Ringvidus — Petrus — Gerichinnus (Gerika) — Joannes — Ingemarus — Ericus Johannis — Laurentius — Johannes Andreæ — Laurentius — Brynolphus — Laurentius Torkilli — Walerianus Laurentii — Christopherus Stephani Bellinus — Joannes Joh. Uhræus — Ericus Swenonis Scriberus — Petrus Johannis Schottenius — Josephus Swenonis Kærrberus — Daniel Johannis Westius — Johannes Jonæ Arhusius — Claudius Laur. Sæbenius — Andreas Canuti Brodinus — Georgius Petri Schiffer — Petrus Georgii Schiffer — Jacob Thorslund — Daniel Nohrborg — Johan Fredric Muncktell.
1. Ringvidus. "Kyrkioherre i Yrestum." Blef Archidiaconus i Upsala 1350 och död 1360, lemnande efter sig en ansenlig förmögenhet, som hans testamente utwisar. (Peringsk. Mon. Ulleråker.)
2. Petrus. 1364, då han fick fullmakt af Biskop Magnus att "fastfara jord i Hara socken", nu Kungsåra.
3. Gerichinnus, eller med brutet namn Gerika. Curatus 1378 och 1390. Såsom wanligt, af jordbref.
4. Joannes, eller "Härra Jönis i Yrestum." Af ett Dombref, dat. Anunda hög 1407. Lefde ock 1416.
5. Ingemarus. Har blifwit död 1503.
6. Ericus Johannis, "venerabilis vir", Curatus in Ihresta. Död 1510 och begrafwen i kyrkans chor, som dess behållna grafsten utwisar.
7. Laurentius. Har lefwat 1513.
8. Johannes Andreæ. Förste Evangel.Lutherske Pastor och lagligen gift. Dock uppgifwes orätt, att Birgerus Johannis, som blef Kyrkoh. i Mora, warit hans son och successor.
9. Laurentius "in Iristada" har 1556 bewittnat skattskrifningslängden för denna socken.
10. Brynolphus. Endast antecknad såsom Kyrkoherde i Kon. Eric XIV:s tid.
11. Laurentius Torkilli. War 1545 Capellan wid Stora Kopparberget. Nämnes Kyrkoh. här 1569, också 1572, men war 1578 Syssloman wid Domkyrkan.
12. Walerianus Laurentii. Den föregåendes styfson. Efterträdde på 1570-talet. War en skicklig och aktad Prest. Blef Past. et Præp. i Hedemora 1584 eller 1586.
13. Christopherus Stephani Bellinus. Broder till Biskop Olaus St. Bellinus. — Fotnot: Hade utom Biskopen 2 bröder: Måns, Bonde i Ihrsta och Apalla, hwars son blef Pastor i Wika. Johan war Pastor i Bälinge 1572, blef slutl. Pastor i Enköping och död 1617. Ännu 1571 war deras fader i "Beling" och på riksdagen. — Tilltr. 1586. Biwistade Upsala möte 1593 och underskref dess beslut. War ock stiftets Fullmäktig på riksdagen 1594 och bekräftade arf-föreningen 20 Jan. Död 1607.
Hans gifte är icke kändt; men barn nämnas: Samuel och Israel, som 1632 lefde i församlingen med något anseende; Brita, g. m. Pastor i Norberg Samuel Olai.
14. Mag. Joannes Joh. Uhræus. Född i Dingtuna och Ytterhälla, då kallad Uträlla. War inskrifwen wid Upsala academi redan före 1595, då det nya album studiosorum inrättades. Troligt är ock, att han då en tid warit Prest och den Domesticus Episcopi Joannes Joh., som 1593 underskrifwit Upsala mötes beslut. Reste utrikes och blef Magister i Tyskland. Rector Scholæ i Arboga 1604. Kyrkoh. här 1608 och Prost i Siende härad. Predikade in Synodo 1623. Förekommer i acterna såsom en orolig man. Anklagad för slagsmål med en näswis husprest på Frösåker, hwaraf han blef sjuk, sände han sin hustru att förswara sig i DomCap. Hon swor en "kötted" och pliktade 1 R:dr. Prosten blef dock skonsamt dömd. Sades köra på wägar så öfwerdådigt att han deraf war ofärdig och sjuk. Död i Nov. 1631.
Gift med Brita Larsdotter, men synes ock förut warit måg till Prosten Nicolaus i Björksta. Dottren Elisabeth, blef g. 1. m. Ryttmästaren Anders Alfastson, hwars son Johan blef Öfwerste-Lieut., adlad Ridderskantz, och stupade wid Clissov 1702, och 2. med Capiten Bengt Tyresson Brass, båda på W. Tärna i Kumla socken.
15. Ericus Swenonis Scriberus. Mathes.Lector, Capitularis och Notarius Capit. i Westerås, kallades till detta pastorat 1632. Bisk. Rudbeck har sjelf antecknat att han af denna Pastor fått "en hwit sked om 2½ lod pro investitura." Ett nog måttligt honorarium; men den förträfflige Biskopen tog både litet och mycket som böds, icke till egen utan till publici nytta. Contr.Prost 1633. Se Hedemora.
16. Petrus Johannis Schottenius. Græcæ L. Lector och Capitularis, waldes hit 1643. Contr.Prost in Synodo 1648. Se Rättwik.
17. Josephus Swenonis Kærrberus. Född omkr. 1600 i Kerrbo. Son af Kyrkoh. Sweno Medirivus. Skref sig ock Chorberus. Fick 1622 af Biskopen venia concionandi. Stud. i Upsala 1625 och förswarade der en disputation. Pwgd 29 Nov. 1629, men war då redan Collega i Westerås skola. Begärte och fick 1630 lof att åter resa till Upsala att continuera sina studier, emedan Pastor i Frösthult lofwade honom fri kost, men skulle icke högmodas för det han kunde det. Andre Commin. i Fellingsbro 1631. Con-Rector Scholæ i Westerås 1638. Kallad 1639 af RiksR. Herr Joh. Skytte till Hofprest, hwilken tjenst biskopen rådde honom att antaga, men han försakade. Rector Scholæ 1641. Kyrkoh. i Badelund 1645. 1648 klagades på honom, att han war för sträng i disciplina Eccles., men skonades, ty många gåfwo honom ståtligt loford, och "emedan han icke utan skarp disciplin kunnat komma tillrätta med den församling som så genwördig är blefwen under förra Pastors händer." Hans hustru, som tagit en "komperska" först i läppen och så i näsan, måste böta 2 tunnor säd. Då detta pastorat anslogs till præbende för Lectores i Westerås, blef han, på hög befallning, flyttad till Ihrsta 1650. Bönderne i Ihrsta wille icke hafwa honom och nekade löna Capellan. Skyllde på herrarne. Blef ock s. år vice Præpositus, men socknen lades kort derpå till Westerås Contract. Död i Febr. 1651.
Gift 1632 med Elsa Andersdotter, som dog i Westerås 1644. 2. 1645 med Ingrid, troligen dotter af Pastor i Björksta Andreas Georgii.
Skrift: Gudeligt Samtal imellan the Gudomliga Egenskaperna Rättfärdigheten, Sanningen, Barmhertigheten, Friden och Allwisheten, vert. på swensko utur Bernhardo. Westerås 1642.
18. Daniel Johannis Westius. Född 1606 i Arboga. Fadr. Johan Jönsson war Borgare. Stud. 1628. Diaconus eller halfprest 1631, då han war Notarius Gymnasii. Fick plenos ordines 5 Sept. 1632. Collega Scholæ i Westerås, eller Rector i den classen som kallades Schola pietatis 1634. Commin. i Rytterne 1639, och äfwen i Arboga en kort tid 1640, men följande året Kyrkoh. i Berg. Riksdagsman i Stockholm 1647. Såsom skicklig och drifwande man blef han utsedd till Pastor i Ihrsta, att upprätta församling och boställe. Tilltr. 1652, men fann gård och i synnerhet husrum så förfallna, att de swårligen kunde bebos. För att fria sig ifrån den mängd råttor, som förstörde allt, rider han till Westerås, köper sig pulveriseradt förgift, och lägger struten i sin näsduk. På hemwägen sönderskakas struten, obetänkt nyttjar han den förgiftade näsduken och twå dagar derefter war han död i Maj s. år.
Gift 1635 med Margareta Samuelsdotter i Westerås. Barn: Samuel, Rector i Arboga skola; Jacob, Commin. i Kumla.
19. Mag. Johannes Jonæ Arhusius. 1653. Riksdagsfullmäktig 1660. Se Past. i Fahlun.
20. Mag. Claudius Laur. Sæbenius. Född omkr. 1629 i Kohlbeck, men flyttade med föräldrarne till Säby, hwarefter han omböt namnet. Stud. 1648. Disputerade i Upsala pro Ex. 1652 och blef följande året Depositor wid Academien, en syssla hwartill han, såsom qwick och stor upptågsmakare, war klippt och skuren. Alfwarlig likwäl i studierna blef han 1663 antagen till Eloqu. et Poes. Lector wid Westerås Gymnasium. Prot. 3 Aug.1663: "Sæbenius går här och wäntar på utslag om sin person. Hafwer gjort wackert prof. Har godt namn om sig i Upsala. Är äldst af Landsmännen och man kan icke gå honom förbi." Pwgd 17 April 1664. Magister 13 Dec. s. å. För sin munterhet och lustiga lynne i umgänget kallad till Ihrsta pastorat 1670. På ett bröllop hade några Ihrsta-bönder funnit honom "mägta förnöjelig." Han hade ock predikat för Herr Flemming på Geddeholm. Straxt begärdes han i Cons. Biskopen wille samtycka, men wågade icke för Konungens remiss, att den af trollwäsendet i Elfdalen uttröttade L. Elfwius skulle flytta till Ihrsta. Dock sattes Elfwius till Orsa och Mäster Claes kom hit. Död 13 Mars 1672.
I Swenska Fatburen finnes en anekdot om honom, som här må införas: "År 1667 om Mormessan i Westerås wid Prestmötet, hade salig Mäster Clas Sebenius, förut Depositor i Upsala, men då Lector i Westerås, lust att drilla sina wänner och bekanta: Klädde sig så i Bonde-kläder, och satte på sig ett tämmelig swart grått Skägg, då han fådt weta, att en eftermiddag, i Prestemöts-dagarna, hade fölgts åt till Smäcke-Gubben och Smäcke-Mor, Herr Per i Möklinta, Herr Lars i Älfdal, Herr Mårten i Biusås, Herr Mårten i Barkarö och Skolemästaren i Hedmora Herr Johan Hollstenius. Han går så dit i sin Bonde-drägt, och när han kommer in på Smäcke-gården, råkar han Mor, och frågar, om någre Prester ifrån Bärgslagen, Dalarne och Barkarö der woro? Hon swarade ja! Då begynte han anmäla sitt ärende; men Gumman bad honom komma in i Stugan. Han gick in; då de der sittande Prester begynte fråga om Bondens ärende: Han sade, att han haft försel till Westerås ifrån Hedemora, och uppå sin wärds inrådande, då öfwer natten, släppt Hästen in uti hans wret emot Kampsängs-broarna; men haft den olyckan, att Hästen då om natten kommit bort. Nu wore hans ärende, att bedja de wördiga Fäder, som sutto wid bordet, att, när de kommo hem, lysa efter samma hans Häst. Då de allesamman begynte fråga, huru Hästen såg ut eller af hwad färg? Hwarpå Bonden swarade: Hästen war sidbuken, som Herr Per i Möklinta, enögd, som Herr Lars i Älfwedal, gnäggande, som Herr Mårten i Biusås, skinkhalt, som Herr Mårten i Barkarö, oren bak, som Skolemästaren i Hedemora; men i detsamma tog han skägget af sig, då Prestgubbarna kände igen Mäster Clas."
Gift 1663 med Maria Rehn, som andre kalla Riis, dotter af en Trägårdsmästare wid Köping, också död 1672. Barn: Margareta, f. 1664; Johan Ludvig, f. 1666. Rector Gymnasii wille hålla honom i skolan och Lectores wille hjelpa till att föda honom. Nämnes ej sedan.
21. Andreas Canuti Brodinus. Född wid 1630 i Stora Tuna och Bro. Stud. 1658. gjorde 1663 en resa till utrikes academier och uppehöll sig följande året i Frankfurt am Main. Hemkommen 1665 blef han Supr.Collega Scholæ i Westerås, och Pwgd Mars s.å. ConRector 1668, och i denna tjenst följande året Assessor Consistorii. Med witsord att "wara en snäll karl med wackert sätt att informera ungdom", blef han Eloqu. et Poes. Lector 1670. Begärdes flera gånger af Ihrsta till Kyrkoh. 1672, som bewiljades, och Biskop Rudbeckius introducerade honom 29 Maj. Valedicerade Consist. 25 Juni och tillträdde, men Sebenii fattiga barn skulle njuta ett halft års inkomst, som ersattes honom af Lectorerne. Af helt annat sinnelag än företrädaren, blef han dock ömt saknad efter döden, som inföll redan 5 Aug. 1674. Lectoren And. Hesselius parenterade öfwer honom på Gymnasium 20 Sept. s. å.
Gift 1665 med Justina Elfwius, dotter af Kyrkoh. Dan. Buskovius i Kumla, också död 1674. Barn: Daniel, Fänrik, död i fält; Andreas, död Adjunct; Anna, g. m. Kyrkoh. i Bro, Upsala stift, Er. Arenius; Brita, g. m. Commin. i Dingtuna Christ. Lebestadius.
Brodinus war en beläst och arbetsam man, och som utgifwit: Panegyricus Deo O. M. pro successu armorum felici Regis Caroli Gustavi, hab. 1655. Impres. Arosiæ 1658, 4:o. — Oratio de boni Senatoris requisitis, hab. Upsaliæ, excusa Arosiæ 1661, 4:o. — Panegyricus Illustri Comiti Magno Gabr. De la Gardie. Ups. 1663, Fol. — Incendium Arosiense 1670, 8:o. — Gudeliga Betraktelser öfwer wår Herras Jesu Christi pina och död. Öfwers. ifrån Tyskan. Westerås 1671, 8:o. — Utgifwit flera disput. i Westerås och åtskilliga mindre poetiska skrifter.
22. Cand. Georgius Petri Schiffer. Född 1632 af en Handtwerkareslägt, som synes från utrikes ort warit inkommen. Begaf sig 1654 ifrån Westerås Gymnasium till academien i Åbo, hwarest han, med flere ynglingar ifrån detta stift, uppehöll sig många år. Disputerade twå gånger och undergick Cand.examen. Hemkommen 1667 till stiftet blef han straxt RectorScholæ i Avesta och 26 Juni 1668 Prestwigd. I anseende till Brodini fattiga hus och de små barnen, woro både församlingen och Consistorium i stort bekymmer, att få en så ömsint som werksam efterträdare i sysslan. Schiffer lät sig slutligen, såsom swåger med den aflidne, öfwertalas, och blef 1675 Kyrkoh. med wilkor, att straxt flytta, förestå nådåret, och wara barnens förmyndare. Redligen uppfyllde han sin förbindelse och af handlingarna ses, att han warit en serdeles alfwarlig och nitisk prest. Efter de täta vacancerne hade han mycket arbete med kyrka, församling och boställe, som alla woro förfallna. Fick icke convention med församlingen 1687, ehuru sådan i de flesta socknar upprättades. Trött af 32 års tjenst, länge med en swag Comminister, sjuklig och ålderstigen, uppdrog han 1707, med Consistorii samtycke och konungens stadfästelse, pastoratet till sin son. Lefde sedan så i stillhet och obemärkt, att hans dödsår ej säkert kunnat finnas. Synes dock aflidit 1711 eller följande år.
Gift 1670 med Margareta Elvius, Kyrkoh. i Kumla Dan. Buskovii dotter, f. 1641, död i Juni 1709. Barn: Petrus, som straxt förekommer; Daniel, som icke länge omtalas och synes hafwa dödt tidigt.
23. Cand. Petrus Georgii Schiffer. Född 29 Maj 1673 i Avesta. Den föregåendes son. Stud. i Upsala 1692 och njöt Kongl. stipendium. Sedan han fullgjort allt till gradens ernående, kom han till Westerås med ampelt testimonium af Rector Magnif. och prestwigdes på Biskop Carlsons kallelse, att göra tjenst i dess præbenden Dingtuna och Lundby, 4 Nov. 1705. Kom efter ett år till sin fader att wara dess Underpastor. Genom dess cession och Biskopens förord fick han 1707 Konungens fullmakt på pastoratet. War Opponens på prestmötet s.år. Stiftets Fullmäktig på riksdagarna 1727, 1731, 1734 och 1738. Sistnämnde år Prost och war äfwen vice ContractsProst under Domprosten Doct. Tillæi ålderdomsswaghet. En utmärkt klok och driftig Pastor, wida känd under partitiderna. Såsom Riksdagsman brukades han i de wigtigaste mål och war werksammast, då han minst syntes agera. Under enfaldiga ord kom han fram med bitande sanningar och kunde med saktmod utdela skarpa slag. Till honom hade Biskop Kallsenius i synnerhet ondt öga och flera tilldragelser dem emellan omtalades länge. Wid en visitation, då Biskopen sjelf förhörde ungdomen, träffade han, troligen efter tillställning, på en dräng, som icke kunde läsa. Han tilltalade då Pastor strängt derföre. Schiffer kallar då Klockaren och frågar, hvem denne drängen war? Han utropar högt, att han nyligen war kommen ifrån Dingtuna. "Ja så," säger Pastor, "ifrån Biskopens socken, får han wara någon tid i Ihrsta, skall han nog få lära sig läsa." De sednare åren blef han sjuklig och oförmögen. Hade känning af slag i kyrkan 1746, men lefde dock till 1 Nov. 1749. Begrofs i kyrkan under en stor grafsten med inscription.
Gift 16 Jan. 1708 med Sara Christiernin, Prosten i Fernebo P. Christiernins dotter med Anna Prytz, f. 1681, död 16 April 1748. De hade icke egna barn men upptogo tre hennes slägtingar, Inspektor Jonas Öhrlings och Christina Christiernins döttrar.
24. Mag. Jacob Thorslund. Född 10 Oct. 1704 på Qwista gård i Stora Schedvi. Fadr. Jacob Thorslund, Landtmätare i Stora Kopparbergs län. Modr. Susanna Montin, Dala-Domaren Magnus Pehrssons dotter. Stud. 1715. Magister 15 Juni 1731. Uppehöll sig länge wid academien och hade condition i flera större hus. Pwgd 3 Juli 1736, på kallelse af Hofmarskalken Frih. A. von Düben. Tjenstgjorde ock en tid hos en Grefwinna Stålarm och predikade äfwen på Kongl. hofwet. Blef Kyrkoh. Törnings Adjunct i Riddarholms församling 1737, och hade under hans frånwaro pastoralwården. Erhöll Presid. Grefwe Pipers kallelse till Ängsö pastorat s. år och tillträdde med Consist. fullmakt 1738. Hade nära enhällig kallelse till Ihrsta 1750, och fick straxt tillträda. Prost 1767. War utan ansökning uppförd på förslag till Domprost-embetet 1771. Opponens wid prestmötet 1750 och Concionator 1773. Blef inom 7 år 5 gånger rörd af slag. 1780, då han af ålderdomsswaghet ej kunde komma ur rummet, hade v. Pastorn begärt general-visitation, och Gubben har antecknat, att Biskopinnan war med, hade ock piga och betjent, och dröjde i tre dagar, och då de reste begärdes drickspenningar. "Fingo intet occlusum conclusum." Det war wanligt på visitationer att Biskopens betjening fick drickspenningar wid afresan, som sades höra till deras lön. Död 17 Sept. 1781.
Gift 1. 1738 med Cath. Maria Emporelius, Prosten i Mora Mag. Emporelii dotter, som dog i barnsäng 2 Jan. 1740. 2. 1753 med Margareta Lifström, som blifwit uppfostrad i swärfadrens hus och dog af slag 14 Oct. 1768. 3. 1770 med Agneta Johanna v. Schultz, dotter af en Major v. Schultz, död 1773, 51 år gammal. Barn i andra giftet woro: Jacob Magnus, Bokhållare i RiksgäldsContoret; Ulrica Maria, g. m. Prosten i Kungsåra och Kerrbo J. M. Muncktell.
25. Doct. Daniel Nohrborg. Född 8 Oct. 1739 i Norberg. Fadr. Kyrkoherde i Bro. Efter fadrens tidiga död i tryckande behof, men understöddes af anhöriga. Stud. 1758. Magister 18 Juni 1764, men war redan 29 Maj föreg. år Pwgd och antagen till Adjunct af Prosten i Hedemora. E. O. Bataillonspredikant wid Westmanlands regemente s. å. Ordinarie Dito 28 April 1766. Flyttade s. år till Stockholm, att wara Kyrkoherdens i Riddarholms församling medhjelpare. Med Kongl. fullmakt Commin. i samma församling 13 Nov. 1772. Ledamot af Sällskapet pro Fide et Christianismo 1775. Capellanernes i Stockholm Fullmäktig på riksdagen 1778. Kyrkoh. här 20 Aug. 1782. På gen.visitationen installerad och Prost 27 Juni 1784. Uppförd af Sala förs. på Pastorsförslag 1786. Ledamot af Homiletiska Sällskapet i Upsala 1788. Stiftets Deputerad wid jubelfesten derstädes 1793. V. Præses wid prestmötet i Westerås 1794. Theol. Doctor 1800. Riksdagsfullmäktig 1809 och 1810. Ledamot af Westmanlands Landthushållnings-Sällskap 2 Sept. 1815. Jubel-Magister, närwarande i Upsala s. år. Ledamot af Ewang. Sällskapet i Stockholm. Död efter någon tids swaghet 25 Nov. 1819. Begrofs med predikan af Biskopen Doct. Murray. Uppfödd i mycken tarflighet och den nogaste ordning behöll han, både af öfwertygelse och wana, i hela sin lefnad dessa lyckliga seder. Då tillgångarna medgåfwo, kunde han ock glad njuta, och war en fägnesam wärd. Arbete i tjensten och en ständigt fortsatt läsning woro dock hans högsta nöjen. Ofta måste hans Medhjelpare utbedja sig som en godhet, att med honom deltaga i tjensten. På höga ålderdomen wille han knapt tillåta sig någon minskning i omsorgerna för sin församling och han syntes wilja dö på sin post. Hans föreställningar woro allwarsamma, rediga och bindande. Man ansåg dem stundom för nog dogmatiska; men det synes kommit deraf, att han strängt trodde all menniskans moraliska kraft och wärde härleda sig ifrån religionen och hjertats förädling genom Guds nåd. Att catechisera war hans synnerliga lust och, serdeles i yngre åren, blef han, för sin gåfwa deruti, af många föräldrar eftersökt. Sträng emot sig sjelf, war han skonsam mot andra i omdömen, fordringar och rättigheters uttagande. Hjelpsam till den grad, att han måste widkännas flere betydliga förluster.
Skrifter: Diss. de Oppido et Paroecia Lindesbergensi. Ups. 1760; Förswenskad och tillökad. Sthm 1761, 8:o. — Bewis om Själens odödlighet, grundade på Guds ord och förnuftet. Ib. 1767, 8:o. — Nödiga Frågor och Swar angående tillämpningen af Nåden i Christo. Ib. 1769 o. 1772, 8:o. — Salighets-Läran i kort begrepp på Catechesiskt sätt föreställd. Ib. 1783, 12:o. Flera gånger upplagd. — Afskedspredikan för Riddarholms församling på 2:a Sönd. efter Påsk 1784. Stockh. 1785, 4:o. — Twenne Bönedagspredikningar och ett Tal wid Capellanswal, införde i Homil. Sällskapets skrifter.
26. Johan Fredric Muncktell. Född 26 Sept. 1764 i Stora Kopparbergs Landsförsamling. Fadr. Geschworner wid Stora Kopparbergs grufwa. Modr. dotter af Prosten Doct. Nordman i Leksand. Stud. 1784. Respond. för en disputation 1789. Måste för sjukdom afstå ifrån Magistergradens sökande. Pwgd 7 Juni 1790. Adj. Pastoris endast i Ihrsta. Commin. i Kärrbo 9 Sept. 1794. Tilltr. 1795. V. Pastor 1802. Kyrkoh. i Sewalla 20 Nov. 1815. Prost wid tilltr., visitation och introduct. 1816. Kyrkoh. här 5 Juni 1820. Tilltr. 1821. Respondens wid prestmötet 1804. Ledamot af Samfundet för utgifwande af Handlingar rörande Skandinaviens Historia 1834.
Gift 19 Maj 1796 med Christ. Charl. Nohrborg, dotter af Kyrkoh. J. Nohrborg i Ramnäs, f. 10 Maj 1773. Barn: Johan Theofron, f. 20 Mars 1805, Directör och Mechanicus; Agatha Charlotta, f. 23 Juli 1797, g. m. Rector Scholæ i Westerås Mag. L. E. Boberg; Gustafwa Theodora, f. 10 Nov. 1801, g. m. Kyrkoh. i Säby F. S. Arborelius; Mathilda Lovisa, f. 24 Juni 1808, g. m. Prosten i Tuna i Medelpad, Theol. Lic. Mag. J. A. Säve.
Paulus Andreæ — Jonas Petri — Ahaswerus Nicolai — Gustavus Ulfonis — Ericus Andreæ Björk — Laurentius Joh. Bothniensis — Matthias Joh. Arosiensis — Johannes Olai Kilensis — Nicolaus Saxin — Magnus Aspelind — Matthias Berglöf — Zacharias Grass — Johan Martin Muncktell — Johan Olof Nohrborg — Anders Lundquist — Eric Löfwenius.1. Paulus Andreæ. Har satt sitt namn under Upsala mötes beslut 1593.
2. Jonas Petri. Med wisshet här 1611. War Pastor i Kungsåra 1616.
3. Ahaswerus Nicolai. War Collega Scholæ i Westerås 1608. Pwgd 1610. En tid Adjunct och äfwen Krigsprest. Kom så hit, året okändt. Död 1620.
Gift med Kerstin Olofsdotter, som blef omgift med den följande.
4. Gustavus Ulfonis. 1621. Commin. i Norrberke 1626.
5. Ericus Andreæ Björk. 1626. Se Past. i Rytterne.
6. Laurentius Joh. Bothniensis. 1641. Se Past. i Björksta.
7. Matthias Joh. Arosiensis. Född 1616. Stud. 1635. Pwgd 30 Nov. 1640 gaf han slg godwilligt till Krigsprest, då ingen annan kunde dertill öfwertalas, och gick i fält. Kom hem 1646 och tjenstgjorde på flera ställen. På prestmötet 1650 räknades hans krigstjenst till 10 år, och han sattes till Capellan här. Hade intet boställe, men befalltes komma sig in hos någon gudfruktig man, och skulle få 24 daler af kyrkans medel och 12 daler af fisco Consistorii. Blef 1653 angripen af en obotlig sjukdom och måste öfwergifwa tjensten. Hade sedan något underhåll af Hospitalet, till dess han dog i Westerås 1 Jan. 1657.
8. Johannes Olai Kilensis. Född 1620. Hade upphört studera och tagit sig hustru, då han åter kastade om och begärde intagas i Gymnasium. Prot. 1645: "Negatur, quia contra Constit. Gymnasticas et praxin Episcopi, och det præberar scandalum wara gift och wara alumnus Gymnasii. Wistes till Universitet. Men efter ett ärligt ägtenskap är godt allom, får han lof komma till ordines." Pwgd 21 Maj 1651 och Adjunct. Måtte icke warit så dålig man, då han 1652 blef Under-Capellan i Westerås. Flyttades hit 1656, sedan sysslan flera år stått ledig, och synes Kyrkoh. Arhusius med Adjunct under tiden förestått all gudstjenst. Herr Jan fick 1693 Vicarius och tog alldeles afsked mot wissa förbehåll följande år. Lefde i ett skröpligt tillstånd till 8 Aug. 1696.
Gift 1644 med Kerstin Larsdotter, som dog före mannen. Enda barnet, dottren Christina, g. m. Corporalen Joh. Spak i Kila.
9. Nicolaus Saxin. Född 1663 i Grythytte socken och Saxhyttan af Bergsmansfolk. Stud. 1687. Pwgd 3 Oct. 1693, då ordinandi woro 20, kallad af Fru Märta Posse på Geddeholm. Biträdde ock den åldrige Capellanen härstädes, och, då denne emot wissa förmoner afträdde tjensten 1694, fick Saxin succedera honom, wäntande på full lön till 1696. Öfwer 40 år innehade han denna lägenhet och dog 20 Juni 1737.
Gift 1694 med Catharina Hellenius, Kyrkoh. i Kungsåra J. Hellenii dotter, f. 1674, död 8 Maj 1737. Barn: Nils, Frälse Inspektor, g.m. Ebba Winblad v. Walther; Carl, war i Stockholms Rådstugurätt; Brita, g. m. Handlanden sedan Kronolänsmannen Augustin Boberg.
10. Magnus Aspelind. Commin.1738. Se Past. i Wika.
11. Matthias Berglöf. Född i Fahlun 11 Juni 1716. Fadr. Föreståndare för Grufarbetarne. Stud. 1738. Pwgd 19 Dec. 1741. War många år en trogen och arbetsam medhjelpare hos Prosten i Stora Tuna. Commin. här 1756. Hade godt hufwud, men nog satiriskt lynne, som stundom utbrast alltför strängt. Så utbröt han, säkert med syftning till wiss person i socknen med en predikan: Ing. Pauli, mycken konst hafwer gjort dig rasande. Propos. En rasande konstig gårdsfogde. En annan gång sade han: Ing. Jag skall sätta en ring i din näsa. Propos. Ring i näsan på en rasande konstig gårdsfogde. Predikan infordrades i Cons. men ingen kunde desciffrera henne. En olycklig färd i ett socknebud förstörde hans goda helsa och påskyndade hans död 29 Mars 1782.
Gift 1. med Margareta Sundberg, f. 1716, död 1774. 2. 1777 med Helena Sophia De la Pierre, f. 1725 i Norrköping af Fransyska föräldrar, död 24 Nov. 1797. Barn: döttrarna Catharina och Margareta, båda gifta med Borgare i Sigtuna.
12. Zacharias Grass. Född 3 Juli 1737 i Kohlbeck och Hesselby. Fadr. Hemmansbrukare och Kronofjerdingsman. Stud. 1760. Pwgd 20 Maj 1764. Commin. i Swedwi 1774. Notarius wid prestm. 1775. Commin. här 16 Dec.1782, då sökande woro 13. Tilltr. 1783. God prest, men ock förståndig hushållare, som flyttade hela Capellansgården och byggde det mesta nytt af egna medel. Ett helt år plågad af swår skörbjugg, förrän han dog 16 Nov. 1793.
Gift 1. 1767 med Sara Elisabeth Gezelius, dotter af Kyrkoh. i Lima Mag. J. Gezelius, f. i Stockh. 1748, död i Juli 1767. 2. 1782 med Sara Leverin, Kyrkoh. i Tillberga J. Leverins dotter, f. 1740, död 19 Juli 1804.
13. Johan Martin Muncktell. 1794. Tilltr. 1796. Se Past. i Kungsåra och Kerrbo.
14. Mag. Johan Olof Nohrborg. Född 29 Aug. 1771 i Norberg. Fadr. Kyrkoh. i Ramnäs. Stud. 1783. Magister 1797. Disputerade præsid. följ. år, och blef äfwen då prestwigd 17 Juli. War derpå sin farbroders Adjunct i Ihrsta nära 14 år. Undergick Past.examen 1807. Vicarierade 1809 och foljande år tillika i Westerås skola. Commin. i Norberg i Nov. 1811. Fick transport hit 2 Jan. 1815, och skulle 1816 mottaga sysslan, men war då redan af en häftig sjukdom så förswagad, att han allsintet kunde uträtta. Tjensten måste derföre beständigt skötas af en vicarius, och sjelf afled han af ett häftigt slag. 27 Dec. 1824. [Rättelsen anges vid 149:11, bör vara 159:11. /SZ]
Skrift: Obss. quædam de Fanatismo. Ups. 1798.
15. Anders Lundquist. V. Commin. 1823. Ord. 1826, sedan 2 af de föreslagne dödt och lemnat honom rum. Se Commin. i Ramsberg.
16. Eric Löfwenius. Född i Westerås 11 Oct. 1787. Fadr. Prost och Kyrkoh. i Rättwik. Stud. 1804. Disp. pro Ex. 1810. Pwgd 15 Jan. 1815. Länge Pastors Adjunct i Ihrsta och sedan Vicarius på flera ställen. Commin. i Swedwi 5 Dec. 1825. Transport. hit 3 Oct. 1836. Tilltr. 1837.
Gift 2 Maj 1821 med Sara Juliana Stodius, dotter af Källarmästaren G. Stodius i Westerås, f. 8 Sept. 1786.
