Tobias —Ingevaldus —Johannes — Laurentius — Nicolaus — Gudormus — Olaus Widichindi — Laurentius Nicolai — Sweno Petri — Michael Olavi Gevaliensis — Laurentius Algothis — Nicolaus Nicolai Isogæus — Petrus Johannis Rudbeckius — Matthias Nicolai Tunamontus — Petrus Olai Wibyensis — Nicolaus Jonæ Salanus — Matthias Joannis Wagner — Petrus Joannis Wagner — Joannes Danielis Solinus — Nicolaus Dwan — Nicolaus Petræus — Petrus Browallius — Jacob Swedelius — Carl Browallius — Olof Tillæus — Olof Lindbom — Carl Johan Ahlström — Pehr Gustaf Enelius — Jacob Michael Swedelius — Olof Rudolf Bellander.
1. Tobias kallas "Persona Ecclesiæ Köpungh" i det bref af 1300, hwarmed han af Domcapitlet i Westerås sändes till Kaniken Nicolaus Katilli i Linköping, att notificera honom hans wal till Biskopsembetet.
2. Ingevaldus, "vice Curatus in Köpungh", wittnar i ett bref, hwarmed Ragnolphus och Tijfrid, conjuges, upplåta till Biskop Egisel allt sitt gods i Witaskogh emot jord i Gudkistom i Malmum år 1349.
3. Johannes "in Köpungh" 1355. Af ett bref utgifwit i Säby, som då nämnes liggande i Kollebecks socken. Är förmodligen densamme, som "Herra Jenis i Köpunge, Kaniker i W. Aros" nämnd 1378.
4. Laurentius "Sacerdos de Copingia" 1385. Säkert den Laurentius Boetii "venerabilis frater", som dog i Wadstena 4 Maj 1406. "Hic fuit natione Westrogothus et ante monasticam sumsit vitam Curatus erat in Laglösa Köpungh et Præpositus in illa provincia." (Se Diarium Wadsten.) Att detta är wårt Köping synes tydligen deraf, att staden med detta namn i Miracula S:æ crucis Stockholm. säges wara "Aros. Dioesesos" och flera bewis finnas, att prester i detta stift tagit afsked och ingått i Wadstena kloster.
5. Nicolaus. 1448. Biskop Åke nämner honom i ett bref "Herra Niclissa Soknaprästir i Köpungi", som med gåfwor till klosterkyrkans byggnad beställt sig själamässor hwar Onsdag.
6. Gudormus kallas Confessor fidei Copensis i ett bref af år 1500. Men owisst är dock, om han hörer hit eller till klosterbröderne.
7. Olaus Widichindi. Den förste Evang. Lutherske Pastor här, som föregifwes redan på den märkliga riksdagen i Westerås 1527 hafwa samtyckt till Religionsförändringen.
8. Laurentius Nicolai. Erhöll K. Gustafs Collationsbref på Köpings prestegäll med Annexan "Barkarne" 1537. (Af RiksRegistr.)
9. Sweno Petri. Har underskrifwit mantals- och skattskrifningslängden för sockneförsamlingen 1556. Står uppförd i Kammar-räkenskaperna för sitt wederlag åren 1557—1570. Död 1574.
10. Michael Olavi Gevaliensis. War 1571 K. Johans Hofpredikant och blef af honom satt till Pastor här 1575. Följande året war han Orator på prestmötet i Westerås. Såsom ContractsProst underskref han Upsala mötes beslut 1593. Stiftets fullmägtig på riksdagen i Upsala 1594 och undertecknade 19 Febr. Ständernas försäkring. Fick 30 Nov. 1595 Konungens bref på 24 tunnor säd i wederlag. Kon. Carl IX hade gifwit Fantetorp, som nämnes i Gustaf Adolphs stadfästelsebref 13 Juli 1610. Död 22 April 1599.
Gift med Elin, som efterlefde. Dottren Anna, blef g. m. Borgmästaren i Stockholm Olof Andersson, och stammoder för flera hederliga slägter.
11. Laurentius Algothis. Son af Bonden Algut Jonsson i Rör, Wäse härad och Wermland, med Karin Jonsdotter. Kallade sig stundom Vigelius (af vigere, röras, wara rörlig) efter födelseorten Rör. Ingefinnes [sic] först såsom Capellan i Örebro af Upsala mötes underskrift 1593. Kom sedan till Kongl. hofwet och 1600 med K. Carls fullmagt hit, blifwande ock ContractsProst. Predikade i prestmötet 1602. Redan K. Gustaf hade gifwit Pastor här Fante-Torp, för ett stycke äng, som togs af prestebordet och lades under Köpings hus till en trägård. Stadfästelse derpå gaf nu K. Gustaf Adolf 17 Juli 1610, och gaf äfwen följande år denne Pastor eftergift på nästa års kronoutlagor och frikallelse ifrån att hålla kneckt, emedan han lidit stor skada af fienden på Öland. Synes således en tid hafwa warit krigsprest. Hallenberg kallar honom "Herr Jon" efter Konungens bref. Troligen är namnet orätt uppfördt i Upsala mötes underskrift. Hwad som anföres om Herr Jon är missförstånd. Denne hörer till Köping, som med Borgholm och Egeby utgör ett pastorat på Öland, så mycket wissare, som mannen der lidit skada af fienden. Död 1618 wid Andreæ tid.
Gift 1. med Anna Larsdotter, som med flera döde barn finnes nämnd på behållen grafsten. 2. med Susanna, som efterlefde 1621. Af barnen äro kände: Swen Vigelius, reste utrikes och blef slutligen Past. et Praæ. i Pedersöre af Österbotten; Pehr, till slut Assessor i Åbo Hofrätt, adlad Ekenberg, g. m. Christina, Borgmästaren Eric Göranssons i Köping dotter.
12. Mag. Nicolaus Nicolai Isogæus. Född i Jemtland, hwaraf namnet ock är taget, genom Grekisk öfwersättning. Hade studerat i Westerås och blef der Pwgd 15 April 1603. Synes då ha warit Collega i skolan, men reste snart ut till Tyskland, disputerade i Wittenberg 1606 och erhöll troligen derstädes den Magister-titel, som honom i acterna tillägges. Finnes sedan icke förrän 1609, då han war ConRector i Westerås, då det äfwen tillhörde honom att föra Domcapitlets protocoll. Rector Scholæ i Hedemora 1610. Flyttades tillbaka såsom Rector till Westerås 1613. Kyrkoh. och ContractsProst här 1618. Ehuru stadd i hederlig tjenst finnes han icke nämnd i allmänna ärender och omtalas föga i Cons. protocoller. Död 1626. Begrofs näst före Pingst.
Gift 1613 med Christina Mattsdotter, som länge efterlefde. Hennes fader Matts Pehrsson, Borgmästare i Hedemora, war märklig i flera afseenden. Förståndig, driftig och wälgörande i lifstiden utströk han på dödssängen utur böckerna alla sina gäldenärers namn. Prostens son synes Matthias Nic. Isogæus, Commin. i Skinskatteberg, hafwa warit.
13. Mag. Petrus Johannis Rudbeckius. Född i Almby socken af Nerike 47 Jan. 1578. Äldre sambroder till Biskopen, hwilken han ock liknade, men dock ej uppnådde i lärdom och kraft. Studerade mest i Örebro skola till 1598 då han kom till Upsala academi. Begaf sig 1601 till Tyskland, hörde de bästa Theologer och blef 1602 i Wittenberg på academiens jubelfest Magister, den 13:de ibland 64, som promoverades på Churfurstens bekostnad. Hemkommen 1604 fann han sin fader, en broder och alla systrar döda af pesten. Blef 1605 antagen af Herr Swante Sture till Informator för dess son Sten, men kort derpå Eloqu. Professor wid Upsala academi och flyttades efter twå år till Physices professionen. Heldre skulle man tro att han warit Theol. Professor, emedan han 1608 synnerligen utmärkte sig i disputationen med Forbesius. Hallenberg säger att han war Medicinæ Professor då Konungen 23 Aug. 1613 gaf honom fullmagt att wara Pastor et Præp. i Umeå. För okända orsaker gick han derifrån 1620 och lefde några år utan tjenst i egen gård, till dess Konungen 12 Maj 1625 förordnade honom till Theol. Lector i Westerås, hwarpå han ock tillträdde Skerikes præbende-pastorat. Kyrkoh. här och ContractsProst 16 Febr. 1627. Riksdagsfullmägtig s. år i Stockholm och undertecknade beslutet 24 Dec., äfwensom det af Ständernas Utskott 12 Jan. 1628. Under sin bästa werksamhet död 26 Aug. 1629.
Gift 1605 med Brita Andersdotter, som dog i Westerås 1647, 72 år gammal. Hennes fader war en hederlig Borgare i Stockholm. Enda barnet Brita blef g. m. Domprosten Mag. Gabr. Holstenius [kallas Margareta där].
Skrifter: Epitaphium b. memoriæ Joh. Rudbeckii Civis et Scribæ Örebroensis ejusque Uxoris ac Liberorum. Arosiæ 1623. — Underwisning om Sweriges Rikes Böndagar och om Sweriges wapen. Westerås 1623. 8:o. — Twå nya andliga Wisor 1. på Jesu Christi wår Herres och Frälsares nampn, 2. en troofull Böne-Psalm uti all nöd. 1623. 8:o. — En Swensk Wisa kallad Insignis Adolescentia et Insignis pueritia. Sthm 1624. 4:o. — Confessio Augustana P. R. cura et sumtu in usum juventutis scholasticæ. Aros. 1625. 8:o. — Epitaphium in Sepulturam R. Christinæ etc. Aros 1626. — Swenska Psalmboken i många mål förändrad och förmerad. Westerås 1627. 4:o. Första upplagan hette: Enchiridon eller then Swenska Psalmboken, samt andra små wanliga handböcker, flitigt öfwersedt och corrigerat, såsom ock med några nödhtorftiga stycker förbättrat och förmerat. (Math. 16: Hwad hjelper thet menniskan etc. och Joh. 17: Thetta är ewinnerligt lif etc.) M. Petrus J. Rudbeck N. Studiosus. Stockh. aff Ignatio Meurer år 1623. 12:o. Utom 1627 utkommo flera upplagor ända till 1643 i Stockholm. 8:o minori.
14. Mag. Matthias Nicolai Tunamontus. Född i Stora Tuna omkring 1590. Hans fader Nils Klockare hade, utom denne, twenne hederliga söner i presteståndet. I Tuna skola, som på den tiden hade anseende, begynte han studera och sedan i Westerås tills han blef Pwgd, okändt på hwad år. Begaf sig derpå till Tyska academier, disputerade i Greifswald 1614 och blef Magister. Ett exemplar af hans Disp. träffades i sednare tid i Westerås fullskrifwet, såsom han haft det i cathedern, och förwaras troligen till beundran af den gräsliga metaphysiska lärdomen. Träffas sedan först i Westerås 1619, och blef, efter aflagdt prof, Supr. Collega Scholæ. Följande året v. Pastor i Munktorp efter den hastigt aflidne Kyrkoh. Latovius. Rector Scholæ i Arboga 9 Jan. 1621. Då denna skola för någon tid upphörde, blef han Kyrkoh. i Romfartuna 1624. War Respondens i prestmötet 1626 och Orator 1629. Uppförd med twå andra lärde män på förslag till Köping, fick han 1630 Konungens fullmagt. War ock Prost öfwer contractet och Cons. Majoris Adsessor. Predikade i prestmötet 1635. Riksdagsfullmägtig för stiftet 1638. En betydande prest, som ock stod wäl hos öfwerheten. Fick 1644 norra gården i Ulfvesta till prestebord och 1645 södra gården dertill. Pastorn fick denna i utbyte mot gärdet wid hans boställe i staden, hwilken till sitt utwidgande blef dermed benådad. Nedtryckt af bekymmer och förtret öfwer en widlöftig dotter blef han död 3 Maj 1646.
Gift 1. 19 Nov. 1620 med Malin Carlsdotter, som påstås wara född Stenbock, enka efter Kyrkoh. Latovius i Munktorp. Hon dog 23 Febr. 1641. För tidigt nära bekant med henne, måste han, efter Cons. noga beräkning, undergå wanliga plikten. 2. 1642 med Sara, Prostens i Rättwik Mag. O. Dalekarli dotter, enka efter Borgmästaren M. Hijsing i Köping. Barn med den förra: Nils, studerade, blef Lieutenant wid Amiralitetet, bekant af sina widlöftiga sjöresor med namn af Nils Mattsson Kiöping; Carl, Johan och Georg kommo alla på en gång till Upsala academi, gingo in i krigsståndet och uppgifwas hafwa dödt i fält; Brita, förlofwad med Lectorn H. Granagrius, men swek honom sedan det war lyst för dem första gången, och rymde med en äfwentyrare Anders Hult, som torde warit den, som sedan blef Syndicus i Arboga. Föräldrar, fästeman och Consist. hade deraf stora beswär och förargelser. Fadren beklagade sig i Consist. 3 Dec. 1645 och "protesterade offentligen att han sin dotter för detta stycket skulle exheredera."
15. Magister Petrus Olai Wibyensis. Född i Wiby af Strengnäs stift 22 Sept. 1611 af Kyrkoh. Olaus Petri och Catharina Aulina. Efter flitigt studerande wid Upsala academi promotus Magister derstädes 3 Febr. 1642. Præsiderade 1643 för en disputation och förblef en tid wid academien. Men hans befordran gick på annan wäg. På kallelse att tjena wid arméen blef han Pwgd, och snart såsom GeneralFältpredikant brukad i Danska kriget till freden 1645. Skref sig sjelf Consist. Castrensis Præses. Mycket älskad och aktad af krigsbefälet wann han den recommendation hos Drottningen, att han straxt efter slutadt krig erhöll dess stränga recommendation och nära nog fullmagt på Lindesbergs pastorat. Högt stött af en så ung mans hastiga befordran till intrång mot stiftets barn, uppbjöd Biskopen all sin förmåga att utwerka ändring, och han lyckades. Dermed war dock intet wunnet. Wid ledigheten här sattes på förslaget 3 förtjente Lectorer och en Pastor, som ock warit Lector, men alla underdåniga föreställningar kunde nu intet uträtta, utan Mäster Pehr erhöll 26 Maj 1646, 3 weckor efter den föregåendes död, Drottningens fullmagt och tillträdde följande år. Stiftets missnöje saktades dock, så att han blef i allmänt prestmöte 7 Sept. 1648 ContractsProst. Förde præsidium 1649, då hans egen disputation ventilerades. Wann efter hand både aktning och förtroende. Död hastigt 9 Dec. 1662.
Gift 1. i Jan. 1647 med Elisabeth Lithman, Prosten i Örebro Mag. Nicol. Bothniensis dotter och syster till Biskopen Doct. C. Lithman i Strengnäs, f. 1624, död i barnsäng 30 April 1659. 2. 1660 med Christina Rudbeckius, Biskopen Doctor Joh. Rudbeckii dotter och enka efter Past. Prim. i Stockholm Mag. Sim. B. Arbogensis, f. 1621, död i Westerås i Febr. 1699. Af barnen i förra giftet, som kallade sig Widman, är slägten på manssidan längesedan utgången. Men af dottren Christina, g. m. Prosten i Norrberke Mag. Sam. Elfwing, härstamma flera ännu lefwande slägter.
Skrifter: De motu in communi. Ups. 1645. — Diss. Synod. De peccato originali et actuali. Arosiæ 1649. 4:o. — Likpredikan öfwer Hustru Maria Ericsdotter 1652. Strengnäs. 4:o. — Dito öfwer Kongl. Hofpredikanten Mag. Ol. Ursinus 1658. Westerås. 4:o.
16. Mag. Nicolaus Jonæ Salanus. Född i Upsala, hwaraf namnet ock är taget, 1618. Fadr. Mag. Jonas M. Wexionensis war då Professor derstädes, men till slut Biskop i Skara. Modr. Sigrid Jonsdotter Bubb. På födelseorten studerade han så, att han 1639 kunde wid academien orera på Grekiska. Magister 22 Maj 1646. Philos. Adjunct wid acad. 1648. Förordnades af Drottningen 4 Mars 1650 till Græcæ Linguæ Lector i då warande Gymnasium Holmense. Pwgd af ÄrkeBisk. i Upsala 23 Nov. 1656. Transp. till Theol. Lectionen 3 Mars 1659, blef s. år Rector Gymnasii och fick Solna pastorat till præbende. Efter Prosten Wibyensis sökte Köpings församling få Mag. Eric Sahlamontanus i Munktorp till sin Pastor och Biskopen gjorde äfwen hwad han förmådde, men Lector Salanus erhöll Regeringens fullmagt 27 Aug. 1663, och s. d. afgick äfwen bref till Biskopen att mottaga och inställa honom. Då det skedde 1664 blef han ock ContractsProst. Wald Riksdagsfullmägtig 1668. I alla sina tjenster arbetsam och nitisk till församlingens wård, men war ej lycklig att komma öfwerens med Borgmästare och Råd, som 1668 hade flera klagomål emot honom i Cons. för egenmäktiga tilltag. Död 13 Oct. 1671.
Gift efter 1660 med Catharina Simonius, företrädarens styfdotter, f. i Stora Tuna 1645 och uppnådde en hög ålder. Barn: Jonas, Philos. Lector i Westerås; Nils, Rector Scholæ i Köping; Johan, Politie Borgmästare i Stockholm; Pehr, Adjunct wid Upsala academi, en stor Antiquarius; Christina, g. m. Kämnären Gabriel Pontin i Stockholm.
Skrifter: De temperantia. Ups. 1648. — Oration, på Grekisk Hexameter, de otio fugiendo. Ups. 1639. 4:o. — Gnomonologia, in qua Sententiæ Poëtarum et Philosophorum ordinem alphabeti, sunt redactæ, cum versione latina. Upsaliæ 1656. 8:o. — Epitaphium Margaretæ Salviæ Conjugis Johannis Adler Salvii, Carm. elegiaco. Holmiæ 1658. — Ode Epinetica dicta Carolo Gustavo Regi, cum ex bello reversus esset Gothoburgum ad comitia, versibus Græcis et Latinis, per moum dialogismi inter Apollinem et Musas. Holmiæ 1658. 4:o. — Orationes binæ, prior de Sedulitate, cum Theol. Professionem 31 Maji 1659, Posterior de admirabilibus animæ, cum Rectoratum 27 Oct. eodem A:o susciperat, in R. Holm. Gymnasio proclamatæ. Holmiæ 1661. 8:o. — Sex positiones de Peccato originali in specie. Ib. 1663. 4:o. — Likpredikan öfwer Hustru Christina Jonsdotter i Köping. Westerås 1671. 4: o.
17. Mag. Matthias Joannis Wagner. Född i Wangnsta, Hernö socken af Ångermanland 1635. Af några orätt uppgifwen för Ostrogothus. Både i äldre och sednare tid omtalas flera med namnet Wagner, men troligen icke af denna slägt. Nära boende till Hernösand hade han lätt att begagna dess lärowerk, och begaf sig derifrån till Åbo academi, der han blef Magister 24 Maj 1664. Besökte sedan utrikes academier och hemkom i Aug. 1667. Blef straxt derpå Pwgd och Hofpredikant hos Riksskattmästare Herr Gust. Bonde. Är antecknad för Notarius i Kongl. HofConsistorium 1668. Sedan genom Doct. J. Terseri bearbetande Collegium Claræmontanum war inrättadt i Stockholm, antogs Mag. Wagner, såsom skicklig man, till Docens derwid 25 Juli 1670, och säges äfwen warit dess förste Rector. Erhöll 28 Mars 1672 Konungens fullmagt att wara Kyrkoherde i Köping, och blef 31 Maj s. år af Biskop Rudbeckius introducerad och till ContractsProst nämnd. Hade mycket anseende och war 1680 kallad till Ledamot i den stora Commissionen i Stockholm. Efter kallelse af S:t Jacobs församling utnämd af Konungen till dess Kyrkoh. 2 Jan. 1682, och ditflyttade s. å. Död derstädes i Aug. 1693.
Gift 11 Juni 1668 i Pastorshuset af Riddarholms församling med Christina Terserus, f. i Leksand 1644, död i Köping 5 Juni 1675. Begrofs 11 Juli, då hennes fader Biskopen Doctor Terserus kom sjuk dit ifrån Linköping och Lectorn Mag. A. Thermænius höll Likpredikan. 2. 1676 med Christina Silvius, dotter af Lagmannen i Wermland Joh. Silvius, sedan g. m. Lagman Knut Törnehielm. Barn med den förra: Jöns, Magister, dog tidigt; Elisabeth, g. m. Prosten i Sala Mag. Eric Micrander.
18. Mag. Petrus Joannis Wagner. Född 1637. Broder till den föregående och hade med honom lika ungdomsöden, så att de följdes åt till Åbo academi, disputerade under samma Professorer och blefwo Magistrar samma gång 1664. Om ock denne besökt utrikes academier är obekant. Synes troligare straxt emottagit den Collegæ tjenst, som han en liten tid innehade i Hernösands skola. Befordrades till Predikant wid Amiralitetet i Carlscrona och redan 7 Maj 1668 till Kyrkoherde i Halmstad. Fick aldrig fullmagt derpå, utan blott Senatens notificat. till Bisk. i Götheborg derom, med befallning att inställa honom. Hans wäg till Köpings pastorat och omständigheterna derwid äro icke kända, men 2 Jan. 1682, således samma dag som brodren nämndes till S:t Jacobs församling, erhöll han Konungens collationsbref, som måtte äfwen innehållit rättighet att wara ContractsProst. Äfwen deraf hade han en längre tid endast copia. Han wisade sig snart såsom en rask och temligen oblyg man, som icke eftergaf sin rätt. Prot. 15 Mars 1683: "refererade Ep. i Cons. att han war anmodad begrafwa Pastor i Bro, men Præpos. i Köping hafwer welat honom det förwägra, frågade ergo huru det tillförene warit practiseradt? och om icke en Biskop hafwer magt att begrafwa en Pastor på landet? Resp. att det warit praxis af urminnes tider, att ingen understått sig disputera Episcopo denna sin rätt, och alldenstund Præpos. i Köping beropar sig på sin fullmagt, wore billigt, att han först låter sig introducera, såsom andre Pastores." Det skedde af Biskop Carlson 14 Jan. 1684, och om twisten nämnes icke widare. Stiftets fullmägtig på riksdagen 1686. Skref s. år till Biskopen att han war rädd för Magistrar till embetskamrater och bad blifwa förskonad ifrån sådana. Ålagd att præsidera i prestmötet, drog han sig undan såsom sjuklig. Samma gång beslöts att den, som ej wille åtaga sig præsidium, skulle böta 12 R:dr. Synes ock snart warit förswagad. Död 3 Juni 1689.
Gift med Märta Pehrsdotter Menlös, som efterlefde, okänd till härkomst, men war i någon slägtskap med Biskop Carlsons sednare fru. Barn: Pehr, död studerande; Jacob, Philos. Lector i Westerås; Helena Brita och Anna Christina. Endera war 1689 förlofwad med Mag. A. Skragge, som blef Pastor i Ljungby uti Skåne.
Skrift: Likpredikan öfwer StadsMajoren A. Nesner och dess son Pehr, som olyckligen omkommit. 1681.
19. Mag. Joannes Danielis Solinus. Född på Sollerön, eller nu war. Sophiæ Magdalenæ församling, 1646. Fadr. Daniel Jonsson, Capitaine wid Mora compagni, blef sedan Major för Utskottsfolket ifrån Dalarne. Modr. Margareta Terseriana, dotter af Pastor i Thorsång Dan. Ingelberti. Kom tidigt till Westerås och utmärkte sig, så att han ock responderade för Grekiska theser under Lector Sundelius förrän han 1665 med godt betyg afreste till Upsala academi. Begynte med ifwer och disp. pro exercitio, men afbröt cursen 1671, kallad till Adj. af den sjuklige Prosten Helsingus i Leksand och Pwgd 12 Febr. Förwärfwade sig snart ett wackert anseende och antogs 1675 till Regimentsprest för det extra krigsfolket, som skulle utgå till gränsens förswar. Finnes ock 1679 warit med truppen nedrest till Bohus. Följande år war han åter i Leksand, då han kallades till Gen.Major Kruses regimente, men antog ej anbudet, utan blef qwar hos den swage Prosten, hos hwilken han kunde mera både gagna och förtjena. Dock efter twenne år waknade hans lust att fullfölja studierna och bese främmande länder. Sökte och fick således tjenstledighet, samt 26 Juni 1682 en ampel recommendationsskrift af Biskop Carlson, hwarmed han begaf sig till Wittenberg, blifwande der prom. Magister 16 Oct. s. å. Utgaf och förswarade följande år en Theol. disputation, och hade på 5:te året besökt flera utrikes orter, då han 1685 hemkom. Erhöll s. år Enkedrottningens fullmagt på Kolbecks pastorat. Icke mindre såsom behaglig än såsom lärd och erfaren man blef han af Köpings församlingar kallad och hos Konungen 1689 begärd till Pastor, hwarpå 1690 fullmagt för honom utföll. Men, i detsamma tillträdestiden war inne, blef han död 1 Maj 1691.
Gift i Juni 1685 med Catharina Aurivillius, Prosten i Gefle Mag. O. Aurivillii dotter och enka efter Prosten i Leksand Mag. D. Helsingus, f. 26 Aug. 1640. Som de woro i någon slägtskap begärdes lof i Cons. till ägtenskapet, då han gaf 6 R:dr till Capitlet och 3 tunnor säd till Leksands fattiga. Hon dog 13 Nov. 1689 och begrofs samma dag med hans moder i Kolbeck. Till deras minne skänkte han kyrkan en ljuskrona.
Af hans Disp. må nämnas: De habitatione Japheti in tabernaculis Semi, Præs. A. Calovio. Wittebergæ 1683, 4:o.
20. Mag. Nicolaus Dwan. 1691. Näst förut hade Konungen till Pastor här utnämnt Kyrkoherden i Helsingborg Mag. Nils Agrell, som s. år blifwit ditflyttad från Torup i Halland, men efter församlingens öfwertalande blef han qwar, samt dog s. å. Om Mag. Dwan se Domprostarne.
21. Mag. Nicolaus Petræus. Född 1654, troligen i Möklinta straxt efter fadrens tillträde af samma pastorat ifrån Capellanssysslan i Fahlun. Redan 1667 inskrifwen wid Upsala academi begagnade han dock en tid underwisningen i Westerås. Öfwergick snart på båda ställena sina jemnåriga i kunskaper, men skyndade icke med publika specimina, så att han först 1686 hade fullgjort allt till graden. Företog då, i sällskap med den lärde Crucius, en widlöftig resa i främmande länder, som warade flera år, hwarunder han frånwarande blef Magister i Upsala 1688. Kom 1691 till Westerås med ett recommenderande betyg af Decanus Professor Peringer, att han af Cancelleren blifwit kallad till Adjunct wid academien om han welat, men troddes hafwa utsigt till syssla i Westerås. Pwgd 27 Aug. s. å. Med owanliga insigter erhöll han ock owanlig befordran, då han 1692 immediate blef med Kongl. fullmagt Primar. Theologiæ Lector och tillträdde följande år Harakers pastorat såsom præbende. Rector Gymnasii 1697. Pastor i Badelund, sedan denna församling åter blifwit Lectores tillslagen, 1697. På Consistorii wägnar s. år Riksdagsman i Stockholm. Utnämd af Konungen 18 Mars 1701 i högqwarteret Lais till Pastor här, och skulle följande år tillträda, men dessförinnan afled han 27 Mars 1702.
Gift 6 Nov. 1693 med Catharina Kyronius, dotter af Assessorn P. Kyronius och Cecilia Bröms. Hon kom i nytt gifte med ConsistoriiNotarien Mag. Ol. Ehrenström. Barn: Pehr, Slottsbokhållare; Jesper, Slottsinspektor wid Kungsöhr och Kronobefallningsman; Carl, BruksDirektör; Cecilia, g. m. Kronobefallningsmannen M. Hultstedt.
22. Mag. Petrus Browallius. Född i Fahlun 27 Jan. 1664. Fadr. då Commin. derstädes, sedan Kyrkoh. i Gagnef. Student 1680 och ansågs wäl förtjent då han 1691 blef Magister. Pwgd 27 April 1692, redan utnämnd till Rector i Arboga skola, men straxt öppnades för honom befordran på annat håll. Han kallades 1693 till E. O. Predikant wid Lifgardet, blef v. Pastor och 1696 ordin. Pastor ibidem. År 1700 och följ. war han arméen följaktig i Skåne, Liffland och Polen, och är äfwen antecknad såsom Konungens Hofpredikant, eller åtminstone att han hos Konungen gjort tjenst. Efter slaget wid Clissow hade han den förrättning, att i Konungens och flera Generalers närwaro jordfästa 10 slagna Officerare och 200 gemene man, liggande i en graf, och, ehuru de stupat för fienden, fick han likstod för alla, såsom han berättade i Cons. 1724, då han anklagades att hafwa tagit 2 dagswerken af soldater. Af alla K. Carl XII:s prester synes ingen så snart blifwit förlossad ifrån den swåra fältlefnaden, som han. Då underrättelse ankom 1702 om ledigheten i Köping, blef han straxt utnämnd till Kyrkoherde, och ehuru han skrifwit hem, att han icke fick iagttaga tillträdestiden, som redan war inne, utan måste för brist på prester dröja wid arméen, dröjde det dock ej längre, än att han s. år fick företaga hemresan, åtföljande betäckningen af den wid Clissow slagne Holsteinske Hertigens lik, och ankom i Oct. till Stockholm. Af sitt resesällskap war han dock ej mera skyddad, än att fienden beröfwade honom på wägen allt hwad han egde. Af Biskopen introducerad i December, äfwen såsom ContractsProst. Denna heder wille Kyrkoh. Christiernin i Björskog dela med honom 1710, då han påstod sig enligt fullmagten böra hafwa inspektion öfwer samma församlingar som företrädaren. Striden blef skarp, kom ända inför Konungens Råd och afgjordes så, att Browallius ändtligen 1711 medgaf honom att wara Prost i egen församling. Hans skrifwelse derom är märklig för sin hwassa penna. I prestmötet 1705 war han Concionator första dagen, 1712 vice Præses och 1713 Ordin. Præses. War ock sistnämnda år stiftets Fullmägtig på riksdagen. En berättelse är att han för något oförsiktigt yttrande om Konungen en tid warit suspenderad. War dock en käck Pastor, isynnerhet att bedrifwa den pågående kyrkobyggnaden, och gaf sjelf åtskilligt till kyrkans prydnad. Den äldste Pastor här, både till lefnads- och tjensteålder på 200 år, då han dog 20 Juli 1738. Ett wackert epitaphium i kyrkan bewarar hans minne.
Gift 1. 1695 med Christina Maria Lysing, Kyrkoh. i Jacobs förs. i Stockholm Mag. Lysings dotter, f. 1675, död 27 Oct. 1727. 2. 1728 med Anna Magd. Bilow, dotter af Professor Jon. Billowius i Upsala. Barn med den förra: Brita Emerentia, g. m. Brukspatron Dav. Betke, samt Lieut. och Brukspatron Sam. Unéer; Elisabeth, g. m. Kyrkoherdarne A. Fahlberg och P. Achrelius i Öija och Westermo; Jacob, död ung; Wilhelm, Kammarförwandt; med den sednare: Carl Johan, Kammarskrivare i K. StatsContoiret.
Skrifter: Prestmötspredikan, hållen i Westerås 1705. Sthm 1720. — Likpredikan öfwer Kyrkoh. Kumblin i Gunnilbo. Sthm 1725. — År 1710 i Jan. ingaf han till Consist. en widlöftig berättelse om någon sällsam naturföreteelse i Köping, som är intagen i Hallmans beskrifning.
23. Mag. Jacob Swedelius. 1740. Introducerad 11 Oct. s. å. Se Domprostarne.
24. Mag. Carl Browallius. Född i Westerås 4 Mars 1704. Fadr. då Lector, sedan Pastor i Bro. Stud. 1720. Fann sig länge wäl hos sin mosters man Prosten Aspman i Linde, som understödde honom. Magister i Juni 1731, men hade redan 19 Dec. 1729, på kallelse af General-Fälttygmästaren Baron Cronberg att wara E. O. Predikant wid Artilleriregementet, blifwit Pwgd. Ordin. Pastor 1736. Uppförd 1744 på förslag i första rummet till detta pastorat och af Konungen utnämnd 2 Nov. Introducerad af Biskop Kallsenius 11 Maj följ. år, då han ock mottog Contractets wård. Död efter långwarig och swår sjukdom 25 April 1752.
Gift 20 Maj 1735 med Maria Redin, hwars fader warit Ryttmästare wid Lifregimentet, f. 1696, död 11 Nov. 1778. Barnen dogo i späda åren.
25. Mag. Olof Tillæus. Född i Fahlun uti morfadrens Prosten Mag. Ekmans hus 13 Sept. 1704. Fadr. slutl. Domprost. Stud. 1720. Magister 1731. Uppehöll sig wid academien ännu någon tid och blef Pwgd 17 Juni 1734 till sin faders v. Pastor wid Domkyrkan, men kallades snart, såsom kunnig i språket, till Fransyska församlingen i Stockh., hwarest han flera år war Doctor Körnings Vicarius under dess resa i fremmande länder. År 1737 blef han tillika Rector wid samma församlings skola, 1738 Commin. derstädes och kort derpå af Konungen, till betygande af nådigt wälbehag öfwer hans arbete, benådad med fullmagt af vice Pastors wärdighet; 1743 befordrad till Ordin. Pastor. Hade missiv till flera församlingar i Stockholm. Ifrån 1746 till dess han flyttade ifrån orten Ledamot i Kongl. SlottsbyggnadsDeputationen och ManufacturContoiret. Föreslagen till detta pastorat 1752, erhöll han Kongl. fullmagt 10 Dec. s. å. Tilltr. 1754. Introducerad af Biskop Troilius 25 Aug., och blef ContractsProst. Till församlingens märkliga förlust död 23 Mars 1762.
Gift 1. 25 Jan. 1739 med Catharina Aulæwill, dotter af Borgmäst. och Ridd. P. Aulæwill i Stockholm, f. 1717, död 15 Maj 1758, begrofs med likpredikan, som trycktes, af då war. Adj. P. Hæggeström. 2. 29 Juni 1761 med Hedvig Hjellman, dotter af Kryddkrämaren Chr. Hjellman och Barb. Ulenius, död 13 Sept. 1762. Af 15 barn med den förra äro: Carl, TullDirektör; Fredric, Handlande och Rådman i Köping; Margar. Catharina, g. m. Commin. Fr. Anagrius i Kolbeck; Beata Maria och Elisabeth, ogifta.
Skrifter: Disput. De signo crucis in Novo Test. P. Prior et Post. Ups. 1728, 1730. — Brudskrift öfwer V. Past. Mag. Joh. Wulff och Marg. Ehrenadler. Sthm 1729. Fo1.; Dito öfwer Faktor Carl Wulff o. Christ. Sommor. Ib. s. å. — Grafskrift öfwer Phil. Cand. Petr. Asp. Ups. 1725. F.; öfwer Rådm. Eng. Gother. Westerås 1734. F.; öfwer modren Marg. Ekman. Sthm 1738. F. — Sermon funebre de sa majesté Ulrique Eleonore 1742. Sthm 1743. 4:o. — Harangue sur la naissance du Prince Gustaf 1746. Ib. 8:o. — Harangue sur la naissance du Prince Charles 1748. — Afhandling om dödstecknens owisshet och om det missbruk, som sker med allt för hastiga begrafningar m. m., öfwersatt ifrån Fransöskan, jemte tillökning af dylika i Swerige timade händelser. Sthm 1751. 8.o.
26. Mag. Olof Lindbom. Född i S:t Ilians förs. wid Westerås 24 Nov. 1719. Fadren Aron Lindbom war Landsgewaldiger. Modr. Maria Westman. Med hedrande testimonium ifrån Westerås Stud. i Upsala 1738. War ännu stadd i Philos. cursen då han blef Pwgd 20 Maj 1745 till Prostens Adjunct i Fellingsbro. Magister 6 Juni 1746. Andre Commin. wid Domkyrkan 3 Sept. 1749. Omtalad för sina lyckliga gåfwor blef han 1757 befalld att predika för Deras Majestäter på Strömsholm. En följd deraf war den, att han blef Extra Ord. tjenstgörande Kongl. Hofpredikant 3 Maj 1758. Ordin. Hofpredikant 2 Oct. 1759, med bibehållande af sin tjenst och lön i Westerås, enligt fullmagt, så att den sysslan skulle bestridas af en Vicarius. Utom förslag af Konungen utnämnd till Pastor här 22 Mars 1763. Genom Kongl. resol. ContractsProst 17 Juni 1765, sedan han s. år tillträdt. Introducerades af Biskopen 1 Mars 1767. Opponens på prestmötet 1760. Hade förslag till Norrköpings pastorat 1761. Riksdagsman 1771. En man af mycket snille och ypperlig predikant med sakrik wältalighet. Hans liflighet och nit förledde honom någon gång till utbrott, som afweko ifrån hans wanliga godhet. Så ådrog han sig i en Rectoratspredikan 1751 en obehaglig process med afträdande Rector Lector Sundius, som gjorde honom nog ledsamhet förrän den componerades. I den gångbara sjukdomen död 11 Febr. 1773.
Gift 10 Oct. 1750 med Christina Catharina Hülphers, Rådmannen i Westerås Abr. Hülphers' dotter med C. Westdahl, f. 5 Maj 1733, död 9 Jan. 1788. Barn: Christina Maria, g. m. Prosten i Swerdsjö Mag. P. H. Groth och Boktryckaren D. G. Björn i Linköping; Catharina Magdalena, g. m. Prosten i Nås O. Eckman; Elisabeth Dorothea, g. m. Handlanden Isac Eckman; Abraham Aron, Sjöfarande.
Skrifter: Predikan på Långfredagen 1748. Westerås 1749. 4:o. Tre upplagor. — Pred. på 5 Sönd. e. Trefald. 1750. Ib. 1754. 4.o. — Profpred. i Norrköpings stora kyrka 27 Sönd. e. Tref. 1762. Norrköp. 1762. 4:o. — Pred. på 4 Böned. 1761. Sthm 1762. 4:o. — Tal sedan K. Maj:ts Nådiga CirculairBref angående Gudsfruktan och förbättrade Seder blifwit uppläst i Köpings kyrka (Allm. Tidn. 1772, N:o 264, 266). — Pred. på 9 Sönd. e. Trin. Sthm 1783, 4:o.
27. Doctor Carl Johan Ahlström. Född i Arboga 1 Nov. 1728. Föräldr. Råd- och Handelsmannen C. Ahlström och Ebba Hjortsberg af gammal prestslägt i Södermanland. Efter fadrens tidiga död, såsom nära beslägtad upptagen af Domprosten Doctor C. Ljungberg i Strengnäs, gjorde han under sin wälgörares ledning de framsteg i Gymnasium, att han derifrån tog afsked med en oration på Grekisk wers 1749, då han wände sig till Academien. Med utmärkta kunskaper prom. Magister 16 Juni 1755. Fortsatte egna forskningar jemte andras underwisning och præsiderade 1758. Moralium Docens 1760. Hade flera förslag wid academien, men utan framgång. Præsiderade åter 1764, men åter förswunno de goda utsigter, som stundom wisade sig på den wäg han helst önskade. Antog derföre ordination 4 Oct. 1768 i Westerås, utnämndes till tjenstgörande Kongl. Hofpredikant och presterade Past.examen 8 Febr. 1769. På denna bana hade han ock smickrande förhoppningar, äfwen till Domprost-embetet i Westerås, men alla utsläcktes af oförutsedda händelser. Så erkändt war dock hans wärde af Öfwerheten, att han wid Kongl. kröningen 1772 utnämdes till Theol. Doctor och war Panegyrist wid promotionsacten 14 Oct. Ändtligen efter ansökning föreslagen till Köpings pastorat, erhöll han Konungens fullmagt 23 Aug. 1773. Tillträdde 1775, äfwen såsom Prost öfwer Contractet. I 1779 års prestmöte vice Præses, och på 1789 års riksdag stiftets Fullmägtig. Ledamot af Homil. Theol. Sällskapet i Upsala 1787. Hade 1782 kallelse af Enkedrottningen att blifwa dess ÖfwerHofpredikant. Fullmagten war färdig, men blef icke utgifwen, då Drottningen kort derpå dog. Fick flera gånger missiv till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, äfwensom till Jacobs och Sala församl:r. Ansågs för en af de yppersta prester i stiftet. Med lärdom förenade han smak, och med allwar i tjensten ett angenämt umgängessätt. Död af inwertes slag 8 Oct. 1790. Begrofs med sermon af Prosten Mag. Wallwik.
Gift 17 Nov. 1768 med Margareta Charlotta Moberg, Handlanden i Arboga Mobergs dotter, f. 2 Mars 1748. Utan barn blef hon 1798 Brukspatrons Eric Westéns andra maka och död 22 Febr. 1804.
Skrifter: De influxu affectuum in Oratorium et Poësin. Ups. 1758. 4:o. — De sensu hominis morali. Ups. 1764. 4:o. — Tal, hållet för Westmanlands och Dala Nation då Kronprinsen Gustaf mottog Cancellariatet wid Upsala academi 1764. — Acta gratiæ et vota nuncupata. (Acta Promot. Theol. 1772) 4:o. — Sermon wid Apothekaren C. W. Scheeles begrafning i Köpings kyrka 1786.
28. Pehr Gustaf Enelius. Född i Kumla, annex till Swanshals församl. i Östergöthland 4 April 1760. Fadr. Swen Enelius, bondson från Eneby i Nessia och Örberga pastorat, war då Commin. der, sedan Pastor i Rogslösa och Wäfwersunda. Modr. Elisab. Hornstrand. Efter förberedande underwisning i Linköping Student 1779. Fick korrt derpå condition hos Grosshandl. Noer i Stockholm, i hwars hus han fortfor med information i 12 år. Pwgd i Linköping 26 Dec. 1783, kallad af ÖfwersteLieut. Baron C. Örnsköld. Undergick Past.ex. i HofConsist. 17 Maj 1784 wid 24 års ålder. Antog 1785 Adjuncturen hos Pastor i Catharinæ förs. i Stockholm. V. Notarie i Kongl. HofCons. 12 Jan. s. å. Ordin. Kgl. Hofpredikant med säte och stämma i HofCons. 14 Sept. 1786. Inom sju år hade hans medbröder så gått undan, att han war den äldste Hofpredikanten, då han 26 Sept. 1791 erhöll Konungens fullmagt på detta pastorat. Contr.Prost wid tillträdet 13 Maj 1793. Den ende icke graduerade Pastor här sedan 1618. Af slag sjuklig och flera år oförmögen till tjenstgöring. Död 23 April 1812. Begrofs 17 Maj af Prosten Schultz i Malma med sermon.
Gift 2 Maj 1793 med Carolina Elisabeth Åhman, dotter af Kongl. Hofpredikanten, Prosten i Högsby och Långemåla af Calmar stift Doctor J. Åhman och A. E. Morin, f. 6 Nov. 1766, död 20 Maj 1823. Barn: Swen Eric, Constapel wid Swea Artilleri, död 1826; Elisabeth Christina, g. m. Prosten i Hed A. S. Schultz; Gustawa Carolina, f. 1800, död ogift 1831.
29. Doctor Jacob Michael Swedelius. 1813. Tilltr. 1814. Se Pastores i Leksand.
30. Mag. Olof Rudolf Bellander. Född i Tillberga 26 Oct. 1794. Fadr. L. R. Bellander, Kronobefallningsman. Modr. Gustafwa Muncktell. Stud. 1813. Magister 1818. Pwgd 19 Maj 1821, kallad af H. Excell. Grefwe M. Brahe. Lärare för samme Herres yngre son, n. w. Förste HofStallmästaren Grefwe Nils Brahe, ifrån 1822 till och med 1831. Past.ex. 19 Jan. 1827. Extr. Kongl. Hofpredikant, tjenstgörande såsom Slottspredikant på Rosersberg, 22 Juli 1827. Regimentspastor wid Lifgardet till häst 21 Dec. 1830. Wald Pastor i Köpings församlingar 1833. Med deputerade hos H. M. Konungen begärd och derpå utnämnd 16 Nov. Tillträdde 1834 och introducerades af ContractsProsten. Prost 6 Dec. 1837. ContractsProst 5 Febr. 1842. Predikade i prestmötet s. å. Corresp. Ledamot af Samfundet för utg. af Handskr. rörande Skandinawiens Historia 1830. Medlem af det Kongl. Nordiske OldskriftsSelskab i Köpenhamn 1840. Sedan han wid det nya skolhusets uppförande och till bättre reglering af underwisningen ådagalagt ett synnerligen utmärkt nit, äfwen med egen uppoffring, lät stadens Borgerskap på skolans inwigningsdag 6 Juni 1842, på sin bekostnad, i ena lärosalen uppsätta Prostens portrait, måladt i olja, som, med en inscription utwisande anledningen, äfwen i sin mon kommer att förwara minnet af denne lärares och dess åhörares inbördes kärlek.
Gift 30 Sept. 1837 med Lovisa Christina Schenström, dotter af Lagmannen och Borgmästaren J. P. Schenström och H. C. Wiksell, f. 31 Juli 1808. Barn: Magnus Rudolph Zephyrinus, f. 26 Aug. 1838; Olof Tycho Tiburtius f. 17 Apr. 1844.
Skrifter: Tal wid Westerås Bibelsällskaps sammankomst 8 Juni 1836. (I 22.a årsberätt.) — Prestmötspredikan 1842. Westerås. 4:o.
Johannes Simonis — Magnus Andreæ — Ericus Martini — Ericus Petri — Petrus Petri Björskogensis — Israel Andreæ Dalander — Olaus Joh. Rättvicensis — Olaus Johannis Copingensis — Johannes Arwidi Erwallius — Olaus Swerkeri Kilander — Johannes Olai Hellenius — Andreas Olai Giälman — Eric Thærmenius — Pehr Modin — Olof Westling — Andreas Hellenius — Eric Welander — Johan Jacob Tidlund — Samuel Uno Muncktell — Jacob Magnus Bergelius — Per Isac Stenman — Jacob Thalén — Carl Petter Girelius.
1. Johannes Simonis war här tjenstgörande Påsktiden 1591.
2. Magnus Andreæ nämnes också. Troligen war den ene af dem Pastors domesticus.
3. Ericus Martini. Underskref Upsala mötes beslut 1593. Sedan förekommer icke någon förrän
4. Ericus Petri. Kommen ifrån Ångermanland att studera i Westerås, blef han der Pwgd 1603. War 4 år Collega i Westerås skola. Commin. här 1607. Kyrkoh. 1619 i Torpa församl. af Södermanland, som den tiden hörde till detta stift. Förblef der till sin död 1650.
Gift med Maria Dawidsdotter, som efterlefde.
5. Petrus Petri Björskogensis. 1619. Se Pastores i Gagnef.
6. Israel Andreæ Dalander. War Commin. här 1623, då han blef illa slagen och "skamfärad" af en Profoss, d. w. s. en Fiskal eller dylik man, men synes sjelf warit oskyldig. Nu måtte åter warit twå Comminn. Se Past. i Ore.
7. Olaus Joh. Rättvicensis. 1632. Blef Pastor i Bro 1643.
8. Olaus Johannis Copingensis. 1643. Se Past. i Näsby och Erwalla.
9. Johannes Arwidi Erwallius. 1651. Se Näsby och Erwalla.
10. Olaus Swerkeri Kilander. Född i Kila socken af bondfolk 1622. Gick länge i Westerås förrän han kunde besöka Upsala academi. Blef dock en skicklig Prest 20 Sept. 1657, kallad af Herr Joh. Gyllenstierna. Kom efter någon tid till Skinskatteberg och begärdes 1662 till Commin. här, som Bisk. ansåg tjenligt. Hade nära blifwit utträngd af Olaus Erici i Munktorp, men förswarade lyckligen sitt rum. Dock kom han snart i annat bekymmer. Redan i Sept. s. å. kommo twå ifrån Köping och klagade att han icke kunde förestå sin tjenst med predikande 4 eller 5 gånger i weckan, utan tjenade bättre på bygder der det predikas hwar 8:de dag. "Han predikade också, att ingen mindes något deraf, utan deras hustrur och barn suto hemma och gräto, att de icke kunde prediksord efter honom. Resp. D. Olaus hade i Domkyrkan gjort godt prof, och skulle kallas dit igen att predika 4 eller 5 dagar på rad; kunde han dermed icke utstå, skulle de få en annan. Men att de icke kunde minnas prediksord war kanske icke prestens skull. Bisk. predikade sjelf i Skerike så rent och klart, att ett barn kunde förstå det så wäl som sin moder; men då han på gången repeterade och examinerade, kunde ingen, hwarken gammal eller ung, swara ett ord." Mera nämnes icke härom, och Kilander förblef här till sin död i Maj 1675.
Gift med Brita, Herr Staffans dotter i Skinskatteberg, som sedan blef g. m. Pastor i Badelund Joh. Moklinius.
Skrift: Utfärdspredikan wid Hustru Christ. Jansdotters begrafning i Köping. Westerås 1671. 4:o.
11. Johannes Olai Hellenius. 1676. Se Past. i Kungsåra.
12. Andreas Olai Giälman. Född i Arboga eller annexförs. Säterbo 20 April 1653. Kallade sig först Igelman, som närmare utwisar födelseorten. Stud. 1675. Pwgd 27 Oct. 1680. Andre Commin. i Westerås 1683 och transport. hit 1688. Redbar prest i helsodagen, men klagade öfwer odrägligt arbete och wille hädan. Blef snart sjuklig och fick äfwen fel på målet, så att han måste hålla vicarius, som medtog mera än halfwa lönen. Både sjukdom och fattigdom tilltogo allt mera, ända till ryslighet. Död 28 Aug. 1703.
Gift med Maria Hallman, Kyrkoherdedotter i Götlunda af Strengnäs stift, der hon lefde ännu 1734. Af barnen nämnes endast sonen Samuel, som en tid upptog modrens namn men slutligen återtog fadrens, ingick i Södermanlands och Nerikes nation och dog 1740 som utn. Commin. i Wintrosa och Thysslinge.
13. Eric Thærmenius. Född i Wika 1670. Fadr. Comminister. Stud. 1695. Antagen af Pastor här till Medhjelpare då han blef Pwgd 6 Juni 1700. Församlingarna rådgjorde 9 April 1704 i socknestugan om Commin., och tänkte äfwen derwid på det fattiga husets conservation; men de fleste hade tröttnat wid det långwariga eländet och Thermænius waldes med ord. protocoll. Tilltr. 1705. Respondens wid prestmötet 1707. Död 24 Febr. 1726.
Gift 1706 med Anna Knutsdotter Wadström, styfdotter till Handelsman Eric Larsson Björk i Westerås, omgift med Handl. P. Åhman ifrån Borås och död 1751.
Af 4 barn lefde: Pehr, Commin. i W. Wåla och Christina, g. 1. m. Handl. C. Granberg samt 2. m. Trumpetaren Chr. Påhlman i Köping.
14. Pehr Modin. Född i Nov. 1697. Tydligen uppfödd i bättre wilkor, då han redan 1709 blef inskrifwen wid Upsala academi. Kallades af Prosten här och Pwgd 18 Juli 1721. Fick 1724 Cons. fullmagt på Apologisttjensten i Westerås, men måste densamma återlemna, då företrädaren i skolan Austrin blef utträngd ifrån Commin.sysslan i Leksand, som han fått, och måste återgå till sitt förra rum. Waldes enhälligt här och med stort beröm, utan förslag, till Commin. 12 April 1726. Tilltr. 1727. Respondens i prestmötet 1728, och lefde till 12 Oct. 1738. Hedrades såsom god prest med likpredikan af Pastor i Malma 26 Oct.
Gift 1 Maj 1722 med Anna Sophia Fahlberg, f. i Fahlun 14 April 1696, död 2 Juni 1746, då af deras 4 barn en son och en dotter efterlefde.
15. Olof Westling. 1739. Se Past. i Kumla.
16. Andreas Hellenius. Född i Köping 14 Dec. 1722. Fadren då Rector Scholæ, sedan Pastor i Ramnäs. Stud. 1743. Pwgd i Strengnäs 22 Juli 1751 till Pastors Adj. här. Då förslag till Commin. skulle uppsättas frågade Cons. om församl., i anseende till det dryga arbetet, antingen wille löna en Commin. till, eller en Adjunct, eller mista aftonsångarna? Resultatet blef att något af kyrkotjensten indrogs. Hellenius blef Commin. 7 Nov. 1754, och hade likwäl öfwerfullt af arbete i sin 46 års tjenstetid här. Pastor 4 Maj 1764. Erhöll genom Kongl. resolution dubbla år ifrån 1769. Hade flera pastorsförslag, men utan framgång. Af ålder och sjuklighet oförmögen erhöll han tjenstledighet 14 Maj 1800, och sysslan bestriddes af en vicarius. Död 13 Nov. 1801.
Gift 10 Dec. 1754 med Anna Elisabeth Dahlgren, som dog 11 Jan. 1794 i 68:de året. Barn: Anders, Bruksinspektor; Isac, Fabrikör; Anna Susanna, död ogift 1827, 71 år gammal.
17. Mag. Eric Welander. 1802. Se Past. i Möklinta.
18. Johan Jacob Tidlund. Född i Arboga socken och Westerby 12 Sept.1759. Fadr. Inspektor. Modr. M. M. Ytter. Student 1782. Pwgd i Clara kyrka i Stockholm 27 Juni 1786. Commin. i KungsBarkarö 22 Juni 1790. Past.ex. med heder 20 Maj 1797. Waldes till Commin. här i Juni 1809, men dog innan fullmagten hann utfärdas 7 Juli s. å.
Gift 10 Febr. 1791 med Cath. Reg. Schedin, Smedsdotter i Nås, f. 1766, död 8 Jan. 1814. Ansågs härstamma ifrån den Schedin, som war anförare för den upproriska Dalallmogen 1743. Barn: Jan Jacob, f. 1792; Lars Fredric, f. 1793; Maria Carolina, f. 1797; Daniel Benjamin, f. 1803; Sophia Catharina, f. 1805; hwilka alla spriddes widt omkring.
19. Mag. Samuel Uno Muncktell. 1810. Se Past. i Ramsberg.
20. Mag. Jacob Magnus Bergelius. 1816. Se Commin. i Husby.
21. Per Isac Stenman. 1823. Se Commin. i Rättwik.
22. Jacob Thalén. 1835. Se Past. i Fleckebo.
23. Carl Petter Girelius. Född 27 Mars 1792 i Husby. Fadr. till slut Prost i Garpenberg. Stud. 1805. Med första classen af 1813 års bewäring 1814 utcommenderad och tjenstgjorde under campagnen i Norge i egenskap af Underofficer wid Dalregimentet. Pwgd 7 April 1816. Hade tjenstgjort på många ställen, då han blef Commin. i Bro 9 Juni 1828. Transp. hit 26 Aug. 1839. Tilltr. 1840.
Gift 9 Oct. 1827 med Maria Sophia Sundin, dotter af Bergsmannen Joh. Sundin och Br. Steffenburg i Sundborn, f. 14 Maj 1796.
3. Comministrar i KungsBarkarö, som ock en tid warit Gårdspredikanter och Skollärare wid Kungsöhr.
Johannes Olai Gryth — Johannes Olai Hellenius — Johannes Erici Schult — Arvidus Andreæ Gradin — Abraham Petri Sahlmonius — Nicolaus Nicol. Rabenius — Johannes Henr. Molinus — Olof Hansson Spaak — Lars Siljeström — Johan Strömer — Johan Lechander — Roland Berg — Olof Tudén — Gustaf Fellin — Daniel Wadelius — Haquin Enroth — Hans Erelius — Johan Wilh. Hedenström — Johan Jacob Tidlund — Lars Petter Wikström — Fredric Falk — Gustaf Thunblad.
1. Johannes Olai Gryth. Den förste, som med säkerhet kan uppföras 1666. (Derintill hade Pastores besörjt församlingens wård.) Wäl nämnes redan Sweno Laurentii i "Barkaren wid Köping" 1617 och 1620, men för öfrigt saknas all underrättelse om honom och närmare efterträdare. Om Gryth se widare Past. i Hed.
2. Johannes Olai Hellenius. 1675. Se Past. i Kungsåra.
3. Johannes Erici Schult. 1676. Se Commin. i Stora Schedwi.
4. Mag. Arvidus Andreæ Gradin. Rector Scholæ i Köping. Begärde 18 April 1683 i Cons. att sig till bättre underhåll få Commin.tjensten härstädes jemte sin Skolmästare-tjenst, hwarom Biskopen lofwade tala med Konungen, som biföll hans begäran. Owisst är dock om han haft någon befattning wid Kungsgården. Se Past. i Wika.
5. Mag. Abraham Petri Sahlmonius. Kallades 1687 af Konungen att wara dess Hofpredikant wid Kungsöhr, emedan Hans Maj:t wistades der ofta. Att han ock warit Commin. eller tjenstgörande här är så mycket säkrare, som den gode Prosten Dwan måste i Consist. anklaga honom för oordning i kyrkans räkenskaper och för brist i cassan. Kom snart härifrån. Se Past. i Fellingsbro.
6. Nicolaus Nicol. Rabenius. Slottspred. wid Kungsöhr och Commin. här 1689. Då rykte kom till Prosten Wagner att denne ämnade söka sig hit, blef han nära förskräckt, skref till Bisk. att motwerka och tillade: derifrån beware oss milde H. Gud! Se Past. i Hedemora.
7. Johannes Henr. Molinus eller Möllner. Född 1662 på Mölntorps gård i Säby. Fadr. Henric Mattsson war Arrendator. Stud. 1683. Informator hos Stallmästaren Reutercrantz 1686, då han genom dess recommendation blef antagen till Skolmästare och Predikant för Stallstaten å Strömsholm. Pwgd 1 April 1687. War lycklig att winna synnerlig nåd hos K. Carl XI, som i April 1690 flyttade honom hit, att tjena både i Kungsöhr och KungsBarkarö. Sjelfwa anledningen till utnämningen är högst egen, och läses berättelsen derom i HofCler. Hist. 2 D. s. 609. Han war en utmärkt god och redlig prest, som allt mera wann Konungens tycke, ända till kärlek, så att honom betroddes wården öfwer de dyrbaraste saker, och måste han alltid wara för hand då Konungen wistades på orten. Död 12 Juni 1692. Begrofs midsommardagen i Barkarö kyrka.
Gift 1692 med Christina Frestare, hwars fader war Konungens Bössespännare wid Kungsöhr. Hon lärer sedan blifwit g. m. Joh. Modinus, Commin. i Torpa förs., och 3:e gången med dennes efterträdare Petrus Bergman.
8. Mag. Olof Hansson Spaak. Född i Köpings stad 1668. Fadr. Hans Olofsson Spaak war Borgmästare, säkert densamme som 1665 bodde på Ullwi gård i Ihrsta, och synes då warit Kronofogde. Modr. Elisabeth Hylting. Stud. 1677. Magister 1691. Hans grad.disput. de origine Imperii civilis wållade honom och i synnerhet Præses, Professor Arhenius, strängt answar. Pwgd 27 Aug. s. å. till Hofpred. hos Kongl. Rådet Grefwe Bengt Oxenstierna. Slottspredikant och tillika Commin. här 1692. Död 28 Nov. s. å.
9. Mag. Lars Siljeström. Slottspredikant 5 Dec. 1692. Nämnes wäl icke som Commin. i Barkarö, eller att han der tjenstgjorde, men då ingen annan kunnat finnas för denna tid, och ContractsProsten hade ännu mera beswär med inspection öfwer honom än någon föregående, så måste man antaga att han war Commin. här. Han begick flera excesser, förlitande sig wid tilltal på Konungens nåd, så att Prosten Dwan önskade att han aldrig haft att med honom bestyra. Se Past. i Leksand.
10. Mag. Johan Strömer. Född wid Strömsholm 19 Maj 1666. Fadr. Jonas Ericsson, Kronofogde. Modr. Sara Ericsdotter. Stud. i Upsala redan 1676. Utmärkte sig wid academien både i studier och seder så framför andra, att Biskop Carlson beslöt att befordra honom till första lediga Rectorstjenst, men Strömer afbidade icke denna befordran, emedan en förmögen man utsåg honom till sin måg och försåg honom med medel till en utrikes resa, hwarunder han blef Magister i Altdorff 1697. Föreslogs till en Theol. Adjunctur i Upsala 1698. Mottog anbudet 1699 att blifwa Slottsprest wid Kungsöhr, och Pwgdes 23 Maj s. å. Owisst är om han hade någon befattning med Barkarö lilla församling, men dock uppföres han i denna serie då icke heller anledning finnes till någon annan. Sin befordran påskyndade han wid prestmötet 1700. Då Præses för hastigt påkommen sjukdom måste föregående dag afsäga sig den lärda mödan, åtog sig Mag. Strömer præsidium, och efter få timmars beredelse utförde det till allas nöje och förundran. Följden blef att året derpå i Mars utnämnde Konungen honom till Kyrkoh. i Örebro, och blef han i Maj ContractsProst. Wann stort förtroende i Strengnäs Stift, som gaf honom andra rummet på Biskops-förslaget 1727, och walde honom till sin riksdagsman 1710, 1719, 1720, 1723 och 1727. War en myndig och mycket betydande Riksdagsman. Död 8 Maj 1739. Likpredikan af Biskop Rhyzelius är tryckt.
Gift 1694 med Elisabeth Uppmark i Upsala, som dog näst före hans hemkomst ifrån Tyskland 1698. Det inträffade så, att i detsamma han anlände till staden skulle hon begrafwas och han deltog således i den sorgliga acten. Hade med henne en son. Gift 2. 1706 med Maria Buller, Prostdotter i Södertelge, död 1762. Barn: Martin, Astron. Professor i Upsala och Directeur wid AmiralitetsCadettcorpsen, f. 1707, död 1770; Jonas, Secreterare i K. Canzliet, f. 1708, död 1762; Carl, Kamererare i PolitieColl. i Stockholm, f. 1709, död 1759; Conrad, Kamererare i Brandförsäkr.Contoiret, f. 1722, död 1778; Fredric, Bokhållare i Banken, f. 1728, död 1790; Sara Maria, f. 1701, död 1789; Anna Margareta, f. 1715, död 1766, alla ogifta utom Professorn.
Efter honom upphörde predikantstjensten wid Kungsöhr, sedan Kongl. personer sällan der gjorde besök.
11. Johan Lechander. Född wid 1673 i Westergöthland af en prestslägt, som ännu i sednare tid der florerat. Ankom med en äldre broder ifrån Skara till Westerås 1683 att idka studier, och reste till Upsala 1697. War så wäl ansedd af Cons., att han s. år sändes till Ljusnarsberg för att biträda med predikande. Pwgd 1698. War i Fleckebo då han 1701 blef Commin. här, men utan befattning wid Kungsöhr. Redan 1704 hade hans broder wunnit fast fot och befordran i Liffland, hwilket uppmuntrade honom att äfwen söka sin lycka på aflägsnare ort. Han uppsade sin tjenst och begaf sig till arméen i Pohlen så hastigt, att ingen vicarius för tjensten ännu war utsedd, men blef snart död, utan att tid, ort och omständigheter äro kände.
12. Roland Berg. Född wid Stora Kopparberget omkr. 1676. Fadr. af lika namn synes warit Bergsbrukare och i bättre wilkor, emedan sonen sändes till academien redan 1688. Pwgd 15 Maj 1701, då han blef Huspredikant hos Landshöfd. Gripenhielm i Fahlun. På denne herres synnerliga förord hos Biskopen Commin. här 1704, men fann sig dermed så litet nöjd, att han också sökte det osäkra för det säkra. Med Biskopens recommendationsbref for han 1705 ut till krigshären för att derwid söka tjenst och befordran. Blef ock snart död, hwilket afskräckte flera, äfwen äldre, ifrån lusten att öfwergifwa syssla, hustru och barn för ett wågspel.
Under hans namn är utg., trol. en öfwersättning : Själens hälsobrunn af Jesu kärlek och nåde öfwerflödande m. m. Stockh. utan årtal in 16:o.
13. Olof Tudén. 1705. Se Commin. i Fellingsbro.
14. Gustaf Fellin. Född af fattigt folk i Bergslagen 1672. War 30 års man då han kunde besöka academien. Pwgd 6 Oct.1704. Commin. här 1706. Respondens i prestmötet 1707. I Oct. 1745 säges, att han efter 39 års arbete wid denna lilla lägenhet war alldeles oförmögen till någon tjenst. "Kunde icke eller husa, föda eller löna Adjunct" och led sjelf stor nöd. Pastors Adjunct i Köping måste doublera för honom, till dess Biskopen och församl. gjorde utwäg. Fick nu vicarius, som socknen måste hjelpa till att löna, och flyttade sjelf med en del af inkomsten till Hwittinge socken, der han dog 17 Jan. 1747.
Gift 1. med Maria Planting och 2. med Anna Utterman, som efterlefde.
15. Daniel Wadelius. Född i Söderberke och Wadsby 16 Juli 1709. Fadr. Bergsbrukare. Stud. 1734. Pwgd 26 Maj 1742. Commin. här redan i företrädarens lifstid 1746, med större delen af den knappa lönen. Död 16 Mars 1751.
Gift 14 Nov. 1750 med Sara Fellenius, Kyrkoherdedotter i Bro, som 2:dra gången blef g. m. Gewaldigern Olof Lemoin i Köping.
16. Haquin Enroth. Född i Westerås 15 Juni 1722 af Tullnären And. Enroth och Christ. Lenåsia. Stud. 1743. Wid denna tiden wådligen träffad af sin egen bössa med ett skott genom weka lifwet, hade han länge grufliga plågor, men blef så wida återställd, att han 12 Dec. 1747 kunde blifwa Prest, och, ehuru alltid lidande, dock med warsamhet tjenstgöra såsom Adjunct i flera församlingar. Commin. här 1751. Af illa botad sjukdom 1754 så försämrad, att han blef merändels sängliggande. Arbetade dock ständigt med munter själ till egen och andras uppbyggelse. En tid bars han i stol till kyrkan, predikade slutligen från sin säng i socknestugan. Brukade sina hopdragna knän till skrifbord. Lemnade tjensten med accord 24 April 1771. Död 18 Sept. 1774.
Gift 1751 med Anna Gagnerus, Kyrkoh. i Himmeta Math. Gagneri dotter, f. 1729, död 16 Febr. 1781. Barn: Cath. Christina, g. m. KronoLänsman Ekenberg; Elisabeth, g. m. Landtbrukaren J. W. Swederus.
Skrifter: Pontoppidans Tros-Spegel, förswenskad. Westerås 1766; ny uppl. Ib. 1768. 8:o. — Om Själens Odödlighet af Pontoppidan. Öfwers. Ib. 1769. 8:o. — Den korta och oskattbara Nådens Tid. Öfwers. ifrån Danskan. Örebro 1769; ny uppl. Westerås 1772. 8:o. — Brinnande Böne-Offer m. m. Westerås 1770. 16:o; flera gånger omtryckt.
17. Hans Erelius. 1772. Se Commin. i Odenswi.
18. Johan Wilh. Hedenström. 1785. Se Commin. i Kungsåra.
19. Johan Jacob Tidlund. 1790. Se Commin. i Köping.
20. Lars Petter Wikström. Född i Fahlun 15 Febr. 1769. Fadr. Waktmästare. Stud. 1793. Pwgd 1 Oct. 1796. Commin. här 15 Febr. 1810. Skickade sig så illa i lefnaden, att han blef ifrån både lägenhet och prestembete enligt Kongl. resol. afsatt 27 Aug. 1824. Död 29 Maj 1826.
Gift 1810 med Christina Björklind, f. 1788, omgift med Muraren Joh. Ramberg. Barn: Hjerta Theodora, f. 1815, kom till Stockholm; Napoleon, f. 1819, kom i Smedslära till Eskilstuna. Flera döde.
21. Fredric Falk. 1825. Se Commin. i Arboga Landsförsamling.
22. Gustaf Thunblad. Född på Tuna egor i Dingtuna 8 Sept. 1802. Fadr. Lars Andersson, Torpare. Modr. Anna Olsdotter. Kallade sig först Esbjör. Stud. 1823. Pwgd 23 Dec. 1825. Commin. här 4 Febr. 1833, sedan han en tid under vacancen uppehållit tjensten. V. Pastor 1834.
Gift 22 Sept. 1835 med Anna Löfström, f. 26 Juli 1807 i Elfkarleby, fadr. Jacob Löfström, d. w. Hemmansegare. Barn: Johanna Mathilda, f. 8 Mars 1839; Anna Sigrid, f. 21 Juli 1841; Johan Gustaf f. 29 Febr. 1844. [Tillägg vid 351:7. Bör vara rad 7 nedifrån. /SZ]
Skrifter: Huslig Uppbyggelsebok i Morgon- och Aftonböner, för 6 weckor, jemte Betraktelser och Böner wid Skriftermål och åtskill. andra tillfällen, af M. F. Roos. Öfwers. Lund 1837. 12:o. 3 uppl. Ib. 1841; 4 uppl. Ib. 1842. — Några Betraktelser walda ur M. F. Roos' Skrifter. 1 Stycket. Öfwers. Ib. 1838, 12:o.
