 |
Detta verk, som utkom
i tre delar 1843-1846, har stort intresse för bl. a. släktforskare.
Det finns numera inscannat och tillgängligt på webben
via Västerås stadsbibliotek: Del
I, del
II och del
III (provisoriska länkar senhösten
2013).
Jag har gått
ett steg längre och med datorstöd konverterat den inscannade
texten i frakturstil till sökbar "normal" text
på webben. Hur jag gått till väga beskrivs
här. Jag har försökt vara noggrann vid transkriberingen,
men det är oundvikligt att nya fel smyger sig in. Jag är
mycket tacksam att få dem påpekade, i synnerhet sådana
som påverkar sökbarheten. Vid tveksamhet, jämför
med det inscannade originalet.
Muncktells
egna rättelser (se del III) har införts i grön
färg.
Några personliga reflektioner
vid läsningen bifogas.
En google-sökning
begränsad till Herdaminnet görs lätt genom site:zenker.se/Historia/Herdaminne
sökord (tillagt 2014-09-25).
|
 |
|
INNEHÅLL
Del
I
Förord
Biskopar
- Domprosteriet
(Westerås,
Dingtuna, Lundby,
Badelund, Hubbo,
Skerike, Ihrsta,
Skultuna, Barkarö,
Tillberga, Kungsåra,
Kärrbo, Ängsö.)
- Munktorps
Contract (Munktorp,
Swedwi, Ramnäs
och Sura, Kolbeck, Rytterne,
Säby, Berg,
Lillhärad.)
- Köpings
Contract (Köping inkl.
Kungsbarkarö, Björskog,
Odenswi, Skinskatteberg,
Bro, Gunnilbo,
Hed, Malma.)
- Arboga
Contract (Arboga inkl. Sätterbo,
Himmeta, Medåker,
Westra Schedwi.)
Del
II
- Fellingsbro
Contract (Fellingsbro,
Lindesberg, Näsby
och Erwalla, Ramsberg.)
- Nora
Contract (Nora,
Jernboås, Hjulsjö,
Ljusnarsberg, Grythyttan,
Hellefors.)
- Norrberkes
Contract (Norrberke,
Söderberke, Grangärde,
Säfsnäs.)
- Wester-Dals
Contract (Nås,
Järna, Äppelbo,
Lima och Transtrand,
Malung, Floda.)
- Leksands
Contract (Leksand,
Gagnef, Åhl,
Bjursås.)
- Rättwiks
Contract (Rättwik,
Orsa, Ohre.)
- Mora
Contract (Mora,
Elfdalen, Sophiae
Magdalenae förs., Wenjan,
Särna.)
- Stora
Tuna Contract (Stora
Tuna, Stora Schedwi,
Swärdsjö, Fahlun,
Säther, Thorsång,
Wika, Gustafs
förs., Sundborn.)
Del
III
-
Hedemora
Contract (Hedemora,
Husby, Folkerna,
By, Garpenberg,
Grytnäs och Avesta.)
- Fernebo
Contract (Westra Fernebo,
Norberg, Westanfors,
Romfartuna, Haraker,
Fleckebo, Westra
Wåhla.)
- Sala
Contract (Sala, Möklinta,
Kihla, Kumla,
Björksta, Thortuna,
Sewalla.)
Stiftets Lärowerk
- Gymnasium
i Westerås
- Trivialskolan,
nu Högre Lärdomsskolan i Westerås
- Trivialskolan,
nu Högre Lärdomsskolan i Fahlun
- Stads-Skolan
i Sala
- Stads-Skolan
i Arboga
- Stads-Skolan
i Köping
- Stads-Skolan
i Nora
- Stads-Skolan
i Linde
- Stads-Skolan
i Hedemora
- Stads-Skolan
i Säther
- Skolan
i Awesta
Predikanter
wid
Westmanlands och Dala Infanteri-Regimenter;
wid Dal-Regementet.
Bihang
Tjenstemän
af Catholska Clericiet.
|
|
|
|
|
|
Uppgifter om författaren i Nordisk familjebok, Uggleupplagan:
Johan
Fredrik Muncktell, präst, herdaminnes-författare, f. 26
sept. 1764 i Stora Kopparbergs landsförsamling, d. 5 mars
1848 i Irsta, blef student i Uppsala 1784, prästvigdes 1790
och utnämndes 1815 till kyrkoherde i Sevalla, men förflyttades
1820 till samma beställning i Irsta. M. vardt teol. doktor
1844. Hans Vesterås stifts herdaminne (3 dlr, 1843–46) intar
såväl genom rikhaltigheten och noggrannheten i uppgifter
som den frisinnade och kunskapsrika uppfattningen främsta
rummet bland liknande svenska verk.
Hans egna
uppgifter i Herdaminne.
Stavningsvarianter
(för sökbarhet): Westerås = Västerås,
Ihrsta = Irsta, Swedwi = Svedvi, Kolbeck = Kolbäck,
Odenswi = Odensvi, Skinskatteberg = Skinnskatteberg, Westra
Schedwi = Västra Skedvi, Erwalla = Ervalla, Jernboås
= Järnboås, Hellefors = Hällefors, Norrberke
= Norrbärke, Söderberke = Söderbärke,
Åhl = Ål, Rättwik = Rättvik, Ohre
= Ore, Elfdalen = Älvdalen, Sophiae Magdalenae = Sophiæ
Magdalenæ, Wenjan = Venjan, Stora Schedwi = Stora Skedvi,
Swärdsjö = Svärdsjö, Fahlun = Falun,
Säther = Säter, Thorsång = Torsång,
Wika = Vika, Folkerna = Folkärna, Westra Fernebo =
Västerfärnebo, Westanfors = Västanfors, Fleckebo
= Fläckebo, Westra Wåhla = Västervåla,
Kihla = Kila, Thortuna = Tortuna, Sewalla = Sevalla. Dorpt
= Dorpat.
|
|
Aldrig war det samlarens afsigt med dessa minnen, att lemna dem
i Allmänhetens händer; det är endast genom gynnares och wänners
öfwertalande, som han låtit sig förmås dertill. Deruti ligger
en god ursäkt, och föga är då att widare härwid förorda.
Anledningen och sjelfwa början äro tagne af materialen till den
Historia öfwer Westerås Stift, som framl. Biskopen i Karlstad
Doctor Herweghr, då Lector och sedan Domprost i Westerås,
war sinnad att utgifwa, men som genom hans flyttning blef afbruten,
och efter hans död så skingrad, att endast några stycken och strödda
uppsatser deraf kunnat sammanhemtas. I trängre krets och med mindre
tillfällen har samlingen sedan i 50 års tid blifwit granskad,
ordnad, tillökad och, efter möjlighet, fulländad till det skick,
hwaruti den nu blygsam framträder. Till undwikande af alltför
stor widlyftighet hafwa källorna, hwarur uppgifterna äro hämtade,
icke blifwit anförda; läsaren kan dock wara öfwertygad, att
tillgängliga urkunder och trowärdiga anteckningar warit begagnade.
Ifrån början af 17:de seclet hafwa Consistorii handlingar gifwit
de bästa underrättelserna. Församlingarnes kyrkoböcker hafwa öfwerallt
blifwit genomsökta, dock ofta förgäfwes. För sednare och närwarande
tid har fordrats mycken skriftwexling. Att likwäl misstag och
andra brister icke alltid kunnat förekommas, och af många läsare
någon gång torde upptäckas, bör icke stöta den billige. Owissare
är, att winna bifall eller öfwerseende wid de citater ur
Consistorii protokoller, de uppgifter om karakterer, förhållanden
och tilldragelser, samt de omdömen, stundom nog oblida, som
här och der blifwit införda. Men allt detta förutan
hade arbetet blott warit ett torrt register öfwer namn och
årtal, och då Historiens ändamål alltid är, att sprida
ljus öfwer tiders, personers och handlingars rätta beskaffenhet,
ware sig god eller ond, får man icke alltid följa den eljest
så wackra regeln: de
mortuis nil nisi bene. Warsamhet har dock i synnerhet härwid
bordt iakttagas. Att presternas giften och barn äro i möjligaste
fullständighet upptagne, skall säkert interessera. Deras tryckta
skrifter äro äfwen upptagna, så widt man om dem kunnat få
kunskap, men sällan andra Acad. disputationer än de som utkommit
under författarens præsidium,
så wida man icke med säkerhet wet, att han sjelf författat exercitii-
och gradual-disputationen. De biträden till allt detta, som månge
gynnsamt behagat meddela, erkännas med tacksamhet, och om, under
fortfarande tryckning, någon behagar gifwa gagneliga anmärkningar
skola de med nöje emottagas och jemte egna rättelser, måhända
äfwen några tillägg, införas wid arbetets slut, då äfwen
ett register skall bifogas.
Ihrsta i September 1843.
Joh. Fr. Muncktell
|
Tillbaka ¦ Åter
till sidan "Historia".
|
