Westerås Stifts Herdaminne af Joh. Fr. Muncktell, Andra delen

Särna

  1. Kyrkoherdar
  2. Skolmästare.

1. Kyrkoherdar

Ericus Michaelis Wallenius Gudmundus Andreæ FloræusPetrus Andreæ MachlinGabriel Gudm. FloræusJonas HesseliusAnders WiganderAnders MalmbergHans Jacob ArnbergOlof MedénCarl Petter ÅmarkGeorg Samuel Swederus.

1. Ericus Michaelis Wallenius. Född i W. Wåhla i Febr. 1620. Fadr. Michel Larsson, Klockare, men synes äfwen warit Organist eller annat slags spelman, emedan sonen ock skref sig Symballinus. Kändes för god ifrån gymnasium i Westerås att blifwa pwgd 28 Juni 1643 och sattes till Mora att wara Pastors Adjunct. Blef ock snart den förste Skollärare derstädes. Sedan Särna ifrån dess intagande 1644 warit likasom annex till Elfdalen, och af dess prester, troligen endast wid läglighet, betjenad med offentlig gudstjenst, befallte Drottning Christina 1651, att församlingen skulle wara ett särskildt pastorat och egen prest der insättas. Det skedde s. år och Wallenius blef 12 Dec. förordnad till Kyrkoherde. Till boställe anslogs de då redan så kallade kronojordar wid Särna, Hede och Idre byar, och till uppehälle för honom och efterträdare 50 tunnor säd af Mora Kyrkoherberge. Huru han med det ena och andra kom i någon ordning och befann sig ibland det okända folket, derom förekommer intet i Cons. Prot. förrän 1657, då han war till prestmötet och begärde att "straxt få draga tädan." Biskopen afrådde honom med påminnelse om hans ed m. m. men dock omtalas i Nov. s. år "att han under krigsbullret hållit sig undan." Consist. ventilerade om straffet, "om han skulle mista lönen, priveras" m. m. Uppsköts och nämnes ej widare. I bref till Landshöfd. Duwall 1664, deruti han kallar sig Regiæ Majestatis alumnus, klagade han att kronsäden war honom undanhållen, anhöll om dess utbekommande och jämrade sig grufligen öfwer ortens aflägsenhet, samt folkets fattigdom, okunnighet och "owilja, att besöka kyrkan oftare än som de af ålder warit wane, tre gånger på året." Likwäl synes han sedan och framgent hafwa bergeligen tagit sig fram, och är dertill bewis nog, att han kunde uppföda och uppfostra många barn, som blefwo goda och gagneliga menniskor. Finnes icke warit i fråga om transport till annat pastorat och dog här 28 Juni 1680.

Gift 1646 med Margareta Israelsdotter, Kyrkoh. i Ohre Israel Dalandri dotter, f. 1626, död i Orsa 1697. Barn, som kallade sig Sernander: Israel, blef Länsman i Särna; Michael, död ung; Marina, g. m. fadrens successor; Andreas, Commin. i Orsa; Elias, bonde i Ohre; Johan, Pastor i Lima; Margareta, g. m. Fältwäbeln Chorberg i Orsa; Elisabeth, g. m. Glasmäst. P. Ugla i Fahlun; Samuel, Prost i Swärdsjö.

2. Gudmundus Andreæ Floræus. 1681. War måg till den föregående och blef af Consist. tillsatt framför sonen Andreas, den församlingen högst önskade, såsom mera både känd, wan och skicklig för orten. Likwäl war ock Herr Gudmund hos dem en serdeles nyttig Pastor, som icke allenast genom Biskopen utwerkade Konungens bref af 5 Jan. 1684, deruti församlingen frikallades ifrån alla utlagor till kronan, för att kunna uppbygga sig ny kyrka, utan ock med egna händer förfärdigade allt snickararbete både i den kyrkan och i Idre kapell. Se Past. i Ohre.

3. Petrus Andreæ Machlin. 1701. Under ett allt slukande krig war det icke owäntadt att han skulle komma i mistning af sitt underhåll. Klagade i synnerhet deröfwer 1710, då ock all säd affrös och ContractsProsten sökte genom Landshöfdingen Renstierna återwinna hans rätt. Han kom också härifrån till Ohre pastorat.

4. Gabriel Gudm. Floræus. Född härstädes 1 Dec. 1689. Fadr. ofwanst. Gudmund Andreæ. Sändes ifrån Ohre till Westerås skola 1702 och kom 1710 till Upsala acad. Pwgd 26 Mars 1713 till biträde för sin gamle fader, som straxt dog, då han mottog nådårstjensten. Flyttade sedan hit till sin swåger, efter hwilkens afgång till Ohre pastorat han hade mod att, under ofreden med Danmark och Norge, efterträda honom såsom Kyrkoherde, hwartill han blef af Regeringen i Stockholm utnämd 25 Nov. 1714. Tilltr. 1715, men snart föll hans mod och han skref s. år i Aug. ett jemmerbref till Biskopen öfwer sitt fattiga och slätta tillstånd, som gjorde honom omöjligt "att rusta sig till en så lång och kostsam resa, som till prestmötet." Af de Norska grannarne woro de nu icke oroade, emedan de sjelfwe woro skrämde af swåra rykten, men en Falkonerare ifrån Holland, som nyss ditkommit med Konungens eget resepass dat. Stralsund 5 Febr. 1715, hade till hans förskräckelse omtalat huru flera magter sammansatt sig emot Swerige. Ännu 1721 hade han icke bewistat något prestmöte "och att nu resa dit wore det hans ruin, då den wackra säden också war alldeles förstörd." En winter war ett sådant snöfall med yrwäder, att på lång tid ingen kunde komma utur husen och hämta sig bränsle. Åter 1724 klagade han sin nöd i fjällen att wid sjukdom icke kunna få någon hjelp, och kallade sin swåger till Adjunct. War ensam prest då han 1733 blef rörd af slag, men måste dock efter möjlighet förrätta gudstjensten till dess Adjunct ankom. På denna orten hade ingen Biskop warit sedan Biskop Sigurder i Norge 1450, då han deltog i rörläggningen emellan dessa riken. Då socknen i 90 år hört under swenska kronan, kom ändtligen Biskop Kalsenius och höll visitation i Jan. 1736. I en berättelse derom klagar han icke öfwer barbari i församlingen, men att christendoms-kunskapen icke war som den borde. Han erkänner, att Pastor allena ej kunde uträtta allt som fordrades, minst med Idre-boerna, som ofta i snöfall och yrwäder icke kunde få någon prest till sig eller sjelfwa komma till moderkyrkan och således långa tider måste sakna offentlig gudstjenst och underwisning, ehuru både den ene och andre kunde löpa på skidor. Han uppgjorde derföre ett förslag, huru en Skollärare, som ock wore prest, skulle kunna bo och uppehållas ständigt wid capellet. Till boställe för honom fanns utwäg, men till uppehälle och lön fordrades nödwändigt anslag af kronan. Om det blifwit sökt eller icke, nämnes icke, men förslaget afstadnade. Man wågade wäl icke begära mera af kronan, då Pastor redan hade 50 tunnor säd. Utarbetad och swag dog Pastor utan synnerlig ålder 11 Mars 1747.

Gift 9 Sept. 1713 med Sara Machlin, företrädarens dotter, f. 1688, död i Mars 1778. Barn: Pehr, Kronolänsman i Särna; Jan, Bonde i Ohre, sedan Soldat, död i Pomern; Gabriel, Snickare, sedan i Orsa; Eric, Kryddkrämare i Stockholm; Margareta, g. m. Pædag. Elfvius i Mora.

5. Jonas Hesselius. Född i Christinæ församlings prestgård i Pensylvanien af Norra America 7 Jan. 1720. Fadren Kyrkoherde och Prost derst., sedan i Gagnef. Följde med föräldrarne ifrån födelseorten i Oct. 1723, uppehölls i London för modrens dödsfall och ankom med sällskapet till Swerige i Juli 1724. Inskr. wid Upsala acad. 1728. Njöt länge privat undervisning och sedan, under egna studiers wårdande, säges han underwisat andra i Engelska språket, sällsamt nog, då han wid fyra års ålder sjelf upphörde att tala det. Förmodligen wid äldre år har han studerat språket theoretice och bref finnas ännu af honom på Engelska till Biskop Benzelstierna. Pwgd 13 Mars 1744 och Adjunct hos Commin. i Gagnef. Flyttade till Pastor ib. 1745. Uppfördes utan ansökning på förslaget hit 1747 och erhöll wid walet alla rösterna och fullmagt 16 Dec. Tilltr. 1749. Kort efter hans ankomst blef dock en skolinrättning ombesörjd, så att läraren, med en liten lön af församlingen, och tillika nästan alltid Pastors Adj., kunde ock någon tid wistas och läsa med barnen i Idre. Märkwärdigt war det, att en man, född så långt bort i en annan werldsdel, skulle få sin bonings- och werkningskrets wid öfwersta fjellen af Swerige. Nämdes ock ofta "Öfwerstepresten." Hade kunskap att förestå en mera bildad församling. War god mässeprest. Hans lättsamma och glada lynne båtade honom på denna aflägsna ort, men förledde ock lätteligen till en njutning, som gjorde inkomsten otillräcklig och någon gång skadade embetet. Owisst är, hwad nöje han hade af visitation, då Biskopen 1763 kom med en Lector, Notarien, twå Prostar, Biskopinnan och twå Prostdöttrar, på en ort, der liten beqwämlighet kunde finnas för 8 personer af sådant stånd. Besöket sträckte sig till flera dagar och gick äfwen till capellet. Sjelfwa visitationsacten war icke utan ledsamhet, men hade ock något löjligt. Då flera beswär anmäldes emot Kyrkoherden, och Biskopen frågade honom hwad han sade derom, blef swaret helt kort; "då jag tiger talar jag intet." Måtte icke saknat trefnad och bergning då han, utan känd ansökning till bättre, här förblef till sin död, som, efter flera anfall af slag, inföll 18 Maj 1791.

Gift 25 Jan. 1761 med Sigrid Olofsdotter, född 1739, föräldr. Olof Embrechtsson och Gertrud Halvardsdotter i Heden. Barn: Anders, Commin. i Elfdalen; Sara Gertrud, g. m. Handl. Pehr Hedberg i Carlstad; Olof, Bruksinspektor; Georg, Handlande och Jordbrukare i Särna; Maria Christina, g. m. Kronolänsman Wasell; Helena Catharina, Sångerska wid theatern i Stockholm, död 1809, 33 år gammal; Jan Gustaf, Bruksbokhållare.

6. Anders Wigander. Född i W. Fernebo och Wiggarne 1 Nov 1745. Fadr. Anders Andersson, Bonde och Gästgifware. Modr. Margareta Ersdotter. Student i Upsala 1762, men fortsatte ännu öfningarne i Westerås. Disputerade wid acad. pro ex. 1771. Pwgd 20 Maj 1773, kallad till E.O. Bat.Predikant wid Westmanl. regimente. Straxt tillika Nådårs-predikant efter Commin. i Sala socken. Adjunct hos Pastor i Sala 1774. Skolmästare här 1775 och Pastors medhjelpare. V. Pastor 1776. Förblef här tåligt, wäntande att en gång erhålla pastoratet, i afseende hwarpå han 1791 begärde pastoral-examen. För bristande wänskap med sterbhuset aflopp walet för honom en gång olyckligt, bättre wid ny omröstning 8 Juli 1792. Tilltr. 1794. Werksam och nyttig Pastor. Berömdes i synnerhet för flit i underwisningen. Prydde kyrkan. Anlade en kniphammare, som blef privilegierad. Genom handel på Norge kunde han lefwa wäl och fägna dem som besökte orten. Så betygade en långwäga resande sin förundran deröfwer, att i fjellen blifwa så wäl logerad, hedrad med kanonskott, trakterad med kaffe, flera slags win och specerier, jemte fisk och willebråd m. m. Hade goda krafter och helsa, till dess täta förkylningar i det hårda klimatet medförde sjukdom och döden 23 Jan. 1797.

Gift 12 Nov. 1779 med Sara Helena Fahlberg, enka efter Handlanden A. Nyströmsson i Hedemora och dotter af Rådmannen ib. Is. Fahlberg, f. 1756, död 27 Jan. 1825. Barn: Anders Isac, Handlande i Fahlun; Sara Margareta, g. m. en Lieutenant Hård i Stockh.; Johan Eric, Postinspektor i Fahlun; Lars Gustaf, död utan tjenst; Pehr Fredric, död ung.

7. Anders Malmberg. Född i Malma församl. 17 Jan. 1761. Fadr. Eric Liljemalm war Soldat. Modr. Anna Hindersdotter. Då han på 15:de året gammal först gaf sig i skola blef följden, att ock sent komma till acad. 1786. Pwgd 22 Maj 1789 och sändes af Consist. att biträda Commin. i Ljusnarsberg. Blef Pastors Adj. i Fellingsbro 1791. Skolmästare här Juni 1796, sedan någon tid förut dubbel årsberäkning blifwit denna tjenst tillagd. Såsom de föregående tillika Pastors medhjelpare, och då denne snart blef död skyndade han sig att genom examens undergående, 20 Maj 1797, wara färdig söka pastoratet. Det lyckades ock så, att han efter enhällig kallelse fick fullm. 28 Aug. s. år och tillträdde 1799. En stark och oförtruten man, särdeles skicklig för denna ort. Men förr än någon föregående måste han gifwa wika för den skarpa köld, som här så ofta inträffar. Dödligen förkyld begaf han sig till Fahlun att söka läkares hjelp, men fåfängt war allt dess bemödande Han dog derstädes 7 Oct. 1799. Icke gift.

8. Hans Jacob Arnberg. Född i Säthers socken 6 Febr. 1761. Fadr. Jonas Arnberg, då Bruksinspector, sedan sjelf Bruksegare. Modr. Cath. Eleon. Bergstedt. Begynte sin studering i Gefle, fortsatte i Westerås och widare ifrån 1783 wid Upsala acad. Pwgd 27 Juni 1786 ingick han i en tjenstgöring, som på alla ställen war mödosam, men i ekonomiskt afseende föga lönande. Först Adjunct hos Commin. i Jerna och 1784 hos Pastor i Wenjan. V. Commin. i Äppelbo 1798 och följ. år derstädes v. Pastor. Past.ex. 2 Maj 1798. Kyrkoh. här 8 Juni 1800 och straxt tillträdande. Utan att nedsätta wärdet af företrädarnes bemödanden, är dock wisst, att här i denna lilla krets öppnade sig för honom ett godt tillfälle att wisa sitt ordningssinne och förmåga till nyttig werksamhet. Icke allenast såsom religionslärare, utan ock såsom undersåte och medborgare, såsom hushållare och jordbrukare, såsom rådgifware i många delar, gagnade han sin ifrån werldsliga styrelsen aflägsna församling så, att äfwen Konung och Rike deraf hade sin förmån. I ofredstid war han uppmärksam att i sin mån motarbeta grannrikets stämplingar och i fredstid att begagna dess handelsrörelse. Han bewakade på högsta ort socknens urgamla friheter, men gaf ock arbetsförtjenst genom upprättande af ett förfallet bruk. Han war ej heller obemärkt af Regeringen, som derföre tillade honom dubbla år för all hans tjenstetid här och 2 Maj 1815 Fältprosts namn och wärdighet. Försynen bewarade wid flera wådeliga tillfällen hans lif, men efter dess ordning i naturen skulle dock den ansträngda förmågan, likt öfwerspända bågen, brista. Efter ett swårt slaganfall 1820 hade han sedan flera känningar deraf som påskyndade slutet. Likwäl behöll han till det sista några drag, hwaraf fremmande, som besökte honom i dess swaghet, kunde sluta till en owanlig Pastor i helsodagen. Död 10 Maj 1827.

Gift 2 Mars 1790 med Sara Magdalena Lahlenius, Commin.-dotter i Jerna, f. 1761, död 27 Juni 1838. Af 13 barn: Sara Eleonora, g. m. ContractsProsten Fröman i Jerna; Jonas Gustaf, Sergeant, sedan Sockneskrifware; Hedvig Christina, g. m. Kronolänsman A. Söderblad; Elsa Lovisa, ogift; Carolina Johanna, g. m. Kyrkoh. L. Restadius i Tillberga; Johan Adolf, Kyrkoh. i Sewalla; Ulrica Regina, g. m. Commin. i Norrberke L. J. Lindborg [heter Lundborg där]; Beata Sophia, g. m. Sockneskrifwaren J. Berg i Särna; Engel Maria.

9. Olof Medén. Född i Medåker och Garlinge by 18 Juli 1784. Fadren Olof Garling, Ryttare, dog i kriget 1789. Modren Greta Nilsdotter. Okändt huru han inkom på denna wäg, men i Westerås skola blef han blott genom wälgörare uppehållen. Stud. 1806. Saknade icke dristighet och tycktes lofwa något dugligt. Efter Pædagog-examen Informator på Ahllöfska barnhuset i Arboga 1807. Pwgd 7 Juli 1809 och Pastors Adj. i Fleckebo, der han fick cura 1810. Undergick Chirurgiæ-studiosi-examen i SundhetsCollegium 1811. V. Pastor i Dingtuna s. å. Commin. i Westra Schedwi 1812. Tilltr. g. a. 1813, men reste s. år utan församlingens och Consistorii minne till Westra reserv-arméen och war der öfwer sommaren i egenskap af läkare. Af Consistorium rapellerad till answar, som dock aflopp utan synnerlig näpst, och återgick till sin lagliga tjenst. Past.ex. 16 Nov. 1814. V. Pastor 1824. Allena sökande till detta pastorat och med blott en jemte sig föreslagen, wann han sin önskan, då efter laga wal fullmagt för honom utföll 21 Mars 1828. För sterbhusets flera nådår måste dröjas med anträdet till 1831. Men i en olycklig stund både för sig och församling gjorde han denna flyttning. Då han förut, närmare till hand för tillsynen, wisat prof af ett oroligt och sjelfrådigt sinnelag, höll han sig här, på en fremmande och afsides ort, ännu mindre inom skyldighetens skrankor. Det dröjde icke länge förrän han, anklagad och öfwerbewisad om brottsligt förhållande både i tjensten och lefnaden, blef af Consistorium i allo afsatt 10 Juli 1834. Likwäl drog långt på tiden, förrän Konungen stadfäste Consist. utslag 25 April 1837. Han hade då redan begifwit sig till Norge och blef der död i Ringsagers prestegäll 5 Mars 1838.

Gift 6 Jan. 1812 med Anna Regina Wikström, dotter af Mjölnaren A. Wikström och A. M. Jerström i Arboga socken, f. 1792. Hon sökte nådår, som nekades. Barn: Rex Anders Olof, Sergeant wid Dalregimentet; Maria W. M., g. m. bonden Högs Olof Olsson i Särna; Georg Carl Jacob, Volontair.

10. Carl Petter Åmark. Efter flera anslag för sökande och sedan Konungen tillaggt tjensten dubbel årsberäkning, 1838. Se Past. i Grytnäs och Avesta.

11. Georg Samuel Swederus. Född i Näsby 20 Febr. 1802. Fadr. ContractsProst. Stud. 1823. Pwgd 30 April 1825, och förordnad till sin faders Adjunct i Näsby och Erwalla församlingar, samt hade den sällsynta lyckan att i 8½ år få tjenstgöra under sin erfarne och samwetsömme faders ledning intill dess död, då han 2½ år innehade pastoral- och cassawården ib. under sin moders nådår. Efter deras slut 1 Maj 1836 kallades han att wara vice Pastor i Munktorp. Past. ex. 1839. Vic. Domkyrko-Commin. 1841. Kyrkoh. här 5 Aug. 1844.

Af trycket utgifwit: Afskedspredikan i Munktorp 3:dje Sönd. e. Påsk 1841. Westerås. 8:o.

2. Skolmästare

Jacob Lundberg Pehr UndénDaniel WeströmJohan Gustaf TerserusAnders WiganderAnders HesseliusAnders MalmbergLars Eric BohnsackMartin MalmgrenJacob Eric GodeniusCarl Olof FrömanLars Johan LundborgLars RestadiusPehr EkelöfEric WallénJohan Gustaf Arpi.

1. Jacob Lundberg. Den förste 1750. Tillika Pastors medhjelpare, som ock de följande warit. Se Commin. i Folkerna.

2. Pehr Undén. 1758. Se Commin. i Fleckebo.

3. Daniel Weström. 1763. Se Commin. i Dingtuna.

4. Mag. Johan Gustaf Terserus. 1767. Se Past. i Sophiæ Magdal. församling.

5. Anders Wigander. 1775. Se Past. loci.

6. Anders Hesselius. 1792. Se Commin. i Elfdalen.

7. Anders Malmberg. 1796. Se Past. loci.

8. Lars Eric Bohnsack. 1797. Se Commin. i Thorsång.

9. Martin Malmgren. 1805. Se Past. i Kungsåra.

10. Mag. Jacob Eric Godenius. 1808. Se Past. i Björskog.

11. Carl Olof Fröman. 1808. Se Past. i Jerna.

12. Lars Johan Lundborg. 1814. Se Commin. i Norrberke.

13. Lars Restadius. 1825. Se Past. i Thortuna.

14. Pehr Ekelöf. 1832. Se Commin. i Swärdsjö.

15. Eric Wallén. 1836. Se Commin. i Orsa.

16. Johan Gustaf Arpi. Född i Dingtuna 17 Juni 1821. Fadren Landsjägare. Stud. 1840. V. Collega Scholæ i Westerås w. 1844. Pwgd 23 Juni s. år och Pastors Adj. i Kolbeck. Ordin. Skolmästare här och förste Capell-predikant i Idre 2 Aug. s. å.

Åter till "Herdaminne"-start

  Senast ändrat eller kontrollerat den 18 juni 2012.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt