1812. Talade 1818 öfwer Kon. Carl XIII:s död och på Oscarsdagen 1823 öfwer Kronprinsens biläger. Erhöll Professors namn och wärdighet 1829. Rector Gymn. 1814, 1820 och 1826. Tjenstledig ifrån 1831, hwarpå afsked följde 23 Nov. 1838, med bibehållande af lönen efter gällande ordning. JubelMagister 1839, närwarande wid promotionen. Stiftets Senior sedan April 1844.
Skrifter: Diss. Acad. Observationes de Philosophia recentiorum Platonicorum indolem atque originem Fanaticorum nostri ævi illustrantes. P. I, II. Ups. 1787, 1788. — Spec. Præsid. De ordine virium hominis in agendo motoicium. Ups. 1789. — De Sermonis Latini eruditas inter linguas principatu. P. I, II. Ups. 1791. — Tal i Westerås BibelSällskap 1815, tryckt i första årsberättelsen.
[Se även Steffenburgs Skolminnen.]
34. Mag. Bror Knut Bellander. Född i Tillberga 2 Juli 1803. Fadr. Lars Rud. Bellander, Kronofogde. Modr. Gustawa Muncktell. Stud. 1823. Philos. Mag. 1830. Collega i Westerås H. L. Skola 4 Juni 1831 och vicarius till anträdet 1833. V. Philos. Lector och GymnasiiAdjunct w. t. 1835. V. Eloqu. och Poes. Lector från h. t. s. å. Ordin. Lector i samma wetenskap 30 April 1839. Tilltr. s. å.
Gift 29 Aug. 1836 med Sophia Gustawa Stjernswärd, f. 21 Mars 1804, dotter af Majoren wid Norra Skånska Cavalleriet, R. Sw. O., Carl G. Stjernswärd och Anna Pettersson. Barn: Carl Knut Rudolph, f. 22 Maj 1837; Gustaf Immanuel, f. 11 Jan. 1839; Sophia Elisabeth, f. 16 Maj 1842; Bror Olof, f. 7 Febr. 1845.
Skrifter: Disp. Grad. Odarion LXXII et LXXXIII Anacreonticorum. Præs. J. Tranér. Ups. 1830. 4:o. — Oratio funebris in memoriam A. H. Stamberg, hållen wid prestmötet. Westerås 1842. 4:o.
Fotnot: Denna lection upphörde då twå theologiska lectioner inrättades.
Johannes Joh. Rudbeckius — Simon Ben. Arbogensis — Ericus Olai Arbogensis — Widichindus Joh. Grangius — Andr. Erici Wallenius.
Doctor Johannes Joh. Rudbeckius, Biskop, beslöt sjelf läsa Linguam Hebræam, emedan stat war icke uppförd för sådan Lector. Höll dertill introductions-tal de præstantia L. Hebr. och fortfor med föreläsningen till 1627, sedan Konungen anslagit lön för en ordin. Lector i detta språk.
1. Mag. Simon Ben. Arbogensis. 1628. Phys. Lector 1632.
2. Ericus Olai Arbogensis. Lemnade Rectoratet i Arboga 1631 och blef Hebr. L. Lector. Notarius Capit. in Wessmanniam s. å. Inspector öfwer Capitlets byggningar 1634. Pastor i Nora 1634.
3. Widichindus Joh. Grangius. Kom redan 1631 till Westerås att söka promotion, men blef "för sin habitus hårdt bemött af Biskopen. Han förebråddes hafwa för stor kappekraga och stora hålskor." Tillsades komma igen med förändrad klädebonad. Kom så och fick en præpositor till hjelp, men nämnes först 1633. ConRector Scholæ och Rhetorices Lector. Hebr. L. Lector 1634 och Not. Capit. in Vallibus. Pastor i Skultuna 1642.
4. Andr. Erici Wallenius. 1643. 2:dre Theol. Lector 1650.
Jonas Swen. Columbus — Gabriel Holstenius — Ericus Swenonis Scriberus — Joannes El. Terserus — Andreas Math. Alzbeckius — Ericus Andr. Salamontanus — Petrus Joan. Schottenius — Johannes Petri Arbogensis — Jacob El. Terserus — Petrus Laur. Wintherus — Johannes Sundius — Andreas Erici Thermænius — Samuel Bened. Salemannus — Johan Sewallius — Jacob Boethius — Petrus Aroselius — Olaus Nicol. Rabenius — Johan Swedberg — Gabriel Sewallius — Jacob Strangh — Nils Rabenius — Eric Sernander — Daniel Herweghr — Pehr Elof Strangh — Pehr Kraft — Johan Norman — Eric Fahlcrantz.
1. Mag. Jonas Swen. Columbus, förut Con-Lector i skolan samt Rector cantus et musices, fortfor med sednare tjensten äfwen sedan han 1623 blifwit Græcæ Linguæ Lector. Poes. Professor wid Upsala acad. 1625. Återkallades i Jan. 1630 till Westerås att disputera och få vota till Lect. Theol., men fick i detsamma kallelse och confirm. till pastoratet i Husby.
2. Mag. Gabriel Holstenius. Græcæ L. Lector 1625. Ethices et Polit. Lector 1630.
3. Ericus Swenonis Scriberus, Rector i Hedemora skola, antogs här till Mathes. Lector och Notarius Capit. in Vallibus 1630. Fick sitt husijr (logis) i Episcopi gård och lofwades 24 daler hushyra. Græcæ L. Lector 1631. Vic. Physicus 1632. Pastor i Ihrsta s. å.
4. Mag. Joannes El. Terserus. 1632. Theol. Lector 1639.
5. Mag. Andreas Math. Alzbeckius, ifrån Collegat i skolan, ConRector och Rhetorices Lector 1630. War swag i musiken, så att Lector J. Terserus måste åtaga sig den swårare underwisningen för gymnasium, hwaremot Alzbeckius biträdde honom i Grekiska Lectionen. Mathes. Lector och Notarius Capit. in Wessmanniam 1633. Græcæ Linguæ Lector 1638. Rector Gymn. 1640 och 1642. Se Past. i Skerike.
6. Mag. Ericus Andr. Salamontanus. 1641. Phys. Lector 1642.
7. Petrus Joan. Schottenius, Collega Scholæ i Westerås, blef ConRector Scholæ och wid gymnasium Rhetorices Lector 1634. Rector Scholæ och Logices Lector 1638. Græcæ L. Lector 1642 och Capitlets Notarius. Pastor i Ihrsta 1643. [Se Rättvik.]
8. Mag. Johannes Petri Arbogensis. E. Ord. Lector 1640. Sändes följande år till Kopparberget att wara v. Rector i skolan, och återkallades till Mathes. Lectionen här 1643. Græcæ L. Lector 1643 och Capitlets Notarius. Rector Gymn. 1647. Pastor i Sala 1649.
9. Mag. Jacob El. Terserus. 1649. Theol. Lector 1657.
10. Petrus Laur. Wintherus. Adj. Gymnasii och Consistorii Notarius 1655. Rector Scholæ i Westerås 1656. Græcæ L. Lector 1659. I anseende till församlingens stora behof af en god Pastor, samtycktes 1663 att han mottog kallelsen till Lindesberg. Eljest hade Biskopen flera gånger "tilltalat Lectores, att wara til freds och låta sig bruka med ungdomen, så länge de hade krafter och dona. Han war sjelf glad i sitt samwet, at han öfwer 20 år informerat ungdomen i Upsala."
11. Johannes Sundius. 1663. 2:dre Theol. Lector 1670.
12. Mag. Andreas Erici Thermænius. Aflade redan 1668 prof till Græcæ L. Lectionen och fick straxt försäkran att befordras så snart Sundius kunde komma undan, som dröjde till 1670. Härtill den störste Græcus som warit i stiftet näst efter Gabr. Holstenius den äldre. Rector Gymn. 1675. Design. Pastor i Mora 1676.
13. Mag. Samuel Bened. Salemannus. Född i Sala landsförsamling 7 Jan. 1629. Fadr. Commin., blef Pastor i Ramnäs. Studerade i Westerås och ifrån 1649 i Upsala. Reste 1659 med Prof. Jöns Terserus till Åbo och biträdde honom med den latinska Bibel-version, som han på Kongl. befallning företagit. Prom. Magister ibid. 1661. Höll Collegier wid Åbo academi 1662, men blef förbuden att dem fortsätta. For derpå till Stockholm och antog en pædagogi, men blef snart informator för unga adelsmän. Sökte 1667 i Westerås winna stadig tjenst och fick en för sina kunskaper ringa befordran, då han sattes till ConRector Scholæ i Fahlun. Pwgd s. å. War i staden mycket älskad för sitt goda sätt att behandla ungdomen, och att han, skicklig i konsten, wid högtidliga tillfällen fägnade borgerskapet med musik, hwarföre ock sammanskott af penningar gjordes för honom och hans elever. Ofta sjuklig tröttnade han wid skoltjensten och önskade sig en plats swarande mot hans insigter. Prosten Ekman skref ock för "den grundlärde mannen." Consist. swarade, att han icke borde så bekymra sig om lägenhet, utan mera att återwinna helsan, och sände honom 10 daler till medicin och respenningar. Ännu 1675 klagade han öfwer sina motgångar, äfwensom öfwer brister och oredor i Fahlu skola. Ändtligen blef han 7 Maj förordnad till Græcæ L. Lector wid gymnasium och erkändes snart efter tillträdet wara en förträfflig lärare, wärd ännu bättra lycka. Under ledigheten 1678 reste han till Fahlun för att återse sina wänner. Der nedsjuknade han och blef död 18 Aug. s. å. Begrofs ibid. men fick parentation i Westerås.
Skrift: Disp. Grad. De caussa exemplari. Aboæ 1661. 4:o.
14. Mag. Johan Sewallius. 1678. Theol. Lect. 1684.
15. Mag. Jacob Boethius. 1684. Tillika Rector Scholæ 1685. Afsade sig Lectionen 1687. Se Past. i Mora.
16. Petrus Aroselius. 1687. 2:dre Theol. Lector 1693.
17. Olaus Nicol. Rabenius. Född i Skerike 4 Aug. 1651. Fadr. Commin. blef Kyrkoh. i Säby. Redan af lärarne i Westerås hade han inhemtat wacker kunskap i de lärda språken, då han 1672 afgick till academien. Både derstädes och på landet uppehöll han sig med conditioner många år, utan att söka Magister-graden. Predikade några gånger med Biskopens venia, men lemnade snart all håg för presteståndet. Orerade publice i Upsala de judiciis posterorum 1677 och syntes icke önska någon tjenst. Ändtligen blef han dock såsom studiosus veteranus och efter ett märkligt prof, 1686 utnämnd till ConRector Scholæ i Westerås. Kallades kort derpå till Eloquentiæ Lector wid gymnasium och höll 25 April 1688 ett åminnelsetal öfwer Biskopinnan Carlsson, f. Swebilius Adlerberg. Hade ock föreg. år parenterat öfwer Lector och Pastor i Badelund S. Höijer. Flyttades 1690 till Histor. och Poes. Lectionen och slutligen 1693 till den Grekiska. Denna war rätta platsen för honom, att till eget nöje rätt kunna gagna med sin kunskap. Sökte icke widare befordran, utan försakade præbenden och andra anbud. Den lärde Eric Benzelius, med hwilken han brefwexlade, ansåg honom för den störste Grek i Swerige på sin tid och dedicerade till honom sina Theophrasti characteres morum, med uppmaning att utgifwa sina anmärkningar öfwer flera Grekiska auctorer. Sitt talrika bibliothek hade han i Domkyrko-tornet och tillbragte sin mesta tid att läsa och skrifwa, men utgaf icke något på tryck. War allwarsam till sinnes, saktmodig och blygsam, exemplarisk i sin gudstjenst och försummade sällan den allmänna bönestunden. Ifrån 1689 hade han wården öfwer gymnasii-bibliotheket och wille 1702 blifwa ledig derifrån, men lät öfwertala sig att fortfara dermed till dess böckerna blefwo uppställde i sitt nya rum. Rector Gymn. 1690 och 1701. Stod i synnerlig wänskap med Lector Boethius, som dock förebrådde honom hans kärlek till de profana grekiska auctorerne ända till bitterhet; men de förliktes igen. Knappa woro hans wilkor, i synnerhet till böckers inköp. Wid 1700 war han så betryckt, att Biskop och Consist. tänkte på någon utwäg till hans hjelp. Att han ej 1708 erhöll Grek. professionen i Upsala, war för academien en stor förlust. I stadens brand 1714 led han stor förlust, äfwen på böcker och handskrifter. Han hade då ett grekiskt Lexicon färdigt till trycket, men det blef eldens rof. De sednare åren sjuklig hade han någon tid Mag. Anagrius till vicarie. Hans angelägnaste försorg war att erhålla en god efterträdare, hwartill han föreslog Rector i Awesta Magn. Arosén. Men som mannen ansågs gråaktig, wille de andra Lectorerne ej hafwa honom till kamrat, föregifwande att han ej wore fullt wuxen platsen, hwarpå Rabenius till protocollet yttrade: Jag wet intet om han kan så mycket som I, mine herrar, men att han kan mer än jag, det wet jag. Död, warande Senior wid gymnasium, 22 April 1717. På sotsängen läste han sina greker, serdeles Lucianus.
Gift 13 Jan.1688 med Margareta, Rådmannen i Westerås Lars Anderssons dotter, f. 1661, död 11 Juli 1698. Barn: Nils, Past. et Præp. i Stora Tuna; Carl, död studerande; Christina, g. m. Fänriken Fr. Wagnström i Thortuna.
Ett eller annat Program och några Grekiska vers finnas tryckta efter honom.
18. Mag. Johan Swedberg. 1718. 2:dre Theol. Lector 1729.
19. Mag. Gabriel Sewallius. 1729. 2:dre Theol. Lector 1731.
20. Jacob Strangh. 1731. 2:dre Theol. Lector 1743. [Se Fellingsbro.]
21. Mag. Nils Rabenius. 1744. 2:dre Theol. Lector 1745.
22. Mag. Eric Sernander. 1745. 2:dre Theol. Lector 1752.
23. Mag. Daniel Herweghr. V. Adj. Gymn.1749 och läste för flera. Ordin. Adjunct och Bibliothekarie 1750. Läste grekiskan ifrån 1752. Ordin. Græcæ L. Lector 1758. Läste en tid för 2:dre Theol. Lector. Ypperlig Docens, som med sitt klara och behagliga lärosätt wann stor uppmärksamhet. Talade öfwer Kongl. kröningen 1751, öfwer Biskop Kalsenius s. år och 1765 öfwer Domprosten Swedelius. Rector Gymn. 1756 och 1762. Domprost 1766.
24. Mag. Pehr Elof Strangh. 1770. 2:dre Theol. Lector 1785.
25. Mag. Pehr Kraft. 1785. Theol. Lector 1808. Lectionen i grekiskan och hebreiskan tillsattes först efter hans afskedstagande 1815.
26. Doctor Johan Norman. 1815. Död 1835. Se Past. i Skerike. Rector Gymn. 1817. Parenterade öfwer Biskop Murray 1826.
27. Mag. Eric Fahlcrantz. Vice Linguæ Græcæ et Hebr. Lector 1831. Ordin. Lector 1835. Se Past. i Skerike.
Johannes Ol. Dalekarlus — Georgius Olai Lilje — Petrus Helsingius — Gabriel Holstenius — Adolphus Er. Terserus — Nicolaus Nicol. Prytz — Laurentius Wid. Pontelius — Petrus Petri Torpensis — Claudius Laur. Sæbenius — Laurentius P. Aroselius — Laurentius Laur. Barchius — Gabriel Sewallius — Georg Holstenius — Olaus Rabenius — Jacob Troilius — Petrus Hagelberg — Jonas Salanus — Johan Emporelius — Olof Sundén — Johan Thurelius — Johan Evelius — Eric Morænius — Olof Norberg — Pehr Brunnmark — Eric Hartzell — Nils Wallwik — Eric Gustaf Borg — Jonas Reinhold Fellenius — Carl Thomas Järta — Johan Carl Wulff.
1. Mag. Johannes Ol. Dalekarlus. Född i Rättwik 27 Febr. 1696. Fadr. Commin. blef Pastor i Bro. Fattig underhölls han af slägten i Westerås skola. War 1620 Collega Scholæ i Arboga. Då Biskop Rudbeckius lärt känna hans skicklighet, kallade han ynglingen till Westerås och sände honom snart till Upsala acad. Widare till Tyska uniwersiteter, med medel af Capitlet, då han måste gifwa sin skriftliga förbindelse att framdeles tjena wid stiftets lärowerk. Studerade mest i Jena och Wittenberg. Hemkom 1624 och förordnades till den Politices och Juris Patrii Lection wid gymnasium, som enligt Kongl. brefwet 17 Dec. s. år war inrättad. Blef ock straxt Capitularis och Procurator Capituli. Philos. Magister i Upsala 1625. Reste åter utrikes att studera juridiken. Efter ett kort hemmawistande widare till Holland och England 1628. Hemkom i Oct. och återtog sin lection. Kallades 1630 till Referendarie i Kongl. Canzliet, men undanbad sig och blef Assessor i Åbo Hofrätt, äfwensom Juris Professor wid acad. ib. War ock UnderLagman i Finland för RiksR. J. Schytte. Häradshöfding i Örbyhus Län 1646. Den förste RevisionsSecreterare 1647. Adlad 1649 med namnet Stjernhök, i anledning af Hökeberget wid Rättwiks Capellansgård, der han i sin ungdom så gerna betraktat stjernorna. Förlorade mycket af synförmågan omkring 1658. Sökte läkare i Holland, men förgäfwes, och blef blind. Fick titel af HofRåd 1666. En ganska lärd man, med stora själskrafter och mycken arbetsamhet, äfwen efter synens förlust. Död i Stockholm 25 Juni 1675. Jordfästad i Storkyrkan med predikan af ÄrkeBiskop Swebilius, men liket nedsattes sedan i Bro kyrka.
Gift 15 Aug. 1631 med Catharina Apelbom, dotter af Commissarien A. Apelbom till Söderby, f. 1609, död Sept. 1668. Barn: Andreas, Assessor i Dorpts Hofrätt; Johan, President i CommerceCollegium; Olof, Secreterare ibid.; Carl, död ung; Catharina, g. m. Greg. v. Schönfeldt, Assessor i CommerceCollegium; Anna, g. m. J. Snoilsky, som 1647 war Swensk Resident i Frankfurt; Margareta, g. m. Biskopen i Skara Doctor P. Rudbeckius.
Skrifter: Oratio de studio Politico et civili vitæ genere, habita Arosiæ 1626, 4:o. — Disp. grad. De summis capitibus doctrinæ Politicæ. Præs. O. Laurelio. Ups. 1625. 4:o. — Disp. ord. in Jus nostrum IV:ta de matutinali dono et Dote Regia etc. Arosiæ 1630. 4:o. Præfatio ad Jus Dalecarlicum in Fol. omtryckt framför Dala Lagen, utgifwen af Hadorph. — Epicedium, quo manibus Erici Petri Drivii, qui in Hollandia in Flumine Gouda submersus fuit d. XXV Aug. parentavit. Aros. 1632. 4:o. — De Jure Sveorum vetusto, Libri duo. Holmiæ 1672. 4:o. Dicterade denna skrift i pennan, warande då alldeles blind. Consist. prot. 1629 nämner, att han s. år antog Liffländska Krönikan att vertera, och skulle för versionen få 100 dalcr. Omtalas icke mera.
2. Georgius Olai Lilje. Född i Wika församling och Diskare 7 Aug. 1698. Fadren Olof Marquardsson war Bergsbrukare wid Kopparberget. Modren Karin Mattsdotter. Tog underwisning i Westerås skola till 1619, då han i sällskap med P. Helsingius och J. Columbus begaf sig till Tyska academier. Stud. i Upsala 1624. War s. år i Domcapitlets tjenst och gjorde med dess ärender åtskilliga resor. For åter utrikes och disputerade i Greifswald. Besökte Frankrike, Holland och England, då han antogs till Ledamot af WetenskapsSocieteten i London. Då Dalekarlus reste ut 1626, war Lilje hemkommen och blef efter honom Politices Lector wid detta gymnasium. Kallades wid slutet af 1627 till Stockholm, att wara Läsemästare på Riddarhuset. Skötte den sysslan till allas nöje knappt ett år, men accrediterade dermed sina landsmän så, att RiksRåden, i bref till Biskopen, begärde "en annan Politices och Histor. Professor ifrån Westerås gymnasium, som hade lust i Stockholm förblifwa och ungdomen i sådana lectionibus instruera." War Assessor i Dorpts Hofrätt 1630. Nobiliserad 1631 eller fick förnyelse på sitt gamla adelskap med namnet Stjernhjelm. LandtRåd i Liffland 1639. V. President i nämnde Hofrätt 1648. RiksAntiquarie 1649. Commissarius wid Reduction 1650. KrigsRåd 1661. Præses i AntiquitetsCollegium 1666. Död i Stockholm 22 April 1672. Begrofs i Sånga kyrka uti kopparkista. Ännu mera namnkunnig än de föregående för sitt owanliga snille, sina kunskaper, sin goda smak och muntra, ofta skämtsamma lynne. Älskare af witterhet war han den förste som utmärkte sig i Swenska poesien. Drottning Christina nämnde med synnerligt nöje denne och den föregående för sina Dalstjernor. Hans minne är tecknadt af flere och Swenska academien har låtit pregla öfwer honom en skådepenning.
Gift med Cecilia Bure, dotter af Kyrkoh. i Stockholm Lars Engelbrechtsson, död 1663. Barn: Johan Marquard, Capitaine; Georg Otto, Assessor i BergsCollegium; Gustaf, död ung. Christina, g. m. Lagman J. Sylvius.
Skrifter: Disputatio Politica. Præs. J. Trygophon. Gryphisvaldii 1625. — Magog Aramæo-Gothicus. Endast något af första bokstafwen utkom. Upsala, 4:o, utan år och ort. — Swea Måles Fatebur, första bokstafwen. Sthm 1644. 4:o. — Archimedes reformatus. Holmiæ 1644. 4:o. — Runa Suethica, utan år och ort. 4:o. — Hercules, på Swensk Heroisk vers. Upsala 1653; omtr. Stockh. 1668 och 1727. — Idyllium Anacreonticum ad D. Behmer et J. Schyttehielm, Secretarios Regios. 1653. — Protheus Rhetoricus 1654, i koppar stucken af hans son. — Westgötha Lagen med företal. Stockh. 1663. Fol. — Ulphilas seu versio quattuor Evangelistarum Gothica cum versionibus parallelis, Sueogothica, Islandica et vulgata Latina. Holm. 1671. — Anti Cluverius Gentis Gothicæ originem vindicans. Holmiæ 1685. 8:o. — Linea Garolina s. instrumentum Mathem. ad cognoscenda omnia pondera et eorum inter se proportiones. — Epistola ad Ol. Verelium de origine vocabularum Gothi et Suedi, in Commentario ad Historiam Hervaræ. Epistola ad Illustr. D. Regentes Sueciæ, tr. i Acta Lit. Suec. för år 1730. — Anti Bochartus, tr. ib. för 1638 [1738? /SZ]. — Continuatio ejusdem operis ib. s. å. — Epigrammata.
3. Mag. Petrus Helsingius. Kallas 1627 Ethices Lector. Logices Lector 1628.
4. Mag. Gabriel Holstenius. Ethices et Politices Lector 1630. Theol. Lector 1631.
5. Adolphus Er. Terserus. Eth. et Pol. Lector 1633. Theol. Lector 1640.
6. Mag. Nicolaus Nicol. Prytz, Rector Scholæ i Köping, blef Ethices och Politices Lector 1640. Notarius Capit. in Wessmanniam 1641. Rector Gymn. 1644 och 1646. Under hans förra Rectorat woro Djeknarne så förbittrade på prubban, att en af dem, Eric Longesson, tände eld på henne, hwarföre han blef religerad in triennium. Enligt sin framgent kända charakter öfwade ock Prytz här en sträng disciplin. Han klagade 1645 i Capitlet, att Nils Swarfware hade gjort käglor och klot, hwarigenom Djeknarne lockades att spela om nätterna. Nils dömdes att stå twå dagar i wapenhuset eller böta 2 R:dr. Se Past. i W. Fernebo.
7. Mag. Laurentius Wid. Pontelius. Född i Bro församling 16 Sept. 1616. Fadr. hade s. år der blifwit Kyrkoherde. Broder till RiksHistoriographen Widichindi. Kom 1637 med titel af Philos. Candidat ifrån Westerås till acad. Prom. Magister 1646. Hade redan under sin acad. curs såsom vicarius wid gymnasium läst i Hebreiskan, Historien och Poesien. Ord. Hist. och Poes. Lector 1649. Pwgd 25 Oct. 1652. Rector Gymn. 1653. Tillsades allwarligen af Episcopus och Capitlet, "att hålla hand öfwer musica, att den icke måtte aftaga igen, sedan den under förra Rector hade florerat." War af mycken duglighet, såsom hela hans slägt, men icke af helsa och uthärdande kraft. Mäster Lars Läsemästaren, säger Kyrkoboken, dog 7 Dec. 1655. Hedrades med parentation, hwartill Lector Carolinus utgaf programmet.
Gift 13 Jan. 1653 med Margareta Blackstadius, Prostens wid Stora Kopparberget dotter, som blef omgift med Ol. Moræus, Pastor i Grytnäs.
Skrifter: Disp. Grad. De viventium generatione. Upsal. 1646. — Disp. De recta juventatis institutione. Aros. 1649. 4:o.
8. Mag. Petrus Petri Torpensis. Hist. et Poes Lector 1650. Se Past. i Odenswi.
9. Mag. Claudius Laur. Sæbenius. Histor. et Poes. Lector 1663. Rector Gymn. 1668. Past. i Ihrsta 1670.
10. Laurentius P. Aroselius. Ifrån acad. Histor. et Poes. Lector 1670, utsedd dertill af Biskopen näst före hans död. Rector Gymn. 1674. Till lefnadssättet, åtminstone ibland några, kan slutas af den foglige Biskop N. Rudbeckii förmaning i Capitlet 1673, "att Lectores icke måtte så frequenter gå på källare och krogar, hwarigenom de kunde komma i förakt hos Borgerskapet, utan hålla sig ifrån sådant och taga sitt embete och respect uti akt. Wille de någon gång göra sig lustiga och glada med hwarandra, måtte de göra det i sina egna hus. Äfwenså påminnte han, att flitigt gå i kyrkan uti sina bänkar, att de också måtte wara till exempel, eljest skulle de böta pro absentia." Aroselius redan 1676 Pastor i Sala.
11. Mag. Laurentius Laur. Barchius. Inställde sig med en ståtlig recommendation ifrån RiksCanzleren 1674 och blef följande år Histor. et Poesi Lector. Ålades 1679 att censurera de carmina, som trycktes i Westerås, och ofta woro otjenliga, äfwen med errores. Hade mycket förtroende af Biskop och Colleger, så för sin kloka werksamhet som för sina kunskaper. Rector Gymn. 1680. Parenterade s. år på gymnasium öfwer Domprosten Dalekarlus. Föreslog 1680, att bref måtte afgå till nye Biskopen för att påskynda hans flyttning, emedan det war swårt wara utan ordinarius Præses, med stort answar den critiska tiden. Saknades mycket då han 1681 blef Pastor i Söderberke.
12. Mag. Gabriel Sewallius. Hist. et Poesi Lector 1681. 2: dre Theol. Lector 1688.
13. Mag. Georg Holstenius. Hist. et Poes. Lector 1688. Log. et Phys. Lector 1690.
14. Olaus Rabenius. Hist. et Poes. Lector 1690. Græcæ L. Lector 1693.
15. Mag. Jacob Troilius. Hist. et Moral. Lector 1693. Pastor i Husby 1695.
16. Mag. Petrus Hagelberg. Histor. et Morals Lector 1695. 2:dre Theol. Lector 1699.
17. Mag. Jonas Salanus. Född i Stockholm 1664, näst förrän hans fader, då Lector wid gymnasium derstädes, flyttade till Köpings pastorat. Inskrefs 1676 wid Ups.acad., der han sedan snart 20 år frequenterade. Philos. Mag. 1691. Mycket gynnad af Professor Ol. Rudbeck, som begagnade sig af honom till latinsk öfwersättning af sina historiska skrifter. Sökte 1694 en Lection wid gymnasium, som bäst passade efter hans insigter, och genom omröstning blef den honom samtyckt till wäntad ledighet, men en af de röstande fattade sjelf begär dertill, hwaremot Salanus inlade ett skarpt memorial. Nöjde sig derpå att blifwa Gymn. Adjunct och Consist. Not. 1695, men hade icke ännu tillträdt, då han med Kongl. tillstånd företog en widlöftig resa genom Danmark, Tyskland, Holland och England, mest i afseende på Nordiska Historien och Antiquiteterna. På resan anförde han Commissarien Christiernins söner, som han ock förut flera år haft under sin information. Under bortowaron erhöll han det önskade Histor. och Philos. Moralis Lectoratet, hwarpå Konungens fullmagt utföll i Sept. 1699. Då han 1700 höll sitt inträdestal på gymnas., skedde det efter program med stor högtidlighet. Ganska kunnig i nästan alla lärdomens delar hade han dock i synnerhet, likasom hans bröder, ett serdeles namn som Antiquarius. Wäl bekant med de Halliske Theologer troddes han ock wara deras satser och gudaktighetsnit tillgifwen, och kunde icke undgå namn af Pietist då han lät trycka Frankes bok, som nedanföre nämnes och hans wän Erenström hade verterat. Rector Gymn. 1703. Till litteraturens skada war han mycket sjuklig och dog redan 10 Mars 1706. Lector P. Tillæus parenterade öfwer honom.
Skrifter: Disp. Acad. Ætas aurea Hesiodi. Ups. 1686. 8:o. — Pro Grad. Monarchia
. Ups. 1691. 8:o.
18. Johan Emporelius. Histor. et Moral. Lector 1706. 2:dre Theol. Lector 1707.
19. Mag. Olof Sundén. 1707. Rector Gymn. 1710. Pastor i By 1724.
20. Mag. Johan Thurelius. GymnasiiAdjunct och Notar. Consist. 1721. Histor. och Moral. Lector 1725. Parenterade öfwer Lectoren och Prosten Öhrling 1727. Rector Gymn. 1728 och 1734. Läste en tid för 2:dre Theol. Lectorn. Pastor i By 1739.
21. Mag. Johan Evelius. Född i Westerås 15 Oct. 1696. Fadr. Eric Ericsson war Skutmätare. Modr. Christina Schult. Kallade sig Aroselius under läsetiden i Westerås. Stud. i Ups. 1716. Phil. Mag. 1728, då han hade andra hedersrummet. Anmälde sig derefter i Consist. till någon tjenst med recommend.-bref af RiksR. Baron O. Cederström, i hwars hus han conditionerade. I brist af lägenhet antog kallelse att wara E. Ord. Hof- och Drabant-predikant samt pwgdes i Stockholm 16 Juni 1730. Återkom till Westerås och mottog Notarie-tjensten i Consist. 1731. Hade ett år haft vicarius då han 1737 blef Eloqu. och Poes. Lector. Flyttades till Histor. och Moral. Lectionen 1739, då han ock war Rector Gymn. Af mild charakter, stilla och behaglig i allt sitt beteende. Uppförd på förslag till Mora pastorat efter sin swärfader, hade han såsom längre tid wäl känd i församlingen, troligen blifwit wald, om icke sjukdom hindrat honom att aflägga profwet. Fög kunde han ock af Rectoratet uträtta förrän han blef död 3 Dec. 1739.
Gift 2 Febr. 1732 med Beata Emporelius, Prostens i Mora dotter, f. 1716, död i Stockholm. Barn: Johan, HofrättsRåd i Swea Hofrätt och Ledamot i Konungens Högsta Domstol, R. N. O.; Olof, Phil. Magister och S. M. Adjunct, död 1673; Eric Chrispin, död ung.
Skrifter: Disp. De proportione membrorum Corporis Politici. P. Prior et Post. Ups. 1728. 8:o. — Kärnan af Joh. Arndts sanna Christendom. Öfwersättning. Sthm 1731.
22. Eric Morænius. 1740. Rector Gymn. s. å. Pastor i Swärdsjö 1744.
23. Mag. Olof Norberg. Från Skolrectoratet i Westerås. Histor. och Moral. Lector 1744. Rector Gymn. 1745 och 1748. Höll sorgetal öfwer Konung Fredric 1751 och begynte ifrån s. år njuta tjenstledighet. Hade då förlorat mycket af sin förra duglighet och anseende och gjorde förgäfwes flera ansökningar i Consistorium. Fick alldeles afsked ifrån Lectoratet 1755. Se Past. i Hubbo.
24. Mag. Pehr Brunnmark. V. Lector i Historien och Moralen 1753. Ord. Lector i samma lection 1758. Äfwen i Praxis en sträng Moralist för gymnasisterne. Läste länge för Prim. Theol. Lector. Rector Gymn. 1758 och 1764. Pastor i Fahlun 1768.
25. Mag. Eric Hartzell, ConRector i Westerås skola, blef Log. och Metaph. Lector 1758. Histor. och Moral. Lector 1768. Design. 2:dre Theol. Lector 1772, men förlorade touren genom Lector Gottmarks beswär wid riksdagen 1772. Bestridde dock Prim. Theol. Lectorns vices. Rector Gymn. 1760, 1765 och 1770. War ock, utan synnerligt prof, så wäl anskrifwen hos Biskop och Consist., att wid en betydlig ansökning blef han föredragen en man, som med utmärkt heder fullgjort alla partes wid prestmöten. Pastor i Stora Schedwi 1774.
26. Mag. Nils Wallwik. E. Ord. Adj. Gymnasii 1764. V. Histor. och Moral. Lector 1764. Ordin. Adjunct 1770. Ord. Hist. och Moral. Lector s. å. Höll sorgetalet öfwer Konung Adolf Fredrik 1771. Rector Gymn. 1773 och 1778. Pastor i Arboga 1780.
27. Mag. Eric Gustaf Borg. Histor. et Moral. Lector 1780. Philos. Lector 1808.
28. Doctor Jonas Reinhold Fellenius. Log. et Metaph. Lector 1807. Histor. Lector 1808. Rector Gymn. 1808, 1810, 1813 och 1818. Orerade i anledning af kröningen 1809. Domprost 1827.
29. Mag. Carl Thomas Järta. War född i Stockholm 2 Sept. 1802. Fadr. ProtocollsSecreteraren Hans Järta hade wid riksdagen 1800 afsagt sig Adelskapet, hwarföre han äfwen mistade sin tjenst. Blef efter revolutionen StatsSecreterare för Handels- och Finance-expedition, sedan i flera år Landshöfding i Dalarne och bor nu i Upsala, sedan han lemnat Chefskapet för Riksarchivet, som han i flera år till dettas stora gagn förestått. Modr. Maria Charl. Levis, dotter af Brukspatronen Th. Levis. Efter i Fahlun och Westerås inhemtade kunskaper blef han 1818 Student i Upsala. Erhöll Swenska Academiens stora pris i wältaligheten 1824. Responderade för af Prof. Grubbe utgifna swenska theser wid Kronprinsens och dess gemåls besök i Upsala 1825. Magister 1827. Vic. Histor. Lector i Westerås s. å. Ordin. Lector 15 Nov. s. å. Orerade wid Gustaf Adolfsfesten 1832. Erhöll 1838 af Swenska Acad. det af Konungen stiftade pris stort 100 ducater för ett äreminne öfwer Konungarne Gustaf II Adolf och Carl X Gustaf. Efter Patroni kallelse af Konungen utnämd till Eloquentiæ et Politices Professor Skytteanus i Upsala 22 Maj 1839. Rector Gymn. i Westerås 1831 och 1835. Ledamot af Nord. FornskriftsSällsk. i Köpenhamn 1833, af Samfundet för utgifwande af Handlingar rörande Skandin. historien 3 April 1838, af Witterhets-, Historie- och Antiqu. Acad. 29 Oct. 1839. Secreterare i Westmanlands LandthushållningsSällskap 1828—32. Afled i Upsala ganska owäntat efter stora plågor 8 Nov. 1841. En af de älskligaste menniskor, som owilkorligen drog till sig alla, med hwilka han kom i beröring. Hade stor beläsenhet, ypperligt hufwud och älskade sin wetenskap warmt. En längre lifstid hade troligen skänkt den Swenska Historiska litteraturen förträffliga arbeten. Såsom gymnasii-lärare föreläste han mera än examinerade; men hans föredrag war så intressant, att äfwen den trögaste blef uppmärksam. Ett wackert och mycket likt porträtt finnes i bokhandeln. Ett minne (af B. von Beskow) utdelades till närmare wänner och bekanta.
Gift med Sophia Albert. Enebom, dotter af Brukspatron G. Enebom och enka efter Öfwersten och Ridd. Gust. Wilh. Kuylenstierna. Död i Westerås 19 Jan. 1839. Barn: Hans Gustaf, f. 23 Dec. 1836; Carl Fredric, f. 30 Juni 1838.
Skrifter: De habitu Eloquentiæ Romanæ ex ingenio Reipublicæ intelligendo Meditamenta (pro ex.) Ups. 1822. — Opiniones Historicorum de numero incolarum Sueciæ pristinis temporibus permagno, quanam probabilitate nitantur. P. I. (pro gr.) — V. Ib. 1827—36. — These pro mun. Lect. Ibid. 1827. — Program till Jubelfestens firande i Westerås 1830. Fol. — Tal wid K. Gustaf Adolfs Minnesfest på Gymn. Lärosal 1832. Westerås 1833. 8:o. — Försök att utreda orsakerna till Dr. Christinæ afsägelse af Swenska kronan. Prisskrift i Swenska Acad. 1824 (Acad. Handl. 11 D.) — Äreminne öfwer Konungarna Gustaf II Adolf och Carl X Gustaf (Ib. 17 D.) — Några Betraktelser öfwer Kon. Carl X Gustaf och dess Regering. (Swea XIV:2.) — Recensioner i Litter. Fören. Tidning.
30. Mag. Johan Carl Wulff. Född i Westerås Aug. 1804. Fadr. Commin., sedan Kyrkoherde och Prost i Ramnäs och Sura. Stud. i Ups. 1825. Phil. Mag. 1830. Pwgd 31 Mai 1831 och Pastors Adjunct i Ihrsta. Huspredikant hos Öfwersten, R. Sw. O., Friherre Fr. v. Essen på Kaflås i Skara stift s. å. Specim. Præsid. i Ups. 1837. V. adjunct wid gymnasium s. å. V. Histor. Lector 1839. Ordin. Lector i Nov. s. å. Tilltr. 1840. Inspector öfwer Skollärare-Seminarium 1841. Talade offentligen 11 Maj 1843, då 25:te årsdagen af Konung Carl Johans kröning firades. Rector Gymn. s. å.
Gift 30 Nov. 1842 med Thorborg Cecilia Hegardt, f. 9 Jan. 1814 på Samnaröd wid Uddewalla, dotter af Possessionaten Chr. Hegardt och M. Bodell. Barn: Anna Magdalena Cecilia, f. 22 Sept. 1843.
Skrifter: Sylloge observationum in Thesaurum Græcæ Linguæ Henr. Stephani e Schedis Mss. Laur. Norrmanni in Bibliotheca Regia Acad. Upsal. adservatis. Ups. 1830. — Spec. Præsid. Circa Calvinisenum Caroli IX observationes. Ups. 1837.
Laur. M. Westhius — Olaus Ach. Salamontanus — Ericus Sw. Scriberus — Andreas Alsbeckius — Johannes Erici Norinus — Ericus Andr. Salamontanus — Joh. Petri Arbogensis — Halwardus Joh. Granagrius — Daniel Jacobi Copingensis — Laurentius Joh. Folkernius — Widichinnus Petri Granagrius — Samuel Wid. Schultin — Petrus Widich. Schult — Gustaf Elvius — Simon Nauclerus — Magnus Troilius — Andreas Wahlström — Axel Hellberg — Matthias Gottlieb Schult — Johan Westman — Carl Gustaf Awelin — Johan Petter Fröberg — Eric Bergquist — Carl Daniel Arosenius — Emanuel Gabriel Björling.
1. Mag. Laur. M. Westhius. 1623. Physices Lector 1625.
2. Mag. Olaus Ach. Salamontanus. 1627. Phys. Lector 1630.
3. Ericus Sw. Scriberus. 1630. Græcæ L. Lector 1631.
4. Mag. Andreas Alsbeckius. 1632. Græeæ L. Lector 1639.
5. Mag. Johannes Erici Norinus. Född i Nora och synes bortlaggt sitt första tillnamn Noræmontanus till åtskilnad ifrån dem, som härstammade ifrån Norberg. Ankom 1629 ifrån Westerås till Upsala och frequenterade academien flitigt till 1638, då han fullgjort allt till Philos. graden. Blef s. år E. Ord. Docens wid gymnasium och antog Classem Mathematicam att den in stilo exercera, hwarföre honom lofwades en daler i weckan. Promov. Magister 1639 och pwgd Matthiæ dag. Synes warit strängt bunden i denna tjenst, emedan han måste af Domcapitlet begära lof draga till Holbeck och predika. Mathes. Lector 1640 och Notarius Capit. in Vallibus. Förekommer i samtida handlingar såsom en man af qwickt genie och har warit en synnerlig Comicus. Död 1648. Begrofs 18 April.
Gift 1640 med Brita Pedersdotter, Kyrkoherdens i Kohlbeck P. Wikæi dotter. Genom sin oordentlighet efter mannens död och sitt andra gifte med Commin. And. Tretzius i Odenswi orsakade hon mycket missnöje och buller i Domcapitlet.
6. Mag. Ericus Andr. Salamontanus. E. O. Math. Lector 1640. Græcæ L. Lector 1641.
7. Mag. Joh. Petri Arbogensis. 1642. Græcæ L. Lector 1643.
8. Halwardus Joh. Granagrius. Född i Sörgwik, Grangärdes socken, 1609. Fadr. Jan Halvardsson, Bonde och Bergsman. Hette Bindgrius då han 1634 ifrån gymnasium ankom till acad. Uppehöll sig der länge och gjorde äfwen, efter tidens sed, en resa, eller som det wanligen kallades, wandring till Tyskland, men intet specimen finnes efter honom Kom hem 1641 och anmälde sig till tjenst wid gymnasium. Läste någon tid såsom E. Ord. Mathes. Lector och blef Ordin. 1643. Pwgd 25 Febr. 1644. War en synnerlig humorist och hade flera äfwentyr. Tilltalades 1646 i Capitlet för det han i ett "barnsöl druckit du- och brorskap med stadsens Casseur, och derofwanpå stått på bordet." Ehnrn wittnen friade honom från det sednare, fick han dock en "stark admonition, att han i en och annan måtto skulle se sig wäl före och bedja Gud om en manlig stadighet." I Oct. 1647 frågade vice Præses honom "hwilken hade gifwit öknamn på stadsens pigor, såsom Stortrafwaren, Spaken, Nippergrynet, Tittar i Guds hus, Godbettan m. fl. D. Halvardus swarade sig intet gifwit någon namn, utan Godbettan allena, när han umgicks der och bono animo. Då tillade Mag. Prytz, att det är så ett commune nomen, som unga karlar pläga nämna den de kära hålla. Likwäl war han olycklig i ägtenskapshandel. Tre gånger war han förlofwad, men blef af alla swiken. Med Prostens dotter i Köping war så nära, att det blifwit lyst och bröllopet tillagades, då hon rymde med en, som ock blef hennes man. Wid flera undersökningar derom måste den öfwergifne "lida mycken skimpt" (skymf) och dog icke långt derefter i Febr. 1648.
9. Daniel Jacobi Copingensis. Blef immediate från acad. Mathes. Lector 1649. Pastor i Odenswi 1649.
10. Mag. Laurentius Joh. Folkernius. Flyttade ifrån Rectoratet wid skolan till Mathes. Lection 1659. Detta år war den alltid allwarlige Biskop Laurelius synnerligen sträng emot sina Assessores, och de samtyckte alla till hans reglor. Den, som icke disputerade 2 gånger på året, pliktade 3 daler s. m., och Rector dubbelt, då han icke hållit hand deröfwer. Att försumma sin lexa kostade 2 öre s. m., och sedan hwarje gång dubbelt. Olydnad med långt hår skulle straffas med 10 daler k. m. Dryckenskap och oskickligt lefwerne med böter af en tunna säd och sedan med proban. Äfwen klagade Biskopen, att många hade bortlaggt kasjäckan, "som dock war en wacker och skickelig prestehabit." Folkernius war Rector Gymn. 1662 och hastigast af alla befordrad till pastorat redan 1663. Se Stora Tuna.
11. Widichinnus Petri Granagrius. Notarius Consist. 1660. Mathes. Lector 1663. Rector Gymn. 1669 och 1672. Pastor i Nås 1679.
12. Mag. Samuel Wid. Schultin, som med sin lärdom icke kunde finna en önskad plats, kom 1673 med recommendationsskrift ifrån Consistorium Acad. i Upsala och antogs till E. Ord. Mathes. Lector wid gymnasium. Snart saknades utwäg till hans underhåll, då han måste upphöra, men blef snart Pastor i Swedwi [står Schedwi].
13. Petrus Widich. Schult. Född i Westerås 16 Juli 1640. Fadren, då Lector, blef Pastor i Skultuna. Tog underwisning i Westerås till 1663, då han afgick till acad. Reste derpå till Tyskland och fick 50 daler till hjelp af Capitlets medel. Då han återkommit yttrade sig Biskopen i Consist., att han ämnat Schult, såsom den äldsta af nationen, till Phys. och Log. Lectionen, och frågade Pastor om hans afsigt. Resp.: "Han lärer gå i Stockholm och uppwakta någon tjenst wid Hofwet, emedan han ser sig intet wara färdig i den lectionen, och will heldre afstå än gå med nesa derigenom." Han undanbad sig ock den befordran och wille fortfara wid academien. War Curator nationis 1675. Ändtligen Adjunct wid gymnasinm här och Consist. Notarius 1677. Mathes. Lector och Assessor Consist. 1679. Biskopen, som dock hade goda tankar om hans förmåga, tillbjöd honom flera gånger Theol. lectionen och præbende-pastorat, men han försakade och wille aldrig blifwa prest. War nöjd med sin lott och en käck Docens i sin sak. Af muntert humeur war han rik på infällen och skämt, hwarföre ock hans Colleger hade sin lust med honom. Detta lynne kunde någon gång komma honom att förgäta wissa åligganden. Så blef han förebrådd att han icke renskrifwit sina protocoll för Notarii-tiden och såsom Rector icke wårdat gymnasii-huset, utan lät det förfalla af takdropp. Hade 1700 tre år warit Kyrkowärd och lemnade då det bestyret till Lector Rabenius. Rector Gymn. 1685 och 1699. Då han tröttnade att läsa, erbjöd sig hans systerson Odén att accordera med honom om tjensten; men han wille icke, utan begärde vicarius. Hans Colleger, liksom ledsne att han lefde så länge, frågade honom om han icke tänkte på döden? Nej, swarade han, icke förrän Konung Carl kommer hem med frid. Då han efter Pultava slag gäckades af desamme, tog han i sina moustacher och sade: "twi mig, som icke dog i fjord, då hade jag sluppit denna harm." Död Senior wid lärowerket 27 Juli 1712. Lector Wagner parenterade på gymnasium och Lector Tillæus utgaf programmet.
Gift 22 Maj 1683 med Christina Holstenius, Kyrkoh. i Husby Er. Holstenii dotter, f. 1659, död utan barn i April 1731.
14. Gustaf Elvius, v. Mathes. Lector för Schult, blef ordin. 1712. Rector Gymn. 1716 och 1723. Pastor i Norrberke 1723.
15. Mag. Simon Nauclerus. 1727. 2:dre Theol. Lector 1739.
16. Mag. Magnus Troilius, Legationspredikant i Turkiet, utn. frånvarande till Mathes. Lector 1739. Tillträdde icke personligen denna tjenst, som sköttes af den följande, dock för Troilii räkning, hwilken ock uppbar lönen. Kongl. Hofpredikant 1741. Se Past. i Husby.
17. Andreas Wahlström. Adj. Gymn. och Bibliothekarie 1739. Läste i synnerhet Mathesen för den föregående. Ord. Lector i samma Lection 1741, sedan han utgifwit och förswarat en widlöftig disputation i Geometrien. Rector Gymn. 1743. Synnerligen berömlig man, lika samwetsgrann lärare wid gymnasium och i församlingen. Rector Gymn. 1743. Död 1749. Se Past. i Skerike.
18. Mag. Axel Hellberg. 1748. Prim. Theol. Lector 1758.
[Onumr.] Mag. Matthias Gottlieb Schult. Född på Brusala boställe i Stora Tuna 16 Juni 1727. Fadr. RegimentsFältskären Jac. Schultz. Modr. Maria Margar. von Husum. Sändes 1740 till Upsala acad. men frequenterade sedan gymnasium. Efter åter någon tids wistande i Upsala afreste till Königsberg och blef der Phil. Magister 1748. Hade härtill i synnerhet studerat mathematik, theologi och oriental. språk, men wände sig nu till medicinska wetenskapen, så att han 1758 promoverades till Doctor Medic. i Upsala. Hade emellertid sökt och erhållit ett Collegat i Westerås skola, som en tid bestriddes af vicarius. Wid ankomsten ifrån acad. antog han dock heldre, att såsom v. Lector docera både Mathesen och Naturalhistorien, hwarmed han fortfor 6 år. War mycket närsynt, en svaghet, som djeknarne missbrukade med flera upptåg, då han på winteraftnar lärde dem känna stjernorna. Öfwergaf tjensten i Westerås och flyttade till Götheborg, der han blef StadsPhysicus efter Assessor Westman och war den fjerde af Westm. och Dala nation, som i oafbruten ordning innehaft den tjensten. Blef ock Assessor i Collegio Medico. En liten gubbe med allongeperuk och skarlakanskappa. De sista åren nära blind. Död 25 Febr. 1800.
Gift med Hedvig Sirenius, som dog i Götheborg 29 Oct. 1795, 67 år gammal. Då han med friska ögon, ehuru närsynt, friade, fick han korgen; men ja fick han då han war blind och hon enka.
Skrifter: Disp. grad. De animabus brutorum, Regiomonti 1748. — De visione magnitudinis corporum. Aros. 1750. — De Camphora cum oleo expresso juncta. Ups. 1758.
19. Mag. Johan Westman. Född i Westerås Nov. 1714. Son af Bokbindaren Jac. Westman och A. M. Höijer, Theol. Lectoren S. Höijers dotter. Afgick ifrån Westerås till Upsala acad. 1733 och blef der en flitig lärjunge af Profess. v. Linné och v. Rosenstein. Promov. Medicinæ Doctor 1743. V. ProvincialMedicus i Westmanland 1745. AmiralitetsMedicus i Stockholm 1749. Assessor i Collegio Medico 1750. Igenom tjenstbyte med Doctor W. Wolff Ord. Prov.Medicus i Westmanland med bibehållande af sin lön wid Amiralitetet s. å. StadsPhysicus i Götheborg 1754. För synnerlig wård af manskapet på flottan under en smittsam sjukdom 1756 wann han Konungens höga wälbehag och 500 daler s.m. af statsmedlen. Genom gåfwobref af 8 Dec. 1762 anslog han 20,000 daler k. m. att genom Consistorii försorg förräntas, och hwaraf interesset för all framtid skulle tillfalla Gymn.Adjuncten i Westerås till löneförbättring, med förbehåll, att sjelf wid första ledighet blifwa utnämnd till Adjunct med tour och befordringsrätt till Philos. Lectorat. Konungens stadfästelse derpå följde 14 Juni 1763, Capitalet utbetaltes och 1764 utnämdes han till Adjuncturen. Mathes. Lector 1766. Rector Gymn. 1767. Permitterad 1774 att med vicarius swara för tjensten. Igenom Kongl. Resolution 10 Juni 1780 alldeles tjenstfri, med afstående af 20 t:r löningssäd till den tjenstförrättande. War ledamot af Kongl. Patriotiska sällskapet, till hwilket han ock testamenterade större delen af sin qwarlåtenskap. Utmärkt war Försynens skickelse för en man af obemedlad härkomst och hans egen ordentliga werksamhet att bereda sådana tillgångar. Ädel war hans afsigt med sin disposition i förening med allmän menniskokärlek. Dock war han i synnerhet den studerande nugdomen tillgifwen, som han ock ibland annat nitfullt wisade, då han såsom Rector hade att afgöra en kinkig affär emellan gymnasisterne och stadens skeppare, dem han icke kunde förmå sig gifwa högre namn än skutförare. Död 25 Sept. 1785. Begrofs med sedan tryckt tal af Domprosten Doctor Fant. Patriotiska sällskapet uppsatte hans minneswård.
Gift 22 Nov. 1748 med Maria Christ. Fabritius, f. i Örebro 1704, enka efter Rådman S. Björling i Westerås, död utan barn i detta gifte 24 Juli 1778.
Skrifter: Disp. De Hydrope. P. I. Ups. 1739. P. II. ib. 1742. — Beskrifning på twenne märkwärdiga sjukdomar, ingifwen till Coll. Med.; tr. i WetenskapsAcad:s Handl. 1744. — Owäldiga tankar om Presttionden af Frälseståndet. Anon. Sthm 1768. 4:o.
20. Mag. Carl Gustaf Awelin. Född i Awesta Febr. 1739. Fadr. Gabriel Awelin, Casseur och Postmästare. Modr. Helena Ramzelius, dotter af Prosten i Sala. Redan 1750 Stud. i Upsala, men frequenterade sedan underwisningswerket i Westerås. Winnlade sig i synnerhet om de Mathem. wetenskaperna och blef Phil. Magister 1767. Fortsatte derpå privat information till 1770, då han antog vicariat för Apologisten i Westerås skola. V. Mathes. Lector wid Gymnasium för Assessor Westman 1773, men behöll sin tour inom skolan, så att han 1779 war supremus Collega. Ändtligen 11 Aug. 1780 Ord. Mathes. Lector och intog sitt rum i Consistorium i Oct. s. å. Rector Gymn. 1782, 1785, 1787 och 1794. Af wänligt och förnöjsamt sinne gick han sakta sin wäg, utan att wäcka stort uppseende, och kunde ej wara sträng i sina fordringar, hwarken emot Discentes eller andra. Med åldren infunno sig krämpor, som nödgade honom söka ledighet, och han lemnade för alltid Taflan, efter erhållet afsked 12 Aug. 1811, men fann sig road att stundom intaga sitt gamla rum i Consist. Död 17 Nov. 1815. Hans successor erkände hans förtjenster med ett kort tal, som trycktes.
Gift 25 Aug. 1785 med Maria Brita Brodin, dotter af v. Pastoren Sw. N. Brodin i Karbenning [se fadern] och Br. Djurman, f. 1765, död utan barn 21 Sept. 1790.
Skrifter: Disp. De inclinatione Magnetica. P. I. Ups. 1763. P. II. ib. 1767. 4:o.
21. Mag. Johan Petter Fröberg, Phys.Theor. Docens i Upsala, blef här Mathes. Lector 27 Febr. 1812. Talade 1815 öfwer den lyckligt wunna friden. Benådad med Professors namn och wärdighet 1818. Rector Gymn. 1814, 1819 och 1825. Död 1826. Se Past. i Hubbo.
22. Mag. Eric Bergquist. GymnasiiAdjunct 1815. Rector wid Westerås Högre Lärdomsskola 1816. Mathes. Lector 1827, efter att flera särskildta tider hafwa bestridt samma lection. Rector Gymn. 1829, 1835 och 1839. Pastor i Söderberke 1839.
23. Mag. Carl Daniel Arosenius. Född i Rytterne 31 Dec. 1804. Fadr. Kyrkoh. och Prost, sist i Björksta. Stud. 1823. Phil. Magister 1827. Efter erhållen venia ætatis Apologist wid Högre Lärdomsskolan i Fahlun 15 Dec. 1827. Collega i nämnde skola 30 Juli 1828. Specim. Præsid. i Upsala 1835. V. Mathes. Lector här särskildta tider 1837 följ. Pwgd i Stockholm 23 Febr. 1839. Past.ex. s. å. Ord. Mathes. Lector 29 Sept. 1840. Tilltr. 1842. Rector Gymn. 1844. Utn. Pastor i Linde 14 Nov. s. å.
Gift 28 April 1844 med Hedv. Sophia Hülphers, f. 3 Febr. 1826, dotter af Brukspatron J. D. Hülphers och Hedvig Körsner.
Skrifter: Diss. Grad. In solutionem Æquationeum Algebraicarum Disquis. P. XII. Ups. 1825. — Spec. Præsid. De soliditate columnarum. P. I, II. Ups. 1835.
24. Mag. Emanuel Gabriel Björling. Född i Westerås 2 Dec. 1808. Fadr. C. A. Björling, Rådman och Handlande. Modr. A. Marg. Lagerwall. Stud. 1826. Magister 1830. Lärare i Mathematik wid Hillska skolan å Barnängen (i Stockholm) 1831; Rector ibid. med bibehållande af sin förra lärarebefattning 1835. Mechanices Docens wid Upsala acad. 1836. Qwarstadnade dock med H. K. H. Canzlerens permission wid Barnängsskolan till hösten 1840. Speciminerade såsom sökande till Mathes. Lectionen wid Westerås gymn. med witsordet Laudatur 1840. Speciminerade såsom sökande till Mathem. infer. Professionen wid Ups. acad. med witsordet Cum laude 1842. Uppförd å förslaget till samma profession s. å. Förordnad till Mathem. infer. Docens ibid. 1843 och "för ådagalagd lärdom och med beröm witsordadt Disputations-specimen" hugnad med det ena af de båda Filénska legaterna. Utnämnd Mathes. Lector wid Westerås gymnasium 28 Febr. 1845.
Gift 5 Juli 1837 med Sophia Emilia Böttiger, dotter af Apothekaren i Westerås C. F. Böttiger och S. W. Hülphers, f. 9 Mars 1809. Barn: Anna Wilhelm. Emilia, f. 17 Maj 1838; Carl Fabian Emanuel, f. 30 Nov. 1839; Emilia Augusta, f. 14 Jan. 1842; Oscar Emanuel, f. 12 Oct., död 9 Nov. 1843; Oscar Emanuel, f. 5 Juli 1845.
Skrifter: Elementarlärobok i Algebra. Sthm 1832; 4:de uppl. med titel: Elementarlärobok i Algebra, Förra Delen. Ups. 1843. — Elementarafhandling om Logarithmer och Serier. Sthm 1833; 2:a uppl. med titel: Elementarlärobok i Algebra, Sednare Delen. Ups. 1844. — Om Uppfostringsskolan å Barnängen. Sthm 1833. — Förberedande Latinsk Etymologi. Sthm 1833. — De motu solidi homogenei, superficie quacumque revolutionis terminati, quod, sublata omni vi acceleratrici, subit quadam prcussione ad rotandum circa punctum quodlibet fixum, in axi revolutionis solidi situm, impellitur, Annotationes. Ups. 1834. — Elementarafhandling om Arithm. Bråk och Regula de tri. Sthm 1837. — De motu globuli homogenei rigidi progressivo in superficie semicylindri recti concava, ratione frictionis atque resistentiæ aëris posthabita, Dissertatio jemte Theses. Sthm 1840. (Specimen för Mathes. Lect. wid Westerås gymn.) — Allmän Proportionslära &c. (en omarbetning af Eucl. 4:e, 5:e och 6:e B.) Sthm 1840; 2:a uppl. med titel: Euclidis 5:te och 6:te Böcker med förändringar. Ups. 1845. — Calculi Variationum Integralium duplicium Exercitationes. P. I—VI. Ups. 1842. (Spec. för Mathem. Profess. wid Ups. acad.) — Calculi Differentiarum finitarum inversi Exercitat. P. I., införd i Nova Acta Reg. Soc. Scient. Upsal. T. XII. 1844. — In integrationem æquationis Derivatarum partialum superficiei, cujus in puncto unoquoque principales ambo radii curvedinis æquales sunt signoque contrario, införd i "Archiv d. Math. und Phys. von Grunert" T. IV. 1844. — En uppsats i Crelle's Journal für die reine und angewandte Mathem. B. 1844. — Om betydelsen af tecknen xy, Logb(x), Sin x, Cos x, Arc Sin x, Arc Cos x i Analytisk Mathematik (inlemnad till Kongl. WetenskapsAcademien i Stockholm 1845). — Calculi Differentiarum finitarum inversi Exercitat. P. II:a (inlemnad till Kongl. WetenskapsSocieteten i Upsala 1845.)
8. Öfrige Tjenstemän wid Consistorium och Gymnasium
Fotnot: Då ConsistoriiNotarier dels länge tillika warit Lectorer, och såsom sådana blifwit förut upptagna, dels vicarierat och biträdt med föreläsningar, men ganska få haft sin befattning allena i DomCapitlet, syntes tjenligast gifwa de förut icke nämnde här sitt rum.
Johannes Joh. Rudbeckius — Samuel Thomæ Barchius — Christophorus Petri Rathkindt — Paulus Joh. Rudbeckius — Martinus Olai Muncktelius — Andreas Petri Arhusiander — Jacobus Joh. Montelius — Samuel Dan. Westhius — Andreas Andr. Littorinus — Ericus Laur. Odenius — Olaus Ber. Björn — Samuel Petri Elfwing — Petrus Halv. Sæbinus — Ericus Aar. Aaronius — Nicolaus Wallwik — Olof Grenström — Christopher Risell — Johan Lindh — Johan Nibelius — Johan Plenning — Pehr Arosenius — Jacob Christiernin — Samuel Eckman — Zacharias Körsner — Emanuel Gustrin — Johan Eric Brandberg — Nils Jacob Funck — Michael Öhman — Johan Schröder — Lars Fredric Kihlman — Lars Fredric Kraft — Olof Senell — Elof Jedeur — Johan Schultzberg — Anton Wilhelm Dicander — Isac Norström — Nils Gustaf Törnstrand — Johan Fredric Norman — Wilhelm August Wall — Johan Wilhelm Sjöquist.
1. Johannes Joh. Rudbeckius. Adj. Gymnasii 1644. Reste utrikes 1645, och kom aldrig åter till gymnasium. Se Past. i Fahlun.
2. Mag. Samuel Thomæ Barchius. Född i Söderberke 1612. Fadr. Pastor och ContractsProst. För sina framsteg i Westerås hedrad med namn af Philos. Candidat, då han 1636 begaf sig till academien. Magister 1646. Philos. Adjunct wid gymnasium 1649. Tillika ordin. ConsistoriiNotarius 1652, en syssla, som Lectores dittills nödgats dela sig emellan, och dock beklagade sig Biskopen, att han dertill warit twungen bruka sina Amanuenser, och att det war honom sjelf ofta tungt corrigera deras scripta. Om denne säger prot., att "han war icke så capabel, hwarken till Musicam eller Notariatum", och hade derföre biträde af ConRector Rathkindt, i synnerhet med Capitlets bref. War ock af swaga kroppskrafter och länge sjuk till dess han dog 1652. Begrofs 12 Dec.
Skrifter: Diss. grad. de voluntate. Ups. 1646. — Præs. Disp. Physica de sensu in communi. Aros. 1649.
3. Christophorus Petri Rathkindt. Nämnes Theologiæ Adjunct 1649. Efter nya staten skulle. wara twå Adjuncter, men den ena upphörde snart. Mannen antogs dock egentligen för sin skicklighet att wara Rector Musices behjelplig. ConRector i Westerås 1654. [Se Ljusnarsberg.]
4. Paulus Joh. Rudbeckius. Född i Westerås 21 Juli 1632. Son af den berömlige Biskopen Doctor J. Rudbeckius. Studerade i Westerås, Upsala och Tyskland, der han i synnerhet uppehöll sig wid academier i Sachsen. Disputerade i Leipzig 1652 under Prof. Schacherus De usuris. (Omtryckt i Westerås af Lauringer in 4:o.) Kom hem 1664 och engagerades wid Rådhusrätten i Westerås. Gymn.Adjunct och E. Ord. Eloqu. och Juris Lector 1655. Denna tjenst hade ingen ordin. lön, hwarföre Lectores i Jan. 1656 "påmintes om sin lofwen, att betänka D. Paulo något för Adjunctura, som de ock åter utlofwade." Gjorde 1658 Borgmästare-tjensten i Westerås och war tillika Häradshöfding på J. Salvii wägnar. Secreterare i Götha Hofrätt 1661. Assessor 1665. Slutligen Häradshöfding i Kronobergs län. Adlad 1675. Död 1687.
Gift 1655 med Margareta Nentzelius [Det står Neutzenius, men ska nog vara Nenzelius el. Nentzelius. Där talas också om en släkting Nenzel, häradshövding, adlad Ehrenklo. /SZ], Prostens i Stora Tuna dotter och således swåger med sin broder Biskop N. Rudbeckius. Efter Assessorn hade en gård i Westerås intill sednare tid namn af Pauli gård.
5. Martinus Olai Muncktelius. Gymn.Adjunct och Notarius Consistorii 1659. Läste flitigt Hebrea Lingua och berömdes för sin blygsamhet att icke begära Lectors namn, det han dock wäl förtjent. Rector Scholæ i Köping 1660. [Står 1650. Se Säter.]
6. Cand. Andreas Petri Arhusiander. Adjunct wid gymnasium 1660. Skulle ock biträda med musiken. Flyttades till skolan i Fahlun 1662. [Se Gagnef.]
7. Jacobus Joh. Montelius. Notarius Consist. 1663 och tillika Domesticus hos Biskopen, som forgäfwes sökte öfwertala Lectores att, såsom förr, vicissim åtaga sig tjensten. Hade icke utsigt till befordran här och blef snart Commin. i Folkerna.
8. Samuel Dan. Westhius. Philos. Adjunct wid gymnasium 1663. Flyttade 1669 till Rectoratet i Arboga skola, som ännu hade temligt anseende.
9. Andreas Andr. Littorinus, Biskopens Amanuens, måste ock 1666 antagas till Consist.Notarius, då ingen bättre, i brist på lön, kunde finnas. Reste efter 1667 till academien, men kom igen och återtog tjensten för en tid. Blef Apologist i Westerås skola 1668, men snart Commin. i Norrberke.
10. Ericus Laur. Odenius. Consist.Notarius 1668. Tillika GymnasiiAdjunct 1669. Uthärdade till 1679, då han blef Pastor i Tillberga.
11. Olaus Ber. Björn. För utmärkt kunskap i de mathematiska wetenskaperna E. O. Lector 1670. Reste utrikes 1671 äfwen med commission af DomCapitlet. Återkom och fortsatte sin Lection till inpå 1673. Se Past. i Kumla.
12. Samuel Petri Elfwing. Adj. Gymn. 1672 och tillika Rector Cantus et Musices. Se Past. i Norrberke.
13. Petrus Halv. Sæbinus. Adj. Gymnasii och Consist.Notarius 1679. Pastor i Tillberga 1681.
14. Mag. Ericus Aar. Aaronius. Född i Lundby församling 6 Maj 1659. Fadr. till slut Kyrkoh. i Skinnskatteberg. Stud. i Upsala 1672. Phil. Mag. 1685. Pwgd 16 Maj 1686 i Westerås, med kallelse att wara Hofpredikant hos RiksRådet och Gen.Gouverneuren Hastfehr i Liffland, i hwars hus han synes förut warit antagen. Blef ock straxt derpå Slotts-Pastor i Riga. Återkom till stiftet 1687 och stadnade i Westerås, sedan han på hösten fått mottaga GymnasiiAdjuncturen och Consist.Notariatet med Lectors wärdighet. Utnämd Pastor wid Lifregementet efter Kyrkoherden Swedberg 1690. Tjenstgjorde ock såsom E. O. Kongl. Hofpredikant då Konungen wistades på Kungsöhr. Ordin. Kongl. Hofpredikant 1698 med innehafwande Regim.Pastors lön. Commenderades i Maj 1700 att med Regementet gå i fält. Redan wid slutet af samma år utnämd Kyrkoherde i Örebro, men fick icke njuta, blott weta sin befordran. Bortrycktes af fältsjukdom wid arméen, som camperade utanför Riga 25 Febr. 1701.
Gift 9 Nov. 1690 med Anna Bergsprång i Stockholm.
Skrifter: Disp. pro Ex. Helikialogia moralis invitæ humanæ cursum. Ups. 1683. 8:o. — Pro Gr. De utilitate ex damno. Holmiæ 1685. 8:o.
15. Mag. Nicolaus Wallwik. V. Adj. Gymn. och Consist.Notarie 1695 under Salani utrikes resa. Ordinarius i tjensten 1699. Pastor i Folkerna 1703.
16. Olof Grenström. Född i Bergsgården, Stora Kopparbergs socken, 1668. Fadr. Lars Andersson, Bergsbrukare och Senior i Bergsrätten. Ifrån 1682 påkostad wid Upsala academi sökte han theoretice känna sin faders handtering och disputerade 1691
under Prof. Norman. Men han studerade ock philosophi och theologi. Begaf sig 1696 till Tyska academier i sällskap med ofwanstående Salanus och träffas de på flera ställen tillsammans. Brydde sig icke om Magistergraden, men uppgifwes dock warit en kunskapsrik man. Hemkom 1699 och sökte tjenst wid gymnasium, men lyckades ej förr än 1703 blifwa Adjunct och ConsistoriiNotarius med denna tid åtföljande Lectors wärdighet. Ehuru icke prest, som han ock aldrig blef, uppfördes han dock af Consist. 1705 på förslag hos Konungen till Norbergs pastorat. Då det icke före brefwets afgång blef med Landshöfdingen communiceradt, upptogs det ganska illa med en skarp förebråelse. Men den snart sjuklige mannen måste för alltid stadna på sin plats. Med vicarius i tjensten ifrån 1706 uthärdade han en afmattande plåga till sin död 24 Maj 1715.
Gift 8 Dec. 1703 med Catharina Kyronius, enka efter Lectoren, des. Pastor i Köping, Mag. N. Petræus. Hon giftes 3:e gången med Prosten i Hulterstad på Öland P. Näsman. Barn: Lars, okänd; Elisabeth, uppgifwen för g. m. ÖfwerDirecteuren wid Landtmäteriet J. Faggot.
Skrift: Öfwersättning af Frankes Tractat kallad Kort anledning till en sann Christendom. Westerås 170. . Den blef efter Kongl. Senatens bref 18 Sept. 1706 indragen och alla exemplaren till Consist. inlemnade.
17. Mag. Christopher Risell. Född i Wermland, Nedre Ulleröds församling, 16 Mars 1687. Fadr. Nils Risell, då Commin., blef Kyrkoh. i Hesselskog. Stud. i Upsala 1707. Phil. Mag. 1713. War redan föregående år pwgd, kallad till Huspredikant af RiksR. Grefwe F. Wredes enkefru F. Kruus, men Biskop Iser tog straxt denne sin landsman till v. Pastor för Dingtuna och Lundby. Opponens i prestmötet 1715. Adj. wid gymnasium och Notarius Consist. 1716. Gjorde sig snart känd för kunskaper och mycken drift. Kände ock sjelf sitt wärde med pretentioner framför de äldre i stiftet. Predikade för Konungen i Westerås 1721, som hade den påföljd, att han s. år erhöll Kongl. fullmagt på Bolstads pastorat i Carlstads stift. Tilltr. 1722. V. ContractsProst och Riksdagsfullmäktig 1726. Sedan Ord. ContractsProst. Præses i prestmötet 1729. Åter riksdagsman 1740 och 1743. Kyrkoherde i Philipstad 1742. Efter flera års sjukdom död 1 Juli 1762.
Gift 19 Dec. 1719 med Maria Kalsenius, Prostens i Söderberke dotter, som dog 30 April 1771. Af barnen lefde fyra söner, som alla kommo till hederliga embeten, och en dotter.
Skrifter: Disp. De decoro in conversatione servando. Ups. 1708. 8:o. — Pro Gr. De Conclavi Cardinalium. Ups. 1712. 8:o. — Likpredikan öfwer Friherrinnan Cath. C. Kruse. Skara 1732. Fol. — Dito öfwer A. C. Kolthoff, g. m. Häradshöfdingen C. G. Löwenhielm. Skara 1740. 4:o. — Dito öfwer Christina D. Chenon, Enka efter Brukspatron P. Lindbom. Sthm 1745. 4:o.
18. Mag. Johan Lindh. V. Eloqu. och Poes. Lector under den föregåendes wistande utrikes. Notarius Consist. 1725. Tillika GymnasiiAdjunct och Bibliothekarius 1727. Kongl. Hofpredikant 1731. Se Past. i Stora Tuna.
19. Johan Nibelius. Född i Hubbo 1 Sept. 1699. Fadr. Commin. Begynte stud. i Westerås skola 1712 och fortsatte ifrån 1722 wid Upsala academi. Hade åtskilliga conditioner och ifrån 1727 hos RiksRådet Baron Wrangel. Disput. 1736 præside A. Grönwall De requisitis votorum, men afgick följande år ifrån academien, sedan han af Consist. blifwit kallad att wara dess Amanuens. Ord. Notarius Consist. efter Lector Evelius 1739. Ganska berömlig man och snart sagdt oförliknelig i sin tjenst. Begofwad med en snabb fattning, säkert omdöme och starkt minne. Jemte god insigt i det latinska och flera lefwande språk, war han så kunnig i lagar och författningar, att Biskop Kallsenius till hans heder nämnde honom Consistorii Lexicon. Dertill ganska flitig och arbetsam. Uppsatte de flesta Consistorii-expeditioner. Följde ofta på general-visitationer, då han författade protocoll och inventarier. Wid 1edighet munter och nöjsam, hwarföre han äfwen war wäl ansedd af Biskopen och kallades ofta wid hans dåliga lynne till muntrande sällskap. Sökte icke befordran till Eccles.-staten, men wäl förslag till Borgmästare- och Lands-Secreterare-beställnin-gar, alltid utan framgång. Ledsen och trött wid den mödosamma men klent lönade befattningen, fick han, efter begäran, tjenstledighet 1755 och alldeles afsked 1757. Flyttade så på sin hemmansdel i Sewalla socken, der han i enslighet och knappa wilkor med studerande tillbragte sina återstående dagar. Eganderätten till hemmanet måste han afyttra till betalning af sin i tjensten åsamkade skuld. Död 7 Maj 1771.
Gift 28 Dec. 1739 med Cathar. Tunelius, Kyrkoherde-dotter i Sewalla, som dog 24 Nov. 1750, 36 år gammal. Af 7 barn lefde: Johan Eric, JustitieRåd, adl. Palmswärd; Simon, Kyrkoherde och Contr.Prost i Stora Schedwi.
Skrifter: J. J. Schütz's inledning till de Romerska Antiquiteterna. Öfwers. Sthm 1728. 8:o. — En Christens Resa igenom steniga Arabien till Himmelen. Öfwers. Westerås 1751. 8:o. — Hübners Bibliska Frågor förswenskade. Westerås flera gånger.
20. Mag. Johan Plenning. Notarius Gymnasii och Consist.Amanuens 1744. Adj. Gymn. och Bibliothekarie 1745. Läste Theologi och åtskilligt till 1749. Se ConRect. Scholæ i Westerås.
21. Mag. Pehr Arosenius. Notarius Gymnasii och ConsistoriiAmanuens 1750. Efter långwarigt vicariat Rector Scholæ och Consistorialis 1758. Se Past. i Söderberke.
21. [Felnumr.] Mag. Jacob Christiernin. V. Notarius Consist. 1755. Ord. Notarius 1757. War den förste som utgaf Tidningar för stiftet. Med goda uppgifter och fria omdömen behålla de sitt wärde för lång tid. Pastor i Thortuna 1783.
22. Mag. Samuel Eckman. Född i Stora Schedwi 18 Aug. 1734. Fadr. Kyrkoherde och Prost. Blef tidigt Student. Phil. Magister i Upsala 1758. Antagen till Notarius Gymnasii och Consist.Amanuens s. å. Pwgd 2 Febr. 1760. Gjorde ock Cons.Notariens tjenst någon tid, men kom ej längre på denna wäg. Syssloman och Predikant wid Hospitalet i Westerås 1765. Denna tjenst hade för flera warit wådlig, och Eckman war icke af den stadga som fordrades till en sådan befattning. Genom oklok godhet och oordentlig lefnad blef han förstörd, så att vicarius måste för honom tillsättas. Berättelser om honom äro både ömkliga och löjliga. Död i misere 23 Juni 1781.
Gift 1766 med Elisabeth Maria Gother, dotter af StadsSecreteraren och Rådmannen J. Gother i Westerås, död 1773, 31 år gammal. Barn: Pehr Abraham, Phil. magister och Kronofogde i Upland. Gift 2. 1774 med Beata Regina Fortelius, LandsSecret. Assessor Fortelii dotter, död 1800, utan att komma till kännedom af sin lott i testamente, som tillfallit slägten ifrån England.
Skrift: Disp. Grad. Ad
Epistola Johannis II. Ups. 1758. 4:o.
23. Mag. Zacharias Körsner. Notarius Gymn. och Consist.Amanuens 1766. V. ConsistoriiNotarie. Pastor i Malung 1770.
24. Mag. Emanuel Gustrin. Född i Jernboås 2 Sept. 1732. Fadr., då Adjunct, blef slutligen Pastor i W. Schedwi. Scholaris i Fahlun 1741. Student i Upsala 1755. Promov. Magister 1761. Pwgd 5 Dec. 1762 och Pastors i Folkerna medhjelpare. Collega Scholæ i Westerås 1770. Notarius Gymnasii och Consist.Amanuens 1773. Notarius Consist. i Dec. s. år Honom hände, att blifwa swårt bestulen på om händer hafwande publika medel. Då han lemnat sitt rum för att spisa utom hus, fann han wid hemkomsten dörr och bureau uppbrutna och mycket penningar med flera documenter borttagne. Något derefter kom bref ifrån tjufwen, som uppgaf sig wara twå hederliga personer, af nöden drifna till utwägen, återsände några reverser och lofwade ersättning, som aldrig kom. Gerningsmannen kunde ej upptäckas. Gustrin war en skicklig och accurat tjensteman, stilla i lefnaden och nöjsam i umgänget. Begrofs i gymnasii-grafwen af Biskop Benzelstjerna.
Skrift: Disp. Grad. De latitudine eloquentiæ. Ups. 1760. 4:o.
25. Johan Eric Brandberg. Notarius Gymn. och Consist.Amanuens 1772. V. Notarius Consist. 1778. Rector Scholæ i Fahlun 1782.
26. Mag. Nils Jacob Funck. Vicar. för Eloqu. och Poes. Lectoren 1774. War så en tid wid skolan. 2:dre Adjunct wid gymnasium 1781. ConRector Scholæ 1783.
27. Mag. Michael Öhman. Notarius Consist. 1784. Pastor i Björksta 1792.
28. Mag. Johan Schröder. Född i Westerås 8 Oct. 1753. Fadr. David Schröder, Sadelmakare. Modr.Helena Flygare. Intogs i stadens skola 1763. Stud. 1775. Phil. Magister 1782. V. Collega Scholæ i Westerås 1783. Ordin. Collega ibid. 19 April s. å. Pwgd 28 Maj 1784. Vice ConRector 1785. Extra Docens wid gymnasium 1786. Läste Naturalhistorien, med uppsigt öfwer gymnasii-trädgården. Tillika Notarius Gymnasii och Consist.Amanuens 13 Oct. 1789. Not. Consist. 25 April 1792. Ledamot af Historiska Sällskapet i Upsala. Känd för nit, ordning och noggrannhet i sin tjenst. God hushållare med inskränkta begär. Med mera ledighet och längre lifstid hade han troligen efter sin smak gjort widare forskning i stiftets fornhäfder. Död 16 Mars 1795.
Gift 20 Juni 1790 med Henrica Ugla, dotter af Borgmästaren i Westerås E. Ugla och M. C. Scheffel, f. 1761, omgift med Rector i Westerås Högre Lärdomsskola A. Milenius. Barn: Johan Henric, Professor och Bibliothekarius wid Upsala academi, twilling med Magdalena, som dog tidigt; Gustawa, f. 1792, g. m. Handlanden P. A. Dahlström i Stockholm; Eric, f. 1793, en tid kontorist, olycklig.
Skrift: Dissert. Grad. De unione Ecclesiæ Reformatæ cum Lutherana Seulo XVI in Suecia tentata. Ups. 1782. 8:o.
29. Mag. Lars Fredric Kihlman. Notarius Gymn. och Consist.Amanuens 1792. Notarius Consist. 1795. Icke heller utan uppmärksamhet på gamla minnen. Pastor i Kumla 1807.
30. Mag. Lars Fredric Kraft. Notarius Gymn. och talade publice öfwer Prins Gustafs födelse 1799. Consist.Amanuens 1800. Notarius Consist. 1806. Vicar. en tid för Histor. och sedan för Mathes. Lector. Pastor i Norberg 1819.
31. Mag. Olof Senell. ConsistoriiAmanuens 1813. Tillika Gymn.Notarie s. å. V. Consist.Notarie 1814. Collega i Westerås Högre Lärdomsskola 1815, men hade vicarius och förblef sjelf wid förra befattningen. Ord. Consist.Notarie 1818. Uppehöll Mathem. Lectionen några terminer 1817—18. Pastor i Rättwik 1828.
32. Elof Jedeur. Född i Westerås 1 April 1783. Fadr. till slut Domprost, Led. af N. O. Ankom 1803 ifrån Westerås lärowerk till acad. Phil. Mag. 1809. V. Collega i Westerås Högre Lärdomsskola 1810. Ord. Collega 24 April 1811. GymnasiiAdjunct 23 Oct. 1816. Förestod skiftewis Historiska, Philosophiska, äfwen Hebreiska och Grekiska lectionerna. Uppehöll ock ConRectors-tjensten i skolan 1818—19. Lector 1823. Orator wid Gymnasii jubelfest 1824. Tjenstledig 1832. Begärde för sjuklighet och erhöll afsked ifrån Adjuncturen i Dec. 1840, med åtnjutande framgent af halfwa lönen. Wisserligen med förmåga såsom offentlig lärare syntes han dock ofta mera förlusta än werkligen gagna sina lärjungar. Ägde genie i synnerhet för satiren och skämtet. Sin talent i vältalighet och poesi har han wisat i tryck. Efter längre tids afmattande sjukdom död 25 April 1841.
Skrifter: Disp. grad. de Ethico Præceptorem Legis Naturalis sensu. Ups. 1809. 4:o. — Oratio Arosiæ habita Festo Gymnasii Seculari 1824. Aros e. a. 8:o. — WitterhetsFörsök. Fahlun 1825. 8:o. — Odeum, en samling af öfwersatta Lyriska skaldestycken. Götheb. 1832. 8:o.
[Se även Steffenburgs Skolminnen.]
33. Mag. Johan Schultzberg. Consist.Amanuens och Notarius Gymnasii 1818. Vicarierade en tid i Histor. Lectionen wid gymnasium 1819. Collega i Westerås Högre Lärdomsskola 1821. [Förekommer inte där. /SZ]
34. Mag. Anton Wilhelm Dicander. Notarius Gymnasii och Consist.Amannens 1821. Rector Scholæ i Linde 1826.
35. Theol. Lic. Isac Norström. Notarius Consist. 1826. Till anträdet 1828 gjorde tjenst såsom Amanuens och GymnasiiNotarie. Uppehöll ock Mathem. Lectionen w. t. 1834—1835, äfwensom den Historiska w. t. 1836. Pastor i Husby 1841.
36. Mag. Nils Gustaf Törnstrand. Född i Linde 3 Sept. 1803. Fadr. Nils Törnstrand, Garfware och Rådman. Modr. Brita Cath. Behm. Stud. i Upsala 1822. v. Collega Scholæ i Arboga h. t. 1823. Phil. Mag. 1827. Aflade prof för befordran i Stiftets Högre Lärdomsskola s. å. Pwgd 14 Dec. 1827, kallad till Huspredikant af Majoren m. m. Friherre J. Cronstedt på Axbergshammar. Notarius Gymn. och Consist.Amanuens 1828. Domk.-Adjunct ifrån Maj 1828. Hade det owanliga under Cholerasjukdomens utbrott att göra tacksägelse efter 30 aflidna och flera dagar i Weckan jordfästa 8 a 10 lik i samma graf. Specim. præsid. 1834. Theol. Candidat 1837. Past.ex. 1838. Hade Pastoralwården 1838. Benådad med extra ansökningsrätt till Regala pastorat 1839. Såsom Presteståndets Notarie wid Riksd. 1840, tillika Secreterare i enskilda Utskotts Pastoralafdelning. Tjenstg. Kongl. Hofpredikant 13 Nov. 1840. Const. Notarius wid Domcapitlet i Mars 1841. Befullm. Notarie 8 Mars 1843. Åter Ståndets Notarius på riksdagen 1844—45. Ledamot af Samfundet Pro fide et Christianismo 1844, och af Nordiska Fornskrift-Sällskapet i Köpenhamn 1845. Förste Secreterare i Committéen som fått sig uppdraget uppgöra förslag till pensionsinrättning för enkor och barn af Eccles. och Skolstaterna 1846.
Gift 25 Sept. 1842 med Laura Henrietta Björling, dotter af Råd- och Handelsmannen C. A. Björling i Westerås och A. C. Afzelius, f. 3 Sept. 1815, död i Stockholm 1845. Barn: Laura Gustawa, född 14 Apr. 1845, hwarefter Modren dog 30 Apr. följ år.
Skrifter: Disp. grad. Scolia saluta in Esai. XIII—XXIX. P. XXIV. Ups. 1826. — Disp. præsid. Observationes nonnullæ de Egypto antiqua Sacrum Codicem Hebræorum præcipue spectantes. P. I, II. Ups. 1834. — Högmässopredikan på 24:e Söndagen efter Trinitatis. Westerås 1839. 8:o. — Utgifwit Westerås Stiftstidningar under en följd af år. — Handlingar rörande Presteståndet 1842. Cleri Comitialis Circulair, samt diwerse Riksdagshandlingar.
37. Mag. Johan Fredric Norman. Född i Fahlun 17 Febr. 1809. Fadren Peter E. Norman, Bergslags-Kamererare. Modr. Cath. C. Apelquist. Stud. i Upsala 1827. Phil. Mag. 1833. Pwgd 20 Juni 1835 och Huspredikant hos GeneralAdjutanten, R. S. O., Grefwe C. Wachtmeister på Högla i Lunds stift. Besökte Köpenhamn på sommaren 1836. V. Adjunct wid Westerås gymnasium 1839. Underwisade tillika i de moderna språken 1840. Ord. Lärare i samma språk 14 Oct. s. å. Ord. Adjunct 22 Dec. 1841. Förestod Eloqu. och Poeseos Lectionen någon tid 1843. Äfwenså Consist.Amanuensens och GymnasiiNotariens tjenst under riksdagen 1844. Åtog sig ock Theol. Lectionen h. t. s. år, w. t. 1845.
Skrift: Disp. grad. Specimina critica in libros Ciceronis de Legibus. Ups. 1833. 4:o.
38. Mag. Wilhelm August Wall. Född i Nora Landsförsamling 27 Oct. 1813. Fadr. Carl U. Wall, Secreterare och Landtbrukare, son af Kyrkoherden Wall i Näsby och Erwalla. Tog först underwisning i Örebro skola och kom ifrån Westerås gymnasium till acad. 1830. Philos. Magister 1839. V. Collega wid Högre Lärdomsskolan i Westerås i Sept. 1840 till slutet af w. t. 1841. Förestod samma tid och äfwen derefter Lärarebefattningen i Naturalwetenskapen wid gymnasium. Aflade i Dec. 1841 prof till GymnasiiAdjuncturen. Ord. Lärare i moderna språk 25 Maj 1842 och fortsatte derjemte underwisningen i Naturalkunskapen ännu w. t. 1845.
Skrifter: Lyriska Dikter. Ups. 1840. — Den Christna trosläran, i motsats till den moderna Samwetsslappheten, ett bidrag till wetenskapligt bedömmande af Strauss's dogmatik, af Doctor E. Sartorius. Öfwers. Fahlun 1843. — Upsatser i Æstetik och Naturalhistoria, införda i Tidskriften.
39. Mag. Johan Wilhelm Sjöquist. Född i Örebro 3 Aug. 1812. Fadren G. Sjöquist, Apothekare, sedan brukspatron på Grönbo i Fellingsbro. Modren Anna Magd. Thomsson. Stud. i Örebro, Westerås och ifrån 1832 wid Upsala academi. Phil. Mag. 1842. Consist.Amanuens wid DomCapitlet i Westerås i Oct. s. å. Ord. Amanuens och Notarius Gymnasii 14 Juni 1843. Gjorde Consist.Notariens tjenst under riksdagen 1844—45.
Skrift: Disp. grad. Topogr. Beskrifning om Fellingbro socken. Ups. 1842.
