Se också Arboga krönika av Gustaf Bergström.
Benedictus — Ulfo — Arvidus — Nicolaus — Laurentius — Hensa Petri — Canutus Petri — Petrus Both — Jonas — Ragwaldus — Wincentius Nicolai — Laurentius — Petrus — Olaus Waxhall — Hollingerus — Stephanus Erici — Petrus Benedicti — Petrus Jonæ Angermannus — Johannes Swenonis Plantinus — Petrus Erici Drivius — Georgius Henrici Wintrosius — Johannes Erici Sigtunius — Johannes Fortelius — Petrus Lampa — Lars Wicander — Carl Hellberg — Nils Wallwik — Aron Westén — Anders Ludvig Broberg — Pehr Axel Fröst.1. Benedictus, "Curatus in Arboghum", har 1333 utgifwit sitt säljebref på jord i Wretum i Grenna socken till Bena Jordanson för 25 mark.
2. Ulfo eller "Härr Ulfr, wärdog fader", Curatus 1348. Hade sin tjenst i S.t Olofs kyrka, hwilken sedan genom brand blef alldeles förstörd.
3. Arvidus eller "Härr Arvidher Kyrkiohärrä" 1384, då han bewittnade ett köpebref på jord i Hyklestom, Bro socken.
4. Nicolaus eller "Her Niclis Prepositus et Curatus in Arboghe" 1424 och 1428, då han förekommer i köpe- och bytesbref.
5. Laurentius. War Curatus här 1431, då han blef till broder intagen i Helga Likama Gille i Stockholm.
6. Hensa Petri kallas "Curatus de Arboghis et Canon. Arosiens." Äfwen "Kyrkiohärra i annan stadskyrka", som lärer menas på norra sidan om åen, 1454 och 1456. Namnet märkligen lika med Hintze Petri i Swedwi 1474.
7. Canutus Petri. War äfwen Pastor här på norra sidan 1471. Stadgade med Borgmästare och Råd om någon tidegärd i nya kyrkan 1477. Ännu 1483 och 1486 igenfinnes han i Arboga, men anses hafwa flyttat till Stora Kopparberget 1500.
8. Petrus Both. Uppföres för 1474 och säges warit af den gamla adliga familjen Båt. War således samtidig med Herr Knut, som lätt förklaras, då kyrkorna, äfwensom prestegällen här woro flera, och innehade han södra pastoratet, hwartill äfwen Sätterbo hörde.
9. Jonas eller "hedherlig och biskedeligh man Her Jon i Arboghed" 1490, då han hängde sitt insegel wid ett testamentsbref af egendom till Arboga kloster. Lefde ännu 1500.
10. Ragwaldus. Utan widare anmärkning antecknad för år 1508.
11. Wincentius Nicolai, kallar sig "Prædicator in Arboga" då han 1529 war på Örebro möte och undertecknade dess beslut. Med lika enkel titel, säkert i följd af reformationen, underskref ock Predikanten ifrån Westerås. Herr Wintz är anmärkt såsom förut warande Pædagog i Arboga.
12. Laurentius. Hade warit här Kyrkoh., troligen i södra församlingen, till 1531, då han af K. Gustaf flyttades till Sahlberget.
13. Petrus erhöll ock Konungens collationsbref hit "på den socknen Laurentii", som hörde till Strengnäs stift, 9 Mars 1536. Andre uppföra året 1533 och beropa sig äfwen på Riksregistr. I v. Dalins Swea R. Hist. nämnes, att wid denna tid en Pastor i Arboga blifwit halshuggen på stadens torg.
14. Olaus Waxhall. Med samme Konungs fullmagt förordnad till Nicolai gäld här 1537. Ännu woro twå serskildta pastorat med tre kyrkor och troligen i Sätterbo dertill. Till denna Nicolai kyrka hade 1501 några "bodaställen" blifwit testamenterade. Om deras egande uppkom 1664 twist emellan nu war. Stads- och Landsförsamlingarne, hwilkenderas kyrka de nu skulle tillhöra. Märkligt är, att namnet war glömt och då intet bewis kunde uppgifwas derpå, hwilken kyrka hetat Nicolai, sköts målet ifrån werldslig domstol till Consistorium, hwars utslag eller yttrande i kända handlingar ej kunnat träffas.
15. Hollingerus, äfwen "Herr Holger" nämnd, säges hafwa tillträdt det ena gäldet 1540. Genom K. Gustafs bref dat. Gripsholm 12 Febr. 1545 förenades norra och södra pastoraten, så att denne blef Kyrkoh. öfwer hela staden, Landsförsamlingen och Sätterbo. Af högbem. Konung fick han 1549 gamla Kyrkoherdegården sunnan åen till boställe för sin Capellan. Underskref 1556 mantalslängden för sina församlingar. Afträdde hela pastoratet till den följande 1560 och är antecknad såsom död 1563.
16. Stephanus Erici. Tillträdde 1560, som ses af det behållna inventarii-documentet, dat. 2 Sönd. efter Påska. Stiftets fullmägtig på riksdagen i Stockholm 1566. Afträdde 1576 och blef slutl. Prost och Kyrkoh. i Skultuna, der mera ses om honom.
17. Petrus Benedicti. War här infödd och nämnes någon gång Arbogensis. Finnes först hafwa warit Kyrkoh. i Björksta 1564 och 1566 heter han Prost i Tjurbo härad. Flyttade 1576 till Arboga pastorat och prosteri. Fick 6 Oct. 1577 Kon. Johans bref på Åsbo hemman i Sätterbo under prestbordet och stadfästelse derpå 1582. Nämnes ock i ett annat Konungens bref 1585. War en gammal utarbetad man då han blef död 14 Febr. 1592.
Hans enka Ingeborg fick ett nådår och af mannens efterträdare jord att bruka.
Af en förbindelseskrift till K. Johan, dat. redan 16 Mars 1592, finnes en Isacus Olai hafwa fått collationsbref på detta gäll. Han förpligtar sig deruti, utom det wanliga, strängt att antaga och följa den nya mässeordningen. Efter Konungens död blef detta omgjordt och mannen blef slutligen Pastor i Orsa.
18. Mag. Petrus Jonæ Angermannus. Född i Arnäs socken och Lundeberga by 1559. Studerade i Gefle, reste utrikes och blef Magister i Jena. Huru han kommit till detta stift finnes icke, men 1591 har han blifwit Rector Scholæ i Arboga och redan twå år derefter befordrad till pastoratet. D. 3 Juli 1593 inventerades till honom ifrån Herr Pehrs arfwingar. S. år bewistade han det namnkunniga Upsala möte, hade det förtroendet att då wara Adsessor och Notarius och undertecknade beslutet. Följande år war han ock på stiftets wägnar i Upsala, då han 19 Febr. underskref ständernas obligation och försäkring, warande under allt detta ContractsProst. På riksdagen i Söderköping 1595 blef han wald och förordnad till Biskop i Wexiö, dit han ock snart afflyttade. Kallades ock 1609 till Biskopsembetet i Skara, men undanbad sig transporten. Bewistade hwarje gudstjenst i domkyrkan, hwarefter han förhörde barnen och legofolket hwad de lärt i kyrkan, förrän de fingo gå till middagsbordet. Jemte catechesen lärde han sina "pigobarn" (döttrar) Söndagsevangeliernas hufwudspråk. Visiterade träget i stiftet, då han förhörde presterne i Luthers större och folket i mindre catechesen. War på sin tid mycket wärderad såsom skald. Medlem af Bibelcommiteen "såsom mäktig i latin." Då han såsom mycket sjuk ansågs nära sin dödsstund, efterskickade han både borgare och prester, lät Domprosten gifwa sig nattwarden, räknade derwid upp alla concordiebokens beståndsdelar, försäkrande sig efter dessa hafwa lefwat och efter dessa wilja dö, tog så sjelf upp och sjöng med segerfröjd sitt tacksägelse för lifwet och all Guds nåd derunder. Han dog dock först en tid derefter 11 Sept. 1630.
Gift 1. med Anna, Kyrkoherden i Medåker Johannis Petri dotter, som tillika med sin fader följde mannen till Wexiö; 2. med Cecilia Swensdotter, som efterlefde. Af flera barn hafwa åtskilliga slägter sig utgrenat. En son Zacharias Lundebergius blef ock Biskop i Wexiö.
Skrifter: Carmen heroicum. Jena 1589. — Cursus visitationis Dioeceseos Wexionensis uti hwilken Huf-wudgrunden etc. Acc. Sex Predikningar öfwer Hus-Taflan. Rostock 1605. 8:o. — Tre Läkiedomar mot pestilentien, som nu i Wäghsiö Stickt är uptend. Sthm 1602. 4:o. — Swar til D. Petr. Magni Præp. Angelst. jemte hans bref Wexionensi Episcopi tilskrifwet. Jena 1600. — Öfwersättning af G. Maylii predikningar om Påskalammet och Nattwarden. 1601. — Nije Christeliga Predikningar. Sthm 1609. 8:o. — Homiliæ in quorundam Prophetarum Capita, quæ Diebus Rogationum, mandato R. Gust. Adolphi pro Concione proponuntur. Witteb. 1616. 8:o.— Utlägningh öfwer Gamla och Nya Test. texter, som then wördige Ålderdommen haffwer uthi Sweriges Hand-Book bewiljat införas och predikas. Rostock 1623. 4:o. — Likpredikning öfwer Kyrkoherden Corn. Christ. Washultensis. Ib. 1603. 4:o. — Dito öfwer Prosten Peder Magni. 1615. 4:o. — Dito öfwer Anna Trolle, gift med Carl de Mornay. 1620. 4:o. — Dito öfwer Arffursten Carl Philips död 1622. 4:o. — Dito öfwer Kyrkoh. i Calmar Jon. Rothovius. Calmar1627. 4:o. — En liten förklaring på den Predikan, som en djekne-pojke haft hafwer uti Jönköping 1627.
19. Johannes Swenonis Plantinus. Född i Gefle och, såsom föregifwes, halfbroder eller eljest nära slägtinge till Prosten Hijsing i Fellingsbro. Träffas först i acterna 1581, då han war Kyrkoh. i Himmeta. En invent.förteckning är af honom 1585. Underskref Upsala mötes beslut 1593, och såsom stiftets Riksdagsfullmägtig ständernas försäkring 1594. Kyrkoherde här 1596 och ContractsProst. Wid ett och annat tillfälle blifwer han sedan nämnd i Consist. protocoller, men utan märkwärdighet. Af stiftet sänd till riksdagen i Örebro 1610. Död 11 Dec. 1611.
Gift 1. med Anna Ericsdotter, död i Arboga och i kyrkan begrafwen; 2. med Karin Jönsdotter, hwars fader warit Borgmästare i Nyköping. Hon blef omgift med Mag. M. Westhius, Pastor i Fogdö af Strengnäs stift. Af barnen nämnes endast Anna, g. m. Prosten Mag. Blackstadius wid Stora Kopparberget och stammoder för en talrik slägt.
20. Mag. Petrus Erici Drivius. Född wid Stora Kopparberget, så wida han wanligen skref sig Cuprimontanus. Fadr. uppgifwes wäl hafwa hetat Jon Smältare, men måste då warit styffader. Werkligen synes ock modren förut warit gift i Thorsång och der födt sonen, emedan han i yngre år äfwen brukade kalla sig derefter. Studerade i Westerås till 1598, då han 2 Juni blef Pwgd af Biskop Bellinus. Afreste till Upsala och blef 1599 i Jan. der inskrifwen Student. Begaf sig snart utrikes och uppehöll sig wid academien i Stade, der han redan 1600 utgaf 2 disputationer, och är han den första af detta stift, efter hwilken tryckta academiska specimina kunnat träffas. S. år war han i Wittenberg och for widare till Jena, då Sylv. Phrygius hedrade honom med tryckt gratulation på latin. Okändt är på hwilketdera stället han undfick Magistergraden, och när han hemkom. Synes icke haft publik tjenst förr än han 1603 blef Rector Scholæ i Westerås. År 1611 skref han sig S. G. Theol. Lector ac in Ecclesia Cathedrali Concionator. Lärowerket hade nemligen några år förut blifwit förökadt med en och annan Docens, ett litet förebud till Gymnasii stiftelse, och Drivius blef då Lärare i Theologien. Om det ock hörde till tjensten att predika i Domkyrkan är owisst, men ofta fordrade Cons. det af Skollärarne. Konungens fullmagt att wara Kyrkoh. i Arboga erhöll han 12 Mars 1612, och lärer tillträdt, äfwen såsom ContractsProst, 1613. Redan såsom Lector hade han på Consist. wägnar warit på riksdagen i Örebro 1610 och i Nyköping 1611, 1612. Såsom Pastor war han ock sedan fullmägtig för stiftet på alla de riks- och herredagar, som på hans tid föreföllo. Ibland de första kallad till Adsessor i det Consist. majus, som Biskop. Rudbeckius inrättade. Præses i Capellansmötet 1622. Concionator 1629. Hade flera uppdrag af Bisk. och Consist. för sin pålitlighet. Lemnade både wackert och stort namn efter sig såsom en mycket kunnig, klok och driftig Pastor. Död 15 Oct. 1642. Begrofs i stadskyrkan 6 Nov., der hans epitaphium ännu finnes.
Gift med Brita, Kyrkoherden i Rättwik Andreæ Dalecarli dotter, som dog 29 April 1648. Barn: Eric, en mycket lofwande Student, drunknade i Floden Gouda i Holland 1631; Joh. O. Dalecarlus, sedan Stjernhök, parenterade öfwer honom; Andreas, blef Prest, men dog kort derpå; Margareta, g. m. en Eric Brandt, Tjensteman i Sala; Christina, g. m. Assessoren i Dorpts Hofrätt Thom. Mylonius, som warit Rector Scholæ i Arboga; Anna, g. m. Prosten i Sala Mag. Ol. Schult; Magdalena, g. m. Borgmästaren And. Bergström.
Skrifter: Diarium gestorum in comitiis morti Regis Carolini noni et regimini Gustavi Adolphi proximis. Mss. i Riksarchivet. Ett utdrag deraf är tryckt i Stockholms Magazin 1780.
21. Mag. Georgius Henrici Wintrosius. Född i Wintrosa församl., Strengnäs stift 1603. Fadr. Henricus Georgii war der Pastor. Magister i Upsala 10 Febr. 1629. Förordnad i Mars s. år till Arithm. och Geometriæ Lector wid Strengnäs gymnasium. Superiorum Mathematum Lector 1631. Prim. Theol. Lector, Prost och Pastor i Öfwer Selö 1635. War Rector Gymn., då han 1634 utsågs till Riksdagsfullmägtig och äfwen war ståndets Notarius. Præses wid prestmötet 1640. War således en aktad man i sitt stift och synes stått i gunst på högre ort. Med Drottning Christinas fullmagt 5 Juni 1644 Kyrkoherde och Prost i Arboga. Församlingen war högligen bekymrad öfwer hans utnämnande och Biskopen sökte utwerka ändring, men förgäfwes. Cons. Prot. säger att han war icke inculpatæ vitæ och derföre blef han Prost blott i sin församling. Men sedan han beswärat sig hos Drottningen, lades ock Himmeta med Medåker under hans inspection. En djerf och sjelfmyndig man war han, som wisst icke alltid iakttog anständighet. Ett rykte spriddes 1646, att han på ett barnsöl inridit i stugan och till häst mottagit wälkomman, äfwensom att han i ett gästabod druckit hela natten och på morgonen wid hemgåendet låtit twå trumpetare blåsa för sig. Wid efterfrågan härom wågade ingen säga sanningen, och citerad förstod han nog i Domcapitlet att wrida saken till sitt bästa. Biskopen, som troligen ej lemnat målet så lätt, war då sängliggande i sin swåra sjukdom. S. dag 20 Mars gaf han en skrifwelse, hwarpå står tecknadt: excusatio Wintrosii, men innehållet är sådant, att han twertemot ursäktar Cons. för dess misstankar och tillförser sig dess bewågenhet. Wid flera prestmöten hade han partes, och färdighet dertill fattades honom icke. War en sträng Præpositus, noga emot embetsbröder, och då han wille wara med uti allt, tröttade han Cons. med sina många swårlästa bref, som icke alltid woro så höfliga. Beskylldes ock för egennytta, så att han slog under sig jord af LandsCapellanens boställe, som i sednare tid reclamerades. War werksam in på höga ålderdomen, men begärde slutl. v. Pastor, som swårligen kunde utses honom till nöje. Död 10 Juli 1685. Begrofs i landskyrkan med stor ståt, och har han sjelf låtit uppsätta sitt epitaphium.
Gift 1. 1631 med Maria, Kyrkoh. i Tjula och Sundby Eric Olai dotter, f. 1612, död 1651; 2. 1652 med Elisabeth, enka efter Kyrkoh. L. Hedingius i Kräklinge. Hon dog 1686. Af 10 barn i förra giftet, som kallade sig Winterroos, nämnas: Eric, Capit. wid Dalregim., stucken i duell i Hedemora 1670; Daniel, Syndicus och Rådman i Arboga; Georg, reste till Westerås att prestwigas 1671, men föll med hästen genom Kolbecks söndertagna bro och omkom; Johan, reste utrikes, sedan okänd; Anna, g. m. Prosten Mag. P. Grubb i Jäder och Barfwa; Christina, war ock gift då hon dog 1669.
Skrifter: Oratio quod juventus in scholis publicis sit instituenda. Ups. 1623. 4:o. — Disp. extraordinaria de Statu Ecclesiastico etc. Strengn. 1630 (på denna kallar han sig Strengn. Collegii Astron. & Geograph. Prof.) — Theoremata ex variis Philosophiæ partibus deprompta. Ib. 1634. — De Astronomiæ subjecto. Ib. 1632. — Disput. synodalis de Angelis, habita Strengnesiæ. Ups. 1640. 4:o. — Likpredikan öfwer Borgmästaren L. Höijer i Arboga 1651. Strengnäs 1652. 4:o. — Likpred. öfwer Borgmäst. H. Barkhusen 1671. Westerås 1673. 4.o.
22. Cand. Johannes Erici Sigtunius. Född i Sigtuna stad af fattigt borgarefolk omkring 1645. Om hans ungdomsöden finnes icke mera antecknadt, än att han under knappaste wilkor idkat studierna, wid Upsala acad. disputerat 1671 och undergått Cand.examen. Tidigt gift och med goda slägtförbindelser är han dock i tjenstewäg lika okänd, till dess han 1678 förekommer såsom Rector Stiernmans medhjelpare eller Vicarius i Stockholms stora skola. Upphörde dermed följande år, och fick 10 Sept. fullmagt på Notariatet i StadsConsistorium, efter Jonas Ek, som för fel i protocollet måste afgå. Lyckligt och snabbt befordrades han derefter, då han 1683 blef Kyrkoh. och Prost i Nyköpings Östra, Allhelgona och Swärtuna församlingar af Strengnäs stift och 1685 transporterad till lika embete i Arboga. Tillträdde 1686 och wann det anseende, att han waldes till stiftets Fullmägtig på riksdagarna 1689 och 1693. Predikade i prestmötet 1695. Omtalas såsom en god Pastor, som säkert uträttat mycket med längre lifstid, och war tillika en angenäm umgängesman. Hade synnerlig färdighet att spela på luta. Död 21 Febr. 1698.
Gift 25 Nov. 1672 med Brita Carlsdotter, Bisk. Doctor Carlsons enda syster, som blef g. 2. m. Prosten i Torpa Mag. N. Ahlgren och dog 1710. Barn, som mest kallade sig Siegton: Carl, Officer, fången wid Pultava, slutl. gift och bofast i Tyskland; Johan, studerade i Upsala, fick ej trycka sin disp.: Cruces criticorum, gick derföre i milit. och blef Lieutenant; Christina, g. m. Prosten i Linde Mag. O. Aspman; Brita, g. m. Kyrkoh. i Ramnäs P. Aspman; Margareta, död ung.
23. Mag. Johannes Fortelius. Född i Walbo socken af Gestrikland 1662. Fadr. Commin. derstädes Abr. Fortelius. Modr. Elisab. Gestrinia. Kom ifrån Gefle lärowerk till Upsala acad. 1679, men begaf sig efter någon tid till Åbo och blef der Magister och Ultimus wid promotionen 1688. På kallelse af Kongl. Rådet Grefwe B. Oxenstierna Pwgd i Upsala 1689. Efter Ä.Bisk. Swebilii recommendation och aflagdt predikoprof utnämnd af Konungen 12 Juni s. år till Pastor wid Westmanlands regim. Transporterad till lika tjenst wid Konungens Lifgarde 8 Maj 1691. Erhöll på sin ansökning nådigt löfte om Arboga pastorat, "så wida han kunde begå sig in examine", och remitterades till Consist. i Westerås 26 Febr. 1698. Wederbörande woro icke benägne att skonsamt f örhöra en utstiftes, som wille tränga sig in, men han fick betyg att "wara capabel till embetet", hwarpå Kongl. fullmagt 15 Mars följde, äfwen att wara Prost. Introd. af Biskop Carlson 4 Juni 1699. Förbehöll sig att efter Prosten Aspmans död äfwen få Linde och Ljusnarsberg under sin inspection. War Concionator i prestmötet 1700 och Præses 1703. Hade wisat mycken skicklighet och drift, då han redan 1706 blef angripen af en tärande sjukdom. Begaf sig följande år, för bättre läkarewård, till Stockholm, och afled der 19 Mars s. å. Begrofs i Bromma kyrka.
Gift 13 Oct. 1691 med Beata Juliana Vult, dotter af Kyrkoh. i Riddarholms församl. Mag. Joh. Vultejus, f. 1671, död i Arboga 9 Juni 1750. Af 7 barn, som lefde efter fadren, blef: Bengt, f. 1704, död 1766, LandsSecreterare i Westerås med Assessors titel, Öfwersättare af flera andliga skrifter; Johan, Registrator i CanzliColl.; Margareta Elisabeth, g. m. Regim.Qwartermästaren G. Wising; Anna Beata, död ogift 1793, 93 år gammal. Enkan fick blott ett nådår och församl. sökte förgäfwes husets conservation. Till Prostinnan eller hennes bröstarfwingar gjorde Sir John Strachan i England 1760 testamente af 1000 pund sterling. Besynnerligt, att denna disposition blef så okänd eller så lamt efterfrågad, att arfwingarne länge ej fingo gagn deraf, och flere dogo i armod. Ändtligen 1827 blef capitalet med ränta genom förste Exped.Secret. Prinzencreutz, som tog hälften till omkostnad och arfwode, utsökt och tillföll endast Wisings många efterkommande.
24. Mag. Petrus Lampa. Född i Stockholm 3 Sept. 1667. Son af BryggareÅldermannen och StadsLieutenanten Claes Lampa med Lucia Schick. Underbyggd i studierna, mest i Upsala ifrån 1678, disputerade han pro ex. och reste så 1687 ut till Tyska och Holländska universiteter. Hemkom 1690 och erhöll Magistergraden i Upsala 10 Dec. 1691. Besökte åter academier i Tyskland, Holland och Frankrike, uppehållande sig i synnerhet i Leipzig till 1694. Pwgd i Upsala 16 Mars 1695 och biträdde först Doct. G. Wallin i Stockholm. Antogs 6 Juli s. år med Kongl. fullmagt till Notarie i HofConsist., hwarest han äfwen gagnade med sin kunskap i de lefwande språken, under förhör med personer af Hofbetjeningen, som stundom war af fremmande nationer. På hög befallning måste han 1702 resa ut till arméen och bestridde Notarietjensten i K. Hof- och FältConsistorium. Läste tillika för de Kongl. Pagerne, hwartill han redan i Jan. blifwit befalld. Hade 1703 kallelse till en Theol. Profession wid academient i Pernau, men förblef heldre wid Kongl. hofwet. Ordin. Kongl. Hof- och DrabantPredikant 27 April 1704. Hade derunder ett strängt arbete, då twå års lön knappt förslog till ett års uppehälle, utan måste han förtära sitt eget. Redan på fjerde weckan war ledigheten i Arboga inberättad till Konungen och Lampa erhöll fullmagt, dat. AltRanstadt 13 April 1707. Hemkom 1708 och tillträdde församl. med Contractets wård, då han, "för att icke taga sig sjelf äran, begärde få de församl:r som dit hörde och äfwen de borttagne tillbaka, ty Arboga lägenhet syntes hafwa ingenting att mista." Snart wisade han sig wara en synnerligen allwarlig Pastor, som med utmärkt insigt, förmåga och nit skötte embetet. Wille ogerna inblandas i werldsliga saker, men hade nog af sådana äfwen i de många beswärliga wal, visitationer och undersökningar, som han för embetet måste förrätta. Med åren ökades allt mera hans omsorg till befordran af en god Christendomskunskap, så att han ock införde ständiga predikoförhör och sjelf gick i tour med sina embetsbröder. Genom sin wänskap med Rådman Ahllöf bidrog han mycket till inrättande af s. k. RådmansCapellans-tjensten. I 1714 års prestmöte war han vice Præses, 1715 Præses och predikade 1723. Stiftets Fullmägtig på riksdagarna 1719 och 1720. Sedan afböjde han förtroendet och wille endast befatta sig med församlingarnas skötsel. Då han ännu 1742 förordnades att hålla wal i Malma, der han haft många tröttande stunder, swarade han med påminnelse om obilligheten att så nedtynga en swag 76 års gammal man. Död 17 Maj 1743. Begrofs i Landskyrkan.
Gift 11 Febr. 1697 med Sara Noræus, dotter af Prosten på Wermdön Mag. Er. Noræus och Justina Hartman, död i Arboga 18 Juni 1728, 55 år gammal. Af 9 barn blef Claes under stud. i Upsala olyckligen död; Pehr, Prost i Mariestad; Johan Casper, död ogift; Seth, död 1760, LandsSecreterare i Örebro med Assessors titel; Beata Christina, g. 1. m. LifgardesPastoren Mag. Mart. Åbeck och 2. med Kammarherren von Christersson; Anna Brita, g. m. Domprosten i Westerås Doctor Jac. Swedelius.
Skrifter: Disp. Grad. De ministris cultus ritualis sub vetere fædere. Upsala 1690. — Likpred. öfwer Capit. Lieut. wid Lifdrabanterna Gr. Carl Wrangel 1707. Sthm 4:o. — Dito öfwer ÖfwerInspektoren Hans Ehrenpreus 1711. — Dito öfwer Rådmannen i Arboga Lars Ahllöf 1737. Sthm 4:o.
25. Mag. Lars Wicander. Född i Westerås 9 April 1695. Fadr. Joh. Wicander innehade lägsta Collegatet i Westerås skola och dog tidigt ifrån flera barn, då denne sonen war endast 10 år gammal. Stadd i djup fattigdom kunde han dock genom egen flit och fleras understöd få begagna allmänna underwisningen, att han redan 1712 blef Stud. i Upsala. Då han 1722 undfick Magistergraden hade han condition hos RiksRådet och ÖfwerAmiralen Grefwe Claes Sparre, på hwars kallelse han ock blef Pwgd 21 Dec. 1723. Straxt derpå af samme Herre befordrad till Predikant på Convojfartygen, som då utgingo till Ostindien. Efter hemkomsten följande år fick han stadigare station, att wara Pastor wid Amiralitetet i Carlscrona, och derwid syntes han komma att för alltid stadna. Ändtligen öppnades utsigten till en förmånlig, högst nödig flyttning, då han i Oct. 1743 i wanlig ordning af Consist. blef uppförd på förslaget till detta pastorat. Ehuru han wid walet erhöll nära enhällig kallelse, wållade beswär öfwer omröstningen, att han icke förrän 8 Sept. 1744 erhöll Konungens fullmagt. Sent på hösten s. år ankom han med de sina till Arboga efter en wådlig färd och tillträdde följ. år, äfwen såsom ContractsProst. För sin korta tid är han antecknad såsom en "tålmodig och arbetsam man" och snart den ende Pastor här, som skötte sin tjenst utan Adjunct så länge han möjligen kunde. Dock redan 1746 war han mycket sjuklig, predikade med swårighet i prestmötet 1748 och dog efter långwarigt lidande 22 Juni 1749. Begrofs i landskyrkan.
Gift 1725 med Margareta Ekling, dotter af Warfs-och ByggmCommissarien P. Ekling i Carlscrona, f. 1705, död i Arboga 31 Oct. 1777. Barn: Pehr, Borgmästare i Sala; Lars, Commissarie wid Amiralitetswarfwet i Carlscrona; Fredric, uppgifwes för Kammarskrifware i AmiralitetsColl., swagsint ifrån 1753, död i Arboga 1795; Beata Margareta, blind, lefde mest af almosor i Arboga, död 1795; Brita Christina, g. m. Rådmannen M. Alander i Köping. Fyra barn dogo tidigt.
Skrifter: Diss. De Arosia. P. I, II. Ups. 1720, 22. 8:o. — Epicinium cum J. Hedin, M. Fernsten et N. Wessling Magistri renuntiati sunt. Ups. 1719. 4:o. — Festus applausas in nuptias M. Er. Dicandri et Marg. Gezelia. Ups. 1721. 4:o. — Grafskrifter på latinsk vers öfwer Elis. Marg. Tillæus. Ups. 1722. F.; och öfwer Grefwinnan Maria Wallenstedt.
26. Carl Hellberg. Född i Södermanland och Stora Malms församling 10 Oct. 1702. Fadren, som härstammade ifrån Hellby i Swennewads socken, hade tjenat wid K. Carls Drabantcorps och slutligen blifwit benådad med Majors titel. Modr. Catharina Dillman af prestslägt. Emedan föräldrarne bodde i Dingtuna då han 1718 blef Student i Upsala, ingick han i Westmanl. och Dala nation. War sinnad att taga graden och disputerade 1731, men stadnade derwid och ingick i presteståndet 6 Maj s. år, blifwande då Adj. hos Pastor i Fellingsbro. Vice Pastor i Dingtuna 1734. Bataljonspredik. wid Westmanl. regim. 10 April 1739, då honom tillades lika tour, heder och förmoner med Regim.Pastorer. Commenderades s. år först allena med regimentet till Finland och bewistade campagnen intill dess slut. Ordin. Pastor wid samma Regim. 7 Aug. 1740. Efter hemkomsten mottog han tillika V. Pastors tjenst i Grangärde 1744, under ledigheten efter den olycklige Kyrkoh. Falander. Här wann han sådan aktning och tillgifwenhet, att församlingen sökte i Consist. och äfwen hos Konungen få honom på Pastorsförslaget. Då det icke lyckades, gick dristigheten så långt att Kongl. fullmagt utan förslag begärdes för honom. Fortfor att jemte tjensten wid regimentet biträda i flera församl:r och uppfördes 1749 på förslag till detta pastorat. Erhöll Kongl. fullmagt 14 Mars 1751. Tillträdde 1752 och 4 Nov. Prost öfwer contractet. Introd. af Biskop Troilius den 8 i samma månad. Predikade i prestmötet 1760. Respektabel prest för både yttre och inre egenskaper. Under sin tjenst wid regimentet hade han synnerlig aktning af hela corpsen. Rask och oblyg höll han unga officerare på afstånd. Såsom Kyrkoherde och Prost war han sträng och drifwande, med en owanlig gåfwa att förödmjuka styfwa menniskor, oeniga makar m. fl., så att de stodo bäfwande inför honom. Af slag förswagad de sista åren måste han hafwa vice Pastor, som han dock understödde med sin rådighet. Död 14 Oct. 1779. Begrofs af sin vice Pastor Molitz med tal som trycktes.
Gift 24 Juni 1746 med Dorothea Kellström, Rådmannen i Gefle J. Kellströms dotter, f. 1724, död 10 Sept. 1765. Barn: Carl, ofärdig och sjuklig ifrån yngre år och dock 2 gånger gift; Johan Olof, död studerande; Dorothea, g. m. Brukspatron Er. Westén i Arboga.
27. Mag. Nils Wallwik. Född i Säthers stad 5 Febr. 1737. Fadr. Comminister. Inhemtade på många ställen sin första underwisning tilldess han 1758 blef Student. Hans lycka war att i Westerås hafwa Lector Herweghr till Inspector och närmaste Lärare. På gymnasium höll han oration på Grekiska περι πλεονεξιαs. Hade 1761 fullbordat alla præstanda till graden. Pwgd 1 Juni 1762, kallad till Huspredikant af Landshöfd. i Westerås Baron G. Falkenberg. Magister 18 Juni 1764. E. O. Adjunct wid gymnasium i Westerås 4 Dec. s. å. Ordin. Adjunct och vic. Lector i Historien och Moralen 1770. Ordin. Lector 5 Dec. s. å. Assessor Consist. 8 Maj 1771. Gymnasii Rector 1773 och 1778. Uppfördes på Pastorsförslag till Arboga i tredje rummet 1779. Knappt 8 dagar efter voteringen war han af Konungen utnämnd till Kyrkoherde 15 Dec. 1779. Underrättelsen om walets förlopp gick för honom med express till Stockholm, då Hertig Carl, som endast på officiel wäg fick weta det, kom för sent med intercession för sin Hofpredikant Doctor Murraij, den andre af de föreslagna. ContractsProst 8 Febr. 1780. Tillträdde 1781, introd. af Biskop Benzelstierna 20 Maj. War 1783 nära beredd att præsidera i prestmötet men sjuknade, då hans wän Doctor Gottmark andra gången förrättade præsidium. Likwäl fullgjorde han, ehuru med swag helsa, samma uppdrag 1787. Stiftets Deputerad wid Jubelfesten i Upsala 1793. En i alla afseenden bildad och behaglig man ansåg han sig ock sjelf med allt skäl för serdeles lycklig i sin ställning, till dess hans maka blef död. Då denna förlust gick honom ömt till sinne, rördes han af slag och förlorade helsa och krafter. Deltog dock något i embetsgöromålen till slutet af sin lefnad. Med synnerligt allwar predikade han i Landskyrkan sista gången om yttersta domen, och sjuknade af förkylning. Han åt ett kallt äpple hos en wän, kände sig straxt illamående och afled följande thorsdag 6 Dec. 1798. Begrofs d. 16 af sin efterträdare med sermon.
Gift 6 Jan. 1776 med Ulrica Cath. Carlschöld, dotter af Landshöfd. i Westerås Carl Carlschöld och Elisabeth Reg. Nordberg, f. 6 Jan. 1742, död utan barn 8 Nov. 1783. Prosten upptog twenne systersöner med namnet Edlind, såsom egna barn, men hade blott sorg af den ena och föga hugnad af den andra.
Skrifter: Disput. de Frederico Sapienti Saxoniæ Electore, de Reformatione Lutheri immortaliter merito. P. I, II. Ups 1761. 4:o.
28. Doct. Aron Westén. Född i Arboga 23 Nov. 1737. Fadr. Rådman och Brukspatron Eric Westén. Modr. Margareta Borg. Äldste kände stamfadren war Häradsdomaren Eric Ericsson i W. Bår, Lindesbergs socken. Inskrifwen wid Upsala acad. 1748 hade han så derefter som förut privat underwisning. Wid 14 års ålder höll han i Arboga på kröningsdagen 1751 en oration på swensk wers. Promov. Magister 1761. Pwgd 5 Dec. 1762 såsom redan Constit. E. O. Bataljonspredikant wid Westmanlands regimente. Tjenstgjorde såsom Huspredikant hos sin Chef sommaren 1764. Ordin. Bataljonspredikant 13 Maj 1765. Pastor wid nämnde Regimente 22 April 1766, och 23 Dec. s. år antagen till E.O. tjenstgörande Hospredikant hos Kronprinsen, samt erhöll Kongl. fullmagt 5 Jan. 1767. Ordin. Kongl. Hofpredikant med säte och stämma i HofConsist. 24 Mars 1774. Ledamot af Samfundet pro Fide et Christianismo 25 Febr. 1778. Kyrkoherde i Ramsberg 20 April 1779. Prost 16 Juli s. å. Predikade i prestmötet 1787. Hade här omsorg om uppförande af kyrka, hwilken inwigdes 1791. Riksdagsman 1792 och 1800. Vic. ContractsProst i Arboga contract i April 1799. Theol. Doctor och promov. i Upsala 1 Nov. 1800. Efter mera än twå års vacance, för twist om rösträttighet och derefter nytt wal, utnämnd af Konungen 12 Febr. 1801 till Kyrkoh. i dessa församlingar. Tillträdde i Juni s. år, äfwen såsom ContractsProst. JubelMagister i Upsala 15 Juni 1812, sjelf på stället mottagande kransen. Arbetsam och noga, ordentlig, serdeles i vissa delar, kunde han, wid äldre år hitkommen, ej utmärka sig med synnerlig drift i embetet. Anwände mycken möda och kostnad på sin samling om Kongl. HofClereciet. Död 2 Maj 1814. Begrofs i Stadskyrkan d. 20:de, då Biskopen Doctor Murraij jordfäste och Adj. Almgren höll talet.
Gift 7 Oct. 1790 med Anna Maria Hasselström, enka efter Brukspatron A. Sandell och dotter af Bergsfogden C. E. Hasselström, f. 1753, död 26 Febr. 1805. Med henne fick han twå styfsöner, som hufwudsakligen medtogo hans tillgångar. Han wille ock ingå annat gifte med en nära slägtinge till sin aflidna fru, och hade dertill utwerkat sig Konungens tillstånd, men ehuru ihärdig med detta förslag intill sitt sista, gick det ej i fullbordan.
Skrifter: Prestmötspredikan 1787, tr. i Theol. Sällskapets Homil. försök 1788. — Swenska Kongl. HofClereciets Historia, 3 Afdeln. Sthm 1799, Örebro 1801 och 1814. 8:o. — Åtskilliga handskrifter, hwilka förwaras i Gymnasii-Bibliotheket i Westerås, hwaribland: HofClerec. Historia, 2:a Delen; Historisk Ecclesiastik, 2:dra Afdeln.; Arbogia litterata m. fl.
29. Mag. Anders Ludvig Broberg. Född i Nyköping 6 Sept. 1777. Fadr. Snickarmästaren And. Broberg dog här hos sin son 1817. Modr. Cath. Ljungqvist. Begynte studera i födelseortens skola, der han hade Rector L. Hedmarks närmare handledning. Kom ifrån Strengnäs gymnasium till Upsala 1799 men afgick 1801 till Åbo och blef Magister ib. 15 Juli 1802. Fortfor en tid med privat kondition och antogs 20 Febr. 1805 till v. Apologist i Nyköpings skola. På begäran entledigad 20 Aug.1806. Præsiderade i Upsala 1806. Pwgd i Strengnäs 19 Dec. 1807, kallad till Huspredikant af Landshöfding Ulfsparre och blef tillika SlottsPastor i Nyköping 4 Juli 1808. Undergick Theol. Cand.examen i Upsala 1809. Past.ex. 29 Juni 1809. Utnämnd 12 Oct. 1810 till Extraord. tjenstgörande Kongl. Hofpredikant och erhöll d. 16 i samma månad StadsConsistorii fullmagt på Predikantssysslan wid Borgerskapets Enkehus, sedan han en kort tid derwid warit vicarius. Efter kallelse och prof uppförd i andra rummet å förslaget till detta pastorat 22 Jan. 1815, undfick han 15 Mars s. år Konungens fullmagt derpå. Man trodde säkert, att den swage konungen af misstag eller förwexling af namnen hade i Conseljen utnämnt honom i stället för den bestämde Prosten Bolinder. Till denna utnämning erkände han sig sjelf hafwa haft föga eller intet hopp, ett bewis ibland de många i denna minnessamling, huru en högre magt leder händelsernas utgång emot mensklig uträkning. Höll tal i Slottscapellet wid Swenska academiens sammankomst s. å. Han tillträdde 1816 och blef 13 Maj ContractsProst. RevisorsSuppleant 1827 till Discontrevisionen. Till åren den yngste af alla Pastorer som hitkommit på en tid af nära 140 år, war han så mycket kraftfullare för sitt kall. Men äfwen han blef i föga framskriden ålder förswagad af en längre tids sjukdom, och då den syntes allt mera öfwerwinnas, följde oförmodadt ett häftigt slag, som i hast slöt lifwet 13 Mars 1838. Jordfäst 22 Mars med sermon af d. w. Lectorn Mag. Boethius.
Gift 1. 12 Febr. 1812 med Johanna Brita Hörning, dotter af Råd- och Handelsmannen Hörning i Hudikswall och enka efter Spegelfabrikören Hedberg i Stockholm, f. 1776, död utan barn 6 Febr. 1825; 2. 25 Juli 1826 m. Anna Catharina Sophia Zimmerman, dotter af Apothekaren i Westerås J. Zimmerman och B. C. Törnebladh, f. 15 Maj 1801. Barn: Ansgar Ludvig, f. 23. Jan. 1830; Johan Witmar, f. 30 Aug. 1832. Anders Julius. f. 12 April 1835; Wendela Sophia Amalia, f. 28 Nov. 1836.
Skrifter: Disciplinar. et Artium Status apud Arabes Hispannienses Conspectus. P. I. Ups. 1806. 4:o. — Tal wid Westerås Bibelsällskaps sammankomst 1828. (Tryckt i Årsberr.) 8:o.
30. Mag. Pehr Axel Fröst. Född i Skällsta, Indals socken af Medelpad 5 Aug. 1802. Fadr. KronoLänsmannen och Chartæ Sig.Ombudsmannen N. Fröst. Modr. Clara Cath. Oldberg, Kyrkoh.dotter i Indal. Sedan han i knappa wilkor och först med enskildte wälgörares bidrag begagnat Hernösands lärowerk, ankom han, efter erhållet s. k. viaticum 1821 till Upsala. Fick snart acad. condition och Magistergraden 1827. Hade redan 11 Dec. 1825 blifwit Pwgd i Upsala, kallad till Huspred. af EnkeFriherrinnan Oxenstierna f. Sparre på Christineholm i Roslagen, der han årligen tjenstgjorde till dess han 1828 kallades till Förste PastorsAdjunct i Jacobs och Johannis församl:r i Stockholm. Speciminerade præsid. s. å. Amanuens i Kongl. HofConsist. 23 Mars 1829. Vic. Notarie med fullt answar s. å. V. Pastor i Jacobs förs. 4 månader 1830. Past.ex. i Hernösand s. å. E. O. Kongl. Hofpredikant 26 Jan. 1831. Theol. Adjunct wid Carlberg 10 Mars och Commin. i Solna 16 Nov. s. å. Pastor wid Södermanlands regimente 17 Mars 1832. Tillika Theol. Lector och SlottsPastor wid Carlberg 30 Mars, samt Kyrkoh. i Solna præbende 29 Maj 1833. E. O. Opponens wid prestmötet i Hernösand 1839. Kyrkoh. i Arboga församl:r 21 Juni s. å. Tillträdde 1841. Prost, utnämnd af Ärkebiskopen, 26 Mars s. å. ContractsProst 30 Juni s. å. Ledamot af Samf. pro Fide et Christianismo 1837. Predikade i prestmötet 1842. Under wistandet i Upsala utwecklades hans musik-anlag genom deltagande i Capellets öfningar och genom enskild ledning i sång af Capellmästaren Haeffncr. Redan 1 Dec. 1830 Ledamot af Kongl. Musikaliska academien. Såsom owanlig frugt deraf bör nämnas, att han 6 Mars 1841 anställde en subscrib. musik-soiré å stora Börssalen i Stockholm, med hwars behållning, 3,333 R:dr 16 sk. b.co, bildades en stående fond till beklädnad för fattiga barn i Solna, äfwensom 17 Aug. följ. år en större Concert i Arboga Stadskyrka, som lemnade 1210 R:dr B:co till uppbyggande af en Lancasterskola.
Gift 1. 5 Aug. 1832 med Carolina Christ. Bruse, f. i Sala 24 Mars 1802, upptagen fosterdotter af Enkefru Ruckman, f. Hjort af Ornäs i Stockholm, död 17 Jan. 1842. Barn: Axel Richard, f. 23 Febr. 1836; Olof Leonard Oscar, f. 28 Mars 1837; Swen Martin Andreas, f. 23 Nov. 1841; Thekla Elisabeth, f. 23 Sept. 1838; Leonora Julia Urania, f. 22 Oct. 1839; en son och en dotter döde. Gift 2. 1843 med Maria Sophia Ottiliana Sjöstedt, dotter till Handlanden Jacob Sjöstedt i Stockholm.
Skrifter: De mutua Philosophiæ et Religionis ratione, diversis culturæ humanæ ætatibus diversa. P. I: (pro gr.) et II. Ups. 1827, 1828. — Tal wid Sw. BibelSällskapets sammankomst. Stockholm 1832. 8:o. — Predikan hållen wid Magisterprom. i Upsala 1833. 8:o. — Sammandrag af den Philos. Rätts- och Samhällsläran till Kgl. Krigsacademiens tjenst. Sthm 1839. — MinnesOrd öfwer Professorn m. m. P. H. Ling. Ib. 1839. 8:o. — Strödda predikningar i den Christliga Predikaren, utg. af G. H. Mellin. Ib. 1840. — Prestmötspredikan i Westerås 1842. 4:o. — Större och mindre Skrifter ang. så wäl Nykterhets- som Missionssaken.
2. Comministrar gemensamt för Stads- och Landsförsamlingarna
Anonymus — Matthias Sigfridi — Ericus Andreæ — Zacharias Petri — Nicolaus Erici Lindensis — Johannes Engelb. Copensis — Magnus Andreæ Choriander — Ericus Olai Arbogensis — Sigfridus Johannis Helsingus — Elias Johannis Arbogensis — Gustavus Nicolai Lodigius — Olaus Johannis Copensis — Daniel Johannis Westhius — Olaus Laurentii Skultunensis.
1. Anonymus. Fick 1545 af Konung Gustaf den ena gamla Kyrkoherdegården till boställe.
2. Matthias Sigfridi. Omkring åren 1560 och 1570. Se Past. i Haraker.
3. Ericus Andreæ. Underskref Upsala mötes beslut 1593. Se Past. i Säby.
4. Zacharias Petri. War Secundus Sacellanus i Hedemora då han 1593 undertecknade nämnde beslut. Hans namn finnes icke i det tryckta exemplaret, men i stiftets orig. pergaments docum. har han egenhändigt tecknat det. Commin. här 1596. War 1598 i Consistorium, då en honom angående twist blef afgjord. Död 19 Juli 1603.
5. Nicolaus Erici Lindensis. Efterträdde 1603. Se Past. i Möklinta.
6. Johannes Engelb. Copensis. War Collega i Westerås skola då han 1595 blef Pwgd af Biskop Bellinus. Sattes 1597 till Domesticus hos Pastor i Sala. Kom sedan till Glanshammars församl. som denna tid hörde till Westerås stift, och omtalas icke på många år. Ändtligen igenfinnes han 1618 såsom Andre Sacell. här. War död 1624.
7. Magnus Andreæ Choriander. ÖfwerCapellan 1623. Se Past. i Säther.
8. Ericus Olai Arbogensis. Andre Sacell. 1624. Se Past. i Nora.
9. Sigfridus Johannis Helsingus. Följde 1627. Se Past. i Odenswi.
10. Elias Johannis Arbogensis. Född 1603. Begynte 1612 stud. i Westerås. Pwgd 29 Nov.1629. Hade då tjenst i stadens skola och kallas Etymologicus. Flyttades 1630 till Arboga skola och blef straxt tillika UnderCapellan. Död 1634.
11. Gustavus Nicolai Lodigius. UnderCapellan 1634. Troligen ÖfwerCap. 1636. Predikade ock efter 1640 såsom Rector Scholæ. Se Past. i Himmeta.
12. Olaus Johannis Copensis. Hitsändes 1636. Bortflyttade 1643. Se Past. i Näsby och Erwalla.
13. Daniel Johannis Westhius. Nämnes ock såsom Capellan här 1640. Se Past. i Ihrsta.
14. Olaus Laurentii Skultunensis. Född 1612. Deponerad wid Upsala acad. 1632, men studerade widare i Westerås. Collega i Köpings skola 1638. Pwgd 1639. Begärdes till Collega och hjelp-Capellan här 1640. De synas då warit tre, och deras tjenster finnas icke nämnda till tour eller församling. Det antecknas blott, att Pastor brukade dem äfwen i Säterbo, efter behof och sitt behag. War död 1648.
3. Stadens enskildte Comministrar
Johannes Erici Copingensis — Olaus Nicolai Wattman — Johannes Olai Kumblæus — Andreas Nicolai Lebestadius — Christiernus Jacobi Schumaker — Olaus Ramzelius — Andreas Floræus — Nils Paqualin — Daniel Grau — Pehr Hanngren — Johan Molitz — Johan Eric Ramström — Johan Harald Kihlman — Carl Fredrik Westling — Eric Gustaf Almgren — Carl Johan Haak — Carl Hagberg — Georg Fredric Seseman — Carl Anton Bruzelius.
1. Johannes Erici Copingensis. Född 1614. Collega i Köpings skola 1635. Ordin. till Diaconus 1636. War quartus Collega i Westerås då han följ. år fick plenos ordines. Kort derpå Commin. i Swedwi. Flyttades hit 1643. Äfwen denne war länge icke fästad wid wiss kyrka eller församling. Först 1648 nämnes att han egentligen skulle wara Predikant i Stadskyrkan. Död i Mars 1651.
Gift 1641 med Margareta Jönsdotter i Westerås, som ej widare nämnes.
2. Olaus Nicolai Wattman. Född wid Sala grufwa 24 Aug. 1616. Fadr. till slut Kyrkoh. i Wika. Då han 1640 slutat sina öfningar i Westerås fick han venia conc. af Biskopen. Student 1641. Pwgd 24 Juni 1642 och derpå i tjenst hos en som Cons. Prot. nämner Krigsback (Grisbach). Denne begärde få behålla honom, men han förordnades till Collega i Westerås skola. Commin. i Odenswi 1645. Transp. hit 1651 och antecknas såsom den förste med ordin. lön, sedan den föregående haft sitt underhåll nästan allena af Pastor, samt derföre synes swårligen uthärdat det dryga arbetet, som honom pålades, och Prosten Wintrosius war icke den som skonade. Hade frihet ifrån taxan och stora gärden. Död 7 Dec. 1657.
Gift 29 Nov. 1642 med Margareta Andersdotter, som blef omgift med Commin. i Landskyrkan Carolus Andreæ. Sonen Johan blef Commin. i Odenswi.
3. Johannes Olai Kumblæus. 1658. Se Past. i Möklinta.
4. Andreas Nicolai Lebestadius. 1674. Se Past. i Himmeta.
5. Christiernus Jacobi Schumaker. Född i Götheborgs stift 1658. Ankom till orten med Landshöfdingen i Westerås Baltz. Gyllenhoff, och hade condition i dess hus då han med godt wittnesbörd af Biskop Wallerius i Götheborg, dat. 28 April 1684, blef på Landsherrens kallelse Pwgd i Westerås 28 Aug. s. å., sine juramento, såsom han sjelf antecknat. Begärde 1689 Biskop Carlsons recommendation till Biskop Carlberg i Götheborg, för att återflytta till sin förra ort, men blef i detsamma kallad af Arboga stad, att profwa till Commin.tjensten, det han ock med sin Principals tillstånd gjorde 1690, så att han waldes och s. år tillträdde. Har warit en serdeles begåfwad prest, som gjorde mycken uppbyggelse. Staden hade skäl att skryta af honom men förlorade honom snart. Död 27 Mars 1694. En wän sökte förwara hans minne med några latinska vers på en tafla i sacristian, men de kunna nu icke läsas.
Gift 1684 med Christina Malm, som med dottren Anna Catharina efterlefde 1703. Hon begärde i kyrkorådet 1694 att conserveras wid lägenheten, hwartill ock befordran lofwades, men då icke friare anmälde sig kunde hon ej hjelpas dertill.
6. Olaus Ramzelius, PastorsAdj., begärdes utan förslag 1694. Tilltr. 1695. Se Past i Haraker.
7. Andreas Floræus. Född i Särna 12 Maj 1686. Fadr. Pastor ib., sedan i Ore. Stud. 1704, sedan han wäl begagnat underwisningen i Westerås. Antogs 1706 till Collega Scholæ i Arboga och Pwgd 29 Maj 1707. Tjenste-och Nådårspredikant efter Prosten Fortelius s. år och hade, ehuru ung, cura ecclesiæ till Prosten Lampas ankomst. Hos denne blef han ock Adjunct jemte det han ständigt skötte sitt collegat. Ännu mera arbete fick han derjemte, då Kongl. Rådet Grefwe Falkenberg, som med de fleste af Senaten under pesten 1710 wistades i Arboga, kallade honom till sin Hofpredikant för den tid han war på orten. Med stark recommendation af samme Herre blef han i Dec. s. år af församlingen och Pastor i Consist. begärd till Commin., som bewiljades, och han tillträdde 1712. Med sin förträffliga predikogåfwa och utmärkta nit hade han i sin krets serdeles anseende. Troddes ock hafwa en synnerlig magt att födrifwa satan, af hwilken han påstod sig sjelf lida synliga anfäktningar. Den siste ensamme Commin. i staden, upplefde han icke den befordran som war honom lofwad och war alldeles uttröttad ehuru tidigt han dog 2 Maj 1728.
Gift 16 Juni 1707 med Christina Bomgren, dotter af Bancobokhållaren P. Bomgren och Brita Banks. Hon dog i Arboga 2 April 1732. Af 6 barn blef Margareta Christina, g. m. Commin. i Säterbo M. Ekström m. fl.; Johanna Regina, död 18 år gammal. Ofwanstående Brita Banks, som war ifrån England, hade der en slägting, John Strachan, hwilken 1760 testamenterade 2000 pund sterling till Floræi dotter Margareta Christina eller dess lefwande descendenter. Dermed aflopp ännu olyckligare än med samme mans testamente till Prostinnan Fortelius, ty icke nog att det länge war försummadt och troligen alldeles okändt, utan ock, då ändtligen en driftig man åtog sig att för wederbörande utsöka den förräntade summan, kunde han omöjligen finna någon i lifwet af rätta personens efterkommande. Aflägsna slägtingar på fädernesidan anmälte sig nog, men efter Engelska lagen utföll gåfwan för Marg. Christinas anhöriga på mödernet, som säges hetat Beckman.
8. Mag. Nils Paqualin. Antagen och förordnad utan förslag 1730. Se Past. i Odenswi.
9. Mag. Daniel Grau. 1746. Se Past. i Kungsåra.
10. Pehr Hanngren. Efter erhållen pluralitet af röster wid tre wal, ändtligen confirmerad Commin. 1758 och tillträdde straxt. Sedan Collector Kyrkoh. Gagner slutat 3:e walet steg han upp ifrån bordet med hopknäppta händer och uttalade högt: "Gud ware nu lof och låte mig aldrig mera få att göra med detta trätgiriga folk!" Om Hanngren se Past. i Wika.
11. Johan Molitz. Född i Floda 30 Nov. 1740. Fadr. då Adjunct, blef Commin. i Mora. Stud.1753, men tog sedan underwisning i Westerås till 1762. Pwgd 21 Dec. 1765, då han blef Pastors Adj. i Kolbeck och uppehöll tjensten efter hans död. War sedan medhjelpare i Himmeta och Nora, till dess han 1774 tillträdde denna Commin.tjenst, efter fullmagt af 12 Dec. föreg. år. Undergick Past.ex. 1778. Lefde torftigt, men trygg och sagtmodig, utan bekymmer för morgondagen. Nöjsam i umgänget med wänner och kända. Under ottesångspredikan tillföll honom collecten, som knappt förslog att betala en wanlig middagssup på apotheket. Död 20 Jan. 1788.
Gift 2 Aug. 1768 med Anna Maria Tillman, enka efter Prosten Mag. Näsman i Kolbeck. En dotter Johanna, död ung. Ägtenskapet war förhastadt och i längden så tungt, att makarne skiljdes till säng och säte 1785. I sitt ensamma tillstånd hade hon nära blifwit mördad af sin piga, men räddades af sin swåger just då pigan wille stoppa den misshandlade gumman i en säck. Hon kom sig före, lefde sedan hos en sin måg och dog wid 1795.
12. Johan Eric Ramström. Född i Sala 1 Oct. 1749. Fadr. till slut Commin. i Folkerna. Kom ifrån Westerås till Upsala academi 1770. Pwgd 5 Juni 1774. War derefter Adj. i Westanfors, Lima och Säther. Begaf sig 1784 till Stockholm och förestod ett nådår wid Djurgårdsskolan. An-togs 1785 till Catechet af Samfundet pro Fide et Christianismo. Adjunct hos Commin. i Storkyrkoförsamlingen 1786. Återkom 1788 och biträdde Pastor i Skinnskatteberg. Commin. här 7 Sept. s. å. Tilltr. 1789 genom accord. Stor och corpulent, nedtryckt af egen tyngd. Olycklig i sitt ägtenskap. Icke underligt, då han tog hustru endast för det hon hade egen gård. "Förskräckligt", yttrade sig deröfwer en wiss man, "att gifta sig med sjelfwa djefwulen för att få husrum." Död 21 Jan. 1790.
Gift 1780 med Maria Christina Warg, en Handlandes i Säther dotter, f. 1744. De skiljde sig sjelfwe 1788. Han processade förgäfwes, att få fullkomlig laglig skillnad. Hon dog 28 Febr. 1825.
13. Johan Harald Kihlman. 1790. Se Commin. i Folkerna.
14. Carl Fredrik Westling. 1801. Se Commin. i Tillberga.
15. Eric Gustaf Almgren. 1808. Se Commin. i Arboga Landsförsamling.
16. Carl Johan Haak. 1818. Se Past. i Medåker.
17. Carl Hagberg. 1823. Se Commin. i Munktorp.
18. Georg Fredric Seseman. 1833. Kyrkoh. i Westanfors 1843.
19. Carl Anton Bruzelius. Född i Westerås 14 Jan. 1807. Fadr. Carl Bruzelius, Prostson från Skåne, war Lazarettsläkare och Stadschirurg. Modr. Anna Elisabeth Carlström. Stud. 1826. Pwgd 20 Dec. 1830. Comminister i Arboga Stadsförsamling 8 Jan. 1844.
Fotnot: Så kallade deraf, att twenne Rådmän i Arboga till lindring af StadsComministerns alltför dryga arbete, inrättat denna tjenst, med fond till innehafwarnes boning. Det tillhör ock Magistraten, att med en Testatorernas slägtinge förrätta walet af skickliga sökande.
Jacob Hoppe — Pehr Fahlsten — Johan Schultz — Carl Jacob Berg — Carl Forslind — Anders Schåltz — Carl Fredric Westling — Eric Gustaf Almgren — Carl Johan Haak — Gustaf Runnström — Jonas Backlund — Georg Fredric Seseman — Johan Hessel — Johan Lundelius.
1. Jacob Hoppe. Född i Westerås 12 Aug. 1691. Föräldrar woro Sämskmakaren J. Hoppe, inkommen ifrån Tyskland, och Anna Jönsdotter. Stud. 1714. Stadgad till både ålder och kunskaper kallades han 1724 af AmiralitetsCollegium i Carlscrona till Predikant på Convoy-eskadern som utgick till Ostindien, och Pwgdes16 Maj. Hemkommen 1726 stadnade han först i Köping till Prostens biträde och war sedan Nådårsprest i Malma. Då denna nya Capellanstjenst första gången skulle besättas war ordentligt förslag af tre, som profwade, och Hoppe blef af sjelfwa Testatorerne wald 1730. Insattes i tjensten 21 Juni. Snart erfor han att lönen war otillräcklig för en gift man, sökte derföre och fick pastoratsförslag, men utan framgång. Af några hans yttranden i en aftonsångspredikan 1743 blef han anklagad för crimen læsæ Majestatis, hwaraf han hade stor ledsamhet och kostnad, till dess han ändtligen 1747 frikändes af Hofrätten. Predikan finnes ännu och en opartisk läsare ser intet stötande deruti. War emedlertid länge stängd ifrån ansökning till bättre. Till slut måste han för en caution utgifwa en betydlig del af sin lilla egendom. Hans wilkor woro tryckande; dock har Prosten Lampa tecknat honom såsom "en redlig lärare, nöjd med sin del." Död 18 Jan. 1749.
Gift 1729 med Regina Christina Salan, dotter af Rector Scholæ i Köping Mag. N. Salan, f. 1702, död 21 Jan. 1772. Af fyra barn lefde: Christian, Sjöfarande; Christina Maria, g. m. nedanst. N:o 3.
2. Mag. Pehr Fahlsten. 1750. Se Past. i Hed.
3. Johan Schultz. 1756. Se Past. i Thorsång.
4. Mag. Carl Jacob Berg. Född i Stora Tuna 5 Febr. 1736. Son af Kronofogden Jac. Berg och Stina Lisa Ugla, syster till Prosten Doctor Ugla i Hedemora. Sändes såsom gosse till academien med privat informator. Disput. pro ex. i Upsala 1759 och erhöll Magisternamnet ifrån Greifswald 1761. Beswärad af scrupler i religionen hade han mycket betänkande förrän 9 Jan. 1765 antog prestembetet. Tjenstgjorde derpå i Björskog, Westerås och Swärdsjö. Blef angifwen för willomeningar, serdeles i försoningsläran, men återkallade sina satser i Consist. sedan han lyckligen blifwit förd till öfwertygelse, i synnerhet genom samtal med Lectoren J. Schedwin. Känd för godt hufwud och ömt hjerta, antagen 8 Oct. 1770 till denna Capellanstjenst, och tillträdde efter en wacker Past.examen följ. år. Ibland bewisen på hans utmärkta menniskokärlek är omtaladt, att han i Björskog förklädd och okänd uppskar en enkas öfwermogna säd, då hon icke kunde få hjelp dertill. Det war ock hans nit i sjukbesök, sedan en häftig farsot uppkommit ibland stadens starka inqwartering, som påskyndade hans död 15 Maj 1773.
Gift 1771 med Elisabeth Titze, dotter af BergslagsInspektoren i Fahlun Henric Titze och Cath. Ihrman, f. 1750. Af deras 2 barn blef Christina Cath. död ogift 1807, 36 år gammal; Carolina Jacobina, död tidigt. Olyckligt war ägtenskapet för makarnas stridiga sinnelag. Då hon fordrade häst och släda för sina besök i staden, erbjöd han sig draga henne på en kälke, och då hon inwände: hwad skall folket säga derom? blef swaret: "jo, de skola säga: der går Bergen och drar sitt kors med tålamod." Hon blef omgift med Handlanden C. F. Ahlberg i Fahlun.
Skrift: Predikan på 14 Sönd. efter Trefaldighet: Om rätta sättet att blifwa delagtig i Christo. 1772. 4:o.
5. Mag. Carl Forslind. 1774. Se Past. i Hedemora.
6. Anders Schåltz. 1787. Se Past. i Gustafs.
7. Carl Fredric Westling. 1795. Se Commin. i Tillberga.
8. Eric Gustaf Almgren. 1801. Se Commin. i Landsförsaml.
9. Carl Johan Haak. Se Past. i Medåker.
10. Gustaf Runnström. 1818. Se Commin. i Säby.
11. Jonas Backlund. Född i Hassela församling, annex till Bergsjö i Norra Helsingland 17 Dec. 1796. Fadr. Hemmansegaren Olof Andersson. Modr. Christ. Andersdotter. Begynte läsa i Hudikswalls skola, men kom 1813 till sin farbroder, då bosatt i Carbennings socken, och stadnade i detta stift. Stud. 1818. Kom 1819 till Arboga och biträdde Pastor med predikande. Pwgd 20 Dec. 1820, och då Pastors Adj. i Fellingsbro. Erhöll fullmagt på denna tjenst 12 Sept. 1821, sedan han undergått den föreskrifna orthodoxiæ-examen. War tillika Lärare i den nyss inrättade Wexelunderwisningsskolan. Gjorde en wacker samling om Arboga presterskap ifrån äldsta tider, som äfwen gagnat till detta Herdaminne. Med synnerlig forskningsgåfwa samlade han underrättelser för hela stiftet om dess prester ifrån äldsta tid. Samlingen, som efter hans tidiga död bortgick genom auction, har förgäfwes blifwit efterlyst. Död 7 Dec. 1827.
12. Georg Fredric Seseman. 1828. Se Past. i Westanfors.
13. Johan Hessel. 1833. Se Commin. i Medåker.
14. Johan Lundelius. Född i Fahlun 30 Maj 1808. Fadr. Bergsmannen Daniel Lundelius. Modr. Elisab. Wikström. Efter någon underwisning i Apologistskolan blef han bodbetjent hos en handlande i W. Wingåker, men återtog boken 1822 och kom 1831 ifrån Westerås gymnasium till Upsala. Pwgd 15 Sept. 1832 till Adj. Pastoris i Berg. V. Commin. i Arboga och kort derpå Pastors Adj. 1836. RådmansCapellan 20 Juni 1837, efter wederbörlig examen, och tillika Lärare i Lankasterskolan, sedan han inhemtat methoden wid Normalskolan i Stockholm. Tillträdde de förenade tjensterna 1838.
Gift 1. 3 Maj 1838 med Carolina Fredr. Cath. Winblad v. Walter, dotter af Landskamereraren, KammarRättsRådet och R. W. O. Gust. Esaias Winblad v. Walter och C. E. Holmström, f. i Umeå 20 Oct. 1809, död 25 Oct. 1839. Barn: Johan Gustaf Adolf, f. 18 April 1839. 2. 1841 med Aqvilina Christ. Elisabeth Fock, fosterdotter till förre swågern Majoren Frih. F. A. Fock och E. H. Winblad v. Walter, f. i Stockholm 15 Juli 1816. Barn: Helena Elisabeth, f. 28 Maj 1842.
5. Comministrar i Landsförsamlingen
Ericus Engelberti Copingensis — Carolus Andreæ Lexander — Andreas Johannis Gangius — Daniel Joannis Arbman — Matthias Erici Smeck — Jacob Fabricius — Georg Engwall — Jacob Benjamin Lohman — Emanuel Molitz — Anders Schåltz — Eric Humblén — Eric Gustaf Almgren — Lars Petter Sundberg — Fredric Falk.
1. Ericus Engelberti Copingensis. Född wid 1609. Finnes icke hafwa sträckt sin studering utom Westerås. Diaconus 1634. Pwgd 1636, warande då Collega Scholæ i Arboga. Antogs kort derpå att tillika göra kyrkotjenst, och blef ifrån 1640 ansedd för Commin. i Landsförsamlingen. Arbetet war strängt och lönen ringa, hwarföre han flera gånger beswärade sig. Egde icke boställe, som ock sedan länge saknades. I en marknadspredikan 1645 hade han haft hårda utlåtelser om de "mägtiga och rika, som skinnade de fattiga in på benen och kommo dem på stora böter och sedan med gåfwor sökte sig stort namn att heta munsiörer." En Konungens Faktor, Hans Krusbart, tog åt sig detta och anklagade presten, då Konungen befallte saken afgöras i Consistorium, närwarande Landshöfdingen, Borgmästaren m. fl., emedan han ansågs læderat Majestätet och talat på dess straffordning. Examen blef skarp men stadnade dock derwid att han talat i allmänhet mot synden; förlikning skedde, Herr Eric förmantes till försigtighet, och Krusbart gaf 100 daler till kyrkan. Död 1651.
Gift 1638 med Catharina Gadd, Prosten i Björskog M. Gadds dotter, som synes efterlefwat.
2. Carolus Andreæ Lexander. 1651. Se Past. i Kolbeck.
3. Andreas Johannis Gangius. 1667. Se Past. i Sewalla.
4. Daniel Joannis Arbman. Född i Arboga omkr. 1650. Fadr. Rådman. Stud. ifrån 1670 i Upsala, så att han i Jan. 1682 Pwgdes med kallelse af Gen.Majoren Craimer till Predikant wid Westmanlands regimente. Antog den swaga lägenheten att wara Commin. i Sätterbo 1684, då han ock skulle predika i Hospitalet. Såsom god prest söktes han flera gånger hit både af Pastor och församling, till dess Biskop och Consist., som ändtligen wille hjelpa en swag man efter honom till Säterbo, måste 1688 samtycka. Hans skicklighet och förmåga behöfdes wäl för denna arbetsfulla tjenst. Hade utsigt till wida bättre, men dog i Nov. 1697.
Gift 1684 med Catharina Carlsdotter, som blef conserverad af den följande. Af deras 5 barn blefwo för fattigdom 3 upptagna af slägten.
5. Matthias Erici Smeck. Född i Westerås i Dec. 1669. Fadr. Eric Ericsson war Borgare och bodde i s. k. Smeckgården, den tiden ett bekant traktörsställe. Stud. i Upsala 1684, men läste sedan länge i Westerås. Pwgd i Febr. 1698 och hitsänd att förestå nådårstjensten. Blef ock snart antagen till ordin. Commin. med wilkor att upprätta huset. War förordnad till Respondens i prestmötet 1703, men dog redan 13 Aug. s. å.
Gift 1699 med Catharina Carlsdotter, företrädarens enka, som war dotter af Commin. C. Åhman i Sätterbo, och nu råkade i lika om icke större nöd.
6. Jacob Fabricius. Född i Hellefors 1665. Fadr. då Commin., sedan Pastor. Hade wackert begynt studera då han 1683 kom till academien och anwände der flera år till sitt gagn. Troligen hade han condition hos Landshöfd. i Örebro Didr. Wrangel, då han i Juli 1693 kom med dess synnerliga recommendation till Westerås. Pwgd 27 Sept. s. år och war derpå 11 år Adjunct hos sin faders efterträdare i Grythyttan och Hellefors. Kallades 1704 till denna lägenhet, der han arbetade såsom en träl ifrån 1705 till sin död i Febr. 1715.
Gift 1694 med Christina Agorelius, Kyrkoherdedotter i Grythyttan. Hon blef sedan omgift 1716 med Esqu. Predikanten wid Gen.Major Köhlers regimente Joh. Bergin, som efter Fabricius war enhälligt begärd till denna Commin. tjenst, men kom ej dertill, utan ännu 1726 stadd i ytterlig fattigdom fick betyg till Skara Consistorium, hwarunder han hörde. Hon dog i Arboga 27 Juli 1729. Barn med Fabricius: Jacob, BruksInsp.; Thomas, på handelskontor; Maria Christina, g. m. Rådman Sam. Beurling i Westerås m. fl.
7. Georg Engwall. Född i Stora Tuna och Engesgården 18 Aug. 1685. Fadr. Pehr Ericsson, Hemmansegare. Hemtade på flera ställen sin första kunskap och kom till acad. 1708. Pwgd 8 Oct. 1710. Sändes då till Elfdal att biträda Pastor och gjorde tjensten efter hans död. Wid Commin.ledigheten der 1714 söktes han af församlingen, älskad äfwen derföre att han kunde wäl tala Elfdalsmålet med barn och de gamla, som föga förstodo det rent swenska. Missiverades hit att förrätta nådårstjensten 1715 efter Fabricius och erhöll snart fullmagt på sysslan, den han skötte som en redbar och aktad prest. Förtjente ock tack af efterträdarne, för det han med beswär och kostnad pådref inköpet af Gabriels-torp till Capellansboställe. Respondens wid prestmötet 1724. I ansökning till pastorat uppgaf han sin tunga tjenst, att han i hwarje wecka hade tre predikningar, wid högtider flera, alla förhör och socknebud. Omsider föreslagen till Medåker, men död före walet 10 Sept. 1710.
Gift 13 Sept. 1713 med Anna Norman, en Tullnärs dotter i Westerås, f. 1685. Hade warit blind 14 år, då hon dog i Arboga 17 Dec. 1759. Af 13 barn lefde: Georg, Klockare i denna församling, men gick ifrån tjensten för oordentlighet; Lars, Handlande, sedan Tullnär; Anders, v. Häradshöfding, g. m. Assessor Lybeckers dotter; Johan, död på sjöresa.
8. Jacob Benjamin Lohman. Född i Arboga 23 Oct. 1708. Fadr. Borgare i Arboga och HofGlasmästare wid Kungsöhr, inkommen ifrån Danzig, af en slägt wida utspridd i Tyskland. Modr. Maria Ahlberg. Kunde med nytta komma till academien 1727. Hade i synnerhet hog att forska i antiquiteterna, war någon tid anställd wid Riksarchivet i Stockholm, men samlade förnämligast underrättelser om sin födelseort ifrån äldsta tider. Blef vic. Collega i Arboga skola 1738. Ord. Collega och v. Rector 1739. Pwgd 29 Oct. 1740, och då tillika Tjenste- och Nådårspredikant efter Engwall. Ordin. Commin. 1741. Tillträdde 1742. Respondens wid prestmötet 1750. Uppgaf 1756 sin lön i allt till 1200 daler k.m., som efter alla afgifter omöjligen kunde förslå. Sökte förgäfwes bättre lägenhet. Åldrig och de sednare åren mindre ordentlig tröttnade han så i tjensten, att han 1781 erhöll ledighet för sin återstående tid. Död 30 Maj 1782. Då efterträdaren af den dödes bekanta blef nödgad att tala wid grafwen, skedde det med en skarp lexa till de närwarande, som förledt gubben och roat sig åt hans swagheter de sednare åren.
Gift 1742 med Lovisa Ulrica Thuring, dotter af Prosten i Torpa och Carlskyrka Mag. L. Thuring och Barbara Kupp. Hon dog 16 April 1794 utan barn, 75 år gammal.
Skrift: Arboga Känning. Stockh. 1737, i stor 4:o. Handlar endast om staden. — Lemnade ock Arboga sockens känning i Mss.
9. Emanuel Molitz. Född i Mora 5 Oct. 1747. Fadr. Comminister. Wid 11 års ålder inskrifwen wid acad. ehuru han till 1767 frequent. lärowerket i Westerås. Pwgd 9 Nov. 1770. Tjenstgjorde i Kolbeck och Fellingsbro till 1775, då han kom till Prosten i Arboga. Fick cura eccles. 1779 och straxt derpå utn. v. Pastor. Commin. här 11 Nov. 1782. Respondens wid prestmötet 1787. Undergick Past.ex. 25 Maj 1791. En man af wackra egenskaper, werksam och oförtruten, men förmågan minskades snart af lungsot, som medförde döden 27 Maj 1793.
Gift 17 Juli 1783 med Elisabeth Ahlgren, dotter af Rådmannen C. Ahlgren och A. C. Westen, f. 1758, död utan barn 15 Maj 1829.
Skrifter: Liktal öfwer Prosten Hellberg 1779. Westerås. 4:o. — Liktal öfwer Prostinnan Wallwik. Ib.
10. Anders Schåltz. 1793. Se Past. i Gustafs församling.
11. Eric Humblén. 1806. Se Past. i Himmeta.
12. Eric Gustaf Almgren. Född i Fellingsbro 23 Sept. 1763. Föräldr. Bruksbokhåll. Eric Almgren och M. E. Gietzhult. Hade laggt god grund till kunskaper i Westerås då han blef Stud. 1786. Pwgd 26 Nov. 1789. Kom först att biträda Commin. i Bro. Fick cura eccles. 1792. PastorsAdj. i Arboga 1795. Fick godt betyg öfwer Past.ex. 10 Dec. s. å. V. Pastor 1 Maj 1799. RådmansCapellan derstädes 21 Sept. 1801. StadsCommin. 1808. Efter enhälligt wal Commin. här 13 Oct. 1817. Tillträdde 1818. Till det yttre af ringa anseende och mycket sjuklig, men arbetsam och samwetsgrann i tjensten. I synnerhet war han skicklig catechet och efterlemnade anteckningar af wärde. Död 17 Nov. 1826.
Gift 16 Mars 1802 med Elsa Christina Fellenius, dotter af Commin. i Bro D. Fellenius och H. J. Lenæus, f. 24 Nov. 1763, död utan barn 11 Juni 1832.
13. Lars Petter Sundberg. 1827. Commin. i Kerrbo 1831.
14. Fredric Falk. Född i S:t Ilian 29 Juli 1798. Fadr. Lieutenanten wid Westmanl. regim. J. P. Falk. Modr. Joh. Maria Hammarstrand. Efter begagnandet af stiftets lärowerk Student 1819. Pwgd 3 Juli 1822. Först Nådårs-predikant i Rytterne, men snart Pastors Adj. i Köping och 1823 i Arboga. Commin. i Kungsbarkarö 5 April 1825. Erhöll transp. hit 9 Juli 1832. V. Pastor 1838.
Gift 29 Sept.1825 med Brita Cath. Ahlbom, dotter af Qwartermästaren C. U. Ahlbom och Maria Alb. v. Köhling, f. 14 Nov. 1802. Barn: Carl Fredric, f. 18 Juni 1832; Emanuel Wilhelm, f. 26 Mars 1834; Knut Henric, f. 26 April 1836; Sophia Albertina, f. 24 Juli 1826; Amalia Maria Cath., f. 5 Maj 1828; Fredrica Math., f. 16 Maj 1830; Emma Ulrica, f. 14 Juli 1838.
Olaus Tolftonis Lexandensis — Johannes Matthiæ Mylonius — Carolus Matthiæ Åhman — Daniel Joannis Arbman — Laurentius L. Agrelius — Petrus Petri Ribell — Jonas Petri Tiliander — Carolus Åhman — Petrus Törngren — Hans Westander — Eric Hallenborg — Matthias Ekeström — Pehr Joachim Erdtman — Andreas Lahlin — Lars Dicander — Johan Eric Hammar — Anders Funck — Samuel Didric Graan — Daniel Godenius — Lars Petter Sundberg — Johan Henric Holm.
Om de äldste känner man icke widare, än att Presterna i Arboga, sällan efter wisst förordnande, ofta efter Pastors godtfinnande, förrättade äfwen här all tjenst, äfwensom i Arboga hospital, hwilket ock framgent till dess upplösning betjentes af Comministrarne härstädes.
1. Olaus Tolftonis Lexandensis. Den förste, som med säkerhet finnes hit förordnad till den lilla socknens enskildte Commin. 1651. Se Past. i Kerrbo.
2. Johannes Matthiæ Mylonius. Född i Westerås. Namnet troligen af qwarnen inwid staden. Studerade 16 år på sin födelseort till dess han blef Pwgd 2 Dec. 1661, straxt antagen till Commin. i Säby. Flyttades hit 1664 och skulle bo i hospitalet, emedan der war nödtorftig byggning uppsatt för predikanten. En Major Christ. Jerner hade mycket att här säga wid prestwalet. War i Mars 1666 illa sjuk och dog inom årets slut.
3. Carolus Matthiæ Åhman. Också född i Westerås. Kallade sig äfwen Holmrosius och Enhörning. Stud. i Ups. 1665, men tog all sin underwisning i Westerås. Pwgd i Aug. 1666, redan utsedd till Commin. här, och, såsom de föregående, för hospitalet. Klagade bittert, i synnerhet 1672, öfwer den swåra dubbla tjensten. Måste ofta med stor fara på en farkost öfwer strida ån, och, då detta höst och wår icke war möjligt, resa en mil omkring åt staden. War äfwen twungen att predika på herrgården förr en Reuter. Förblef här till sin död 1683.
Gift med en enka, förmodligen efter den föregående. Hon dog 1684. Barn: Catharina, g. m. den följande; Elisabeth, g. m. Hammarsmeden O. Holm wid Jäders bruk.
4. Daniel Joannis Arbman. 1684. Se Commin. i Arboga Landsförsamling.
5. Laurentius L. Agrelius. Född i Febr. 1650 i Skerike. Fadr. Pastor i Medåker. Hade klent hufwud för boken, men besökte dock acad. 1669. Pwgd 1676 af Biskopen i Strengnäs under vacancen i Westerås. Hade läst för en Fru Märta Stakes son och fick hennes kallelse, men skickades till den stränge Prosten Wintrosius i Arboga, som flera gånger begärde blifwa af med honom. Blef dock qwar till församlingens missnöje. 1682 hade han på Michaelis dag sjelf upptagit en psalm och sjungit galet: "Helge Englar statt oss bi!" Det kom för Konungen, som log deråt men befallte att han skulle flyttas. Ändock blef han qwar och Consist. wille truga honom på Landsförsaml. men den swarade: han behagar oss icke. Ändtligen blef han 1688 Commin. här, och ehuru swag prest hade han den fallenhet för mechanik, att han tillika fick någon befattning wid canalen. Död 17 Juli 1690.
Gift med Helena, en fattig person ifrån Småland, som efterlefde i största elände och dog i Arboga 1706.
6. Petrus Petri Ribell. Född i Kolbeck och Bolunda by af Bonden Pehr Olsson 1660. Kom 1683 från gymnasium till Upsala. Pwgd 1 April 1687, nyss förordnad Collega superior i Arboga. Commin. här 1690, hwilket berodde mest på Herr G. Reuter, en betydande man i församl. Predikotjensten i Hospitalet medföljde som wanligt. Död före tillträdet 28 April 1691.
Gift 1688 med Signil Ericsdotter, lemnad i sådan fattigdom, att Consist. måste gifwa henne 8 daler till mannens begrafning. Hon omgift med Collega L. Laurzelius, som blef Commin. i Jerna. Sonen Carl, f. 1691.
7. Jonas Petri Tiliander. 1692. Commin. i Sala stadsförsamling 1675.
8. Carolus Åhman. Född 1651 i Arboga. Fadr. Carolus Lexander blef Pastor i Kolbeck. I ungdomen ostadig hade han, efter stud. både i Westerås och ifrån 1672 i Upsala, i förslag än att blifwa prest, än att gå civila wägen. Tjente ock en tid såsom mönsterskrifware, men återtog boken och sattes 1690 till Collega i Fahlu skola. Pwgd 27 Sept. 1693. Commin. här och predikade i hospitalet 1695. War 1706 sjuk, så att han måste göra contract med den följande om tjenstens förrättande. War död i Maj s. å.
Gift i Fahlun, men om hustru och barn är intet kändt.
9. Petrus Törngren. Född i staden Calmar 15 Dec. 1669. Efter annan uppgift war han Ostrogothus. Till ungdomsöden och anledning att stadna i detta stift okänd, blef han Pwgd 28 Aug. 1702. War derpå Adj. i Ramsberg, men kom snart till Prosten i Arboga. Antog i Mars 1706 att här vicariera för Åhman, och blef straxt efter hans död ordinarius. War Orator wid prestmötet 1712. Förtjente såsom berömlig prest en bättre lägenhet. Församlingen led en stor förlust då han dog 8 Mars 1715.
Gift 10 Dec. 1702 med Catharina Ramzelius, som åter här förekommer. Barn, af hwilka flera wårdades af morbrodren, den gode Pastor Ramzelius i Ramsberg: Anders, blef Bergsfogde; Maria Elisab., g. m. Commin. Utterström i Lindesberg. Flera okände.
10. Hans Westander. Född i Westansjö, W. Wåla socken 15 Febr. 1686. Fadr. Lars Andersson, Bonde. På wanlig wäg underwisad i stiftet. Stud. i Ups. 1712. Pwgd 3 Maj 1715. Tjenade kort tid såsom Pastors Adj. i Åhl. Kallades derpå hit att förestå tjensten, och fick s. år fullmagt med wilkor att conservera huset. Död 21 Juni 1724.
Gift 1716 med företrädarens enka Catharina Ramzelius, Kyrkoh.dotter i Ramsberg, f. 1682, död 27 Jan. 1721. Barn: Johan, som blef Pastor i Säby, och Lars, Commin. i Björskog. Underligt nog erhöllo de, ehuru fadren satt wid denna lilla lägenhet, 4000 daler k. m. i arf utom lösören.
11. Eric Hallenborg. Född i Köping 10 Nov. 1688. Fadr. Commin. i Medåker. Stud. i Ups. ifrån gymnasium 1706. Pwgd 20 Dec. 1712. Stadnade lång tid hos Pastor i W. Schedwi. Då denne fick sin son hem, måste han wika undan och mottogs med hustru och barn af fadren. Missiverades sedan till flera ställen och omsider 1724 att här wara v. Commin. Ehuru fadren då behöfde honom till hjelp, lät han af Pastor och församling öfwertala sig att 1725 mottaga denna swaga tjenst såsom Ordinarius. Tröttad af det dubbla arbetet blef han af slag 1743 till all tjenst oförmögen och afled följ. år 23 Mars.
Gift 6 Jan. 1713 med Susanna Fabrelius, Kyrkoherdedotter i W. Schedwi, f. 1690, död 7 Dec.1755. Barn: Jacob, Pastor i Medåker; Susanna Christina, g. m. Insp. wid Hjelmare Slusswerk Jac. de Buray; Elisabeth, g. m. Skräddaren E. Engren i Arboga.
12. Matthias Ekeström. Född i Gestrikland 23 Mars 1694. Fadr. Bokhåll. wid Hille masugn, dog i Arboga 1740. Redan 1706 sändes han till Upsala acad., der han 1717 disput. pro ex. Länge obestämd för vitæ genus ändtligen Pwgd 11 Oct. 1728 och då vic. Commin. i Arboga stadsförsaml. Blef derefter Pastors medhjelpare och tillika Superior Collega i skolan. Gift i trånga wilkor recommenderad hos Consist. ömt af Prosten Lampa, som satte mycket wärde på hans tjenst. Måste dock nöja sig att få denna lägenhet 1744. Hade ännu icke tillträdt då han dog 17 Febr. 1745.
Gift 6 Sept. 1730 med Marg. Christ. Floræus, som, då hon lönade Nådårsprest, försäkrade wid Gud, att hon med 3 små barn måste tigga. Blef dock omgift med den följande. Barn: Anders, kallades till England af en slägting, Strachan, men begick brott, så att han blef deporterad; Johan, Handelsbetjent; Sara Maria, död i Stockholm.
13. Cand. Pehr Joachim Erdtman. Född i Gefle 1703. Fadr. war Handlande. Modr. Sara Elvius blef efter denne mannen 3 gånger omgift, sist med Prosten Mag. E. Björk i Fahlun, som redligt wårdade denna sin styfson och sände honom till acad. 1720. Fortsatte der sina studier så att han 1734 blef Philos. Cand. Pwgd 3 Juli 1736, kallad af sin styffader, och förblef äfwen tjenstgörande på modrens nådår. På Consist. goda testimonium till General en chef Grefwe Lewenhaupt antagen 1742 till 3:dje Predikant wid Dalregimentet, och skulle följ. år med rekryter afgå till arméen, men då fred i detsamma war sluten, blef resan stäckt med det osäkra hoppat om befordran. Okändt är hwar han då först stadnade, men hofsamt war det, att en wälkänd man sökte denna tjenst, mera för andras än eget bästa. Han antogs gerna och tilltr. 1746. Tärdes då redan af lungsot och uthärdade blott till 25 April 1747.
Gift 6 Mars 1746 med Marg. Christ. Floræus, företrädarens enka, som åter blef omgift med sin Nådårsprest, sedan Commin. i Barkarö B. Wadström. Barnen dogo snart.
14. Andreas Lahlin. Född i Fahlun 20 Juli 1717. Fadr. då Collega i skolan, sedan Rector i Hedemora. Född och uppfödd i fattigdom blef han dock redan 1729 inskrifwen wid acad. och njöt både privat och publik underwisning. Pwgd 29 Oct. 1740. War Pastors Adj. i Rytterne, då han föreslagen enhälligt waldes till Commin. här 1748. Tilltr. 1749. I lära och lefwerne rättsinnig och nitisk intygade Prosten Hellberg efter hans död, som inföll i Maj 1759.
Gift 29 Aug. 1749 med Elisabeth Eurelius, Kyrkoherdedotter i Thortuna, f. 1730, död i Sala. Af fyra barn: Daniel, död Adjunct; Eva Christina, g. m. Rådman Ekström i Sala; Brita Elisabeth.
15. Lars Dicander. 1760. Se Past. i Kumla.
16. Johan Eric Hammar. Född i Skultuna 5 Juli 1734. Fadr. Er. Hammar, en tid Bruksidkare. Modr. Christina Hoffman, Kyrkoherdedotter i Fleckebo. Sändes med Informator till Upsala 1746. Pwgd af Biskop Benzelstierna i Stockholm 18 Febr. 1761. Kom derpå till Pastor i Sundborn och 1764 till Prosten i Fahlun. Befullm. Commin. här 18 Aug. 1772 och tillika siste Hospitalspredikant. Ankom 1773. Undergick Past.ex. 1782. År 1778 sammanslogs Arboga Hospital med det i Westerås, och Ser.Ord.Gillet begärde af Biskopen att presten måtte flyttas till annan lägenhet. Han sökte likt och olikt och kom på flera förslag, men allt förgäfwes. War icke heller så godkänd i allt sitt förhållande. Död 14 Aug. 1792.
Gift 1. 24 Febr.1764 med Anna Cath. Morenius, Prostdotter i Swärdsjö, död 1777. Barn: Anna Judith och Catharina Christina, båda ogifta. Gift 2. 13 Sept. 1778 med Fröken Marg. Sara Gustawa Sandberg, dotter af Kongl. Secret. A. Sandberg, f. i Stockholm 1746, död 6 Jan. 1794. Frieriet till henne lärer tillgått på ungefär detta sätt: "Skulle fröken hafwa lust att gifta sig?" Sw. Hwarför icke? "Skulle fröken wilja ha en prest?" Sw. Å ja, det skulle jag nog wilja. "Skulle fröken wilja ha mig?" Sw. Ja. Barn: Gustawa, g. m. en jordarbetare Olof Olofsson i Tweta.
17. Anders Funck. 1793. V. Pastor 1807. Se Commin. i Stora Tuna.
18. Samuel Didric Graan. 1807. Se Commin. i Kungsåra.
19. Daniel Godenius. 1810. Se Past. i Jernboås.
20. Lars Petter Sundberg. 1818. Se Commin. i Kärrbo.
21. Johan Henric Holm. 1827. V. Pastor 1833. Commin. i Romfartuna 1843.
