- Kyrkoherdar
- Comministrar
- Skolmästare.
1.
Kyrkoherdar
Torbernus
—
Ambernus
—
Laurentius
Emberni —
Torchillus
Andreæ —
Everhardus
Andreæ —
Ericus
Petri —
Petrus
—
Ericus —
Matthias
Nicolai —
Matthias
—
Vincentius —
Ingelbertus
Olai —
Elaus
Ingelberti Terserus —
Uno
Troilus —
Samuel
Troilius —
Daniel
Helsingius —
Laurentius
Alstrin —
Lars
Siljeström —
Eric
Alstrin —
Ingel
Rabenius—
Johan
Nordman —
Gustaf
Enebom —
Johan
M. Fant —
Isac
Mellgren —
Jacob
Michael Swedelius —
Johan
Schultzberg.
1.
Torbernus eller "här turbjörn Canich i Liran." Har 1320 D.
Petri et Pauli satt sitt sigill under en wittnesskrift om ett
fiske i sjön Amungen, som några Helsingboer upplåtit till Åboer
i Glistierna af Rättwiks socken.
2.
Ambernus. Curatus här och Canonicus i Westerås, förekommer i
en Compromisso
in arbitros Dom. Egisli Ep. Aros. et Sigfridi, Decani Upsalaiensis,
dat. 1346. Finnes ock för 1348, då han war Præpositus
Wallensis.
3.
Laurentius Emberni. Nämnd i ett qvittobref af 1367, deruti ock hans
broder Magnus Embjörnsson förekommer.
4.
Torchillus Andreæ. Lefde 1515 såsom
Doct. Rudbeckius i sitt Memor.
Publ. har antecknat. Den äldste Pastor här, hwilkens namn den
uppmärksamme Biskopen kunnat igenfinna.
5.
Everhardus Andreæ. Bewistade mötet
i Örebro 1529 och underskref dess beslut. Flyttade till Stora Kopparberget
wid 1530. Se Past. i Fahlun.
6.
Ericus Petri. Med Konung Gustafs collationsbref, dat. 2 juli
1531, förordnad till denna församlings Kyrkoherde.
7.
Petrus. I gamla matriklar nämnd Sordidus,
med tillägg, att han för sitt stygga lefwerne blifwit härifrån fördrifwen.
Det wissa är, hwad Historici intyga, att han, delaktig i Dal-upproret
för kyrk-klockornas uttagande och såsom Måns Nilssons medhållare, blifwit
1533 wid Kopparberget gripen, förd till Stockholm och till döden dömd.
Utgången berättas olika. Den ene säger att han blifwit skonad till lifwet,
en annan att han med flera upproriske prester s. år på den stora
räfsten i Tuna mistade hufwudet.
8.
Ericus eller "biskedelig man här Erik i Liran" köpte 1547 en
gård i Hedemora. Nämnes ock i en wittnesskrift af år 1552.
Hans hustrn Anna
omtalas 1549. "Någre Sollbyggare hade kommit henne i några käromål,
hwarifrån hon wid Tinget blef fri med Danneqwinnors wittnesed."
9.
Matthias Nicolai. Kallar sig "Kijrkohärre i Liran" då han
23
Juli 1544, han blir således den 8:de i ordningen,
i Stora Tuna skref ett bref, som Samlaren af dessa minnen sjelf läst
ibland handlingar på Grängshammars gård.
10.
Matthias eller "Här Matz Kirkiehärren i Lirsan" 1553. Uppgifwes
hafwa förut warit Sacellanus på stället, och säkert är, att en sådan
medhjelpare denna tid funnits i en så stor församling. Mantals- och
skattskrifningslängden för denna socken har han 1556 bewittnat med sin
underskrift. Antecknadt finnes ock, att han på en resa till Westerås
drunknat icke långt ifrån staden.
11.
Vincentius. Anses wara densamme som gjorde så många underliga
flyttningar och slutligen stadnade i W.
Schedwi. Berättelsen om honom här är den, att han wid 1558, då den
följande ankom, innehaft tjensten och blifwit af honom under mässans
förrättande ifrån sjelfwa altaret fördrifwen. För tidens skick är detta
wåld icke otroligt, och war mannen densamme, som sedan lefde så länge,
wisar nogsamt hans ungdom wid tillfället, att han endast war Vicarius,
likasom efterträdaren sjelf på den ort som han nu lemnade.
12.
Ingelbertus Olai. Ifrån Helsingland härkommen. Född i Tuna socken
och Rocksta by. Fadr. Kyrkoherde, efter andras uppgift bonde. Tjenade
först såsom Hofpredikant hos Kon. Gustaf och sattes wid 1550 till Capellan
och vice Pastor i Umeå församling, då ordin. Pastorslönen der, såsom
flerestädes, war indragen till kronan. Der säges han hafwa wisat sig
så myndig och sträng, att han med wåld blifwit twingad gå derifrån.
Snart blef han dock såsom en reformerande och driftig man af Konungen
satt till ordin. Pastor i Leksand, såsom sannolikast synes, 1558. Kallas
ock Prost i Dalom. Af K. Eric erhöll han 16 Juli 1562 donationsbref
på ett hemman Tibble i Leksand, der flera hans efterkommande sedan bott.
Biskop Erasmus visiterade hos honom 1576 och uträttade att denne Pastor,
likasom många andre, följande år med sin underskrift antog Kon. Johans
liturgi. Bekräftade dock äfwen Upsala mötes beslut 1593. Stiftets Fullmägtig
på riksdagen 1594. Under predikans förrättande Juldagen 1597 blef han
häftigt anfallen af slag och måste mållös hembäras. Wäl kom han sig
något före, men mistade synen och blef för sin återstående tid, med
det stora hushållet, försörjd af sin son och efterträdare. Död 1602.
Gift 1. med Brita,
Kyrkoh. i Delsbo Herr Elofs dotter, syster till Biskop Bellini första
fru. Barn endast Elaus, som straxt förekommer. 2. med Catharina,
dotter af Herr Joen, Kyrkoh. i Ljusdal. Barn: Daniel,
blef Kyrkoherde i Thorsång; Abel, blef sin faders Klockare; Israel,
Landtman i Leksand; Abraham, Bergsman wid Stora Kopparberget;
Isac, Fänrik, död i Liffland och på Konungens bekostnad begrafwen
i Riga; Jacob, Predikant för
krigsfolket, också död i Liffland; Margareta, g. m. en Bergsman
i Aspeboda; Anna, g. m. Kyrkoh. Gudmund
i Orsa; Sara, g. m. en Landtman på Strand i Wika.
13.
Mag. Elaus Ingelberti
Terserus. Född
af ofwanstående föräldrar i Umeå 1554. Tidigt måste
han, för styfmodrens hårdhet, öfwergifwa hemmet och begaf sig, efter
flera års studier inom riket, med adliga disciplar till Tyskland, der
han antog namnet Terserus i anledning deraf att han blott tre gånger
kommit sent i Professor Posselii collegier. Blef Phil. Magister i Leipzig
, men intet acad. specimen har träffats efter honom. Hans första tjenst
war wid Kon. Johans hof såsom dess Secreterare, men för det liturgiska
bullret och partioroligheterna
öfwergaf han tjensten och sökte hos sin mosters man, Biskop Bellinus
i Westerås, skydd och befordran. Finnes först warit Rector Scholæ
i Hedemora, men 1595 flyttad till Rectoratet i Westerås och war s. år
Orator i prestmötet. Med
denna hans transport är icke så redigt. I Upsala Domcapitels handlingar
finnes för 3 Aug. 1594: "Deliberatum
est de Schola Arosiensi deque querelis M. Johannis Benedicti contra
M. Elaum, qui eum extrudare conatur suffultus litteris Regiis et promotione
Olai Sverkeri. Primo conclusum est D. Archiepiscopum debere ratione
sui officii admonere Episcopum Arosiens. gravissimi sui officii, et
si contra fecerit aliquando hac de caussa esse responsurum."
I
Westerås Domcapitel finnes intet härom. Efter
fadrens olyckliga sjukdom blef han af Biskop och Domcapitlet 1598 sänd
till Leksand med interims fullmagt på pastoratet, och åliggande, att
försörja sin fader och dess hus. Efter gubbens död gaf Konungen 17 Aug.
1602 confirmation på tjensten med alla dess förmoner, och innehöll collationsbrefwet
äfwen, att han skulle på behaglig tid uppbära 48 t:r säd af Biskopskulla
kyrkoherberge för sitt omak att på swenska vertera Johannes Magni Historia.
Prost war han öfwer hela Öster-Dalarne. Lärd, werkligen upplyst,
oförskräckt och drifwande, werkade han icke allenast i sitt egentliga
kall, utan äfwen såsom politicus för det allmännas säkerhet och bästa.
Stiftets Fullmägtig på alla riksdagar hade han stort inflytande med
sina råd. Under det bekanta Näftåget 1598 war han nästan den ende, som
med klokhet och mannamod frälste mångas lif och bidrog omsider till
rättwisa och ordning ibland den förbittrade allmogen. Likaså i
Kon. Gustaf Adolfs första regeringsår, då böndernas misstankar och hat
åter uppblossade mot de rika och mägtiga, sökte han med tal och skrifter
taga adeln i förswar, och han wann sitt ändamål att stilla missnöjet.
På Ståthållaren C. Bondes wägnar utskref han flera bref till Dalfolket,
och på riksdagen i Örebro 1614 blef honom ombetrodt att framgent
waka öfwer lugnets bibehållande. Att han ock war känd för theologisk
kunskap synes deraf, att då Swenska Bibeln versionen 1615 skulle öfwerses
och förbättras, war han ålaggd att deltaga i arbetet. Det wore en skyldig
rättwisa emot den owanligt förtjente mannen, att historien samlade alla
de skrifter, bref och minnesmärken som finnas efter honom, äfwensom
de bewis regeringen och landet gifwit honom af sin tacksamhet. Wisst
är att Kon. Gustaf Adolf på sin resa i Dalarne gjorde honom nådigt besök.
Wid Konungens kröning 1617 kunde han såsom sjuk ej närwara, och dog
i Aug. s. å. Ett wackert epitaphium öfwer honom uppsattes i Leksands
kyrka.
Gift 1. 1597 med Anna,
kyrkoh. i Wika Dan. Swinhufwuds dotter,
f. 1570, död i barnsäng 1609. Barn: Pehr, Bergsman wid Kopparberget;
Brita, g. m. Olof Jonsson, Köpman ib.; Gudelina, g. m.
Jac. Skottswink, Köpman i Stockholm; Anna, g. m. Kronofogden
A. Bröms i Helsingland; Margareta, g. m. Laur. Danielis,
Kyrkoh. i Enånger; Elisabeth, g. m. Bergsman Claes Ericsson i
Wilkesbacka; Adolf, Kyrkoh. i Mora;
Jöns, slutl. Biskop i Linköping;
Daniel, Engelbert, Georg och Catharina,
döde i ungdomen. Gift 2. 1610 med Margareta Sæbroensis,
som blef omgift med efterträdaren. Barn: Johannes, Eloqu. Professor
i Åbo; Elof, Landtman och Handlande i Leksand; Jacob,
Lector i Westerås.
Skrifter:
Historia
Johannis III:i Sv. Goth. Wand. Regis,
15½ ark, af Mag. Elof Terserus, Kongl. Secreterare, Mss. å Linköpings
Bibl., tryckt i Nettelblads Schwed. Bibliothek. —
Berättelse om Näftåget 1598. Mss. Torde warit skrifwen på Latin, till
det mesta följd af Djurdal i dess Disp.
de Tumultu Dalecarlico, vulgo
Näftåget.
— Dalkarlarnes Handlingar, som skedde och afhandlade
äro åren efter Christi börd 1613 och 1614 per
E. T. Umo-Wallensem. Mss. 10 ark. — Tal,
Bref m. m. citerade af Hallenberg och flere.
14.
Mag. Uno Troilus.
(Så skref han sitt namn, icke Troilius.) Född på gården Backa
i Hyltinge socken af Strengnäs stift 12 Sept. 1586. Fadr. Truls Larsson
ble sedermera Hr Åke Johanssons Landtbofogde på Tidön. Modr. Emfred
Unesdotter. På sitt 10:de år i Westerås skola introd. af företrädaren
Mäster Elof, (märkligt, att han blef dess successor både
officii och matrimonii) studerade han äfwen i Strengnäs
och Wexiö så, att han 1608 kunde begifwa sig till Tyska academier,
och erhöll Magistergraden i Wittenberg 13 Mars 1616. Hemkommen blef
han straxt pwgd och befordrad till den grannlaga tjensten att wara stiftets
Poenitentiarius, då han ock blef Assessor Capituli. Åtföljande Biskopen
på visitationer blef han känd af Leksands församl. och begärdes enhälligt
till Kyrkoh. 23 Febr. 1618, hwartill Biskop Bellinus, då stadd i Rättwik,
10 Mars, "så mycket till honom stod," gaf sitt samtycke, sub Sigillum
Capituli. Redan i April utföll för honom Konungens collations-bref,
men Contr.Prost blef han icke förrän efter sin mågs Mäst. Ol. Dalecarli
i Rättwik död, tillsatt på prestmötet 1648. Han hade sin företrädares
nit till församlingens wård, och wisade äfwen lärdom då han war Orator
i prestmötet 1621, Respondens 1629, Predikant 1635 och Præses 1649,
men war af ett mera mildt och saktmodigt sinne, obenägen för deltagande
i politiska ärenden, och finnes icke på någon riksdag hafwa warit stiftets
fullmägtig. Då embetet medgaf delade han sin tid emellan studier och
kroppsrörelser. Hade stort hushåll med widlyftig slägt och hans hus
war ofta en samlingsplats för slägtkära och äfwen lärda personer. Flera
hans behållna bref till Biskop och Fratres i capitlet äro höfliga, men
utan krus precisa och kraftfulla, wittnande äfwen om samwetsgrannhet.
Död 15 Febr. 1664. Begrofs med sedan tryckt predikan af Prosten i Fahlun
Mag. J. Rudbeckius.
Gift 20 Sept. 1618 med Margareta
Sæbroensis, äfwen Zebrozynthia kallad,
företrädarens enka, dotter af Pastor i Säbrå i Ångermanland Joh. Bure.
Hon dog 11 Juni 1657, saknad i hela Dallaget, der hon för sitt hederliga
utseende och goda hjerta hedrades med namn af "Stormoder i Dalom." Länge
gick den berättelsen ibland hennes efterkommande, att wid likpredikan
öfwer henne begynte presten med en klagan, som han hört på wägen af
en bonde i Gagnef. "Skulle jag icke gråta, då stormoder i Dalom är död?"
Man har föregifwit att det war Terseri förra hustru som kallades "stormoder",
men Troiliska skägten har alltid påstått det om sin stammoder. Af 5
söner och 7 döttrar: Samuel, sin faders efterträdare;
Zacharias, Borgmästare i Fahlun; Eric, en serdeles snabb
student, omkom genom skeppsbrott i Schagern; Anna, g. m. Prosten
wid Kopparberget Mag. L. Blackstadius
m.fl.; Emfred, g. m. Prosten Mag. O.
Dalecarlus i Rättwik och dess successor P.
Schottenius; Elisabeth, g. m. sin styfbroder Biskopen J.
Terserus; Sara, g. m. Prosten i Wingåker Mag. M. Simming; Margareta,
g. m. Prosten i Sala Mag. J. Arbogensis;
dottren Gumborg uppgifwes ock g. m. Bergsmannen Joh. Brander
i Fahlun.
15. Mag.
Samuel Troilius. Född af ofwanbeskrifne föräldrar
1619. Uppfostrad med flera snälla styf- och halfbröder, kunde han icke
sakna en ypperlig ledning i studier till dess han 1641 blef Stud. i
Upsala. Märkligt är, att den så nödig ansedda inwigningen icke skedde
wid acad., utan i äldsta stud. matr. står om honom: "1645
Arbogiæ depositus."
Uppehöll sig ock en tid i Åbo, men blef Magister i Upsala 19 Febr. 1652.
Pwgd 15 Oct. (25 Jan.?) 1653, och synes först stadnat hos sin snart
blifwande swärfader i Stora Tuna. ConRector Scholæ
i Westerås 1 Juli 1656, och följande år Assessor Consistorii. Då fadrens
krafter begynte märkligt aftaga, begärde han hem sin son till församlingens
skötsel, som bewiljades i Capitlet 23 Mars 1659. Erhöll 22 Febr.
1662 Regeringens försäkran om succession i pastoratet, och efter fadrens
afgång 11 Aug. 1664 stadfästelse derpå, då derpå, då ock Biskopens
bref derom 25 Sept. afgick till församl. Alltför få äro underrättelserna
om honom och hans korta tid medgaf honom icke några wärf utom församl.
Blott finnes antecknadt, att han 1656 warit Orator i prestmötet. Älskare
af stillasittning till läsande och skrifwande ansågs han af fadren förkorta
sin lifstid, hwarföre denne säges, så ofta han gått förbi sonens
rum, med knackande på dörren hafwa påminnt honom: "Mäster Samuel, kom
ihog hustru och barn." Den gamles fruktan war grundad, ty han dog i
sin bästa ålder 8 Mars 1666.
Gift 6 Aug. 1654 med Margaretha
Guthræus, Prostens i Stora Tuna Mag.
Jac. Guthræi
dotter, omgift med Lectoren i Westerås Mag. A.
Thermænius. Barn: Jacob,
Prost i Husby; Olof, Prost
i Stora Schedwi; Johan, Kyrkoh.
i Barkarö; Christina, g. m. Pastor i Mora A.
Nohrmoræus och Prosten D.
Lindbergius i Husby.
16. Mag.
Daniel Helsingius. Född i Enångers församling af Helsingland
wid 1625. Fadr. Laur. Danielis, Kyrkoherde, g. m. Margareta, dotter
till ofwanst. N:o 13. Kom ifrån Gefle skola till
Upsala acad. 1642. Begynte 1652 Philos. cursen, gick långsamt men kom
med heder till målet. Pwgd af Ärkebiskopen 10 Maj 1656, kallad
till Archidiaconus, d. ä. vice Pastor wid Upsala Domkyrkoförsamling.
Wid 1661 tillika Adj. i Philos. faculteten. Prom. Mag. sistn. år 13
Juni, då han war Primus. Erhöll Enkedrottningens fullmagt 1662 att wara
dess ordin. Hofpredikant, som öppnade honom wägen till detta pastorat.
Wäl föregifwes att hans skyldskap med de förra presthusen underlättat
ansökningen, då han 1667 af Regeringen utnämndes till Kyrkoh. här, men
säkert woro andre recommenderande skäl, emedan församl. ifrigt sökte
conservation för den 26-åriga enkan med små barn. War derföre icke för
alla wälkommen då han 1668 tillträdde, och ehuru han till det för sterbhuset
bestämda 1 ½ nådår sjelf tillade ett halft af sin lön och gjorde
tjensten mest gratis, war ännu en tid owilja emot honom, så att en plägad
man i stort lag kunde tilltala honom: "hwad skulle du här, din förbannade
smörhälsing?" Småningom wann han förtroende och sökte församlingens
bästa, men icke med de förras kraft, och utom præsidium
wid prestmötet utmärkte han sig icke publice. Ofta sjuklig war han lycklig
att i sin Adjunct och successor matrimonii hafwa en god hjelpare, som
utan namnet dock länge och oftast war v. Pastor. För att öka hans förmoner
kom han i twist med Skolmästaren,som klagade öfwer orättwisa. Prost
endast i sin församling. Äfwen hit hade trollwäsendet spridt sig
och 1671 kom befallning att undersökning skulle anställas, men handlingar
derom saknas och målet synes ej warit af betydenhet. I hans tid hände
det sällsamma, att en hustru i kyrkan under Juldags-ottesången framfödde
ett gossebarn, som sades blifwit wid lif. Död 17 Mars 1684. Begrofs
25 Maj med predikan af Biskop Carlsson.
Gift 12 Jan. 1661 med Catharina
Aurivillius, Prosten i Gefle Mag. O. Aurivillii dotter, sedan g.
m. Kyrkoh. i Kohlbeck Mag. Jöns Solinus.
Barn, som togo namnet Siljeström: Lars, se nedans. N:o
18; Barbro, g. 1. m. Kyrkoh. i Ofwansjö L. Weslander, 2.
m. Borgmäst. i Eskilstuna och Thorshälla B. Springer och 3. m. D:o Ol.
Törnberg; Hedvig, okänd; Olof, Rådman i Stockholm; Margareta,
g. m. Häradsbokhållaren A. Kihlman.
Skrift: Grammatica
Latina contracta et in multis, quoad Suetica, emendata. Ups. 1662 et
1670. 8:o.
Lästes en tid i skolorna.
17. Mag.
Laurentius Alstrin. Född i Alsters socken af Wermland
1649. Fadr. Anders Björnsson,
Gästgifware och Häradsdomare. Modr. Maria Bengtsdotter. Stud. 1670.
War lycklig att winna condition hos en rik man, som ock blef hans swärfader.
Magister 16 Dec. 1679 och straxt derpå Matheseos Lector i Carlstad,
der han 10 år förut warit discens. Pwgd 1680, och 27 Oct. flyttad till
Stockholm att wara Notarius i HofConsistorium, då han ock hade att med
böngöring uppwagta hos Öfwerheten. Antogs derjemte till tjenstgör.
Kongl. Hofpredikant och fortfor i dessa tjenster fem år. Wid ledigheten
här 1684 kom en och annan af stiftets prester i förslag, och i synnerhet
sökte församlingen, med Landshöfdingens recomm., få Rector Mag. Hesselius
i Fahlun till Kyrkoherde, men Konungen, som synes warit i bryderi, dröjde
emot wanligheten öfwer året, då han utnämnde Mag. Alstrin i April 1685.
Tilltr. s. år och påminte i följ. Jan. Biskopen om utlofwad introduction.
Prost i sin församl. 1690, i contractet nedan Siljan 1694 och i Österdalarne
ofwan Siljan, utom Mora, 1699. War Præses
i ett prestmöte och predikade 1697. Riksdagsman 1685, 1693 och 1697.
Kunnig, arbetsam och behaglig både i tjenst och umgänge. Brukade hålla
Collegia disputatoria till öfning för sina prester
och studerande på orten. Flera hans manliga bref wittna om ordningssinne
och allwar. Klagade i synnerhet 1698 öfwer folkets nöd af misswäxt flera
år, hunger och smittsam sjukdom. Död 4 Mars 1702.
Gift 1. 22 Febr. 1681 med
Christina Ångerman, dotter af Råd- och Handelsmannen i
Upsala Er. Ångerman och syster till Professorn, sedan StatsSecreteraren
Joh. Upmark Rosenadler. Hon dog 7 Maj 1692, 30 år gammal, då Prosten
begärde likpredikan af Biskopen genom bref, som han med tårar och darrande
hand ej kunde skrifwa som han borde. 2. 14 Maj 1693 m. Helena
Hanssen, Handlanden i Fahlun Fr. Hanssens dotter, och sedermera
maka till Räntmästaren N. Romell. Barn af förra giftet: Andreas,
Gouvern.Secreterare i Pomern; Eric, ses nedanf. N:o
19; Maria, död ung; Lars, Eloqu. Professor i Åbo;
Carl, Medic. Doctor och Assessor; Christina, g. m. Capitaine
J. Schytz; Maria, död ogift; Anna Elisab., g. m.
Prosten i Husby Mag. Bergström. Af 2:a
giftet: Fredric, Commissarie och Assessor; Helena, g.
m. Hans Hjort af Ornäs; Ulrica, död ogift.
Skrifter:
Likpred. öfwer Commin. M. Dalinus i Leksand. Sthm1690. 4:o. —
Prestmötspred.: En syndig menniskas rättfärdiggörelse inför Gud. 1697.
Begärde censur i Cons. af detta arbete, som ansågs onödigt, då alla
hade hört det i kyrkan.
18.
[Det står
19 för både denne och den följande. /SZ]
Cand. Lars Siljeström. Född i Stockh. 16 Nov. 1662.
Son af ofwanst. N:o 16. Student i Upsala 1673. Philos.
Cand. 1689. Disput. ock pro Gr. men undergick ej promotion. Pwgd 12
Dec. 1690, kallad till Adj. af Pastor i S:t Jacob i Stockh. Mag. Wagner,
med hwilken han war i någon skyldskap. Efter aflagdt prof af Konungen
förordnad 5 Dec. 1692, att uppwakta med gudstjensten wid Kungsöhr, och
"efter befallning straxt installerad." Likasom företrädarne hade
han ock att sköta Capellanstjensten i Kungsbarkarö, och synes underligt
huru han kunde tjenstgöra på båda ställen, i synnerhet då Konungen ofta
och länge wistades på Kungsgården. Blef 1696 angifwen för wårdslöshet
i embetet och oordentlig lefnad, som gjorde hans Prost, den gode Mag.
Dwan i Köping, mycket beswär. Föga wigtigt war, att "han öfwade kortspel
i Kungsöhr, då Kongl. Hofwet war derute," swårare war att han anklagades
för dryckenskap, slagsmål och narrwerk, och ransakning blef deröfwer
anställd. Dock, han förstod urskulda sig, och ehuru Biskopen anmälde
målet hos Konungen, nämnes icke i Cons:i prot. något straff. Troligen
afstadnade allt med Konungens död, och Kon. Carl XII ansåg honom för
hans dristiga och oförskräckta mod "mera passande för sina Drabanter
än för Kungsöhrs stalldrängar." Till Consist. kom Konungens bref af
12 Mars 1698, att han war utsedd till Drabantprest och skulle stå examen
i Upsala. Det skedde 25 Maj och 28 Juli utföll fullmagten. Han utgick
derpå i fält 1700 och följde sin Konung med arméen 3 år i Seland,
Liffland och Polen. Utn. Ordin. Kongl. Hofpredikant i högquarteret Lais
23 Mars 1701 och redan 10 Maj 1702 i Wiscow, nära Warschau, till Kyrkoh.
i Leksand. Det är swårt att inse rätta orsaken till en så stor och hastig
befordran. Enligt Konungens befallning hade han den owanliga förrättning,
att i Ocuniow, en liten Polsk stad, 23 Maj 1703 wiga tre prester, som
anställdes wid arméen. Hemkom och tillträdde s. år, warande redan
26 Juni utn. ContractsProst. Introd. af Biskopen 17 Jan. 1704. Hade
1698 warit Opponens i prestmötet, höll marknadspredikan 1704, war vice
Præses 1707, ordin. Præses
1712 och predikade åter 1716. Riksdagsfullmägtig 1713, men då Biskop
och Consist. 1722 i hastighet utfågo några tjenliga personer, "ansågs
betänkligt att kalla honom dertill." Onekligt är att han wisade kunskap,
omsorg och werksamhet, men alltid behöll han något af sin ungdoms lynne
och wanor ifrån fältlefnaden. Till ex., då han kappkörde med Kronofogden
i församl. och kom till elfbron, tog han försprånget dermed att han,
till åskådarnes förskräckelse, satte twärtöfwer elfwen, som endast i
starkaste köld swagt isbelägges för några dagar efter strömmen, och
det lyckades. Död 16 Juni 1730. Begrofs 5 Juli med predikan af Prosten
Sandel i Hedemora.
Gift 1698 med Maria
Pehrsdotter eller Petré, enka efter Fodermarsken wid Kungsöhr
Arvid Wulff, död i Wika i Aug. 1740. Barn: Daniel, Konung Fredrics
Hofjägare, död i Hessen 1727; Olof, Pastor wid Westmanlands regim.;
Lars, vice Borgmästare i Sigtuna; Catharina, g. m. Commissarien
C. Colvin i Stockh.; Maria, g. m. Kronobefallningsmannen C. Ekebom
och Kronolänsmannen Joh. Schedin i Leksand; Pehr, död ung.
19. Doctor
Eric Alstrin. Född i Stockholm 3 Febr. 1683. Föräldrarne
ses ofwan wid N:o 17. Sändes 1691 med tre bröder
till Upsala acad., och hade der en öm tillsyn af sin morbroder Professor
Upmark. Begaf sig 1706 till Tyskland och blef 28 Jan. 1708 Philos. Magister
i Greifswald med första hedersrummet. Besökte derpå flera universiteter
i Tyskland, Holland och England. Efter 6 års utewistande hemkommen fick
han 1716 sin första befordran att wara v. Bibliothecarius wid Upsala
acad. Acad. Secreterare 31 Juli 1719 och 15 Juli 1723 Logices et Metaphys.
Professor. Pwgd 1727. Då han såsom landsman och uppfostrad i denna församl.
sökte pastoratet, hade han märkliga rivaler, som hwar på sitt sätt yttrade
sin åstundan. Prosten Nauclerus skref sin ansökning i Consist. på vers
(se weckoskr. Gammalt och Nytt 1767). Prosten Anagrius hade sin emissarius
i församl. med en recomm. skrift och walet ådrog sig anmärkningar. Men
då församlingen hos Konungen begärde Prof. Alstrin, war saken snart
afgjord med fullmagt för honom af 16 Febr. 1731. Tilltr. och blef ContractsProst
1732. Utn. Theol. Doctor 18 Jan. och promov. i Upsala 23 Febr. s. å.
Pastor Primarius och Kyrkoh. i S:t Nicolai församl. i Stockh. samt Præses
i StadsConsist. 24 Dec. 1734. Såsom behaglig man och snart älskad afflyttade
han med öm saknad å båda sidor. Hans skrifwelser utmärka en lätt hand
och skönt framställningssätt. Uppförd i 2:dra rummet på förslag till
Superintendent i Carlstad 1740. Biskop i Wexiö stift 12 Juli 1742. Transp.
till Strengnäs stift 17 Oct. 1748. Föreslagen till Westerås stift 1751
och uppförd på allmänna ÄrkeBiskops-förslaget 1757. Bewistade alla riksdagar
från 1734 till 1756. Hade på sin tid stort anseende både som theolog
och philosoph, och hade ut-märkta predikogofwor. Skildras såsom foglig,
men tillika allwarsam, qwick, liflig och utmärkt werksam i sina embetsbefattningar.
Under sina sista år nödgades han nyttja kryckor efter ett swårt och
illa botadt benbrott. Död 11 Nov. 1762.
Gift 21 Juni 1721 med Margareta
Asp, dotter af Superintend. i Hernösand Mag. Petrus Asp, f. 1706,
död 1765. Barn, som adlades under namn von Alstrin, woro:
Matthias, Actuarius i Swea Hofrätt; Lars; Margareta,
g. m. Prosten i Floda af Strengnäs stift Mag. J. Bergstedt.
Skrifter: Disp.
Theol. de Conformatione ad hunc mundum, ex Rom. XII. 11. Præs.
Maijero, Gryphiswaldiæ 1708.
—
Præsid. för 79 Dispp. i Upsala, som
ses hos Lidén. — Likpredikan öfwer Biskopen
i Westerås Doct. N. Barchius. Westerås 1733. —
Riksdagspredikan. Sthm 1742. — Likpredikan öfwer
Prosten i Korsberga Petr. Lindstorphius. 1743. —
Dito öfwer Anna Rogberg, g. m. Prosten Colliander i Alsheda. 1744. —
Dito öfwer Kyrkoh. i Åhs Joh. Bjurbeck. 1746. —
Tal wid Kila kyrkas inwigning i Södermanland 1750. — Likpred. öfwer
Biskopen Doct A. Kalsenius. Westerås 1751.
20.
Ingel Rabenius. Född i Westerås 17 April 1677. Fadr.
då Syssloman och Predikant i Hospitalet, blef Pastor i Berg. Stud. 1696.
Pwgd 23 Maj 1699, kallad att wara Predikant wid Norns bruk. Fattade
snart det beslut att söka tjenst wid den utewarande swenska arméen
och afreste 1701 med Biskopens och Consist. recomm. till Gen.Superintend.
Doctor Lang. Antogs s. år till Bat.Predikant wid Fältmarsk. Grefwe
Lewenhaupts regimente och till Assessor i det Curiska Landt- och FältConsistorium.
Under wistandet i Saxen erhöll han Kongl. fullmagt 24 Jan. 1707, att
wara Pastor wid Norra Skånska Cavalleriet. Swårt war hans lidande i
kriget, serdeles uti Ukraine, då han, skjuten igenom den ena armen och
beröfwad allt hwad han egde, ofta af hunger war för swag att färdas
till fot. Fången wid Pultava fördes han med de andre in i Ryssland och
tillbragte 12 år i Siberien. Hans wistande war i Tobolsk och sedan i
Klinow, der han hade sin wissa församling af fångarne att betjena, men
så föga till uppehälle att han måste söka det nödiga med handarbete.
Att förfärdiga tagelperuker och trädklockor gaf honom bästa förtjensten.
Efter slutad fred 1721 skyndade han hem och blef efter ett års wäntan
wald Kyrkoh. i Romfartuna 15 Maj 1723. Tilltr. 1724. Prost 1729, sedan
han föreg. år predikat i prestmötet. Riksdagsfullmägtig 1731 och 1734.
Föreslagen hit 1735 fick han stor pluralitet af röster, ehuru många
utan wal förklarade sig nöjda med hwilkendera Konungen behagade nämna.
Blef s. år utnämnd, tilltr. och mottog contractets wård. Af sina lidanden
hade han lärt mycket och han egde mera kraft i behåll att ännu gagna
än som kunde förmodas, då döden inföll redan 30 April 1739, icke utan
uppmärksamhet af mindre wälwilliga, huruwida han skulle upplefwa ännu
en dag.
Gift 11 Maj 1724 med Margareta
Kalsenius, enka efter Pastor i Romfartuna Mag. G.
Schilling och dotter af Prosten Mag. Kalsenius
i Söderberke, f. 1698, död 3 Maj 1772. Barn: Olof, Juris Professor
i Upsala; Susanna, g. m. Ryttmäst. Fromh. Jernfeltz; Elisabeth,
g. m. Secret. C. Stenbeck; Anna Christina, g. m. Brukspatron
Jöns Flygare.
Skrifter finnas några
smärre i Religionsämnen, uppsatte för fångna Swenskar i Siberien, undertecknade
med hans namn, dock säges, att Doctor Jöran Nordberg war deras rätta
auctor.
21. Doctor
Johan Nordman. Född i Hedemora 17 Sept. 1704. Fadr. Anders
Månsson, kommen ifrån Westergöthland, war Rådman och Handlande, märklig
deraf, att då han 1709 efter en aftonsångs-gudstjenst stod i bänkdörren
för att gå ut, slog åskan ned och träffade honom så, att den ena strumpan
och skon blefwo baktill alldeles uppskurna, utan att han skadades. Modr.
Christina Hjort. Föga underbyggd i studier kom han till Upsala acad.
1719. Hade mycken uppmuntran af Prosten Sandel [tycks
stå Sandei] både före och under det han war ledare
för dess söner. Magister 1728. Recommenderades s. år af Biskop och Consist.
hos ÄrkeBiskopen att blifwa Pastor wid Swenska församl. i London
efter Mag. Serenius, "helst han wid acad. aflaggt goda prof och
war mägtig af Engelska språket." Efter kallelse af RiksRådet Grefwe
Bark pwgd i Stockh. 6 Mars 1730. E. O. Predikant wid Drabantcorpsen
5 Mars 1735. Ordin. Kongl. Hofpredikant 12 Mars 1736. Efter hedrande
kallelse till denna församling af Konungen utnämnd Kyrkoh. 15 Jan. 1740.
Wid tilltr. ContractsProst. Theol. Doctor i Ups. 17 Juni 1752. Benådad
med Kongl.ÖfwerHofpredikants titel 7 Jan. 1764. Præses
i prestmötet 1745, som på sommaren blef honom af Biskopen ålagdt; predikade
1753. Fullmägtig på riksdagarna 1746, 1751 och 1765, ehuru han gerna
wille undwara detta förtroende och hade sina skäl dertill. Wid Dal-upproret
1743, då många af denna församling sällade sig till hopen, ehuru allwarligt
han sökte afhålla dem derifrån, ända dertill att det wäckte böndernas
bitterhet och hotelser, kunde han dock på den swåra parti-tiden icke
undgå misstankar, äfwen af medbröder, att på något sätt hafwa del i
den olyckliga rörelsen. Han begaf sig till Fahlun, der de oroliga samlades,
gjorde flera dagar bön för dem och förmanade åtminstone till mensklighet
i företagen, men äfwen detta blef misstänkt. Långt efter blef han genom
Consist. kallad "af den Kongl. Commissorialrätten till Stockholm
att till upplysning mundtel. höras i det göromål, som war rätten anbefaldt."
Då icke annat kunde honom förebrås, blef han åtalad för det, att efter
bönen hafwa uppläst en Konung Davids psalm, hwaraf de upproriske möjligen
kunnat hemta styrka för sina afsigter. Efter en månad blef han hemförlofwad,
och en hwar opartisk war öfwertygad om hans oskuld. Då den bekanta trollransakningen
i Åhl föregick, blef han af Consist. anmodad att besöka, upplysa
och till bekännelse förmå de anklagade; men det war icke hans sak att
twinga dem emot deras öfwertygelse. Äfwen skulle han skrifwa en
upplysande afhandling om trollwäsendet i allmänhet och hwad werkligt
deruti kan wara för wår tid. Det skedde ock, men manuscriptet har ej
kunnat träffas. Med allt detta war han en hedersman, som med wackra
insigter, stora embetsgåfwor och upplyst nit hade både kärlek och aktning
i församl. och mycket anseende så utom som inom sitt stånd. Att winna
en sträng ordning uti allt war hans ifrigaste bemödande. Om icke annat
hjelpte tog han sin kraftfulla Skolmästare med sig till kyrkobyn och
utdref alla drinkare, som der stadnat på söndagseftermiddagarna. Hans
sista sjukdom war af en halsböld, som nekade honom att njuta någon föda.
Deraf uppkom det talet, att en Prost i Leksand dött af hunger. Afled
27 Dec. 1767.
Gift 12 Sept. 1735 med Magdalena
Sandel, Prosten i Hedemora Mag. A.
Sandels dotter, född i America 1704, död 28 Jan. 1764. Af 7 barn:
Maria Christina, g. m. Capitainen A. Muncktell; Ulrica
Fredrica, g. m. Öfwersten och Ridd. Joh. E. Rydingswärd;
Magdalena, g. m. Geschwornern J. E. Muncktell.
Skrifter: Grafskrift
öfwer Stud. Er. Nordman. Ups. 1725. Fol. — Underdånigt Lyckönsknings-Tal
på Konungens födelsedag 17 April 1739 och på Drottningens 23 Jan. s.
å. Stockh. 4:o.
22. Doctor
Gustaf Enebom. Född i Enköping 11 Oct. 1721. Fadren Pehr
Enebom, Rådman och Handlande. Modren Margareta Melin. Stud. i Upsala
med privat information 1730. Magister 1746. Förblef wid acad. till dess
han pwgdes 23 Juni 1750, på kallelse af RiksRådet Grefwe Ehrenpreus.
Tillika antagen 16 Oct. 1751 till v. Notarius i Kongl. HofConsistorium
och Böneprest för Hof-församlingen. E. O. tjenstgör. Kongl. Hofpredikant
23 Juli 1755. Theol. Doctor wid jubelfesten i Greifswald 19 Oct. 1756.
Ordin. K. Hofpred. och Assessor i HofCons. utan lön 9 April 1759. Erhöll
dock 1760 af Drottningen en årlig gratification af 1800 daler och blef
23 Juni s. år andre Pastor wid Lifdrabantcorpsen. Fick ord. Hofpredikantslön
1763. Prinsessan Sophia Albertinas Lärare i Christendoms-kunskapen 1765.
Wann allt mera wälbehag och förtroende hos de Kongliga, i synnerhet
hos Drottningen, som sades wara mycket road af hans små anecdoter utur
de hus der han hade tillträde. Befordrades 12 Jan. 1767 till Kongl.
ÖfwerHofpredikant och Præfes i HofConsistorium,
8 April s. år till Majestäternas Bigtfader samt 23 Nov. till OrdensPredikant.
Då Kyrkoh. i Riddarholms församl. Doctor Rosén genom denna Doctor
Eneboms befordran ansåg sig förfördelad, såsom utan förseelse och uppgifwen
orsak afsatt ifrån innehafwande ÖfwerHofpredikantstjenst, uppkom
deröfwer en twist, som dock af Rikets Ständer med wördnad för Konungen
så afslöts, att den gynnade behöll sin plats. Det önskade målet uppnåddes
ock snart, då han 26 Juli 1768 utnämndes till Kyrkoherde i Leksand,
hwaröfwer protocollet s. år utgafs på trycket, till förklarande af Konungens
rätt äfwen utom förslag. Bekant är det qwicka swar på vers som en hans
wän, Helsingius, gaf honom på den frågan: hwad säger folket derom att
Enebom fått Leksand? Hade straxt rätt att tillträda, men dröjde på befallning
för att fullborda Prinsessans underwisning och hitflyttade i Dec. 1770.
Introd. äfwen såsom ContractsProst af Biskopen 17 Mars 1771. Afsade
sig contractets wård 1775. Höll prestmötspredikan 1779. Hade nådigt
besök af Konung Gustaf på dess Dalresa 1788. Skänkte 1796 Histoire
generale des voyages, 76 tomer, till Gymnasii-bibliotheket. Hade
sina goda natursgåfwor, i synnerhet en skön röst med starkt uttal. Sjöng
och mässade gerna, som på allmogen gjorde sin werkan. Mot hans sätt
att wara, lefwa och handla trodde sig många hafwa skäl att anmärka,
och många sällsamma drag af hans charakter omtalades, men att upptaga
något deraf är wår tid honom för nära. Död 13 Maj 1796. Begrofs i Juni
med predikan af efterträdaren här.
Gift 8 Nov. 1768 med Karin
Beata Torpadius, dotter af Rådmannen i Stockholm Joh.
Isr. Torpadius. Hon dog 27 Mars 1797 i sitt 47:de år. Barn: Adolf
Ludvig, Fältprost och Kyrkoh.
i Fahlun; Margareta, g. m. Secret. och Possessionaten C. E. v.
Schantz; Gustaf, Grosshandlare, sedan Possessionat; Carl Johan,
Länsbokhållare; Sophia Catharina, g. m. HofApothekaren
L. M. Camin; Knut August, Grosshandlare i Stockh.; Eva
Carolina, g. m. Brukspatron Henric Gahn Fredricsson; Israel,
Hemmansegare.
Skrifter: Tal öfwer
Prinsessan Sophia Albertinas födelse. Sthm 1753. 4:o. — Högmässopredikan
på 5:te Sönd. i Fastan för K. Hof-församl. Ib. 1762. 4:o. — Högmässopred.
på 1:a Bönedagen 1762 för K. Hof-församl. Ib. s.å. 4:o. — Likpred. öfwer
Prosten Z. Westbecks fru Apollon. Kohlbeckius 1764. Ib. 1766. 4:o. —
Pred. på Seraph.Ordensdagen 28 April 1767. Ib. s. å. 4:o. — Grifte-Tal
öfwer RiksRådet Grefwe C. G. Löwenhielm. Sthm 1768. Fol. — Pred. på
Seraph.Ordensdagen 1768. Ib. s. å. 4:o. — Tal wid Hertig Fredric Adolfs
första Nattwardsgång. Ib. 1768. 8:o. — Personalier upplästa i Leksands
kyrka, Domin. XII post. Trinit. Författade af
G. Enebom. Sthm 1785. 4:o. — Pred. på klagodagen 1792 i Leksands kyrka.
Upsala 1793. 4:o.
23. Doctor
Johan M. Fant. Född i Alfta församl. af Helsingland
14 Oct. 1735. Fadren ContractsProsten och Kyrkoh. Mag. Michael Fant,
härstammande ifrån Fantas gård i Nerpes socke af Österbotten, hade efter
flykten undan de härjande Ryssarne fått 1716 af Konungen i Alfta sin
säkerhets- och werkningsplats. Modr. Elisabeth Helsingius. Yngst ibland
15 syskon förlorade han mest genom sin faders död, och ehuru wänskapen
för huset kom honom till hjelp, måste han dock ifrån inskrifningen 1751
wid Upsala acad. i Stockholms nation, framgent genom conditioner söka
winna sitt ändamål. Magister 1758. På kallelse af Presidenten, sedan
RiksRådet Grefwe Rudensköld pwgd i Upsala 29 Juni 1760, men redan följande
år Capellanernas Adj. wid Storkyrkoförsaml. i Stockholm. E. O. EsquadronsPredikant
wid Adelsfanan 1763. Sedan missgynnare hindrat hans säkert wäntade befordran
wid Kongl. hofwet, antagen 1765 till Swensk Adj. wid Finska församlingen
och följ. år till AmbassadePredikant, då RiksRådet Grefwe Horn afhemtade
Kronprinsens brud ifrån Danmark. E. O. Kongl. Hofpredikant 1767 med
antidat. fullmagt af 21 Sept. 1761. Ordin. Hofpred. och förste Pastor
wid Drabanterne 18 Mars 1768, och följde för tjenstgöring 1769 det Kongl.
Hofwet till riksdagen i Norrköping. Gjorde s. år tjenst hos Hertig Carl
såsom GalerePastor. Blef ock detta år en ibland Directeurerne wid Presteståndets
enke- och pupill-cassa, ett förtroende som han bibehöll under sitt wistande
i Stockholm. Wid Konungens kröning 1772 Theol. Doctor,
[Här
finns följande fotnot, men jag ser ingen motsvarande asterisk i
texten:
*) Öfwer de båda sednare utkommo i Stockholm s. år
anonyma anmärkningar med bihang dertill, hwaruti wisades likheten
mellan auctor och stycken af Massillon och Saurin. Endast
Enebom har "Skrifter" på denna sida. Förmodligen
avses skrifter från 1768. /SZ]
promov. i Upsala 14 Oct.
Efter flera frugtlösa kallelser och prof, emot allas förmodan och egen
tanke utnämnd Domprost i Westerås nyårsaftonen 1772, sedan Konungen
lottat emellan honom och Hofpred. Doct. Ahlström, och fick straxt tillträda.
Såsom stiftets Fullmägtig på riksdagen 1778 war han en af ståndets utsedda
wittnen till Kronprinsens döpelse-act och begåfwades till minne deraf
med Konungens bröstbild i medaillon, att med guldkedja bäras om halsen.
Äfwen Riksdagsman åren 1786, 1789, 1792 och 1800, och flera gånger
Ledamot af Hemliga utskottet. I Ordenscapitlet 28 April 1789 förklarad
Ledamot af Kongl. NordstjerneOrden och af Konungen med egen hand decorerad.
Wid jubelfesten i Upsala 1793 Deputerad ifrån stiftet. Revisor i Riksgäldscontoiret
1796. Sedan han efter likpredikan öfwer Doctor Enebom rönt Leksands
församlings synnerliga tillgifwenhet och allmänna önskan att få honom
till Pastor, sökte han förslaget, waldes med mycken enhällighet och
Konungens fullmagt utföll 6 Dec. 1796. Tilltr. 1798. Prost öfwer sin
församling 29 Dec. 1802. Här war hans mål på jorden och sådan war hans
wäg dertill. I embetet hade han i synnerhet namnet att wara en stor
Predikant, och många bildade sig efter honom. Såsom undersåte af högsta
trohet mot öfwerheten, och ingen kunde wara Konung Gustaf mera innerligt
tillgifwen än han. Ofta hedrad med det allmännas förtroende hade
han inflytande på wigtiga ärenden. Med lättrördt hjerta war honom icke
swårt att öfwa menniskokärlek, och han wisade faderlig godhet emot fattiga
ynglingar. Reslig och till utfeendet wördig och dock wänlig och umgängsam,
äfwen med lägre. Han kom ofta i åtanka wid ledighet af de högsta platser
i ståndet. Så hade han kallelse till Storkyrkan i Stockholm, till Biskopsembetet
i Carlstad (med 33 röster närmast förslaget 1788), Hernösand, Wisby
(lottade 1795 om 3:dje förslagsrummet med Hofpred. Lütkeman) och
Westerås (den 4:de wid walet 1800). Men de funnos ock, som arbetade
emot hans framgång. Några år före sin död anfallen af slag måste han
sedan ständigt intaga sängen, och tung war hans höga ålderdom. Då han
wid Magisterpromotionen i Upsala 1812 fick andra gången mottaga lagerkransen
klarnade hans förfallna ansigte några stunder af den fägnande påminnelsen
om de friska ungdomsåren. Död 27 Febr. 1813. Begrofs med predikan af
ContractsProsten Baggstedt.
Gift 1. 13 Juni 1775 med
Lovisa Soph. af Geijerstam, dotter af BergsRådet
Em. af Geijerstam på Alquittern i Wermland och S. H. Piscator, död utan
barn 3 Sept. 1802, år gammal. 2. 1805 med Eleonora Conradi,
CommerceRådet Conradis i Stockholm dotter samt enka efter Storbritanniska
Hofrådet och Professoren i Göttingen Doctor J. A. Murray. Allmänt känd
såsom föremålet för hans första kärlek, war hon måhända, efter så lång
skiljnad, mera hans fägnad i minnet och föreställningen än i werkligheten.
För denne sin mans förtjenster fick hon ett extra nådår, återflyttade
till Tyskland och dog å Weende egendom wid Göttingen 4 Jan. 1827, i
77:de året.
Skrifter: Den 4 November
1766. Öfwer bilägret. Sthm 1766. 4:o. — Predikan för Swea HofRätt 1767.
Ib. 1768; Westerås 1791. 4:o. (omtr. i Homil. Försök XI Vol.) — Åminnelsetal
öfwer K. Adolf Fredric i Frim.-logen. (anon.) Sthm 1771. 8:o. — Likpredikan
öfwer Biskopen i Carlstad Jör. Schröder. Sthm 1772. 4:o. — Tal wid Handelsman
Jac. Staubs begrafning. Westerås 1783, 4:o. (omtr. i Homil. Försök X
Vol. 4 St.) — Likpredikan öfwer Fru Anna Brauner. Ib. 1783. 4:o. (Hom.
Försök X V. 4 St.) — Anwisning att predika jemte omdöme öfwer en
af Saurins predikningar af Chr. Bastholm. Öfwersatt och med anmärkningar
försedd. Ib. 1783. 8:o. — Wid Fröken Car. El. Carlskjölds begrafning.
Ib. 1785. 4:o. (Hom. Försök XI Vol.) — Wid Assessorn och Math. Lectorn
Doct. Joh. Westmans jordafärd. Ib. 1786. 4:o. — Likpredikan öfwer Prosten
i Hedemora Doct. Petr. Ugla. Sthm 1786. 4:o. (Hom. Försök IX Vol. 2
St.) — Likpred. öfwer Fru Magd. El. Tersmeden. Ib. 1787. 4:o. (Hom.
Försök IX Vol. 2 St.) — Tal wid BergsRådet Carl Adlerwalds begrafning.
West.1788. 4:o. — Tal då Bondeståndets Taleman Olof Olofsson jordades.
Sthm 1789. 8:o. — Predikan öfwer 3:dje Bönedagens texter 1789. (Hom.
Försök XI Vol.) — Tal wid Råd- och Handelsmannen Lars Fahlroths jordafärd.
Westerås 1789. 4:o. — Tal hållit för Swenska acad. på dess högtidsdag
1789. (Tryckt i acad. handlingar.) — Predikan på klagodagen 1792. Westerås.
4:o. — Tal hållet i Westerås Domkyrka 15 Sönd. efter Tref. då protocollet
upplästes som war hållit på Drottningholms Slott d. 15 sistl. Aug. inför
H. K. H. Hertigen af Södermanland. Ib. 1793. 4:o. — Predikan inför
K. Maj:t på Strömsholms Slott 10:de Sönd. e. Tref. Sthm 1793.
4:o. — Predikningar och Tal. Westerås 1793. 8:o (innehåller de flesta
af förestående). — Likpredikan öfwer Fru Anna Engel Schenström f. Dragman.
Fahlun 1794. 4:o. — Några Ord wid Direct. Abr. Hülphers' graf.
Westerås 1798. 4:o. — Salighetens Ordning till de Enfaldigas tjenst
i Frågor och Swar. Fahlun 1799. 8:o. — Åminnelsetal öfwer Landshöfd.
Elis Schröderheim i AmaranthOrden. Sthm 1799. 8:o. — Tal wid Biskopen
Doct. Ol. Wallquists begrafning. Linköping 1800. 4:o. — Likpredikan
öfwer Biskopen Doct. Lars Benzelstierna. Ups. 1801. 4:o. — Dito öfwer
Biskopinnan Benzelstierna. Westerås 1802. 4:o. — Dito öfwer Prosten
i Gagnef Sam. Godenius. Ups. s. å. 4:o. — Skaldestycken öfwer flera
ämnen, tr. ibland öfningar af Sällsk. Witterhet samt Witterhetsnöjen.
24.
Doctor Isac Mellgren. Född i Sala stad 12 Oct. 1754. Fadr.
RegimentsFältskären och Rådmannen Arvid Mellgren. Det är antecknadt
att han dött af förgift, wådligen intaget för cremor
tartari. Modren Sara Werwik. Först underwisad både hemma och
i Westerås. Student 1771. Pwgd 15 Dec. 1779, med condition hos Öfwersten
Aminoff på Heslö, men hade då redan kallelse till E. O. Predikant wid
Lifregimentet till häst. Past.ex. 5 Dec. 1781. Befordrad till E. O.
Kongl. Hofpredikant 28 Maj 1783. Ordin. K. Hofpred. och Ledamot i HofConsist.
18 Jan. 1791, och anförtrodd Pastoralwården wid Hof-församlingen. Antagen
till Hertig Carls enskilde Hofpred. 11 Maj 1792 och 1793 Decanus i HofConsist.
Wann snart så nådigt förtroende att Konungen wanligen tilltalade honom:
"Du Mellgren", och war han icke utan hopp efter prof till
pastoratet i Sala eller Hedvig Eleonoræ församl.
i Stockholm. Hade dock i 12 år uppwaktat, då han 6 Aug. 1795 utnämdes
till Kyrkoh. i Fahlun. Tilltr. 1797 och 4 Maj s. år Prost. ContractsProst
i Dec. 1803. Utn. Theol. Doctor 1809, promoverad i Upsala 7 Oct. s.
å. Ehuru s. år utklagad af förslaget till Stora Tuna pastorat, trodde
han sig hafwa Konungens försäkran derom, men genom åtgärd af Westra
arméens Befälhafware tillföll lägenheten en RegimentsPastor. I
stället kunde han, efter egen uppgift, utwerka sig af Konungen survivancebref
på Leksands pastorat, och så troddes äfwen allmänt. Föreslagen hit,
men med ringa röstetal wid walet, befullm. Kyrkoherde 9 Febr. 1814.
Tilltr. 1815. Contr.Prost i Juli s. år, men lemnade denna befattning
1820. Riksdagsman 1809, 1810 och 1812. Banco-Revisor 1813. Efter kallelse
profwat till Storkyrkan i Stockholm 1800 och 1811. Ledamot af Samfundet
pro Fide et Christ. 11 Maj 1792. Ifrån 1820 sjuklig, så att han högst
sällan kunde komma i kyrkan. Uträttade på sin stol många år hwad han
förmådde. Död 20 Mars 1832.
Gift 1. 9 Aug. 1793 med
Elisabeth Esp, f. 1756, död utan barn 23 Juli 1794; 2.
30 Mars 1797 med Emerentia Charlotta Zierman, dotter
af Hofkamereraren T. Zierman och A. C. Tegerström, f. 1772, död 10 April
1834. Barn: Catharina Charlotta, död ung; Arvid,
f. 1802, Medic. Stud., sedan Possessionat i Leksand.
Skrifter: Högmässopred.
på 26:te Sönd. efter Trinit. 1800. Fahlun 1801. 4:o. — Smärre Andaktsstycken
införde i Weckoskriften Söndagsbladet.
25.
Doctor Jacob Michael Swedelius. Född i Elfdalen
30 April 1779. Fadr. Prost och Kyrkoherde.
Inskrifwen i Upsala 1785, men återkom dit ifrån Fahlu skola 1792. Hade
condition i sin morbroders Professor Fants hus och ifrån 1802 hos Lagman
Dahlson på Frötuna, men wistades med dess son merendels wid acad. Phil.
Magister 1800 med andra hedersrummet. Hist. Univers. Docens 22 Nov.
1802. Förestod allmänna föreläsningarna i historien wårt. 1805. Erhöll
8 Maj 1807 Gustavianska stipendium och af Swenska acad. 3 års prolongation
derå, sedan han 1809 hållit Åminnelsetalet öfwer Kon. Gustaf III. E.O.
Litter. Human. Adjunct 15 Juni 1809. Uppförd i första rummet å förslag
till ord. Litt. Human. Adjuncturen 1811. För prest- och past.-examen
förswarade han 1812 en utgifwen theol. afhandling, och pwgdes 24 Juni
s. år i Westerås. Efter förslag och för honom hedrande wal af Konungen
utn. Kyrkoh. i Köpings församlingar 13 Jan. 1813. Introd. af Biskopen
15 Maj, straxt efter tilltr. 1814 och s. dag ContractsProst. Promov.
Theol. Doctor 15 Oct. 1818. Den fjerde wid Biskopswalet i stiftet 1825.
Hade förslagsrum till Domprost-embetet i Westerås 1827 och flesta rösterna.
Stiftets Deputerad på riksdagarna 1815, 1818, 1823, 1828—30 och 1834,
och derunder Ledamot af Bewillnings-, Constit. och Hemliga Utskotten.
War ock en af de utsedde Faddrarne mid Hertigens af Östergöthland
Döpelseact 1829. Led. af NordstjerneOrden 31 Aug. s. å. Kyrkoh. i Leksand
8 Dec. 1832. Död i Stockh. under påstående riksdag före anträdestiden
24 Mars 1834. Jordfäst 4 April i Storkyrkan af ÄrkeBiskopen med
tal, och begrofs på stadens nya begrafningsplats med procession af alla
riksdagsmän i Ståndet, Landtmarskalken och öfriga Talemän
med Secreterare.
Gift 12 Sept. 1807 med
Anna Wilhelmina Swedelius, som war hans kusin,
dotter af Professorn i Upsala Doctor P. Swedelius och Carolina Gyllenbåt,
f. 18 Juni 1775. Barn: Carolina Christina, f. 9 Febr.
1810; Carl Jacob, f. 29 Aug. 1811, Phil. Mag. 1836; Wilhelm
Eric, f. 5 Maj 1816, Magister Ultimus 1839, Politices Docens.
Skrifter:
Diss. de
Effectu detectæ Americæ in Europa. P. I, II. Ups. 1800, 02.
4:o. — De
diverso D. Junii Juvenalis & Horatii Flacci Genio Satirico. P. I.
Ib. 1811. 4:o.
— D. Theol.
de Præstantia muneris Evangelici præ Legali ex occasione II
Corinth. C. III. Ups. 1812. 4:o.
— Liktal öfwer Fröken J. Sköldebrand, Prosten C. Kalstenius i Björskog,
Bergs-Rådet Schenström, Lagman Schenström och dess Fru samt
Brukspatron Dahlson. Tryckta i Westerås. 8:o.
26. Mag.
Johan Schultzberg. Född i Sala landsförsamling 26 Sept.
1791. Fadr. sist Prost i Floda. Stud.
1813. Magister 1818. Consist.Amanuens i Westerås och tillika Notarius
Gymnasii 7 Juli s. å. Förestod en korrt tid Hist. Lectionen 1819. Collega
Scholæ ib. 8 Juni 1821. Pwgd 3 Juli 1822.
Uppehöll Commin.-tjensten i Hubbo ett år ifrån Maj 1823. Past.ex. 26
Jan. 1825. Kyrkoh. i Floda 2 Maj s. å. Tillträdde 1827. Af gifwen anledning
sökte och fick han 1832 förslagsrum till detta pastorat, och wid walet
den plural. af röster, att han begärdes hos Konungen. Prost i Westerdals
contract 23 Juli 1834. Åter föreslagen hit efter ansökning i Sept. s.
år, och i anseende till de mesta rösterna till pastoratet af Konungen
utnämnd 7 Maj 1836. Tilltr. 1837.
Gift 25 Sept. 1821 med Anna
Cath. Hagström, dotter af Bruksinspektoren Joh. Hagström
och C.W. Macklin, f. 19 Dec. 1794. Barn: Emma Lovisa,
f. 5 Febr. 1826; Christina Wilhelmina, f. 21 Mars 1827;
Johan Alfred, f. 10 Mars 1829; Eric Mauritz,
f. 1 Sept. 1831, död 1839; 3 döde i barndomen.
2.
Comministrar
Johannes
Henrici — Nicolaus Matthiæ — Benedictus
Jonæ — Ericus Nicolai — Daniel
Ingelberti — Petrus Laurentii Cuprimontanus
— Georgius Matthiæ Wichæus — Joannes
Elai Terserus — Olaus Johannis Moræus
— Petrus Petri Petræus — Ericus
Martini Ihrestadius — Laurentius Matthiæ
Dahlinus — Ericus Petri Torbergius — Samuel
Johannis Ahlenius — Andreas Andr. Morin —
Hans Lexelius — Andreas Austrin
— Andreas Gottmarck — Johan Funck
— Anders Godenius — Eric Sernander
— Pehr Eckman — Georg Arlberg
— Isac Wilhelm Garff.
1. Johannes Henrici. Se Past.
i Swedwi N:o 9.
2. Nicolaus Matthiæ.
Kom till Björksta pastorat 1576.
3. Benedictus Jonæ.
Till 1585. Se Past. i Romfartuna.
4. Ericus Nicolai. Har med den följande
underskrifwit Upsala mötes beslut 1593. Sedan okänd.
5. Daniel Ingelberti. II:us Sacell.
1593 eller hemma hos sin fader. Se Past.
i Thorsång.
6. Petrus Laurentii Cuprimontanus.
Hade studerat i Upsala då han 1609 blef pwgd. Igenfinnes såsom Capellan
här 1616, 1620. Död 1630.
7. Georgius Matthiæ
Wichæus.
1630. Delade tjenst och lön med den följande. Se Rectores Scholæ
i Hedemora.
8. Joannes Elai Terserus. 1631.
Kallad härifrån till Graecæ
Linguæ
Lector i Westerås inom året. Slutligen Biskop i Linköping. [Se
Skerike.]
9. Olaus Johannis Moræus.
Af Pastor och församl. begärd 1632, sedan de klagat att de hwarken hörde
eller förstodo någondera af de föreslagna. Se Past.
i Grytnäs.
10. Petrus Petri Petræus.
1639. Kallades hit med ett skönt bref af Pastor. Se Past.
i Möklinta.
11. Ericus Martini Ihrestadius.
Född i Ihrsta socken och Limsta by af bondfolk 1606. Stud. i Upsala
då han war 30 år gammal. Pwgd 1639. Först Predikant wid Grängshammar
i Stora Tuna, så Pædagog
i församlingen och 1647 Commin. här. Död 10 Juli 1670. En tafla med
korrt inscription, uppsatt i kyrkan, har wittnat om honom, men om hustru
och barn är intet bekant.
12. Laurentius Matthiæ
Dahlinus. Född i Säthers socken och Dalsbyn i Sept. 1630. Fadren
Matts Larsson, Kronolänsman. Kom 1664 till Upsala acad. Pwgd Juni 1665
och Prostens Adj. här. Ordin. Commin. confirm. 1670. Cons.-Prot.
22 Sept.: "Herr Lars begäres till Capellan efter han är dem till nöje,
känner mest allt folket i församlingen och hafwer intagit god wettskap
om det leda trollwäsendet, som hos dem yppas. Samtyckes efter Pastor
och församlingen icke ringa i sådant fall förmå." Sin tjenst
skötte han med mycken trohet till sin död 15 Juli 1690. Begrofs med
sedan tryckt predikan af Prosten Alstrin.
Gift 1668 med Sara Sahlina, Prostens i Sala Joh.
Arbogensis dotter, omgift med Commin. Ol.
Dalekarlus i Rättwik. Barn: Johan, Stud., omkom olyckl.;
Matthias, Pædagog
i Gagnef; Gabriel, Capellan
i Garpenberg; Brita, ses nedanföre; Elisabeth, g. m. Organisten
Otto Westgren i denna församling.
13. Ericus Petri Torbergius.
Född i byn Torrberg i denna församl. 1646. Fadr. Bonden Pehr Jansson.
Besökte acad. 1674. Pwgd i Nov. 1675 och Prostens medhjelpare här. Hade
ock löfte om Skoltjensten, hwartill någon lön af Kronan war tillslagen,
men Pastor delade så både arbete och lön, att Torbergius klagade för
Biskopen. Ifrån 1679 skulle han dock läsa med barnen. Åter 1680 "war
han drifwen ifrån både skola och gudstjensten och bodde hos godt folk
och wäntade på Biskopens ankomst." Ändtligen blef allt afgjordt
genom förlikning. Wid Capellansledigheten 1690 begick Prosten så, att
tjensten skulle delas emellan twå och Torbergius fick hälften deraf;
dock, när den ena blef död skulle den efterlefwande mottaga hela tjensten,
som förut war wanligt. Då han 1692 tillträdde war åter missnöje, såsom
dock snart afstadnade och han lefde blott till 10 Juni 1703.
Gift 24 Juni 1686 med Brita Dalinus, dotter till N:o
12, f. 1669, död 24 Dec. 1727. Af barn dogo snart de flesta. Pehr,
Skolmästare i Mora; Brita, g. m. Er.
Sernander, Commin. i Skinnskatteberg.
14. Samuel Johannis Ahlenius.
Född i Åhl 24 Juni 1652. Fadr. Kyrkoherde.
Stud. 1669. Pwgd 18 Mars 1681 och Huspred. hos Herr Christer Bondes
enkefru på Springsta i Kärrbo. Antogs sedan till Adj. här af Prosten
Helsingius i stället för J. Swedonius, som Prosten ej frågade efter,
då han, utan Consist. wetskap, gått bort. Præpositus
fick då en skrapa för det "han låtit honom förlöpa tjensten, ty
ehuru han hade magt att vocera honom, hade han ej magt att afsäga honom."
Ifrån 1689 war han Vicarius för den sjuke Dahlinus och förestod
nådåret efter honom. Ordin. Commin. tillika med Torbergius 1692 och
efter hans död allena, men dog straxt derpå i Juli 1704.
Gift 1686 med Ramborg Alstrin, en nära slägtinge, troligen
halfsyster till Prosten Alstrin, f.
1663, död 22 Dec. 1718, då af deras barn twå döttrar lefde.
15. Andreas Andr. Morin. Född
i Mora socken och Kråkberg 1661. Föräldrarne Kronolänsman Anders Pehrsson
och Marit Andersdotter kunde kosta på honom, så att han 1678 kom till
Upsala acad. Wäl ansedd af Biskop och Consist. sattes han 1691 till
vice Rector i Köpings skola. Pwgd 27 Sept. 1693 och ordin. Rector i
Nora. Hade der swåra dagar för den hårde Inspector Scholæ,
Prosten Torner, som pålade honom skyldigheter efter behag, nekade honom
all extra förtjenst och skref till hans wanheder i skolboken. Under
denna tjenstetid orerade han i prestmötet 1695 och responderade 1699.
Flera bittra klagoskrifter inlemnades i Consist. både af honom och Prosten
Torner. Han uppsade derföre denna tjenst 1700 och utreste till arméen
med erhållen försäkran att blifwa Bataljonspred. wid Westmanl. regimente.
Han war det ock, men så korrt tid att han följ. år hemkom med Öfwerste
Ax. Sparres bref, dat. 5 Mars i högquarteret Lais att han "war
sjuklig, utfattig, kunde ej berga sig, mindre föda hustru och barn,
utan skulle stå examen och efter Konungens remiss få fullmagt på Kila
pastorat." Detta lyckades icke, och måste han för sjukdom flera
år wara utan tjenst. Ändtligen Nådårsprest efter Ahlenius 1704
blef han 1705 här ordin. Commin., men med församlingens missnöje för
hans swaghet, hwarpå döden följde 7 April 1706.
Gift 14 Sept. 1690 med Anna Nilsdotter, hwars fader Nils
Knutsson war Rådman i Upsala. Död i Mora 1726. Af 9 barn lefde en son
och Maria, g. m. Rustmäst. i Mora P. Målare.
16. Hans Lexelius. Född i denna församl.
22 Dec. 1669. Fadr. Jöns Andersson, då Klockare här, hade förut warit
Borgare i Gefle. Modr. Marg. Nilsdotter. Kom 1691 till Upsala med Prosten
Alstrins söner, dem han informerade. Redan såsom Student antagen till
socknens Skolmästare 1696. Pwgd 8 Febr. 1698 för att göra nödigt biträde,
då i församl. ständigt fordrades 4 prester för tjensten. Begärdes
i Consist. 1703 med Landshöfd. Gripenhielms synnerliga recomm. till
Capellan, men måste wänta till dess de båda föregående dött
undan 1706. Tilltr. 1707. Mycket afhållen och förtjenade
det. Nära utarbetad och i tanka att uppdraga lägenheten till sin måg
död 21 Febr. 1723.
Gift 18 Febr. 1698 med Gunnila Alstrin, en anhörig till
Prosten i församlingen. Hon skref straxt till Biskop Iser och utbad
sig hans samtycke, om församl. kallade mågen, och lofwade att "wisa
sin tacksamhet så wäl som någon annan." Barn: Johan,
blef Commin. i Sala stadsförsaml.; Helena, g. m. nedanstående
Commin. Gottmarck.
17. Andreas Austrin. Apologist i Westerås
skola, hitsändes 1724 med twå andre att göra prof, och ehuru församlingen
ej wille hafwa någondera, utan påstod få mågen i förra huset, blef dock
Austrin, såsom förtjent och skicklig man, med fullmagt af Consist. tillsatt.
Han tillträdde ock i Maj och hitflyttade sitt hushåll, då han fann tillstängda
dörrar och rönte mycken owilja af högre och lägre. Genom Resol. 7 Juni
s. år gaf Konungen bifall till församlingens och Gottmarcks begäran,
och den förskjutne måste återtaga sin förra tjenst, sökande förgäfwes
ersättning för sin flyttningskostnad. Swiken i sitt hopp och nedslagen
af det owänliga bemötandet hade han ej mera en glad dag. [Se
vidare.]
18. Andreas Gottmarck, Nådårsprest,
blef på förenämnde sätt Commin. 1724. Se Past.
i Elfdalen.
19. Johan Funck. 1745. Se Past.
i Nås.
20. Anders Godenius. Född i Orsa 11
Juni 1733. Fadr. då Skolmästare blef
slutligen Kyrkoh. och Prost i Björskog. Stud. 1753. Lemnade en liten
tid studierna och war Bruksskrifware, men efter förnyade läseöfningar
pwgd 27 Maj 1759 till Pastors Adj. i Skerike. Dito i Hedemora 1760,
1763 hos Comminn. i Hedvig Eleonoræ
och s. år i S:t Claræ
och Olofs församl. i Stockh. Past.ex. 23 Oct. 1767. Förordnad 26 Febr.
1768 till Predikant wid s. k. Drottningens hospital och tillika 8 April
s. år utn. Notarie i HofConsistorium med ledighet ifrån predikoturen
wid Kongl. hofwet. Presteståndets v. Notarius på riksdagen 1769. Commin.
i Leksand 13 Mars 1770. Tilltr. s. å. Fullmägtig för stiftets Capellaner
på riksdagen 1771. Af ansenlig statur med godt hufwud, som redde sig
i allt. Utan att alltid hafwa den hugnad wara i harmoni med sin Pastor,
fann han sig länge belåten med denna wigtiga ehuru underordnade
tjenst, och då han war uppförd å förslag till Söderberkes pastorat blef
han af på en resa ådragen sjukdom före aflagdt prof död 14 Maj 1788.
Gift 11 Juli 1769 med Christina Cath. Hülphers,
dotter af Borgmästaren i Hedemora N. Hülphers, f. 16 April 1746,
död 29 Aug. 1806. Af 12 barn: Jacob Niclas, Lieutenant
wid Jemtlands regim.; Christ. Catharina, se nedanföre
wid N.o 23; Maria Helena, död ogift;
Lovisa Margareta, g. m. Skolmäst. i Rättwik v. Past. D.
Hammarström; Anders Samuel, Sjöfarande, en tid i Fransysk
fångenskap; Carl Göran, Coopv.Styrman; Gustaf,
Prost och Kyrkoh. i Gustafs församling.
21. Eric Sernander. Född i Hubbo 12
Maj 1730. Fadr. Commin. sedermera
i Skinnskatteberg. Modr. ses ofwan wid N:o 13. Student 1749. Kallad
af Consist. och pwgd 4 Maj 1757. Sändes då att biträda Pastor i Wenjan.
Comm. Adjunct i Stora Tuna 1762. Vicarius wid skolan i Leksand 1766
och 20 Oct. s. år ordin. Skolmästare. Tillträdde 1768. Ibland 11 sökande
till denna Commin.-tjenst föreslagen, wald och confirm. 4 Aug. 1789.
Tillträdde 1791. Stilla och wälmenande men med inskränkta både gåfwor
och behof. Hans största war att straxt få en god medhjelpare och nästan
vicarius i så stor församling. Död 5 Juli 1795.
Gift 1768 med Maria Euphrosyna Bjurberg, Gästgifwaren
i Leksand Hans Bjurbergs dotter med Christina Anagrius, f. 1742, död
15 Sept. 1809 af ett benbrott, och dock hade hon en synnerlig gåfwa
att bota andra för sådana och flera kroppsskador, så att hon halp en
bonde, som under ringning kom klockan för nära, så att densamma aflyfte
hufwudskålen. Deras enda barn Carl Eric, Bokhållare och
Gästgifware.
22. Pehr Eckman. Född i Gagnef 16
Mars 1759. Fadr. Kyrkoherde och Prost.
Stud. 1780. Hade redan någon tid haft en god station hos Kyrkoh. Paqualin
i Åhl, då han på dess voc. 10 Mars 1782 blef pwgd. Förestod tjenste-
och nådåren efter honom 1785 till 1787, då han blef Pastors Adj. i Leksand.
Skolmästare i Malung 10 Mars 1788. Transp. till lika tjenst här 27 Maj
1790. Till lefnads- och tjenst-år wida yngre än någon af 7 sökande
fick han dock utan swårighet förslagsrum till denna sacellani och med
nära alla rösterna fullmagt 8 Mars 1796. V. Pastor 2 Juni s. å.
Tillträdde 1798. En man med goda gåfwor, af stor kraft och werksamhet.
Både älskad och aktad af allmogen, på hwilken han hade mycket inflytande.
Dukade under för en nervfeber, som den snälle Läkaren beklagade sig
ej kunna häfwa med dåliga eller förfalskade medicamenter. Död 5
Mars 1809.
Gift 1786 med Anna Marg. Brodhagen, enka efter
Kongl. Hofpred. och Kyrkoh. i Åhl N. Paqualin,
dotter af en Kongl. Kammartjenare, f. i Stockh. 1750, död 21 Juli 1815,
utan barn. Olycklig war han i detta förhastade ägtenskap, men hade klokhet
och styrka att bära sin tunga lott.
23. Georg Arlberg. Född i Heds församl.
4 Febr. 1760. Fadren då Commin. blef
Kyrkoh. i Fleckebo. Stud. 1781. Pwgd i Stockholms Storkyrka 27 Juni
1786 blef han först Adjunct hos Commin. i Husby, men kom snart till
Pastor i Elfdalen. Vicarius efter Commin. här 1789 och Adj. hos efterträdaren,
och åter efter dess död Tjenste- och Nådårs- predikant. Skolmästare
på stället 1796. Ibland 16 sökande war ingen liknelse för honom att
komma i åtanka till Commin.-sysslan, men genom Konungens resol. på hans
och församlingens ansökning wanns rum å förslaget, då en åldrig man
uteslöts, och utgången blef den att han fick fullmagt 29 Juni 1810.
Tilltr. 1811. Städad och ordentlig prest, alltid werksam och sysselsatt
in på sena ålderdomen, då han blind och tärd af lidande ej hade någon
önskan för detta lifwet. Död 17 Juni 1840.
Gift 3 Jan. 1797 med Christina Catharina Godenius,
dotter till ofwanst. N:o 20, f. 1 Juni 1773. Barn:
Georg, Skolmäst. i Gagnef; Anders
Gustaf, Commin. i Ramsberg;
Christina Johanna, g. m. Skolmäst. här And.
Berglind.
24. Isac Wilhelm Garff. Född
i Lista församling af Strengnäs stift 31 Aug. 1774. Fadr. Lieutenant.
Modr. C. H. Salmoon. Genom deras flyttning till Köpings socken kom sonen
1795 wid acad. att ingå i Westm. Dala nation. Collega i Arboga skola
7 April 1800. Pwgd 19 Dec. 1801. Collega i Köping 7 Febr. 1806. Vice
Rector 1809. Commin. i Odenswi 5 Jan. 1811. D:o i Möklinta 17 Maj 1824.
Pastor 1827. Erhöll transp. hit 24 Maj 1841. Tilltr. 1842.
Gift 26 Dec. 1806 med Cath. Maria Lindbom, enka
efter Majoren, R. Sw. O. Gust. H. Hertzenhielm och dotter af Prosten
i Rättwik Doct. Is. Lindbom, f. 27
Oct. 1777, död 27 Mars 1843. Barn: Isac August, död på
18:de året gammal; Carl Wilhelm, Handlande; Aron
Ludvig, Färgare; Mathilda Wilhelmina, g.m. Handelsbokhållaren
O. D. Georgii; Edvard Fredric, Jordbrukare; Herman
Leonard, Kopparslagare; Emma Carolina, f. 1815;
Robert Leopold, Bruksbokhållare; Rudolf Engelbert,
krympling.
3.
Skolmästare
Eric
Torbergius — Georg
Tronelius — Israel
Nassenius — Hans Lexelius — Magnus
Lindelius — Olof
Agorelius — Eric
Agorelius — Eric Sernander — Pehr
Eckman — Georg
Arlberg — Johan Christopher Köppen — Anders
Berglind — Eric
Gustaf Betulander — Carl
Abraham Hesselgren.
1. Eric Torbergius. Den förste med Consist.
fullmagt 1680, sedan han en tid gjort tjensten till mera och mindre
del med Pastors Adj. I. Solinus. Se Commin.
loci.
2. Georg Tronelius. 1692. Se Past.
i Åhl.
3. Israel Nassenius. Född i Nås eller Äppelbo.
Fadr. blef Kyrkoh. i Floda. Pwgd 1682
till sin faders Adj. Hitsattes till Skolmästare af Consist. efter Tronelius,
emot församlingens wilja. Gjorde tjensten en liten tid, men war swag
och illa plågad af melancholi. Begaf sig åter till Floda och dog s.
år 1696.
4. Hans Lexelius. 1696. Se Commin.
loci.
5. Magnus Lindelius. 1707. Se Commin. loci.
[Förekommer ej där. Se Himmeta.]
6. Olof Agorelius. Född wid Norns bruk 28
Mars 1676. Fadr. till slut Pastor
i Grythyttan. Student 1699. Hade då lägrat och förlofwat sig med en
flicka, men fick ej för fadrens motstånd ägta henne, som kostade dyr
förlikning. Pwgd 1702, och efter någon tjenst i Westerås sin faders
Adjunct. Led stor nöd hos honom med hustru och barn, och dock föga hulpen
då han 1718 blef här Skolmästare. Anfölls af slag på predikstolen 14
Juli 1723, så att han för alltid blef oförmögen till tjensten,
med fel på mål och förstånd. Fattigdomen blef odräglig då ock vicarius
ständigt måste hållas. Förlossades ifrån eländet 3 Jan 1741.
Gift 1703 med Sophia Höijer, Brukinspektorsdotter, f. 1674,
död 1744. Barn. Olof, Segelsömmare; Eric, fadrens successor;
Cath. Maria, g. m. Gästgifwaren Gudm. Norström i Mora;
Margareta Sophia, ogift, dref handel i Leksand och födde
sig och en brorsdotter wäl; Christina, g. m. Bruksinspektoren
J. Fabricius.
7. Eric Agorelius. Född i Grythyttan 11 Nov.
1709. Son af föregående. Stud. 1730. Straxt sin faders
Vicarius och pwgd 22 Dec. 1731. Ordin. Pædagog
1742. Twingades 1743 af den upproriske Dal-allmogen att följa med till
Stockholm, då han på Gestre gästgifwaregård kom i slagsmål med Länsman
Salgrund angående hö för sin häst, hwilket genom Hofrättens dom 4 Febr.
1745 kostade honom 103 daler s. m. böter. Genom förlikning fick han
dock någon eftergift. Ännu 1747 synes han warit suspenderad, okändt
hwarföre. Säges warit duglig i tjensten, men icke war han hemma i studier,
ty då han 1760 sökte Åhls pastorat blef han improberad i past.examen.
Deremot hade han owanlig kroppsstyrka, så att han kunde bära en half
tunna råg under hwardera armen hem ifrån prostgården. Måste till sin
bergning bidraga med bondarbete. Död 11 Mars 1766.
Gift 1.1744 med Elisab. Christ. Beurling, Rådmansdotter i Westerås,
f. 1727, död 18 Mars 1751. 2. 1754 med Maria Sernander, dotter
af Commin. i Skinnskatteberg,
f. 1728, död 28 Dec. 1789. Barn: Johan Eric, Guld- och
Silfwerarbetare, sist inhyses och Sångare i Westerås hospital; Brita
Sophia, g. m. Fabrikswäfwaren Th.Crom; Maria Christina,
g. m. Kronolänsman N. Westman; Margareta Elis., g. m.
Hammarsmeden P. Ålström; Ulrica, g. m. Smeden J. Sundberg,
båda wid Dahlfors.
8. Eric Sernander. 1766. Se Commin.
loci.
9. Pehr Eckman. 1790. Också Commin.
på stället.
10. Georg Arlberg. 1796. Se Commin.
i denna församling.
11. Mag. Johan Christopher Köppen. 1811.
Se Past. i Wika.
12. Anders Berglind. Född i Fahlun
31 Jan. 1789. Fjerde och yngste sonen af Grufarbetaren Joh. Berglind,
som ingick i Presteståndet. Stud. 1810. Pwgd 31 Jan. 1813. Först Capellanernes
i Fahlun Adjunct, men snart hos Pastor i Näsby, och ifrån 1816 i Leksand
6 år, utom en liten tid såsom v. Pastor i Bjursås. Genom Konungens resolution
på församlingens supplik Skolmästare här 3 Maj 1822. Pastor i Maj 1832.
Skicklig prest med mycken förmåga. Hade aflaggt disp.spec. för past.examen.
Med mångas saknad död 27 Juni 1833.
Gift 21 Sept. 1822 med Christ. Johanna Arlberg,
dotter af Commin. på stället, f. 13 Sept. 1798.
Barn endast Anders Georg, f. 10 Dec. 1823, Student.
13. Eric Gustaf Betulander. Född i Grangärde
17 Juli 1788. Fadren slutligen
Commin. i Stora Schedwi. Stud. 1811 och 22 Dec. s. år pwgd. War derpå
sin faders medhjelpare i Stora Schedwi till dess han 1818 tillträdde
Skolmästare- och Predikants-tjensten wid Hosiö capell, hwarå han fick
fullmagt 18 Sept. 1817. Transp. till denna pædagogi
22 Nov. 1833. Tilltr. 1836. Efter långwarig och swår sjukdom död 24
Febr. 1840.
Gift i Oct. 1813 med Christina Forsberg, dotter af Hemmansbrukaren
Pehr Ericson och Anna Andersdotter i Stora Schedwi och Forssa, f. 14
Oct. 1786. Barn: Carl Gustaf, f. 1814; Daniel August,
död ung; Erica, f. 1821.
14. Carl Abraham Hesselgren. Född i Aspeboda
7 Dec. 1794. Fadr. Commin. Stud.
1816. Pwgd 1 Maj 1819 och Adj. hos Pastor i Thorsång. Vice Pastor ib.
1821. Adj. Past. i Sophia Magdalena 1832. V. Pastor i Leksand 1834.
Vicarius efter Skolmäst. här 1840. Ordin. ib. 26 Juni s. å. Död 22 Juli
1844.
Gift 1 Maj 1842 med Sophia Magdal. Macklin, dotter
af Commissarien Gust. Macklin i Waxholm, f. 26 April 1808.
Åter
till "Herdaminne"-start