Paulus Arvidi — Johannes Brynolphi — Canutus Alberti — Gertrud Ivardi — Daniel — Petrus — Nicolaus Erici — Petrus Jacobi — Petrus Andreæ — Enewardus — Olaus Petri — Olaus Nicolai — Andreas Petri Tunensis — Walerianus Laurentii Cuprimontanus — Ericus Swenonis Roslagius — Andreas Erici Dalekarlus — Ericus Swenonis Scriberus — Nicolaus Johannis Rudbeckius — Olaus Erici Schult — Elavus Andreæ Skragge — Gabriel Erici Holstenius — Olaus Berelius — Nicolaus Rabenius — Andreas Sandel — Petrus Ugla — Carl Forslind — Nils Eric Netzel — Abraham Netzel — Johan Häggblad — Pehr Pehrson Swedelius.
1. Paulus Arvidi. 1208. Denne och de tre följande äro uppgifna af Doctor Ugla i Disput. de Præfectura Næsgardensi, men utan att något bewis anföres, i synnerhet nödigt för så aflägsen ålder. Den första Canonicus i detta Stift har Utg. icke funnit förr än wid 1295 och den af s. k. Rurales. Orimligt uppgifwer Ugla i sin Disp. de Præfect. Næsgard. en sådan redan för 1208. Wäl hade Legaten Wilhelmus Sab. föreskrifwit, men Påfwen Alexander klagade 1258 i bref till Ärkebiskopen i Upsala, att det ej blifwit werkstäldt, och befallde honom snart bestyra derom.
2. Johannes Brynolphi. 1250. Nämnes ock Canonicus, som allsicke är troligt.
4. Gertrud Ivardi. Curatus in Hennemor och Canonicus 1361.
5. Daniel eller "Herr Daan i Hennemora" wittnar i ett säljebref af Långshyttan på Kopparberget till Biskop Olof i Westerås 1427. Förekommar ock 1437.
6. Petrus in Hennemora Ecclesiæ Curatus 1475, såsom wittne i Biskop Lydikas insticktelsebref af Præbenda Patronorum Sueciæ.
7. Nicolaus Erici, "Klerker i Henemora" fick 1501 fastebref å en ängslott wid då påstående ting, köpt af hustru Ingeborg Jönsdotter.
8. Petrus Jacobi har här blifwit död 1502.
9. Petrus Andreæ bewittnade 1504 Elin Jonsdotters testamente till Husaby kloster. En Peder, Kyrkoprest härstädes, bortsålde med socknens samtycke 1516 en kyrkans gård till Knut i Gylle, Tuna socken.
10. Enewardus är antecknad såsom siste Catholske Pastor härstädes 1516, och kan möjligen då hafwa lefwat här, ehuru nära han stöter inpå den föregående. Uppföres ock såsom Canonicus och tillika Pastor i Folkerna församling.
11. Olaus Petri, äfwen nämnd Wibberbonius, uppgifwes för Kon. Gustafs Hofpredikant 1526 af Westén, som har mycket att säga om honom med föga säkerhet. Säges hitkommit 1531 och dött 1541. War af olika tänkesätt med de missnöjda presterne i Dallaget, och måste lida mycken oro och wåldsamhet af Dalkarlarnes upproriska rörelser, då de icke ifrån plundring skonade dem, som höllo med Konungen.
12. Olaus Nicolai, förmodligen samme man, för båda följande åren, ehuru icke först utförd med fadersnamnet. War 1544 wid häradstinget och klagade öfwer en pantsatt ängs borttagande ifrån kyrkan, utan att lånet blifwit betaldt. "Oloff Nijlson Kyrkiherrin", också närwarande på tinget 3 Febr. 1547, wittnade "med hand å laghbokin" om köpet af en tredjedel i hemmanet Källwiken. I gamla matriclar står ock en Olaus 1554, men är tydeligen missläset af Rudbecki Memoriale, der han utdragit andra strecket af a så långt ned, att det nog liknar g för en owarsam läsare.
13. Lika så orätt har de gamlas D blifwit läset för P och denne Pastor kallad Palemannus, hwarföre Sahlstedt i sitt Tuna Minnesdömme wäl må undra, hwaraf hans sockneinföding fått ett sådant namn.
Andreas Petri Tunensis, Dalemannus, igenfinnes med säkerhet först 1574, då han med Biskop Erasmus och 15 stiftets prester i Stockholm underskref några liturgiska articlar, hwarom de öfwerenskommit. Konung Johans nya mässeordning bekräftade han ock med sin underskrift 1577 således: Andreas P. V. Pastor Hennemorensis et mente et manu reverentia. Säkert betyder V. Vallensis. Men så ifrig han i början war för de nya ceremonierna, så allwarligen ångrade och satte han sig, wid närmare betänkande, deremot. Han och Ericus Ingevaldi i Orsa ansågos för de lärdaste och ypperste prester i hela Dalarne. Med wett och mannamod arbetade de emot den försökta religionsförändringen, med lika påföljd för dem sjelfwe. Andreas måste dock röna swårare Konungens onåd, ty han mistade icke blott embetet, utan ock fördes till Stockholm och sattes i fängelse, der han blef död 1579.
14. Walerianus Laurentii Cuprimontanus. Född i Warggården wid Stora Kopparberget. Fadren Lars Smältare, i en tjenst, hederligare då än på denna tid, så att modren blef omgift med Herr Lars, sedan Pastor i Ihrsta. Pwgd 1569 af Biskopen J. Ofeegh, som sände honom till Pastor Olaus i Fernebo med en skarp skrifwelse att hålla honom till ordning och lydnad, et si non obediens fuerit, significate mihi, et ego eum ita castigabo, ut mei semper meminerit. Synnerligen wäl lyckades Biskopens omsorg med honom. Orätt plägar han antecknas såsom Rector Scholæ i Westerås, men det är wisst, att 1572 war han Pastor i Ihrsta, och 1580 blef han befordrad till Hedemora, der han ock war ContractsProst. Hans namn lästes på en ringklocka, som stöptes 1585. 1590 war han Riksdagsman i Stockholm och underskref Clereciets försegling om de misstänkte Riksråden. Då Biskop Bellinus visiterade här 26 Jan. 1592 tillfrågade han församlingens edswurne män, hwad wittnesbörd de wille gifwa sin Kyrkoherde Herr Walerian? hwarpå de aflemnade om den hederlige och wällärde mannen det ståtligaste betyg, af alla underskrifwet och besegladt. Död s. år 1592.
Gift med Susanna, Biskop Ofeeghs dotter [kallas där Catharina], sedan omgift med Christopher Germundi, Pastor i Odenswi. Af barn nämnes blott Ingrid, g. m. efterträdaren.
15. Ericus Swenonis Roslagius, äfwen Rospiggius, född i Länna, Upsala stift, 1558. Fadren Kyrkoherde. Sändes på 10:de året till Upsala skola, men stud. ock på flera ställen i riket. Då pesten härjade 1581 fick han Cavalliers tjenst i Grefwinnan Cecilias hof på Haga. Wände dock snart hågen till theologien och pwgd i Skara 1582 antogs han till Capellan i Westerås, men kom efter någon tid i Biskop Oelandi hus. Denne papist sökte öfwertala honom till nya liturgien, så att han ock brukade dertill twång och lät sätta honom i arrest, hwarifrån han undkom och begaf sig till Tyskland, att fortsätta studierna. Efter tre år hemkommen antogs han, underligt nog, till K. Johans Hofprest, men tröttnade wid hoflefnaden, återgick till Westerås och sattes 1589 till Rector i Hedemora skola. Hade nu Konungens gunst, så att han 1592 befordrades till detta pastorat. Undertecknade Upsala mötes beslut 1593 såsom Contr.Prost. War ock 1594 på riksdagen i Upsala och undertecknade ständernas obligation och försäkring. Predikade i prestmötet 1621 de Creatione, af Psalm. 148. Hederlig man, arbetsam och nitisk. Hade godt anseende, men ock owänner, som kallade honom "Sidbuken" och "Bälgstinder." Död 1 Oct. 1628. Begrofs af Biskop Rudbeckius med predikan, som trycktes.
Gift 1. med Ingrid Walleriansdotter, företrädarens dotter. Af flera barn lefde en dotter, som blef gift. 2. med Anna Bagge, sedan g. m. Eric Wibyensis, Pastor i By. En orolig och okysk qwinna, hwarföre Consist. 1621 tillskref mannen, att "förmana och aga henne."
Skrifter: Spörsmål och Swar öfwer bägge Sacramenten, Dopsens och Altarens. Sthm 1606. 8:o. — Tidsfördrif om Juletid, predikan om Jesu födelse. Sthm 1618. 8:o. — En liten Tröstebok emot den timliga döden. Sthm 1621. 4:o. — En Botpredikan af Joels 11 : 12, hållen 1623. Westerås 1626. 4:o.
16. Mag. Andreas Erici Dalekarlus. Född i Orsa 1593. Fadr. war den märklige Pastorn Ericus Ingevaldi. Deponerad wid Upsala academi 1611 och war 1616 i Westerås nämnd expectant. Reste straxt ut till de Tyska academier. Hemkom promotus Magister 1619. Gjorde följ. år sitt prof i Westerås skola med läsande och disputerande, och kallas 1621 Conlector, då han wid denna nya syssla hade i lön 30 t:r säd och 30 daler penningar. Blef 1623 Rector Scholæ och tillika Logices Lector i gymnasium. 1625 Physices Lector och Gymnasii Rector. Utsågs 1627 att följa Biskop Rudbeckius på den anbefallda visitationen i Ingermanland, då han præsiderade på prestmötet i Revel och med Superintendenten N. Gaza for omkring att besöka församlingarna. 1628 Theol. Lector och Pastor i Skerikes præbende. Hedemora pastorat ansågs då redan så betydande, att 5 de mest lärda och ansedda prester i stiftet, alla Magistrar, efter Konungens befallning blefwo föreslagne, och han synes sjelf twekat, hwilken han wille tillsätta. Mäster Andreas förordnades då hit, men först på prof, och confirm. följ. år både af Consist. och Konungen. Också Prost i contractet. Predikade i prestmötet 1632. Respondens 1639. Af handlingar och bref synes han warit en rask Pastor. Hade ock mångfaldiga saker, att deröfwer begära Domcapitlets råd och utslag. Ibland annat om en piga Karin Nilsdotter, som en längre tid flackade omkring i manfolks kläder och slutligen gaf sig till soldat, då hon gick igenom mönstringen, men sedan upptäcktes. Politici kunde ej dömma henne och Consist. utslag nämnes icke. Död 2 Maj 1642.
Gift med Margareta, dotter af Herr Boo, Kyrkoherde i Mora, sedan g. m. Capellanen i Mora Matthias Erici [kallas Matthias Simonis där]. En dotter Magdalena, g. m. Göran Fullerton wid Kopparberget och Eric Pehrsson i Hedemora.
17. Ericus Swenonis Scriberus. Född 5 Sept. 1592 i Arboga. Fadren Swen Arwidsson war stadens Syndicus. Såsom en snäll djekne sattes han till Collega och Rector Cantus i Arboga skola och blef pwgd 1614. Uppsade tjensten 1621 och wille förresa till Tyska academier, som samtycktes af Consist., och skulle få hjelp. Följande år heter det, "at han uppburit penningar att resa, men höll icke fort, plägar fria, hwar han kommer åt, hade lägrat en Borgares dotter, icke förlikt henne och fadren", hwarföre han blef suspenderad. Reste ut 1622 och war mest i Wittenberg. War hemma 1625 och tilltalades för det han "förlofwat sig med en enka i Arboga och derpå gått twå år i kost hos henne, men ryggade och lagt sig in med en annan." Skulle 1628 få presten igen, när han "flytt sig Wälb. Bror Anderssons condonationsbref, för det han vitierat hans Frustuga." Blef Rector Scholæ i Hedemora s. år, och nu begynte för honom en bättre wäg. Återkallades till Westerås 1631 och då efter prof Mathes. Lector, Capitularis och Notarius. Åtog sig ock 1632 att läsa Physicam till dess en wiss kunde komma. Kyrkoh. i Ihrsta s. år och 1633 approberad Præpositus Siendensis. Då Hedemora 1643 begärde M. Jöns Terserus till Pastor, sattes denne med flere tillika på förslaget och blef både wald och af Regeringen tillsatt. Äfwen Contr.Prost. Till lönens förbättring erhöll han 1647 Drottningens bref på all kronotionden och stadsjorden. Af en flygtig yngling blef han en stadig och aktad man. Respondens i prestmötet 1630, præsiderade 1635. Riksdagsfullmägtig 1644 och 1647. Död 17 April 1658. Begrofs 2 Maj med predikan af efterträdaren.
Gift 1628 med Brita Lydensdotter, som war i tjenst hos Ståthållaren på Strömsholm Bror Anderssons fru. Det war genom det otidiga umgänget med henne, som han förnedrat hans och hennes Nåds frustuga. Hon dog wid samma tid som mannen, och efter båda gåfwos 200 daler till kyrkan i testamente. Barn: Swen Scriberus, blef Notarie i Hedemora; Johan, nämnes Borgmästare; Olof, Mönsterskrifware; Susanna, g. m. P. Hellenius, Rector Scholæ på stället; Christina, g. m. Secret. D. Holting; en dotter, g. m. Rådmannen Olof Olsson.
18. Mag. Nicolaus Johannis Rudbeckius. Redan 20 Maj 1658 med Konungens fullmagt, som han utwerkade sig på riksdagen. Wid afflyttningen härifrån skänkte han kyrkan en silfwerkalk med patén. Se Biskoparne.
19. Mag. Olaus Erici Schult. Född i Skultuna 7 Oct. 1612. Fadr. Eric Jansson, Bonde och Nämndeman. Modr. Marg. Olsdotter. Fick första underwisningen af presterne på födelseorten och hade i Westerås synnerlig wård af den gode J. Güthraeus. Student i Upsala 1636, då han af Biskopen förde med sig namn af Philos. Candidat. Prom. Magister 1646. Pwgd 26 Mars s. år af den i swaghet mest sängliggande Biskopen. Föreg. år hade han kommit till Westerås med en grann recommendation af Kongl. Hofpredikanten Emporagrius och gjorde sitt prof till befordran i skolan. För profwet tillsades honom "10 daler ex publico och 12 daler som för enebär och nötter colligerade woro af scholares." Blef då ConRector och åtog sig äfwen att instruera ungdomen i musik, hwaruti han hade serdeles insigt. Matheseos Lector i gymnasium 25 Sept. 1648 och flyttades 1649 till Eloqu. Lectionen. Rector Gymnasii 1650. Kyrkoh. i Swärdsjö 1653. War Præses i prestmötet 1653 och predikade 1654. I April 1662 kom Hedemora församlings kallelse för honom och bref till Consist. om "dess föreskrift till Öfwerheten, at de dermed sin lycka kunde försöka och förebygga alla pericler, som wid hofwet kunde stå att befrukta." Regeringen gaf honom fullmagt 10 Maj s.å. Tilltr. 1663 och war Riksdagsfullmägtig 1664. Nämndes i Domcapitlet "en wäl meriterad man." Död 15 Mars 1669. Begrofs med sedan tryckt predikan af Prosten L. Ferneboensis i Tuna.
Gift 1. 2 Juli 1648 med Elisab. Jeremiæ, Kyrkoherdens i Dingtuna dotter, död 1650. 2. 13 Juni 1652 m. Elisabeth Stiernman, dotter af Prosten i Thorstuna, Upsala stift, Mag. O. Bothniensis, omgift med Mag. N. Dwan, sist Domprost i Westerås. Af 12 barn, som togo namnet Schultin: Olof, slog sig efter studier till statum politicum, död i Revel 1687; Nicolaus, Pastor i Romfartuna; Margareta, g. m. Pastores i Swedwi Simonius och Schultenius; Anna, g. m. Biskopen J. Brodinus och ÄrkeBiskopen Spegel; Elisabeth, g. m. Prosten J. Kolmodin i Nysätra; Christina, g. m. Prosten J. Phoenix i Östergöthland; Justina, g. m. Juris Professoren och Lagmannen Joh. Reftelius.
Skrift: Likpredikan öfwer Prosten E. Sahlamontanus i Munktorp 1663.
20. Mag. Elavus Andreæ Skragge. Född i Grafwa socken i Wermland 21 Sept. 1617. Fadr. Anders Larsson Skragge, en fattig men rask Underofficer i K. Gustaf Adolfs krig. Sonen hade i ungdomen fata duriora. Blef skrifwen till utskottssoldat, rymde, gaf sig att studera och stadnade slutligen såsom Informator hos Stallmästaren Reuterkrantz på Strömsholm. Student i Upsala på 1640-talet, och under det han sökte Magistergraden blef han pwgd i Westerås 5 Oct. (25 Jan.?) 1653, kallad af RiksAmiralen Grefwe Gabriel Oxenstierna, att predika i dess hof. Promov. Magister 1655. Kongl. Hofpredikant 16 Dec. 1661 och uppwaktade Enkedrottningen Hedvig Eleonora. Då Cons. 1663 hade föreslagit Lector Jon. Holstenius till Mora pastorat, och han äfwen af Regeringen dertill blef utnämnd, klagade Herredags-männen i Stockholm, att mannen icke hördes i deras kyrka. Straxt erbjöds dem Hofpred. Skragge, som antogs och fick sin fullmagt 7 Sept. 1664. Tilltr. 1665 och blef Prost öfwer Österdalarne 1667. Med beröm omtalad öfwer hela Dallaget blef han enhälligt kallad hit 1669 och af Regeringen med collationsbref försedd 19 Sept. s. å. Ankom 1671. I prestmötet 1674 præsiderade han tillika med Prosten Moæeus i Munktorp för Biskop R. Rudbeckii Disput. de Panoplia militis Christiani. War ock här ContractsProst. Wisade sig i Mora en nitisk ledamot af den Commission, som ransakade och dömde öfwer det namnkunniga trollwäsendet, och uppsatte deröfwer en relation, som han ock i kyrkoboken införde. Ådagalade derwid lika så liten upplysning och moderation som de andra, men må ursäktas, då han följde sin öfwertygelse. Äfwen i Hedemora war han uppmärksam emot widskepelser, och brukade flitigt bönerna deremot i gudstjensten. För öfrigt också i allt annat samwetsgrann. Illa beswärad af en egensinnig Capellan, som han sjelf befordrat, men högeligen hugnad af en ledare för sina söner, som 15 år war i dess hus och bemöttes med faderlig kärlek, neml. O. Kalsenius, Biskopens fader, som han för sin del recommenderade till Söderberke. Död 23 Aug. 1691.
Gift 1. 1655 med Catharina Walenius, f. 1626, död 6 Maj 1675. 2. 1676 med Elisabeth Neuman, enka efter Kronofogden Th. Jedeur och förmodligen dotter af Kronofogden J. Nyman. Hon efterlefde på sin egendom nära staden, men hade den olyckan att gården förstördes af wådeld. Barn med den förra: Gabriel, Superintendent i Liffland; Samuel, Archiater, adlad Skraggenstierna, hade warit Kon. Carl XII:s Lifmedicus och med honom i Bender, död i Hamburg 1718; Andreas, Pastor i Ljungby i Skåne; Elof, Tullinspektor i Fahlun; Anna Christina, g. m. den följande; hade ock en dotter Ingeborg, men okänd.
Skrifter: Oratio Magnificæ et præclaræ illius Philosophiæ encomium. Ups. 1649. 4:o. — Likpredikan öfwer Häradshöfdingen Eric Erlandsson Norenius 1679. Stockh. 1681. 4:o.
21. Mag. Gabriel Erici Holstenius. Född i Stora Schedwi 1632. Fadr. Kyrkoherde, af de berömligaste i sitt stånd, som tidigt dog ifrån de många sina. Få prester i detta stift hafwa haft de natursgåfwor och anlag med tillräckliga medel att drifwa sina studier, som denne, men ock få, som med hans flit och lugn sökt mognad, förrän de welat winna hedern. Inskrifwen wid Upsala acad. 1649 återkom han till Westerås och begagnade föreläsningarna i gymnasium till 1652. Hans första specimen war, att han 1661 responderade för Superintendenten J. Gezelii inauguraldisp. de peccato. Disp. åter pro ex. 1669 och s. år efter wanligt prof antagen till Rector i Westerås skola samt Adsessor Consistorii. Hade dittills såsom Academicus warit handledare för Landshöfd. sedan RiksRådet Ernst Creutz's son. Logices och Physices Lector i gymnasium 1670 och pwgd Thomæ dag 1671. Under allt detta fortsatte han sina egna lärdomsöfningar, disput. pro gradu 1672 och s. år 12 Dec. promov. Magister, såsom Primus, då han jakande beswarade den af Acad.Secret. Micrander framställda Magisterfrågan: an honores merito sint affectandi? Andre Theol. Lector och Pastor i Hubbo præbende 1679. Rector Gymnasii 1673 och 1680. Af Mora församling kallad till Pastor och af Konungen utnämnd 1683. Wid tillträdet Prost för sig och de närmaste församlingarna. Dagen efter Prosten Skragges död kommo till Consist. utskickade ifrån Hedemora, att till Pastor föreslå och begära antingen K. Hofpredikanten Swedberg eller Kyrkoh. Dwan eller Lector Boethius. Skragges son ansågs alltför ung, mågen Holstenius war sjuklig, gick med krycka, predikade sittande och församl. trodde sig derföre icke blifwa med honom belåten. Detta oaktadt, hwad som är obegripligt, om det än före dödsfallet war planeradt, twå dagar derefter är Konungens fullmagt för Prosten Holstenius daterad, Höjentorp 26 Aug. 1691. Mottog pastorat och Prosteri 1693. Liknade alldeles sin swärfader i pietet och allwar. Hade ock samma ledsamhet af en stel och egensinnig Capellan, som, "då han candide blef admonerad in privato om sina fel, fulminerade aperte på Prosten igen." Beswären öfwer honom i Consist. woro nog swåra. Ehuru han icke lefde nog länge för att känna högsta tyngden af Konung Carls tid, klagade han dock: "Här öses nu så tjockt och ohörligt med contributioner, och det af nya titlar, att nästan otroligt är. För mig allena får jag mot 9 stycken." Död på Långfredagen 30 Mars 1700.
Gift 1. 18 Jan. 1672 med Maria Jernstedt, dotter af Rådmannen i Westerås Jacob Hindersson, död i Maj s. år, 16 år gammal. 2. 8 Jan. 1674 med Anna Christina Skragge, företrädarens dotter, f. 1657, omgift med Bergsfogden Leonh. Rothof och död i Dec. 1742. Barn: Elof, Professor, Past. et Præp. i Husby; Gabriel, Provincial-Medicus i Westmanland; Samuel, gick ut i fält, död i Pohlen 1705; Eric, död ung.
Skrifter: Disp. grad. De virtute morali in genere. Ups. 4:o. — Utfärdspredikan öfwer Studios. J. Hammarström. Westerås 1679.
22. Mag. Olaus Berelius. Född i Stockholm 1662. Fadren GeneralKamereraren Lars Jonsson. Modren Catharina Schoug. Efter både privat och publik underwisning i hufwudstaden begaf han sig till acad. i Upsala 1680 och hade testim. med sig äfwen af Pastor i Storkyrkan, som blef hans swärfader. Anwände sitt ringa arf till studiernas fortsättande och blef promov. Magister 1688. Lemnade derpå fäderneslandet och förwärfwade sig under widlöftiga resor i Tyskland, Holland, England m. fl., utmärkta kunskaper och lärda bekantskaper. Hemkom 1691 och antog prestembetet följande år. Ehuru af ÄrkeBiskop Swebilius högligen recommenderad hos Konungen, måste han dock wänta intill 3 Maj 1693, förrän han utnämndes till Kongl. Hofpredikant. Blef ock straxt Ordinarius och intog sitt rum i HofConsistorium. Säges hafwa wunnit Konungens utmärkta nåd, men ock, att han, beswärad af sjuklighet och melancholiskt lynne funnit tjensten tung och i anledning deraf råkat i missförstånd med sin Præses. Osäker är den uppgiften, att han efter Konungens befallning warit följaktig i kriget, men för sin swaga helsa fått dimission och straxt återwändt hem. Deremot är wisst, att han 1700 war ord. Præses wid prestmötet i Upsala, en förrättning, som troligen ingen Hofpredikant utan pastorat förr eller sedan åtagit sig. Sådant måste utsprida hans rykte och påskynda hans befordran, så att äfwen i Westerås uppmärksamhet wändes på honom. Kort efter Prosten Holstenii död hastade Biskop Carlsson i Consist. med förslagets uppsättande till Hedemora, att insändas till Konungen "af fruktan för löpare." Det skedde ock 11 April, då tre Lectores blefwo ihogkomne. Slutligen nämndes ock Hofpredikanten Berelius, ehuru en utstiftes man, och det "skulle räknas för serdeles heder och hugnad, om han kunde hjelpas till pastoratet." Detta war wäl mera en artighet emot swärfadren af Adsessorer, än en wälwilja för personen. Emellertid hade församlingen wändt sig direkte till Konungen med enhällig anhållan att få Lector Schultze, som ock war en af de föreslagna. Remiss deraf kom till Consistorium, men med flit dröjdes med swar derpå, heter det i Schultzes personalier, och så war Berelius af Konungen utnämnd. Tillträdestiden war wisst icke för handen, om icke genom öfwerenskommelse, men stadd på resa upp till orten, sjuknade han hastigt och afled i Sala 12 Aug. s. år 1700.
Gift 6 Juli 1693 med Elisabeth Cederström, Biskopen Doctor Carlssons dotter, f. 1677. Bröllopet firades på Biskopens gård Gillberga i Dingtuna socken. Af sorg öfwer sin mans hastiga död sjuk och en tid sinnesswag. Blef dock bättre och omgift med Archiatern och Landshöfd. Urb. Hjärne, och hade med honom många barn, död 1759. Barn med Berelius nämnas icke.
Skrifter: Disp. grad. De prima litteraturum origine. Ups. 1686. 4:o. — Disp. Synod. Theses quædam Theol. locum de Scriptura Sacra quodammodo illustrantes. Holmiæ 1700. 4:o.
[Anm. Den följande utpekas som ryktbar falsifikatör på Nättidningen Rötter, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Se länken. /SZ]
23. Nicolaus Rabenius. Född i Thortuna och Råby 27 Oct. 1648. Fadren, ehuru Commin., bodde der på sin egen gård och blef sedan Pastor i Säby. Efter någon skolgång sattes han 1664 uti handelsbod i Stockholm, men ledsnade derwid och återtog boken i Westerås. Student i Upsala 1671. Förrän han pwgdes 9 Febr. 1673, fadren till hjelp, måste båda gifwa sin skriftliga obligation, att han skulle wara stilla och icke ligga Biskopen på händerna, med ansökningar. Fick likwäl straxt dess recommendation till Kammarrådet Is. Cronström, att blifwa dess Husprest och dess sons Informator i Stockholm. Comminister i Munktorp 1676, som han skrifwer sjelf, endrägteligen kallad af allmogen och confirm. både af Enkedrottningen och Consist. Dermed war dock icke så riktigt. Consist. prot. säger, att han "blef anklagad för bref, som han skrifwit eller ändrat åt bönderne angående hans vocation, at lemna till Biskopen, då i Upsala. Han hade dermed lagt sig uti annors kallelse, skulle priveras officio en tid, straffas med proban och gifwa sin obligation." Blef dock sedan wid tjensten och hans goda natursgåfwor öfwerskylde de orätta konster, som han äfwen sedan mången gång brukade. Här fick han tillfälle att blifwa känd af K. Carl, hwartill han ock sjelf sökte början på ett särdeles sätt, då han, klädd i presterlig habit, gick och körde i åkern nära intill wägen, der Konungen red fram och icke kunde undgå märka honom, hwarpå följde ett samtal, som för hans qwicka swar medförde flera och snart märklig förändring i hans lefnadsskick. Att han först blifwit af Konungen kallad till Gårdspredikant wid Kungsöhr, och att predika då Hans Maj:t wistades der, är wäl uppgifwet, men torde icke wara sannt, då han sjelf och Consist. prot. icke nämner derom. Större och mera owäntad war den befordran, att han 29 Aug. 1690 blef ordin. Kongl. Hofpredikant, hwarpå han i Juni 1691 tog afsked ifrån Munktorp, flyttade med hustru, barn och husfolk till Stockholm, gjorde inträde i Slottskyrkan d. 7 och intog sitt rum i HofConsist. d. 17 s. m. Hade ock den lyckan att winna lika nåd hos K. Carl XII och war äfwen Pastor wid Lifdrabantcorpsen, då han följde med i Konungens första fälttåg emot Danmark. Om hans lustiga upptåg, så wäl derute, i synnerhet med drabanterne, som ock förut i hofwet, äro många historier, som dock troligen blifwit wäl uppstufwade. Äfwen är det sagdt, att han genom en serdeles fintlighet utwerkade sig Konungens fullmagt till Hedemora pastorat, som erhölls i Liffland i Aug. 1701. Hemkom att tillträda 1702, då han ock mottog contractets wård. Predikade i prestmötet 1704, sedan han redan 1683 warit Respondens. Men enligt trowärdig uppgift hade han af Konungen fått dispence ifrån præsidium. Onekligt är, att han jemte sitt qwicka genie hade både kunskap, skicklighet och kraft att förestå embetet, och säkert hade Konungen icke misskänt hans goda egenskaper, men utan att förringa hans werkliga förtjenster, kan dock wisas af behållna handlingar, att han med infall och gyckel, egensinnighet, häftighet och sjelftagen myndighet mången gång stötte illa församlingen och betog sig sjelf aktning och förtroende. Ett det swåraste bewis derpå gaf han 1705, då han på Mariæ Besökelsedag i sin predikan föreställde de berömliga qwinnor, som Bibeln omtalar, i jemnförelse med dem på hans tid och ort. Af en oskyldig sak tog han sig anledning, att, ehuru med namnets förtigande, så utmärka en Handlandes hustru,. framl. Biskop Brodins dotter, med tillwitande af ett nidingsbrott och med de grufligaste skymford, att hela församlingen med förundran igenkände henne, och menniskan, som samma dag skulle gå till skrift, blef både förskräckt och förargad. Häraf uppkom en process, som warade i många år wid flera domstolar, och som han slutligen, efter alla fåfänga konster, måste betala med förlikning. Flera gånger war han i delo med Magistraten, som anklagade honom för narrwerk, försummelse, egennytta och sjelfrådighet med kyrkans inkomst, och omsider begärde en v. Pastor. Ett wisst allwar wisade han likwäl uti sin smak och arbete för samlande af gamla handlingar och manuskripter. I hans bibliothek funnos många permebref och rara anteckningar ifrån äldsta tider, wigtiga för både kyrko- och statshistorien. Afsade sig contracts-expeditionen 1716 och dog 7 Sept. 1717.
Gift 3 Sept. 1676 med Christina Buskagrius, dotter af Commin. Samuel Erici i Stora Tuna och Kyrkoh. i Norberg P. Barkmans styfdotter, f. 9 Mars 1655, död 4 Juni 1716. Barn, som upptogo namnet Rabbe, efter en föregifwen stamfader Olof Björnsson Rabbe, Slottslofwen i Stockholm och halshuggen under Konung Christiern 8 Nov.1520: Petrus, död på utrikes resa; Samuel, Capit. wid Gröna Dragonerna, fader till CanzliRådet Sten af Rabbe, adlad 1770; Daniel, död ung; Nicolaus, Militair, dödskjuten i Norge; Christina, g. m. Rådmannen och Postmästaren Jac. Hülphers i Hedemora.
24. Mag. Andreas Sandel. Född i Hållnäs församling i Roslagen 30 Nov. 1671. Fadren Petrus Sandel Kyrkoherde. Modren Magdalena, Kyrkoh. i Litslena Er. Chythræi dotter. Sattes 1679 i Gefle skola, den han med gymnasium genomgick. Stud. 1690. Halp sig fram med conditioner, äfwen på Åland, då han frequenterade Åbo academi. Disput. der pro ex. 1698, men afbröt denna curs, då han efter egen ansökning af Upsala Consistorium och Kongl. Regeringen kallades till Predikant wid Swenska församlingen i America efter Mag. Rudman, som begärt och fått hemkallelsebref. Pwgd i Upsala 18 Juli 1701 och afreste 14 Aug. Ankom till London 17 Oct. och 21 Febr. 1702 till Virginien. Gjorde 29 Mars inträde i Wicacoa, som blef hans station. Af Biskop Swedberg förordnad Prost öfwer samteliga Swenska församlingarna. Skötte beständigt sin tjenst utan medhjelpare och betjente dertill ofta de Engelska, under en synnerlig enighet och frid. Wigde efter föreskrift prester, kyrkor m. m. Jemte sorgfällighet i den egentliga tjensten fäste han mycken uppmärksamhet på annat märkligt i orten och på alla sina wägar. 1718 ankom till honom Konungens fullmagt på Hedemora pastorat, dat. Lund 11 Nov. 1717. Straxt efter Prosten Rabenii död hade Consist. afsändt till Konungen sitt förslag till efterträdare, hwarpå Landshöfdingen Appelman i Fahlun skref, "att hans föreskrift syntes då onödig." War ock ond på Hedemora Magistrat, "som utan ringaste communication med honom gjort lika så, hwilken dristighet han skulle ställa dem under ögonen." Men Swedberg, Biskop äfwen öfwer de Swenska församlingarna i America, hade förekommit den ena och andra med sin ansökning för Prosten Sandel, som han högt wärderade, och trodde derigenom bereda honom både belöning och hwila. Han kunde dock icke företaga hemresan förrän i Juni 1719, försedd med hedrande betyg. och anlände till Hedemora 25 Nov. Tillträdde, med predikan Adv.Söndagen, sin församling, som v. Pastor G. Tillæus då lemnade. War Concionator i prestmötet 1721 . Hedrades med Magisternamn och wärdighet på riksdagen 1723. ContractsProst s. år, emedan han war den äldste Pastor och prostsätet af ålder tillhört Hedemora. Förklarades dock fri ifrån skyldigheten att præsidera i prestmötet. En utmärkt from och redlig prest, och det med förstånd och wisligt nit. War äfwen aktad derefter. Också här länge utan Adj. Först 1734 kallade han sin son dertill. Död 11 Maj 1744. Begrofs med predikan af Prosten Ekman i Stora Schedwi.
Gift 22 Febr. 1704 med Maria Dahlbo, dotter af en Plantage-egare Pehr Mattsson och Cath. Rambo, båda af de äldsta utflyttingar ifrån Swerige, f. 11 Maj 1682 i WestJersey, död 5 Febr. 1739. Enkel är hans anteckning i sitt Diarium: Febr. 1 gick jag åstad att i Herrans namn fria till sal. P. M:s dotter. Om aftonen kom fram i mörkret. Om morgonen talte om mitt ärende och fick ja af henne och modren, då jag straxt gick tillbaka. Af 10 barn: Pehr, Pastor wid Dalregimentet; Benjamin, RegimentsAuditeur och Brukspatron; Samuel, BergsRåd, R. N. O., adlad Sandels; Magdalena, g. m. Prosten Doctor Nordman i Leksand.
I Acta Lit. Suec. 1721, p. 184 nämnes Historica Narratio Pensylvaniæ in America, som Prosten Sandel på Biskop Swedbergs begäran författat.
25. Doctor Petrus Ugla. Född i Sundborn 17 Jan. 1709. Fadr. Samuel Ugla, då Notarie wid Häradsrätten, sedan Kronofogde i Säthers fögderi, föregifwes warit en descendent af Peder Ugla, Krigshöfwitsman i Konung Gustaf I:s tid. Modr. Christina Pehrsdotter. Efter någon tids skolläsning i Fahlun sändes han 1723 till Upsala acad. Responderade först i ett owanligt ämne: de nuptiis arborum. Till gradualdisp., som mest angick Hedemora, anwände han mycket arbete och kostnad, men måtte wisst äfwen innehaft annan lärdom, då Præses för disput. Prof. Hermanson till belöning derföre önskade och förespådde honom detta pastorat. Magister 1734. Anwände sedan twå år wid acad. på theol. studium. Pwgd 20 April 1736, kallad till Huspredikant af RiksRådet Grefwe Edv. Taube. Hade redan 1739 anbud att conservera Pastorshuset i Köping, men försakade. Befordrad 1742 till andre Pastor för Kongl. Drabanterna, Ledamot i HofConsistorium och tillika tjenstgörande wid Kongl. Hofwet. På nådig befallning höll han 1743 en allwarlig predikan för den till Stockholm ankomna upproriska Dalallmogen, efter den olyckliga påföljden af deras dåraktiga företag. Sändes ock derpå till deras landsbygd, att med lämpliga föreställningar söka stilla missnöjet. Wid 36 års ålder sökte och erhöll han rum på förslaget hit, wann förtroende med sitt wackra utseende och goda gåfwor, och Konungen gaf fullmagten 5 Oct. 1745. Tillträdde 1746. Prost 1751. Predikade i prestmötet 1758, war vice Præses 1760 och s. år ContractsProst. Ordin. Præses 1763, då han, frikostig med orationer, gaf anledning till det beslutet, att tiden i så wigtiga sammankomster ej borde borttagas med höfligheter och grannlåt. Hade kallelse att profwa i Stockholms Storkyrkoförsamling, äfwensom till Stora Tuna och Sala, men undanbad sig förtroendet, både af egen böjelse och efter församlingens begäran. Förestod sitt kall med jemn omsorg och nitfull lärdom. Utnämdes Theol. Doctor wid kröningen 1772 och promov. 14 Oct. Brydde sig ganska litet om den jordiska hushållningen och behöfde det ej heller med fruns skicklighet för den saken. Om han någon gång tyckte sig böra deltaga deruti, gaf hon honom den påminnelsen, att blott sköta sin bok. Synes warit stor älskare af Romerska språket, ty han yttrade sig gerna på latin och skref äfwen så anteckningar i kyrkoböcker. Mycket beröm förtjenade han, och det fick han ock rikligen på sin graf. Död efter flera anfall af slag 31 Dec. 1785. Begrofs 16 Febr. 1786 af Domprosten Doctor Fant med predikan, som trycktes.
Gift 6 Jan. 1747 med Helena Norrström, dotter af Prosten i Norrby, Upsala stift, Mag. O. Norrström och Helena Troilius ifrån Stora Schedwi, f. 6 Jan. 1727. Ett raffineradt hushållsfruntimmer, död 8 Maj 1802. Barn: Samuel, adlad af Ugglas, slutligen Grefwe, En af Rikets Herrar, President i KammarCollegium och SeraphimerRiddare; Helena Christina, g. m. Professoren i Upsala G. A. Boudrie; Maria Margareta, g. m. Kongl. Räntmästaren Jean Noræus; Ulrica, g. m. Prosten i Munktorp J. Wiksell.
Skrifter: Disp. grad. De Præfectura Näsgardensi Dalekarlicæ cum Tab. æn. P. I. Ups. 1734. 4:o. — Predikan hållen på Arsenalsgården i Stockholm, då den upproriska Dalallmogen förnyade sin trohetsed, tr. på Kongl. bekostnad. Sthm 1743. 4:o. — Synodalpredikan hållen i Westerås Domkyrka 1758. Westerås 1759. 4:o.
26. Mag. Carl Forslind. Född i Fahlun 5 Maj 1740. Fadr. Bergsbrukaren Olof Forslind. Modr. Barbro Berg. Begagnade den underwisning som lärowerken i Fahlun och Westerås erbjödo till 1761, då han blef Stud. i Upsala. Utan serdeles möda wann han Magisternamnet 1767, hwarefter han flera år handledde hederliga mäns barn. Pwgd 6 Juli 1771, antagande Adjuncturen hos Pastor i Grangärde. RådmansCapellan i Arboga 29 Juni 1774. E. O. Predikant wid arméens flotta 1782, med förbindelse att wid påfordran wara beredd till tjenstgöring. Ibland fyra sökande uppförd å förslaget till detta pastorat 1786 och hade derwid föga utsigt både i anseende till församlingens wal och nödig recommendation hos afgörande magten; men då en synnerlig sakernas wändning inträffade, fordrades endast dristighet att iagttaga tillfället. Det är säkert, att en ganska ung Huspredikant, Eric Hans Lindgren, fick Konung Gustafs löfte om den fördelaktiga lägenheten, sedan dess rike fader derföre deponerat en större summa penningar. Ännu war icke fullmagten expedierad, då en betydande person gaf tillkänna, att redan ryktet om denna tillställning hade på orten werkat ett missnöje, som kunde blifwa wådligt. Detta hade sin werkan, så att löftet återkallades mot en Kongl. Hofpredikants fullmagt, och att den, som fick pastoratet, skulle ersätta penningarna. Så utnämndes Forslind af Konungen 6 Oct. s. år, och då han 1788 tillträdde war mången öfwertygad, att han ingått på wilkoret. Med godt hufwud och liflig naturell, något stötande på satyriskt lynne, syntes han kunna reda sig; men inom kort tid war humeuret fallet och afmattande sjuklighet tillstötte. Död 22 Juli 1792.
Gift 2 Oct. 1776 med Ulrica Lovisa Rothof, dotter af Brukspatron C. G. Rothof, f. 15 Febr. 1745, död 15 Juli 1807. Barn: Carl, Prost och Kyrkoherde i Munktorp; Olof, Handlande i Fahlun, död ogift; flera döde i barndomen.
27. Doctor Nils Eric Netzel. Född i Ö. Leufsta af Upsala stift 8 Maj 1748. Fadr. Kyrkoherde, förut i Ljusnarsberg. Hade till elementar-studier både enskild och publik lärare. Student i Upsala 1767. Magister 1773. Kallad till Huspredikant af Grefwinnan Dohna-Soop på Tidön och pwgd 5 Juni 1774. Adjunct hos Domprosten i Westerås 1776. E. O. Bat.Predikant wid Westmanlands regimente s. år och straxt derpå Hertigens af Östergöthland Hofpredikant. Anledningen dertill war det synnerliga nöje, som Hertigen under ett längre wistande i Westerås hemtade af hans gudstjenstliga förrättning för sig och sin omgifning. Vice Pastor wid Domkyrkan 1778. Adj. hos Pastor wid Nicolai församling i Stockholm 1779 och ifrån den tiden egentligen tjenstgörande hos Hans Kongl. Höghet, såsom dess ordin. och Biktfader. Commin. wid nyssnämnda Storkyrkoförsamling 17 Juni 1782. En tjenst, som långwarig i sig sjelf, blef det ännu mera genom sin trägenhet. Med dessa meriter war lätt att ibland 12 sökande dock winna förslagsrum till Hedemora, och ett utmärkt förtroende wid walet rättwisade ännu mera den fullmagt, som Konungen gaf 18 Oct. 1793. Prost wid tillträdet 7 Maj 1795. ContractsProst 21 April 1802. Concionator wid prestmötet 1804. Theol. Doctor 1809. Stiftets fullmägtig på riksdagarna 1809 och 1815. Med flera wärderika egenskaper war dock hufwuddraget i hans charakter ett synnerligt allwar i allt hans förhållande. I embetsförwaltning, i borgerliga bestyr, i umgänget iakttog han alltid en wärdighet, som hos alla ingaf aktning. Ånnu war icke åldren så tryckande, då en smärtsam sjukdom bådade slutet. Han föreställde sig i sin swaghet hafwa lefwat in i Maj, och liksom beredt sina anhöriga ett tjensteår, då han afled 1 April 1817.
Gift 29 Maj 1783 med Magdalena Chenon, dotter af Kongl. Räntmästaren Chenon och S. Ekman, död i Säther 15 Maj 1818, 61 år gammal. Barn: Johan Denis, war i Justitiæ-fördelningen af Kongl. Cancelliet, död 1820; Nils Gustaf, Grosshandlare i Stockh.; Jacobina Magdalena, g. m. ÖfwerFältläkaren Doctor B. F. Levin.
28. Mag. Abraham Netzel. Född i Ö. Leufsta 20 April 1759. Broder till föregående. Stud. i Upsala 1777. Magister 1782. Pwgd i Westerås 30 Oct. 1783, kallad af Excellencen Gen.Lieut. Grefwe P. De la Gardie. E. O. Bataljonspredikant wid Westmanlands regimente s. å. Vice Regim.Pastor i Dec.1788. Bewistade fälttåget i Finland 1788 och 1789 och blef 25 Juli sistn. år, wid byn Werelä, af en förlupen fiendens kula blesserad, så att tre de minsta tår på högra foten förlorades, då ock tre andra personer, som woro i samma tält, fingo sin del af påhelsningen. Af Konungen utnämnd Kyrkoherde i Östra Husby af Linköpings stift 22 Mars 1790. Tillträdde 1792. Opponens wid prestmötet i Linköping 1793. Prost 26 Febr. 1800. Hade omsorg om ny kyrkas uppbyggande 1807. Af 4 sökande föreslagen hit 1817, erhöll hedrande kallelse, som af Konungen confirm. 21 Oct. 1818. Tilltr. 1819. Inwigde den utwidgade kyrkogården 1820. Hade contracts-expeditionen under riksdagen 1823. Död 26 Maj 1831.
Gift 1. 12 Oct. 1797 med Maria Charl. Rehnberg, dotter af Öfwersten och Riddaren C. G. Rehnberg och Ulrica v. Rotstein, f. 1770, död 6 April 1818. Barn: Ulrica Jacobina, g. m. Commin. J. J. Girelius i Hedemora; Anton Wilhelm, f. 1802, RevisionsSecreterare; Carl August, f. 1803, Coopv. Styrman; Axel Gustaf, Lieutenant wid flottan; Johan Albert, f. 1805, Bokhållare wid Correctionshuset i Stockholm; Johanna Charlotta, f. 20 Aug. 1807; Otto Adolf, S. M. Adj.; Maria Lovisa, g. m. Commin. i Bro v. Past. Er. E. Ångman; flera döde i barndomen. 2. i Jan. 1820 med Christina Sophia Nibelius, dotter af Prosten i Stora Schedwi Doctor S. Nibelius, f. 1 Nov. 1786. Barn: Christina Abrahamina, f. 29 Sept. 1826.
29. Doctor Johan Häggblad. Född i Nordingrå församling och Mädan, Hernösands stift, 4 Juli 1776. Föräldrar af bondeståndet woro Göran Pehrsson och Brita Jansdotter. I studierna underbyggd inom stiftet till 1797 kunde han för sjukdom ej förrän 1798 blifwa Stud. i Ups. Magister 1800. Mottog s. år condition hos Hofjunkaren v. Hofsten i Wermland, men fortsatte ifrån 1802 wid acad. sin påbegynta theol. cours, så att Theol. Cand.-examen undergicks i Dec. 1803. Disput. pro Candidatura Theol. och aflade præsidii-prof 1804. Undergick Theol. Licentiat-examen 1807, allt i hopp att såsom Docens få ingå i Theol. faculteten. Lemnade acad. på kallelse af Excellensen Grefwe N. P. Gyldenstolpe och pwgd i Hernösand 2 Aug. s. år, för att tjenstgöra i Stockholm, men föredrog en erbjuden tjenst wid lärowerket i Hernösand. Förordnades således s. år till vicar. Adj. wid gymnasium, 1808 till v. Rector Scholæ och 1809 till vice Theol. Lector. Speciminerade 2 gånger i Mars 1813 för ansökning till Histor. Lectionen och s. år till Gymn. Adjuncturen. Erhöll 1814 fullmagt på sistnämnda syssla och 25 April 1815 på samma Theol. Lection, som han sedan 1809 oafbrutet förestått. Promov. Theol. Doctor 15 Oct. 1818. Förordnad af Consist. i Dec. 1820 att, jemte JustitiæRådet Sylvander och RevisionsSecret. Stråle, på Kongl. befallning hålla undersökning öfwer den s. k. Läsaresecten i Skellefteå församling af Westerbottens län. Kyrkoherde och Prost i Hägdångers præbende-pastorat 1822. Stiftets fullmägtig på riksdagarna 1823 och 1828—30. Uppförd i första rummet å Biskopsförslaget i Hernösand 13 Oct. 1830. Revisor i RiksDisconten 1831. Utnämnd Kyrkoherde i Hedemora församlingar 27 Jan. 1832. Tilltr. 1834. Död af lungsjukdom 10 Oct. 1842. Begrofs 26 Oct. med tal af ContractsProsten Mag. Is. Norström.
Gift 3 April 1810 med Lovisa Carolina Helzén, dotter af Mathes. Lectorn i Hernösand, Ridd. af WasaOrden Mag. P. Helzén och Eva Chr. Högström, f. 28 Febr. 1788. Af 11 barn: Pehr, f. 6 April 1811; Christina Lovisa, f. 1813, död 1840; Johanna Carolina, f. 3 April 1815; Eva Sophia Catharina, f. 14 April 1816, g. 1844 m. Docenten wid Upsala acad. Mag. A. F. Wimmercranz; Ulrica Charlotta, f. 7 Maj 1817; Johan, f. 25 Dec.1822; Ida Helena Justina, f. 24 April 1829.
Skrifter: In Epistolam Petri posteriorem Prolegomena. Ups. 1804. 4:o. — De dictis Johannis, quæ Dogma de morte Jesu expiatoria et vicaria exhibent (pro Cand. Th.) Ups. c. a. 4:o. — Liktal öfwer Biskopen i Hernösand Doctor Almqwist 1830. — Likpred. öfwer Contr.Prosten Doctor A. Renström i Nordingrå. Hernös. 1834. 4:o.
30. Mag. Pehr Pehrson Swedelius. Född i Upsala 27 Juli 1781. Fadr. Doctor Pehr Swedelius, Domprostsson från Westerås, Eloqu. et Poeseos Professor. Modr. Carolina Gyllenbåt. Inskr. i Westmanl. och Dala nation 1786. Vice Notarie i Philosoph. faculteten 12 Dec. 1803. Magister 1806. Notarie i Philos. facult. 16 April 1808. Litteraturæ Græcæ Docens 30 Maj s. å. En af de 8 äldsta Docenterne 30 Mars 1811. Adjunct wid Upsala Cathedralskola 4 Dec. s. å. Vice ConRector 24 Oct. 1812. Föreslagen till Litt. Græcæ professionen 1814. ConRector 24 Febr. 1815. Præsiderade i stället för Prest- och Past.ex. 1821. Pwgd 9 Maj s. å. ProRector s. å. Kyrkoh. i W. Löfsta och Enåker af Upsala stift 14 Juni 1825. Prost 27 Juni 1828. Vic. ContractsProst s. å. ContractsProst 27 Jan. 1830. Riksdagsman 1829, 1834 och 1840. Vice Præses wid prestmötet i Upsala 1832. Kyrkoh. här 13 Nov. 1843. Tilltr. 1846.
Gift med Agneta Wappengren, dotter af Handelsman Wappengren i Upsala. Barn: Hjalmar, f. 1817, E.O. Kammarskrifware.
Skrifter:Comparatio inter Oedipum Tyrannum. Sophoclis et Senecæ. P. I, II. Ups. 1806, 07. 4:o. — Observationes circa Homerum explicandi methodum Christiani Tobiæ Damm. Ib. 1809. 4:o. — De Ordine investigandi Genuinas Notiones Vocabulorum Codicis Hebræi meditationes. Ib. 1811. 4:o. — Theses. Ib. e. a. — De Gratia Dei in Christo data meditationes. Ib. 1821. 4:o. — Quæstionis propositæ in conventu cleri Archidioeces. Ups. 1832. 4:o.
Johannes Henrici — Martinus Petri — Zacharias Petri — Olaus Stephani Medelpadus — Petrus Birgeri Ferneboensis — Laurentius Joh. Hedemorensis — Ericus Erici Wibyensis — Laurentius Laur. Swillingius — Ericus Matthiæ Kilander — Joannes Andreæ Tibelius — Nicolaus Johannis Hysing — Ericus Laurentii Norenius — Petrus Petrinus Torpensis — Daniel Seberus — Daniel Hasselberg — Gabriel Holstenius — Henric Blankenhagen — Petrus Engström — Johan Flodberg — Carl Johan Pratenius — Abraham Hesselgren — Anders Dahl — Christian Ullberg — Jacob Bohman — Olof Enman — Johan Lund — Eric Joh:son Schultzberg — Isac Wahlström — Carl Fredric Lagerström — Olof Gransell — Anders Aron. Hedenlund — Daniel Godenius — Johan Schærlund — Johan Jacob Girelius.
1. Johannes Henrici. War här en kort tid och ses widare ibland Past. i Swedwi.
2. Martinus Petri. Af Upsala mötes underskrift 1593. Se Past. på Ängsö.
3. Zacharias Petri. Underskref ock samma mötes beslut, men finnes icke i det tryckta exemplaret. I original-pergamentsbrefwet, som förwaras i Westerås Consistorii Archiv, har han dock sjelf tecknat sitt namn. War kanske här Domesticus, och ses sedan ibland Commin. i Arboga.
4. Olaus Stephani Medelpadus. 1596. Se Past. i Grangärde.
5. Petrus Birgeri Ferneboensis. Född 1596. Hade inpå 16:de året gått i Westerås skola, då han 1619 sjelf blef Collega derstädes. Pwgd 1620. Commin. i Kohlbeck 1621. Flyttades hit 1624. Predikade i det stora Capellans-mötet 1627. Död 1630.
Gift 1. med Sara, som likt synes, Herr Påls dotter i Skerike. 2. med Kerstin, en enka, som drunknade i en lerpuss nära staden 1640. Ansågs warit drucken och stod slägten hårdt på ärlig begrafning, måste den betala 4 R:dr. Hade "illa förestått båda sina män."
6. Laurentius Joh. Hedemorensis. Född 1594. Collega Scholæ här, då han pwgdes 1622. Lärer så en tid warit i Köping, men nämnes Capellan här 1626. Han hade uppbörden af Finsta fjerdingen. I Domcapitlet beslöts 1628, att här skulle wara 2 Capellaner, som dock icke alltid inträffade. Denne Lars blef död eller afflyttade 1628.
7. Ericus Erici Wibyensis. 1628. Hade klockare-bordet. Nämnes ock 1630. Se Past. i By.
8. Laurentius Laur. Swillingius. 1631. Synes öfwer 20 år allena här warit Comminister. War förtjent man, men hade swårt att få pastorat, ehuru Consist. sökte på flera sätt att hjelpa honom ifrån sin stränga tjenst. Se dock Past. i Björskog ifrån 1652.
9. Ericus Matthiæ Kilander. Född i Kila socken 1619. Såsom Djekne i Westerås pwgd 28 Juli 1645 och predikade derpå 7 år för bruksfolket i Norn. Commin. här 1652, som måtte skett med tillökning af lönen, ty 30 Mars 1653 begärde församl. i Consist. att få 2 Capellaner, som långt förut war beslutadt, och att lönen måtte delas dem emellan. Dertill samtycktes nu för Pastors ålder och långwariga tjenst, men blef dock beständigt. Denne blef nu primus Commin. och nämnes "en i alla delar god man", som satt här till dess han blef utarbetad. Recommenderades ömt af Prosten Skragge till Kila pastorat 1683, det ock Biskopen lofwat honom, om han skulle öfwerlefwa Moræus, men han dog i Juli s. å.
Gift 1. 1647 med Annika Thomasdotter i Westerås. Med henne 4 söner, som alla blefwo bönder. 2. 1667 med Catharina Hentzel, som födde 2 söner: Anders, blef bonde i Westanå, der föräldrarne ock bodde; Petter, Bokhållare wid Betsbergs grufwa. Enkan "war ännu ung, snäller och mägta enfaldig, med ½ hemman, wackra böcker och hushållssaker efter sin man", skref Prosten, som arbetade på hennes conservation. Friare anmälde sig ock, äfwen Cand. O. Kalsenius, men han war ämnad till bättre lycka, och, underligt nog, synes hon icke blifwit omgift.
10. Joannes Andreæ Tibelius. Född i Rytterne och Tible wid 1624. Lärde wäl i Westerås skola, men förswinner sedan ifrån orten och träffas efter många år wid acad. i Åbo, der han responderade 1648 under Prof. Wexionius och 1649 under Prof. M. Wisius, ja ock 1650 under Pros. Esch. Petræus. Pwgd i Westerås 17 Sept.1651 och Pastors Adj. i Folkerna. Hade sedan en liten tid warit vicarius här, då han 1654 antogs till andre Commin. Med denna tjenst har allt sedan icke följt boställe, utan lofwades hyrespenningar. Dock synes denne innehaft husen i staden, emedan den andre bodde i egen gård på landet. Herr Jöns omtalas föga. Död 1666.
Gift 1652 med Giölin eller Gudelina Andersdotter och måg till Andreas Nicolai, Pastor i Folkerna. Hon förekommer åter nedanföre. Barn: Catharina, g. m. Rådmannen Pehr Hedenqwist och Häradsskrifwaren L. Folkern; Anna, g. m. Rådmannen.Johan Ambrosius i Hedemora; Kerstin, g. m. Handelsmannen Anders Andersson, sedan med en Bokhållare och slutl. med Organisten Gabr. Ihring, som lärer flyttat till Leksand.
11. Nicolaus Johannis Hysing. Född i Stora Schedwi och Hyenshyttan 1630 eller kort derefter. Fadr. Jan Göransson war Kronolänsman. Ifrån Westerås till acad. i Upsala 1653. Förordnades 1657 till Infimus Collega Scholæ i Fahlun. Collega i 2:dra Classen 1660. Supremus 1663. Tröttnade wid skolarbetet och såsom pwgd redan 21 Maj 1659 antog han heldre Adjuncturen hos pastor på stället 1665. Flyttade efter ett år till lika tjenst i Hedemora. Antogs till Andre Commin. 1667 med wilkor att conservera huset efter den aflidne. Omtalas sedan icke, hwarken med godt eller ondt. Död i Aug. 1679.
Gift 21 Juni 1667 med Gudelina Andersdotter, företrädarens enka. Hon lefde ännu 1683 sjuk och klagade, att Pastor i Möklinta flera år innehållit hennes enkepenningar. Död samma eller följ. år. Barn: Johan, Skeppare i Stockholm, war här på besök 1705 och gaf 3 Caroliner till de fattiga; Margareta, okänd.
12. Ericus Laurentii Norenius. Collega Scholæ härstädes. Befordrades hit 1679 i synnerhet derföre, att han hade egen gård i staden. Prosten Skragge bidrog dertill allt hwad han kunde, men klagade snart, att han war en permolestus socius. ÖfwerCapellan 1683. Blef design. Pastor i Garpenberg.
13. Petrus Petrinus Torpensis. Född troligen i Åbo 23 Juni 1647, medan fadren, som till slut blef Prost i Odenswi, ännu war Acad. Adjunct. Någon slägtförbindelse gjorde, att ock sonen ifrån gymnas. i Westerås begaf sig 1666 till Åbo, der han studerade 3 år. Hemkom 1669 och biträdde sin fader med predikande till 1674, då han pwgdes till hans Adj. War icke en wälsinnad man, utan åstadkom mycket ondt i församlingen och stämplade i synnerhet mot den ena Capellanen efter den andra, som ock hade sina fel. Genom medhåll af en Öfwerste Ribbing och flera illwiljans konster blef han werkligen sjelf Commin. på stället 1679, men som det skedde med en annans oförtjenta lidande, anfördes klagan deröfwer ända till Konungen, då han måste afgå ifrån lägenheten och en tid äfwen ifrån prestembetet. Sedan han länge warit tjenstlös, sattes han dock 1684 till Commin. här och wisade äfwen derefter stundom sitt beswärliga sinnelag. Prosten Holstenius beklagade sig i Consist. öfwer hans orolighet, obillighet och owett. Fick öfre rummet 1696, och sinnes sedan förhållit sig fogligare Synes nog haft förmåga och sökte befordran, men utan framgång. Ansågs till slut såsom en förtjent man, med öfwerseende af alla fel. Död 11 Sept. 1711.
Gift 19 Sept. 1672 med Elsa Maria Angerstein, dotter af Brukspatron A. Angerstein på Thurbo, död i Westerås i Febr. 1732, 79 år gammal. De som af 12 barn lefde kallade sig mest Hedenfors: Pehr Barkling, reste till sjöss; Catharina, behöll farfadrens namn Torpensis, g. m. Handlanden J. Hülphers i Hedemora; Fredric H., Organist i Sundborn; Rebecka H., g. m. Tenngjutaren D. Hedman; Elisabeth H., g. m. Brukspredikanten Abr. Lithovius i Eskilstuna; Christina, g. m. Skepparen W. Westbom i Westerås; Anna, ogift.
14. Daniel Seberus. 1696. War illa anskrifwen hos Prosten Holstenius, som anklagade honom för styfhet och olydnad. Han förswarade sig mästerligt, och är nog likt af förklaringen, att Prosten war alltför sträng i sina pretentioner. ÖfwerCapellan 1712. Se Past. i Lima.
15. Daniel Hasselberg. 1712. Kom till öfre rummet 1719. Se Past. i Floda.
16. Gabriel Holstenius. Född härstädes 24 Jan. 1674. Fadr. Rector Scholæ Johan Holstenius, en den fattigaste och på ålderdomen uslaste skolprest, som torde kunna uppgifwas. Med swår känning deraf kunde sonen först till 26 års ålder slita sig fram i Westerås och derifrån besöka Upsala academi. Sattes 1701 till Collega i denna stadens skola. Pwgd 1704. Synes hafwa gjort sin flit efter förmågan, ty på Borgmästarens förslag i Kyrkorådet 1718 beslöts, att wid Capellanswalet "skulle alla votera på Herr Gabriel för hans långliga och trälsamma arbete i skolan, äfwensom med predikande och sjungande." Han blef också wald, war Respondens i prestmötet 1721 och primus Commin. ifrån 1725. Dock med åren blef han allt swagare prest, äfwen med dåligt lefwerne. I sina predikningar införde han otjenliga historier, smutsiga liknelser och allehanda, som stötte tänkande åhörare. I Jan. 1737 klagades, att "han icke for i socknebud, kunde ej höras af predikstolen och församlingen hade alltför litet gagn af honom." Prosten anmodades derföre att anskaffa för honom en god Adjunct. Hans tid räckte sedan icke längre än till 19 Mars 1738.
Gift 1710 med Elis. Hammarstedt, hwilkens fader, Matthias Ericsson, war Gästgifware i By, f. 1686, död 28 Aug. 1749. Barn, som jämmerligen illa uppfostrades: Johan, Gardeskarl; Samuel, kom snart ibland tiggarhopen; Sara, g. m. en Johan Andersson; Sophia, okänd.
17. Henric Blankenhagen. Född wid Fahlun i Febr. 1680. Fadr. kallas Gabriel på Tägten och war Bergslagets Wågskrifware. Modr. Catharina Lorentzdotter. Slägten war inkommen ifrån Liffland. Skäligen wårdad i yngre år kom han 1701 till acad. Pwgd i Upsala af ÄrkeBiskopen 15 Juni 1708, då han blef Nådårsprest och derpå Adj. i Swärdsjö. Vicarius efter Commin. i Grytnäs 1712. Collega Sch. i Fahlun 1713. Supr. Collega 1715. Orator i prestmötet 1716. Commin. här 1725. Hade ett godt namn för wackra embetsgåfwor och synnerlig lätthet att tala. War enögd. Död 24 Mars 1735.
Gift 1713 med Margareta Lahlin, Commin.-dotter i Grytnäs, som längre tid efterlefde och fick fattigdel med de husarma. Barn: Gabriel, Henric, Anders, alla okände; Christina, g. m. P. Forsner, Commin. i Frösthult och Hernevi i Upsala stift. Dit flyttade ock Catharina.
18. Petrus Engström. 1736. ÖfwerCapellan 1740. Se Past. i Ramnäs och Sura.
19. Johan Flodberg. 1739. Primus 1744. Se Past. i Floda.
20. Carl Johan Pratenius. Född i By socken 24 Febr. 1715. Fadr. till slut Kyrkoh. i Thortuna. Med serdeles qwickhet fullbordade han sina studier i Westerås och blef Stud. 1732. Pwgd 12 April 1739, blifwande tjenste- och nådårsprest i Leksand. Commin. i Jernboås 1740, men tillträdde icke, utan antog 1741 kallelse af Just.Canzleren och Landshöfdingen Baron Cederbielke, att wara dess Husprest och tillika Predikant wid Wårby helsobrunn. Commin. här 1744. Primus 1753. Led stor förlust i stadens swåra brand 1754. Fick af stiftet sammanskott och skref derföre en wacker tacksägelse. Erhöll transp. till sacellanien i Hedvig Eleonoræ församling i Stockholm 9 Nov. 1762 och tillsades att straxt tillträda. Tog således afsked i Hedemora 16 Nov. med ingång af Jonæ 3: 2, efter 18 7/12 års tjenst. En man med större natursgåfwor, ehuru icke så utbildade genom läsning. Tänkte lätt och redigt, talade wäl och öfwertygande och kunde i hast finna sig till det mest passande. Det hände, att han i inwecklade mål måste biträda Magistraten, och gjorde det till mångas förundran. War Orator i 1748 års prestmöte. Dock missbrukade han ofta nog sin qwickhet och litade alltför mycket derpå. Wid 1751 års riksdag ville han förmå Capellerna att bruka sin rätt att skicka fullmäktig af egna medel. Fick ock några vota, hwartill flera i orätt ordning tillades, men hela försöket misslyckades. I sin lefnad war han sjelfswåldig och gick omsider till den ohyggligaste liderlighet. Det är uppgifwet, att han öfwerlastad slutade sina dagar i en rännsten, och att Biskop Celsius i sitt afskedstal till Stockholms presterskap anförde Pratenius såsom det swåraste exempel af en förderfwad och förderflig prest. Död 15 April 1776.
Gift 1739 med Maria Elisab. Nohrdahl, dotter af Bruksbokhållaren Ol. Nohrdahl i Gamalbo och Elis. Fabrelius. Barn: Charlotta Maria, Catharina Elisabeth, Sara Christina, Ulrica Margareta, alla okända.
Skrift: Likpredikan öfwer Capitainen A. Angersteins fru Marg. Soph. Uhr. 1751.
21. Abraham Hesselgren. 1753. Primus 1762. Se Past. i Floda.
22. Mag. Anders Dahl. Född i Fahlun 13 Febr. 1724. Fadr. Bergsmannen Johan Carlsson bodde dock egentligen i Aspeboda. Modr. Elsa Dahl. Sin tidigt faderlöse son kunde dock modren befordra på den wäg dit hans hog ledde, och 1745 blef han Student. Magister 1752. Antog kallelse af Pastor i Björskog och pwgdes 5 Dec. 1753. V. Pastor i Björksta hos den åldrige Kyrkoh. Holstenius 1759. Då den åldrige Kyrkoh. Holstenius för podager ej kunde göra någon tjenst i kyran, wille ock v. Pastor Dahl ej tillåta honom läsa med nattwardsungdomen. Gubben klagade bittert deröfwer i Consist. som icke kunde förneka den gode mannen det han förmådde uträtta. Past.ex. 1761. Adj. hos Pastor i Fleckebo 1762 och predikade, jemte böngöring, för brunnsgästerna wid Sätra. Opponens wid prestmötet 1763. Commin. här 31 Aug. s. å. Primus Commin. 1769. Hade flera gånger profwat till pastorat och war föreslagen till Orsa, då han blef död 21 Maj 1780.
Gift 6 Aug. 1765 med Elisab. Schedvin, Prostens i Orsa Mag. D. Schedvins dotter, f. 174-, omgift med Sergeanten Jac. Fr. Berger och död 25 Febr. 1788. Barn: Daniel, Commissarie och v. Auditeur wid Dalregimentet, sedan Häradsskrifware; Helena Elisabeth, g. m. Bergslagsbokhålhållaren Eric Rundberg i Fahlun; Carl Jacob, Past. et Præp. i Norrberke; Anders Johan, död ung.
23. Christian Ullberg. Andre Commin. 1768. Se Commin. i W. Fernebo.
24. Jacob Bohman. Förste Commin. 1780. Se Commin. i Stora Schedwi.
25. Olof Enman. Född i Swärdsjö och Enwiken 3 Mars 1735. Fadr. Eric Mattsson, Nämnde- och Fjerdingsman, hade på sin hemmansdel förmåga, att med syfte på presteståndet, påkosta både denne och äfwen en äldre son, med hwilken sednare utgången dock blef olycklig. Den yngre blef en hygglig Student i Upsala 1758. Pwgd 9 Juni 1765 och tjenstgjorde i Romfartuna, Sewalla, Folkerna, Barkarö och Hed. Kom slutligen till Hedemora, att wara v. Comminister 1781. Wald till ordin. Commin. s. år, men biträdde någon tid i Mora förrän han tillträdde 1783. Prim. Commin. 1797. Om icke just alla till nöje, dock efter sin gåfwa en gagnelig prest. Död 28 Nov. 1802.
Gift 1784 med Johanna Beata Fahlander, dotter af Bergsmannen i Grangärde A. Fahlander och Christina Klack, f. 1765, död 1827. Barnen döde.
26. Johan Lund. Född i Hedemora 3 Oct. 1736. Fadr., af lika namn, Borgare. Modr. Lisa Ericsdotter. För sitt utsedda ändamål hade han stora swårigheter då fadren dog bittida och modren förlorade allt genom stadens brand. Likwäl gick han fram och kom kunnigare än mången till acad. 1758. Pwgd 20 Maj 1764 och Kyrkoherdens i Bjursås Adjunct. V. Pastor 1768. Stadnade ock sedan hos den följande till 1774, då han antog det swaglönta Collegatet i Hedemora skola. V. Rector tillika 1786. Ordin. Rector 10 Jan. 1787. Hade icke sparat sig och war just en åltfar ibland 11 sökande till denna sacellani 1796, troende sig, trött af skolarbetet, finna lindring i en mödosam Capellanstjenst. Han wann sin önskan genom wal och fullmagt 6 Mars 1797. I ombytt tjenstgöring fortsatte han sin flit, och war icke utan kraft, ehuru han syntes swag, med helsa ehuru med sjukligt utseende. Utan att klaga, kände han dock att det war något som tärde, och de sista 2 weckorna twingades han intaga sängen. Död 26 Oct. 1803. Begrofs med sermon af församlingens Prost. Märkligt är, att hans plågor icke woro swårare, då wid obduction hans mjälte befanns af en owanlig substance och wäga ända till 5 skålp.
Gift 24 Juli 1777 med Catharina Beata Funck, Prostens i Nås dotter. Ifrån längre tid mjältsjuk, underlig och swag, lefde hon efter, wäl wårdad af sin son, till döden 25 Nov. 1812. Af 7 barn: Johan Petter, Häradshöfding i Norrland med Lagmansnamn; Johanna Elisabeth, g. m. Handlanden J. Liljander i Stockholm.
27. Eric Joh:son Schultzberg. Född i Sala 10 Mars 1756. Fadr. med lika namn, af samma slägt, som de andre Schultzbergar inom presteståndet, war bergslagets Casseur. Modr. Elsa Inga Horneman. Student med privat inf. 1764. Pwgd 25 Jan. 1781, då han straxt begynte sin tjenst i denna församl. såsom vicarius efter Commin., och sedan såsom Pastors Adj. Undergick past.ex. 1783. E.O. Esquadrons-predikant wid Adelsfanan 11 Nov. s. å. Följde såsom Adj. Prosten Mag. O. Bergklint 1784 till dess församlingar Gladsax och Tomerup i Skåne. E. O. Hofpredikant hos Hertigen af Östergöthland 24 Sept. s. å. Återkom till stiftet 1785 och mottog Adjuncturen hos Pastor i Sala, der han följ. år fick cura eccles. och 1787 blef v. Pastor, erfarande tyngden deraf, att ordin. Pastor alls icke bekymrade sig om tjensten för annan mera älskad befattning. Besörjde ock Contracts-expedition under Prostens täta wistande i Stockholm med Bancowäsendet, då han tillskref, att iakttaga sparsamhet wid Contractisternas undfägnad; men sjelf fyllde han, att intet måtte brista. War ock v. Rector i skolan en tid ifrån 1799. Commin. här 1 Aug.1802, då han hade tio medsökande. Med större än wanlig bildning och lefnadswett förenade han mycken arbetsambet, och ifrade dock icke för sin befordran. Död 7 Febr. 1810.
Gift 1 Jan. 1790 med Eva Margareta Engman, dotter af Källarmästaren Er. Engman i Hedemora, f. 1766, död 14 Mars 1832. Barn: Anna Helena, f. 1791, g. m. Bruksinspektorn P. Wallmo och Adjuncten C. W. Carlsson; Eva Johanna, f. 1792.
28. Isac Wahlström. Född i Fahlun 21 Jan. 1766. Fadr. Matth. Wahlström, Rådman och Garfware. Modr. Maria Berg. Stud. 1787. Pwgd 2 April 1791, vocerad af Consist., blef han straxt fästad der han förblef till sin död. Såsom Pastors Adj. här hade han cura efter dess död och biträdde framgent den följande. Då han egde kändt förtroende woro de få, som med honom sökte den lediga sacellanien. Fick nära enhällig kallelse 1804. Tilltr. 1805. Död af slag inom en kort stund 7 Febr. 1809.
Gift 1795 med Christina Elis. Berglund, dotter af Rådmannen och Stadsfiskalen Berglund, f. 1772, död 11 Maj 1827. Barn: Maria Margareta, g. m. Gästgifwaren Z. Wikström; Johan Isac, Handlande; Anders Gustaf, Gästgifware; Eva Elisabeth, g. m. Bergsmannen J. E. Lindh i Fahlun.
29. Carl Fredric Lagerström. Född i Örebro 19 Oct. 1770. Fadr. Murare. Okändt huru han ifrån 1796 wid acad. kom att räknas i Westm. och Dala nation, sedan han likwäl en tid läst i Westerås. Pwgd 19 Juni 1797. Blef då Predikant och Skollärare wid Lisiö bruk i Munktorp. V. Commin. i Äppelbo 1802. Skolmästare i Malung 1807, men biträdde i Norberg och Hedemora förrän han tillträdde nämnda station 1809. Wald Commin. här 17 Sept. s. år, befullm. 9 Oct. och hitflyttade 1811. Gjorde snart ny ledighet 27 Nov. 1815. Är uppgifwen hafwa dött på lazarettet i Fahlun.
Gift 1797 med Hedvig Elisabeth Hellberg, dotter af Rådmannen i Westerås Sam. Hellberg, f. 1769, död i Westerås 30 Mars 1819. Barn: Maria Elisabeth, f. 1804; Sophia Ulrica, f. 1809.
30. Olof Gransell. Född i Grangärde 23 Mars 1771. Fadr. Bonde. Hans nära 80 år gamla moder nedkom till honom 1814. Efter tröga framsteg, under mycken fattigdom, i de lägre lärohusen, Stud. i Upsala 1796. Pwgd 11 Sept. 1799. Adjunct i Wenjan, Söderberke, Stora Schedwi och Grytnäs. Commin. i Hedemora 29 April 1811. En mindre aktad prest med sina äfwentyr. anklagades för ett nedrigt förhållande i Hedemora marknad, men utan grund, hwarföre klagomålet måste med förlikning nedtystas. War ock tilltalad för werkligt embetsfel, då bestraffningen aflopp ganska lindrigt, ehuru han sjelf, af fruktan för swår utgång och att flyttas till militairen, gjorde sig oskicklig dertill med några fingers afkortning. Återhemtade sig ifrån allt detta, men dog 22 Febr. 1817.
Gift 6 Juni 1811 med Beata Cath. Torpadius, hwars fader, Elias Edv. Torpadius, war Landscontoirs-skrifware i Westerås, f. 1779, omgift med Kronolänsmannen Nils Johansson och Handlanden L. Wessén.
31. Anders Aron. Hedenlund. Född i Hedemora 30 Nov. 1779. Fadr. Snickaremästare och Rådman. Kom med godt betyg till Upsala acad. 1801. Efter ett kort vicariat i Westerås skola, 1804, pwgd 10 Dec. s. å. War då kallad till Pastors i Kungsåra och Kärrbo Adjunct. Flyttade till Pastor i Hedemora 1807. V. Pastor under riksdagen 1810 och under vacancen 1817. Med utmärkt förtroende begärd flera gånger på Capellansförslag war han 1816 allena sökande och erhöll enhällig kallelse 19 Maj. Befullm. 10 Juni. Tilltr. 1818 och dog till allmän saknad 26 Jan. 1822.
Gift 29 Aug. 1811 med Christina Eleonora Fahlcrantz, f. 9 Jan. 1784, dotter af Prosten J. Fahlcrantz i Kungsåra. Barn: Mathilda Eleonora, f. 26 Nov.1814; Aron, f. 22 Febr. 1817, Philos. Mag., Collega i Westerås högre Lärdomsskola; Wilhelmina Charlotta, f. 2 Dec. 1819, g. m. Casseuren wid Österby bruk Löwenhielm.
32. Daniel Godenius. 1817. Prim.Commin 1822. Se Past. i Jernboås.
33. Johan Schærlund. Född i Rustberga, Skerikes socken 4 Nov. 1787. Fadren Zachris Andersson, Rusthållare. Modren Sara Ersdotter. Stud. 1810. Pwgd i Stockholms Storkyrka 22 Dec. 1811 och Pastors Adjunct i Swärdsjö. Skolmästare ibid. 1813. Biträdde alltid tillika såsom Adjunct och förrättade under allt sitt wistande der predikotjensten wid Swartnäs bruk. V. Pastor 1819 till Maj 1824. Commin. här 25 Aug. 1823. Tilltr. 1825. Primus 1827. V. Pastor 1834 till slutet af 1835 med behållande af cura ærarii. Åter v. Pastor 1842.
Gift 30 Nov. 1825 med Cath. Sophia Westling, dotter af Exped.Befallningsmannen And. Westling i Swärdsjö och Cath. Nohrstedt, f. 30 Nov. 1798. Barn: en son och dotter.
34. Johan Jacob Girelius. Född i Husby 3 Maj 1789. Fadr. till slut Prost i Garpenberg. Stud. 1805. Disp. pro ex. 1808. Pwgd 24 Juni 1812 till sin faders medhjelpare i Garpenberg. Flyttade 1817 till Pastor i Arboga och 1819 till Pastor i Hedemora. Commin. 5 Sept. 1825. Tilltr. 1827. V. Pastor 1828—31 och 1834.
Gift 21 Aug. 1821 med Ulrica Jacobina Netzel, dotter af Prosten Mag. Abr. Netzel, f. 21 Juli 1798. Barn: Martin, f. 8 Febr. 1823; Frans Jacob, f. 26 Mars 1825; Carl Emanuel, f. 14 Febr. 1827; Dorothea Charlotta, f. 28 Jan. 1829.
Ericus Andreæ Hedemorensis — Ericus Matthiæ Kilensis — Jonas Ivari Höök — Olaus Olai Agorelius — Isacus Johannis Kihlström — Georg Gezelius — Andreas Hallander — Ingel Rabenius — Simon Hedman — Eric Schilling — Andreas Lifsdal — Johan Hylphers — Pehr Gisler — Carl Fredric Ström— Hans Lyrberg — Melcher Forsselius — Eric Lyrberg — Eric Olof Schultzberg — Johan Lindborg — Gustaf Adolf Ahlin — Johan Adolf Arnberg — Johan Magnus Lindh.
1. Ericus Andreæ Hedemorensis. Den förste som omtalas 1640. Se Commin. i Swärdsjö.
2. Ericus Matthiæ Kilensis. 1646. Se Commin. i Hedemora.
3. Jonas Ivari Höök. Född i Höksta, Fellingsbro socken. Collega Scholæ i Hedemora 1653. Pwgd s. å. På visitation 1660 förordnad hit, då tjensten någon tid warit obesatt. Fick afsked härifrån för sjuklighet och flera swagheter 1670. Död i Fellingsbro i Juni 1690.
Gift med Brita Andersdotter, som 1698 fick enkepenningar.
4. Olaus Olai Agorelius. 1670. Inrättade äldsta kyrkoboken härstädes. Se Past. i Grythyttan.
5. Isacus Johannis Kihlström. 1685. Af Cederborg afklagad 1687 för hans swaga studier och att ingen uppbyggelse kunde hemtas af hans tjenst. Se Commin. i Järna.
6. Georg Gezelius. 1695. Se Past. i Wika.
7. Andreas Hallander. Född i Skultuna 1675. Fadr. Eric Isacsson, Bokhållare wid Messingsbruket. Stud. 1692. Pwgd 1698 och Pastors Adj. i Badelund. Kallad till Brukspredikant här 1699, men dog i Skultuna just i det att han skulle anträda i Maj s. år. Begrofs 8 Juni.
8. Ingel Rabenius. 1699. Se Past. i Leksand.
9. Simon Hedman. 1701. Se Commin. i Säther.
10. Eric Schilling. Född i Westerås 1678. Fadr. slutl. Pastor i Odenswi. Stud. 1698. Pwgd 1704. Brukspredikant 1708. War illa belåten med lön och boställe. Klagade att han ej kunde begå sig med 400 daler i lön för allt, och "mesta delen deraf i waror af Betsmanskroken." Men han war ock en oordentlig menniska, som ådrog sig mångas klagomål, och ingen wille hafwa honom. I Juli 1722 hitsände Consist. twå prester, att hålla undersökning om hans uppförande, som aflopp så, att han blef suspenderad och skulle härifrån. War dock qwar och gjorde förargelse. Kom slutligen sjuk och i alla afseenden usel 1724 till sin broder, Pastor i Wåhla, som begärde af Biskopen någon hjelp för honom. Synes hafwa dött wid samma tid.
11. Andreas Lifsdal [står Litsdal]. 1722. Se Past. i Sewalla.
12. Johan Hylphers. Född i Skerike 1 Jan. 1700. Fadr. Commin. Stud. 1719. Pwgd i Stockholm 1730 och straxt antagen till denna tjenst. Drunknade i Smidjedammen 17 April 1742.
Gift 1730 med Christina Hedén, som dog hos sin broder i Twiksta 1743, 35 år gammal. Barn: Eric, som drunknade wid samma tillfälle som fadren; Daniel, Lars och Christina.
13. Pehr Gisler. 1743. Se Commin. i Norrberke.
14. Carl Fredric Ström. 1757. Commin. i Kumla 1763.
Ifrån denna tid war ingen wiss på stället, utan lärer Pastor i Hedemora efter öfwerenskommelse här hafwa besörjt gudstjensten till dess egarne åter beslöto 1780 underhålla egen predikant.
15. Hans Lyrberg. 1780. Se Commin. i Awesta.
16. Melcher Forsselius. 1796. Se Commin. i Säther.
17. Eric Lyrberg. 1804. Se Past. i W. Wåhla och Karbenning.
18. Eric Olof Schultzberg. 1815. Se Past. i Thorsång och Aspeboda.
19. Johan Lindborg. 1819. Se Commin. i Wika.
20. Gustaf Adolf Ahlin. Född i Tillberga 17 Juni 1803. Fadr. Fredric Fredricsson i Aberga, Rusthållare. Modr. Sara Ersdotter Hendel. Stud. 1825. Pwgd 25 Aug. 1826 och war Adj. hos Pastor i Wåhla. Predikant här 8 Oct. 1828. Död af lungsot 14 Mars 1830.
21. Johan Adolf Arnberg. 1830. Se Past. i Sewalla.
22. Johan Magnus Lindh. Född i Gagnef 27 Juni 1807. Fadr. Axel Lindh, Exped.Befallningsman. Modr. Carolina M. Arhusiander. Stud. 1825. Pwgd 31 Maj 1831 och Pastors Adjunct i Säther. Dito i Åhl 1832. Adj. hos Commin. i Carbenning 1838. Dito hos Pastor i Floda 1839. V. Pastor i Sophia Magdal. församl. 1840. Dito i Westanfors 1841. Constit. Predikant här 12 Oct. 1842, att tillträda i Maj 1843, men dröjde qwar till dess nye Pastor på sommaren ankom.
Gift 17 Oct. 1841 med Ulrica Johanna Erelius, Prostdotter i Gagnef, f. 7 Oct. 1807. Barn: Gottholdina Johanna Dorothea, f. 21 Sept. 1842.
