David — Petrus — Nicolaus — Laurentius Boberg — Bero — Petrus Henrici — Nicolaus Bockhold — Lydika Abelis — Henricus Laurentii — Gullo — Nicolaus — Olaus — Laurentius — Laurentius — Widechinnus Laurentii — Thomas Laurentii — Benedictus Petri Arbogensis — Nicolaus Johannis Latovius — Michael Johannis Chalcander — Georgius Gudm. Dwan — Ericus Andr. Sahlamontanus — Laurentius Caroli Carolinus — Henricus Petri Moræus — Henricus Olai Gislerus — Daniel Olai Unger — Andreas Taijard — Lars Croning — Johan Lindh — Andreas Axelsson — Johan Wiksell — Carl Fredric Hjertstedt — Gustaf Brunnmark — Johan Eric Forsström — Carl Forslind Carlsson — Carl Johan Lundwall.
1. David, Westmanlands förste Christlige Lärare, som tros förnämligast här hafwa bott, och blifwit död omkr. 1082. Se Biskoparne.
2. Petrus. "Rector Ecclesiæ Munkatorp" 1313—18. I dennes och den följandes tid har den s. k. Mellankyrkan blifwit byggd.
3. Nicolaus. Curatus 1340 eller i Konung Magni och dess son K. Erics tid. Hans namn har funnits med bokstäfwer af jern inslagit på kyrkans gamla södra dörr.
4. Laurentius Boberg. Canonicus 1345. Kyrkoh. här ännu 1356. Se Domprostarna
5. Bero. 1370 eller i K. Albrechts tid. Hans namn har ock stått att läsa på kyrkans dörr. Troligen densamme som Björn Danson, Kanik wid Domkyrkan 1375.
6. Petrus Henrici nämnes i ett quittobref 1386. War Curatus här och Canonicus i Westerås 1392. Tillika Canonicus i Upsala och med tillnamnet Winman 1401. Stiftade en stor præbenda i Westerås Domkyrka till sin själarykt 1413.
7. Nicolaus Bockhold eller "Herra Nicliss Anaghle i Munkatorp", såsom namnet, och icke annorlunda, kan läsas i ett jordaskiftesbref, dat. "Snävinge thingsstadh, Thorsdagen näst efter prestamoth 1398." Om han warit vicarius eller den föregående då warit en tid härifrån, kan icke utredas. Ännu 1420 förekommer han såsom Rector ecclesiæ härstädes i Påfwen Martini V:s Bulla af d. 19 Juni d. å. (Bullar. Sv. p. 174) som han sig utwerkat i och för återwinnandet af några gods, som blifwit Munktorps kyrka afhända.
8. Lydika Abelis. Canonicus. Syssloman wid Domkyrkan och Prost här 1450, 1461. Se Biskoparne.
9. Henricus Laurentii. Curatus och Canonicus 1473. Blef hastigt död utan skriftermål 1474, hwarföre Biskop Lydika af hans qwarlåtenskap stiftade en præbenda i Domkyrkan och en begängelse till hans själarykt.
10. Gullo. Curatus 1478 och uppgifwes förut hafwa warit Prior i Köpings kloster. "Hederlig och förståndig man Herr Gulle" i M. war ock närwarande wid ett jordaskifte 1491. Lefde ännu 1505.
11. Nicolaus. Curatus här och tillika Decanus wid Domkyrkan 1511. War ock här 1516.
12. Olaus har hitkommit 1520. Följande året lät K. Christiern genom sitt folk för honom uppbränna prestgården, som då skall hafwa stått wester om kyrkan. I kyrkans handlingar har funnits underrättelse härom. I ett K. Gustaf I:s bref af d. 31 Maj 1525 (R.Registr. d. å.) omtalas han såsom med döden afgången och Hr Lars, såsom hans efterträdare, tillsäges "at han lather Hr Olaffs försija fåå then deel sognen hafwer henne tillsagt; theslikes skulle Herr Lars sända the silfstoop och then Hesthen" som Hr Olaff, efter tidens sed, lärer gifwit Konungen i testamente.
13. Laurentius är antecknad såsom förste Evangelisk-Lutherske Pastor i denna församling 1525. Man wet ej mera om honom än det som i nyssanförda Konungabref förekommer.
14. Laurentius war 1536, men ock troligen långt förut, Kyrkoh. i Grangärdet. Derifrån kom han hit korrt derefter, men redan 1542 war han ock härifrån, ty i en förlikningsskrift af det året anföres såsom wittne "Herr Lars fordom Kyrkoherre i Munketorp."
15. Widechinnus Laurentii. Den föregåendes son, som skref sig af Grangärdet Granemontanus. I Berkes församling war han tjenstgörande 1546. Redan 1547 war han såsom Pastor här på mötet i Strengnäs. Fick 1557 24 pund säd i wederlag för bortmistade Landtbönder. War 1571 på Stockholms riksdag. Hade på ålderdomen sin son Lars till medhjelpare. Död 28 Juli 1574.
16. Thomas Laurentii uppgifwes, nog sannolikt, för den föregåendes yngre broder, som af fadrens tjenst härstädes skref sig Munketorpensis. Träffas först såsom Kyrkoherde i Odenswi och war på riksdagen i Stockholm 1569. Blef Pastor här 1575. Deltog icke såsom många sina ståndsbröder i den nya Liturgiens underskrift 1577. Redan före hans tid woro i följd af reformationen S:t Davids ben skingrade, hwarföre han råkade i stort bekymmer, då, efter K. Johans religionsbegrepp, de dyrbara relikerna skulle hemtas ifrån Munktorp. Biskop Petrus Jonæ i Wexiö, som warit Pastor i Arboga, har derom skrifwit följande: "Tildrogh sig, att Liturgia kom igen och då inkröp sensim påfwedömet. Tå bleffwo påfwiske Legater sände till S:t Davids kijsta, att ben hämpta till Rom. Kijstan war behållen, men inga been theruti förwarade. Tå förskräcktes Pastor, gick in uti beenkamaren, sågh alle been lijka, togh them honom syntes, inlade uti kijstona och leffwererade the Påwiska, hwilka been öfwer rijket gordes stor äro och hwad utrijkes skedde wet man icke. Thet bekände sal. Herr Thomas i Munkatorp, tå Pastor, som benen så inlade, in nationali concilio Upsaliensi." Han war således närwarande wid Upsala möte, och det såsom ContractsProst. På ålderdomen afsade han sig detta beswär och afträdde äfwen 1598 pastoratet till den följande. Lärer blifwit död 1602.
Af hans barn blef Märeta g. m. Pastor i Rytterne Andreas Petri.
17. Benedictus Petri Arbogensis war Commin. i denna församling 1593, och finnes hans egenhändiga namn i underskriften af Mötets beslut uti den orig. pergam.acten för stiftet, som förwaras i Consistorii archiv. Således icke Sweno Ragvaldi, som ses i de tryckta exemplaren. Torde kunna förklaras så, att Swen war närwarande i Upsala, men Bengt icke, och skref derföre under med de flere hemmawarande af stiftet. Blef Pastor här 1598. "Gudfrugtig och wällärde man Herr Bengt" fick 1607 förnyelse af det bref om jordaskifte emellan kyrkan och Jöns Ödbjörnsson, som gjordes i Herr Gulles tid. Fick ett slätt wittnesbörd öfwer sin hushållning med bostället. Prot. 1617: "Har icke kostat så mycket på prestegården, som en näfwer, utan sköflat ladugården." Död 6 Jan. 1617.
Gift 1. med Malin Ericsdotter, hwars fader Eric Pedersson war UnderLagman i Södermanland. Modren Brita, Nils Hanssons dotter på Främsbacka. 2. med Christina Larsdotter, som efterlefde. Dottren Brita blef g. m. Petrus Olai, Commin. i Skultuna.
18. Nicolaus Johannis Latovius. Född i Södermanland, men till slägt och ungdomsöden okänd. Hans namn finnes icke i Upsala studentmatrikel. Antagen af K. Gustafs Enkedrottning på Strömsholm till Hofpredikant, blef ock "Herr Nils på Strömen" genom hennes recommendation, eller troligen med hennes fullmagt, Pastor här 1617. Nämnes sedan endast såsom närwarande i prestmötet 1619, och dog s. år mycket hastigt, då han war stadd på bröllopp i Utnäs, Säby socken.
Gift med Magdalena Stenbock, som föregifwes warit Enkedrottningens brorsdotter. Man har förmodat, att hennes fader warit den olycklige Stenbock, som höll med K. Sigismund och blef i Finland massacrerad. Då Enkedrottningen i Cons. begärde dubbelt nådår för enkan, som ses af behållna orig. brefwet med underskrift: Catharina Regina, säges i Synod. Prot. 1619: "Efter H. M. Drottningen hafwer mycket förärat till Domkyrkan thetta år, skall man så mycket göra henne till wiljes." Hon blef omgift med Mag. Matthias Tunamontanus, slutligen Prost i Köping. Barn okände, om icke en Johannes Latovius, som 1651 war Sångare wid Stora Kopparberget med 500 dalers lön, en betydlig summa den tiden, och hade fuller annan tjenst derjemte.
19. Mag. Michael Johannis Chalcander. Född 1576 wid Stora Kopparberget, såsom ock hans grekiska namn tillkännagifwer. Fadr. Kyrkoherde. Redan 1595, då den äldste behållna studentmatrikeln i Upsala inrättades, war han Academicus. Reste länge utrikes för studier, och heter alltid "Mäster Michel" i protocollerna. Rector 1614 i Arboga schola, som länge ansågs för ett godt lärohus. Pwgd 1 Aug. 1618. Reste åter i fremmande land, och blef troligen der Magister. På allmänt prestmöte 1620 utsedd till Kyrkoh. här, "emedan han länge wandrat, lång tid tjent, och kunde umgås med fremmande folk, som alltid tillända." Icke straxt mottagen af församlingen, som wille hafwa sin Capellan, men med twå till på förslag, waldes dock han, och blef församlingen till fullt nöje. Contr.Prost 1626. Orator på prestmötet 1622. Biskop Rudbeckius kallade honom till Consistorium Majus. Hade mycket anseende i sitt stånd, för lärdom och alfwar i embetet. Död 1 Jan. 1636. Hans synnerlige wän ifrån ungdomen Professor Jon. Columbus har skrifwit några latinska werser öfwer honom på dess epitaphium i Munktorps kyrka.
Gift med Elsa Johansdotter, också ifrån Stora Kopparberget, af gammal Bergsmansslägt.
20. Mag. Georgius Gudm. Dwan. Född i Norrköping 30 Dec. 1605. Redan 1622 Stud. i Upsala. Magister 10 Febr. 1629. Wid samma tid Pwgd och af K. Gustaf Adolf antagen till dess Hofpredikant. War ock ute med Konungen i det tyska kriget, ehuru närmare omständigheter icke äro kände. Efter hemkomsten tjenade han i Enkedrottningens hof, predikande äfwen på tyska språket, och war af henne så wäl ansedd, att den, som wille njuta någon synnerlig nåd af henne, sökte Mäster Görans recommendation. Sjelf befordrade Drottningen honom till Munktorps pastorat, med skrifwelse till Cons. som ännu förwaras, dat. Stockh. 31 Mars 1636, med wanlig underskrift. "Maria Eleonora so lang wir lebe." Församl. antog honom ock gerna med bref till Biskopen 17 April. Riksdagsfullmägtig i Nyköping 1640, i Stockholm 1643. Orator på prestmötet 1638 och Respondens 1642. Assessor Con-sistorii Majoris 1639. ContractsProst 1642. Wäl ansedd af B. Rudbeck, som dock wanligen icke hade godt öga till utom stiftet födde. Död 22 Nov. 1647.
Gift med Helena, Borgmästarens i Jönköping Peder Gudmundssons dotter, f. 1611, död i Alfta 1681. Lefde länge i stor fattigdom, men fick på ålderdomen ett wackert arf. Barn: Gudmund, uppgifwes blifwit Landssecreterare (?) i Landscrona; Pehr, kallade sig Monthelius, död under studering; Nils, Domprost i Westerås; Anna, g. m. Jon. Holstenius, Pastor i Husby; Brita, g. m. Commin. loci Ol. Thermenius och Pastor i Björksta Ol. Aroselius.
Skrift: Oratio de Passione Domini Nostri J. C. ex memoria recitata. Upsaliæ 1626. 4:o.
21. Mag. Ericus Andr. Sahlamontanus. Född i Sala Landsförsamling af förmöget bondfolk 1610. Snäll i studierne blef han proclam. Philos. Candidat i Westerås Gymnasium 1634 och s. år Stud. i Upsala. Reste 1638 till Dorpts academi och blef der Magister. Fick 1639 20 R:dr af Capitlet till hjelp wid academien. Återkom 1640 och blef straxt extr. ord. Mathes. Lector i Westerås. Gjorde följande år en widlyftig resa till Danmark, Tyskland, Holland m. m. Under bortowaron Grææ L. Lector 1641. Pwgd midsommardagen 1642 och Physices Lector. Pastor i Skerike 1643. Præses på prestmötet s. å. Ståndets Notarius på riksdagen i Stockholm 1644. Rector Gymnasii 1643 och 1644. Theol. Lector 1648. Design. Pastor här s. år och på prestmötet förordnad till Prost i Contractet. Riksdagsfullmägtig 1655. War begärd hos Konungen till Pastor i Köping, då han hastigt dog af slag natten till påskdagen 19 April 1663. På visitationen 1671 befanns, att för flera år war af honom föga antecknadt i kyrkans räkenskaper, men "både Biskop och Församling togo honom fri, såsom en samwetsman." Han begrofs af Lectorn Mag. Ol. Schult, med sedan tryckt predikan.
Gift 2 Jan. 1642 med Cecilia Rudbeck, Biskopen Doctor J. Rudbeckii dotter, sedan omgift med nedanstående Prosten H. Moræus. Barn, som togo namnet Rudelius, woro: Christina, g. m. då w. Kungsträdgårdsmästaren wid Kungsöhr; Johan, död Stud. i Upsala; Anna, g. m. Er. Schilling, Pastor i Odenswi; Cecilia, g. m. des. Pastor i Swedwi Mag. Kourf, och Arrendatorn Esb. Pehrsson, Reuterholmars stamfader; Magdalena, g. m. Tob. Björk, Pastor i Björskog.
Skrift: Oratio continens Elogium Dioecesios Arosiensis. Upsaliæ 1636, 4:o.
22. Laurentius Caroli Carolinus. Son af Kyrkoherden i Wenjan Carolus Laurentii. Född 1622. Faderlös wid 3 års ålder på en fattig och aflägsen ort blef han underligt hulpen att få studera, och kunde 1640 komma till Upsala. Informerade i 10 år en Baron Sparre, men finnes icke hafwa aflaggt något offentligt lärdomsprof. Icke dessmindre hade han lyckan, att både skriftligen och muntligen af Dr. Christina recommenderas hos Biskop och Cons. till Eloqu. Lector i Westerås, som han ock blef 1653. Redan 1659 satte Biskopen honom att presidera i nästa års prestmöte med Capellanerna, men i Prot. 9 Sept. säger han : "emedan det bäst tjenar för den, som skall presidera in Synodo, att han är prest, ty återkallas D. Carolinus ifrån præsidium med mindre han imedlertid blifwer prest och fattar affection emot Ståndet och Collegium." Han blef pwgd 29 Sept. 1660, för sent, att s. år præsidera, och widare nämnes icke derom. 2:dre Theol. Lector 1661 och Pastor i Badelund. Hos sin stränge Biskop Laurelius hade han råkat i stor ogunst 1662, så att Biskopen i en session anförde många beswärspunkter emot honom, isynnerher att "han gått honom förbi i alla ansökningar, låtit påskina otacksamma affecter, med en kall glijs, och aldrig bedit Episc. om förlåtelse, som war signum impoenitentis cordis. Carolinus stiger då upp och beder undertjenstel. om förlåtelse, då Ep. swarar, att det war wäl, om han kunde besinna sig så mycket, ty den som offenderar Episc. legitime vocatum ille ipse culpam suam portabit etc." Tre gånger hade han warit Rector Gymnasii. Hos Enkedrottning Hedvig Eleonora stod han i utmärkt nåd, så att, ehuru Munktorps församling wille hafwa Lector Essenius till Pastor, blef dock Carolinus 7 Juli 1663 försedd med fullmagt af Enkedrottningen, som wanligen, med föga afseende på Bisk. och Cons., sjelf disponerade om pastorater i Lifgedinget. Stiftets fullmägtig på riksdagen i Stockholm 1664. Död i Westerås kort före tillträdestiden 11 April 1665. Den 2 Maj parenterades öfwer honom å Gymnasium af Lectorn A. Brodinus.
Gift 19 Febr. 1654 med Brita Moræus, Prostens i Fahlun Mag. P. Helsingii dotter, fodd 1633, död 6 Jan. 1697. Barn. Pehr, Commin. i Westerås; Carl, Kronofogde; Henric, Bruksinspektor; Catharina, g. m. Kronolänsman A. Norberg. Enkan njöt här 2 nådår.
23. Mag. Henricus Petri Moræus. V. Pastor här 1665. Ordin. s. å. Domprost 1680. Efter honom utnämdes straxt
24. Henricus Olai Gislerus. Född i Fahlun 12 Juli 1638. Fadr. då Commin. sedan Pastor i Lindesberg. Student 1653. Anwände wid academien tid och flit, utan publica specimina. Pwgd 21 April 1666, och straxt Bat. Predikant wid Westmanlands fotfolk. Biträdde Pastor i Linde. Genom Gouverneuren G. Soops recommendation hos Enkedrottningen befordrad till Pastor i Berg 1671. Med sina wackra gåfwor hade han lyckan winna Drottningens utmärkta nåd och måste ofta förrätta gudstjensten på Strömsholm. Med denna hugnad hade han dock swåra dagar i Berg af en elak och otidig Commin., som ansåg Gisler för en oförtjent yngling och gjorde honom all förtret han kunde. Deremot war Drottningens nåd emot honom så stor, att få dagar efter Prosten Moræi utnämning till Domprost, blef han befullmägtigad till Pastor i Munktorp i Maj 1680, men redan 2 Juni s. år war han död.
Gift i Dec. 1666 med Christina Stensdotter, dotter af Borgmästaren Sten Andersson i Lindesberg, f. 1646. Hon fick här 2 nådår, som Capellanen, jemte egen tjenst, förestod. Hon "wille ej skäligen löna honom, emedan han war så elak och owettig." Cons. tilldömde honom 9 tunnor säd för 2 år, med tillsägelse, "att hon borde tacksamligen betala honom för arbetet och straffa honom för owettet." Hon blef död 19 Oct. 1708. Barn: Sten, död ung; Olof, Fältwäbel; Henric, S. M. Adj.; Carl, Bruksförwaltare; Elisabeth, g. m. Pastor Barkman i Hed; Susanna, g. 1. m. Cornetten Er. Larf och 2. m. Kyrkoh. Harkman i Himmeta. [Pehr Gisler saknas här. /SZ]
25. Mag. Daniel Olai Unger. Född i Wiborg 30 Aug. 1647. Fadr. Olof Johansson Unger, af gamla adliga Lindsbro-slägten, uppgifwes för Commissarie i K. Kammar-Revisionen. Studerade i synnerhet wid Åbo academie och fick der Magistergraden. Redan 1675 war han af RiksEnkedrottningen antagen till dess Hofpredikant, och blef äfwen med hennes fullmagt befordrad till Kyrkoh. här 1680. War dock äfwen begärd af församlingen , som lärt känna honom då han tjenstgjorde wid Strömsholm. Synes ock warit Prost öfwer contractet. I hans tid skedde stor reparation både på kyrkan och prestgården, då Drottningen war frikostig att skänka materialier. Det är ock antecknadt, att hon i Mars 1683 war till måltid i prestgården. Han war äfwen sjelf angelägen om kyrkans prydnad, så att, utom annat, skänkte han 1682 ett skönt altartäcke, som kostade 117 daler 24 öre. Riksdagsfullmägtig 1682. Under wistandet i Stockholm 1688 kallad och af Konungen utnämd Pastor i Catharinæ församling. Ditflyttade 1689 och war s. år Riksdagsman äfwensom 1693. Död 28 Juli 1696.
Gift med Rebecka Wilkens, som kom med honom ifrån Stockholm och dit tillbaka. Hennes syster Margaretha stadnade här qwar, g. m. socknens Skolmästare.
25. [Felnumrering.] Andreas Taijard. Född 1650. Fadr. Simon Taijard hade under religionsförföljelsen inkommit från Frankrike, der slägten skref sig Tallard, stadnat såsom Intendent wid Finåkers bruk i Fellingsbro och der blifwit död 1685. Modr. Regina Putzar. Sonen war wid Upsala academie hörande till Östgötha nation, och wistades der ännu 1681. Wid samma tid har han blifwit Pwgd och af Hr Knut Kurk antagen till Hofpredikant. Kort derpå kallad att tjenstgöra för Kongl. hofwet på Swartsjö slott. Af en serdeles anledning och till conservation af Kyrkoh. Baschs enka i Eckerö på Swartsjölandet, blef han 1685 af Enkedrottningen Hedwig Eleonora förordnad till Pastor derstädes. Härwid äro dock uppgifterna olika. Hans efterkommande påstå, att han ännu icke war prest, då han för Pastors hastiga sjukdom kom att oberedd predika i Lofö kyrka, hwaraf Enkedrottningen, wid tillfället närwarande, så fann sitt nöje, att, då berättelse straxt inlopp om den sjukes död, tillbjöds honom successionen, med wilkor att gifta sig med enkan, hwilket anbud han widtog. Wisst är dock, att händelsen icke inträffat i Lofö, utan i Eckerö församling, och der war Taijard, då Enkedrottningen, hos hwilken han kom allt mera i nåd, 8 Maj 1687 utnämde honom till Kyrkoh. och Prost i Färentuna och Hilleshögs församlingar. Denna fullmagt blef wäl snart återkallad, emedan en Westmannus Mag. Is. Sahlmonius ingick derpå att conservera Prosten Livonii sterbhus, men förlusten blef med bättre ersatt. Hos Ä.Biskop Swebilius stod han i synnerlig gunst, så att han icke allenast satte honom till ContractsProst, jemte befallning att introducera den nye Pastor i Färentuna, utan ock betrodde honom att, på sina wägnar, med utsedde herrar, förrätta inquisition öfwer presternes inkomster och kyrkoräkningarna i alla de församlingar som hörde till Lifgedinget. I tacksägelsebrefwet derföre, hwaruti Ä.Bisk. kallar sig hans benevolus amicus, säges att "allt aflupit till allas goda nöje, som skulle lemnas honom till berömlig ihogkommelse, så wäl som all annan hans vigilance, och önskades honom lycka till widare befordran." Den hade ock i detsamma inträffat, ty sedan Enkedrottningen wid en visitation hade afhört hans Christendomsförhör med ungdomen, och funnit ett utmärkt behag till hans owanliga gåfwor, gaf hon honom 8 Nov. 1688 fullmagt att wara Kyrkoherde och Prost i Munktorp. Han tillträdde 1689 och wann straxt det förtroende att s. år blifwa stiftets fullmägtig på riksdagen, likasom ock sedan 1693 och 1697. Blef ock befalld att med predikan uppwakta på Strömsholm när någon af de Kongliga der wistades. Predikade i prestmötet 1694, war v. Præses 1698 och ordin. Præses 1699. Älskade lärdom och wille wara känd derföre. Icke nöjd att med Biskopens tillåtelse resa till Stockholm för att känna och upphandla nyare skrifter, beslöt han 1696 att i sådan afsigt göra en utrikes resa. Sedan han erhållit både Konungens och Enkedrottningens tillstånd och äfwen fått en tillförordnad v. Pastor, så wäl som vicarius i prostembetet, företog han färden, som gick genom Danmark, Tyskland och Holland, då han besökte namnkände Theologer, hwilka ock tecknade sina minnen i hans resealbum. Något lärdt specimen synes han under wistandet utrikes hafwa afgifwit, emedan han sedan flere gånger nämnes Theol. Licentiat. Löjligt nog firades hans lyckliga hemkomst med en lof och tacksägelsepsalm i Munktorps kyrka, och då deröfwer dömdes i Consist. sköts skulden på klockaren, som orätt hade fattat Prostens yttrande. Onekligen war han en kunnig, erfaren och drifwande Pastor, och wisade i synnerhet sitt nit med en sträng disciplin och flitiga visitationer, men derjemte war han af en högmodig, egensinnig och häftig karakter, och kunde ofta icke styra sina affecter, hwarigenom han ådrog sig processer och äfwentyr. Flera hans affärer förekomma i handlingarna, som nog bortskymma de goda egenskaper han mellanåt ådagalade. Död 18 Aug. 1708 och begrofs i egen graf, hwaruti han med mycken omsorg i lifwet sökte förwara sig för all åwerkan.
Gift 1685 med Dorothea Ericsdotter Salan, enka efter Kyrkoherden Swen Basch i Eckerö, död 1709. Barn: Carl, Fänrik wid Södermanlands tremänningsregim.; Maria Elisabeth, g. m. Capitaine C. Een.
Skrift: Desideratissimus et felicissimus reditus ex longinqua et periculosa peregrinatione Caroli Soop Lib. Bar. de Limmingo votiva gratulatione salutatus. Upsaliæ 1681. 4:o.
26. Mag. Lars Croning. Född i Wimmerby stad 22 Juni 1651. Fadr. Olaus Sunonis, Prost och Kyrkoherde, hade warit Pfaltzgrefwen Johan Casimirs Hofpredikant. Modr. Margreta Larsdotter. Stud. i Ups. 1671. Efter fullbordad Philos. curs på Ä.Biskop Bazii recommendation antagen till Insormator för Pfaltzgrefwen Adolph Johan 1681, och reste med honom genom Tyskland, Holland och Frankrike. Under bortowaron Magister 1682 i Ups. Hemkom 1687 och Pwgd, antagen till Adjunct och v. Pastor i Riddarholms församling i Stockholm. Kyrkoherde i Kohlbeck 17 Juni 1690 med Enkedrottningens fullmagt. Just när han skulle tillträda 1691 råkade han att "begå en insolence i Lüneburgiska Envoyéns hus, i det han illa handterat dess tjenare och honom deboucherat." Gouverneuren Grefwe Gyllenstierna skref derom till Biskopen att "sistera honom till answar. Konungen war förtörnad. Owisst om Enkedrottningen wille behålla honom wid pastoratet." I Maj kom bref, att "saken kommit till composition" och att han skulle få introduceras. Efter ansökning erhöll han Kongl. fullmagt på Säby pastorat i Linköpings stift, dat. Grubin 15 Sept. 1701, men då han warit till orten och sett kyrkans och boställets förfallna tillstånd, begärde och fick han tillstånd att återlemna fullmagten, och försäkrade, att aldrig söka något, utan wara nöjd med Kohlbeck. Dock Enkedrottningens nåd gjorde all ansökning öfwerflödig, då hon endast twå dagar efter Prosten Taijards död utnämnde honom till Kyrkoh. och Prost i Munktorp 20 Aug. 1708. Tillträdde 1710. Introd. af Biskop Iser 28 Sept. 1712. Vice Præses på prestmötet 1693, Ordin. Præses 1694 samt Predikade 1715. Riksdagsfullmägtig 1713 och 1723. Utmärkt skicklig Pastor. Kort och undersättsig till wäxten med en liflig och werksam själ. Stel mot den myndige Taijard, så att då denne kom att visitera olägligt för Croning, reste han bort och framlemnade ej böcker eller nycklar. Förbättrade och prydde mycket, i synnerhet Kohlbecks kyrka. Temmelig Latinsk poët. Öfwerlefde fem sina efterträdare i Kohlbeck. Död 1 Aug. 1735.
Gift 1. 1690 med Elisab. Löfgren, dotter af Prosten i Wadstena Mag. Er. Löfgren och Helena Dalin, död 2 Oct. 1702. Barn: Catharina Charlotta, g. m. Borgmästaren A. Risell i Köping; Elisabeth, g. m. Prosten Mag. Joh. Thurelius i By. 2. 1705 med Anna Gangius, Prosten i Stora Tuna Mag. P. Gangii dotter och enka efter Bokhållaren A. Malmstedt i Fahlun. Hon dog 26 Jan. 1735. Barn: Anna Margareta, g. m. Pastor i Swedwi P. Kohlbeckius; Olof, Qwartermästare wid K. Lifregimentet.
Skrifter: Oratio in qua disseritur, quibus rationibus Animus supra minas et promissa fortunæ hisce præcipue adversis patriæ temporibus erigendus sit. Upsaliæ 1677, 4:o. (I sin gratulation härtill skrifwer den 79 år gamle fadren om sig: cum Christi Curaverat agnos, hircos et capros annis 32.) — Inscriptio Tumuli Serenissimi ac Celsissimi Principis Adolphi Johannis Comitis Palatini ad Rhenum etc. 1690. Fol.
27. Doctor Johan Lindh. 1736. Till Stora Tuna 1753.
28. Doctor Andreas Axelsson. Född i Sala stad 29 Sept. 1704. Föräldrarne Bergsmannen Axel Ericsson och Catharina Brandt. Äldste kände stamfadren war Prosten Åke Olofsson Örn i Sala, död 1637. Efter klen föregående underwisning Stud. i Upsala 1720, men förwärfwade sig snart wid academien på egen hand, med lyckliga natursgåfwor och synnerlig flit, en utmärkt lärdom, som han hela sin tid ökade i widd och grundlighet. Magister 4 Juni 1728. Pwgd i Stockholm af Biskopen Doct. H. Schröder 20 Nov. 1730, på kallelse af GeneralFälttygmästaren Baron Cronberg. Före ordinationen hade han i Julhelgen predikat i Fellingsbro kyrka och så intagit församlingen, att då kort derpå Capellanswal derstädes hölls, wille de icke votera på de föreslagne, utan alla ropade på Axelsson. Wid ännu twenne wal, dem ock Landshöfdingen måste öfwerwara, aflopp det på samma sätt, och Konungen resolverade till fullmagt för honom, som utföll 11 Mars 1731. Kallades 1733 af Grefwinnan Mörner till Pastor i Näsby och Erwalla församlingar, och då Cons. bestred hennes jus patronatus dömde Konungen att hon den gången skulle njuta sin rätt, så att han ändtligen 14 Maj 1734 blef confirmerad. Fick s. år tillträda. Prost i sin församling 11 Dec. 1753. Utan ansökning uppförd på förslag till Munktorps pastorat, och af Konungen utnämd 13 Juni 1754, ehuru Cons. ifrigt recommenderade Lectorn och Prosten Rabenius. Antog både församlingens och contractets wård s. år och blef introducerad af Biskopen Doct. Troilius 16 Mars 1755. Theol. Doctor wid Konungens kröning 1772. War Ledamot af sällskapet pro Fide et Christianismo. Hade redan 1732 warit Opponens på prestmötet och 1748 predikat, men en tilltagande swaghet i hörsel, som allt mera närmade sig till döfhet, hindrade honom att åtaga sig præsidium. Men ett ypperligare bewis på sin theol. kunskap hade han icke kunnat afgifwa, än då han på Cleri anhållan 1748 åtog sig att ock skrifwa öfwer den gudomliga försynen, som han så mästerligt utförde. Ehuru han föga kunde deltaga i allmänna ärenden, war han dock ansedd för en af ståndets stolpar inom stiftet. Död af podager 17 Febr. 1776.
Gift 1734 med Anna Moell, Prostens i By Mag. Jac. Moells dotter, f. 1707, död 30 Juli 1795. Barn: Ephraim, Phil. Mag., Legationssecreterare i Berlin, död 1769; Elieser, Prost och Kyrkoh. i Kohlbeck; Jacob, död ung; Immanuel, Cornett wid K. DrabantCorpsen; Anna Maria, g. m. Prosten Mag. C. Edström i Mariefred; Johanna, g. m. Cornetten J. Stuart; Hedvig, g. m. Kronobefallningsman Abr. Törnros; Catharina Elisabeth, död ung.
Skrifter: Prestmötspredikan om Guds godhet i menniskans skapelse. Upsala 1748. 4:o. — Likpredikan öfwer Lieutnanten Sten Stures fru Sophia Löwen. 1760. 4:o. — Guds Råd och Werk i sin Regering öfwer menniskoslägtet. Westerås 1775. 4.o.
29. Johan Wiksell. Född 31 Mars 1727 i Weddö församling af Stockholms län, hwarest fadren Eric Olofsson war Skattebonde. Modren Catharina Andersdotter. Njöt underwisning i Upsala Cathedralskola till dess han 1747 blef Academicus. Antog informatorscondition 1749 hos Hofrådet Stehlin i Petersburg och 1752 hos Gouverneuren Kejserling i Wiborg. Gjorde 1753 en resa igenom Lübeck, Hamburg, Dresden, Berlin m. fl. och återkom, för bristande medel, genom Holstein och Danmark, och stadnade en tid i Wisby, der han underwisade i språken. Antogs 1754 af Rector Murén i Stockholm till biträde i pensionärers underwisning. Engagerades 1757 wid K. Sjötullscontoiret såsom extra Kammarskrifware. Besökte åter Upsala academie med Kammarrådet Kirsteins söner under sin wård 1758, och war öfwer 33 år gammal då han blef Pwgd i Upsala 26 Dec. 1760, kallad af Cons. till Extraordinarius wid Swenska Missionen i Amerika. Afgick ifrån Stockholm med constitutorial att wara v. Pastor wid Racoons och Pensnecks församlingar i Aug. 1761. Anlände efter åtskilliga faror till Christinæ församl. 3 Maj följ. år. Ordin. Pastor 1765. Prost wid Missionen 1770. Kort blef hans wistande derstädes, ty redan i Oct. 1773 ankom K. Adolph Fredrics hemkallelsebref för honom, som ock legat nära twå år utan att expedieras. Hemresan företogs 30 Nov. s. år. Ankom till Dover 23 Dec. Besökte Paris, for åter till London och så hem till Swerige i Maj 1774. Efter 2:ne års wäntan utnämd Kyrkoh. i Munktorp 7 Oct. 1776. Tillträdde 1777. Hade sina erkända goda egenskaper, men ock sina obehag af ett nog känsligt temperament, som troligen äfwen wållade hans snara hemkallelse. Då partistriderna så hade ökat sig i America war det swårt för en swensk Missionär, att alltid med kall blod hafwa sin öfwertygelse. En wiss sinnets ömtålighet kunde ock lätt uppkomma deraf för framtiden. Död 7 Juni 1800.
Gift 1. 18 Juli 1776 med Ulrica Ugla, Prosten i Hedemora Doct. P. Uglas dotter, f. 14 Febr. 1753, död 14 Febr. 1782. 2. 1 Febr. 1785 med Sara Magdalena Paqualin, dotter af Kyrkoh. i Odenswi Mag. N. Paqualin och enka efter Collega Scholæ i Köping Mag. Fahlfors, f. 29 Sept. 1745, död 17 Dec. 1796. Barn i förra giftet: Johan Petter, reste till Westindien och blef Hamnmästare på ön S:t Barthelemy; Helena Catharina, g. m. Häradshöfdingen, Borgmästaren och Lagmannen Jon. Pet. Schenström i Köping.
30. Mag. Carl Fredric Hjertstedt. Född i Malmö stad 25 Aug. 1756. Fadr. Gabr. J. Hjertstedt, ÖfwerAuditeur wid ett regimente i Pomern, g. m. en Brusevitz, satte sig sedan ned i Östergöthland. En tid inskrifwen såsom Volontair wid ett regimente fattade han snart håg till annat stånd, och studerade först i Linköping och ifrån 1775 i Upsala. Magister 17 Juni 1782. Pwgd 12 Dec. s. å. på kallelse af Ostindiska compagniets direction, och gjorde derpå i dess tjenst twenne resor. Blef 1789 Pastor wid StorAmiralens wärfwade regimente och s. år commenderad med liniefregatten Galatea både i första och andra expeditionerna. Prost wid Kongl. Örlogsflottan om bord på Chef-skeppet Gustaf III, äfwensom följande år 1790. Öfwerwar båda dessa årens 6 batailler. Utnämd AmiralitetsPastor i Carlscrona 1792, men kallades 24 Maj s. år till ordin. Kongl. Hofpredikant och Ledamot i HofCons., då han äfwen blef Kyrkoh. i Drottningholms och Lofö församlingar. Utnämd till detta pastorat 2 Juli 1801. Tilltr. 1803 och insattes 10 Juli af Biskopen Doct. Flodin. Sorgliga omskiften och menliga följder för hälsan af förra års mödor gjorde hans tioåriga tjenstetid här längre än den war i sig sjelf. Död 17 Nov. 1813.
Gift 1. 14 Oct. 1797 med Fredrica Eleonora Morin, enka efter Commin. Bonnedahl i Catharinæ församl. i Stockholm, död 15 Maj 1803, 38 år gammal. 2. 26 Febr. 1805 med Eva Carolina Ottiliana v. Poll, dotter af Lieutenanten C. O. v. Poll och Walb. Rautell, f. 1779. (Då han wid ett tillfälle länge fästat ögonen på henne och hon frågade hwarföre? swarade han. Du är så wacker, att jag kan icke se mig mätt på dig.) Död 2 April 1810. Barn: Carolina, död ung; Fredrica, g. m. Directeuren F. Muncktell; Carl, Handlande. 3. 18 Jan. 1811 med Gustafwa Elisabeth v. Hauswolff, dotter af Majoren och Riddaren H. R. v. Hauswolff och dess tredje fru Chr. Eleon. Gyllengahm, f. 1 Febr. 1787, omgift med Hospitalspred. v. Past. J. C. Cederberg. Barn: Reinhold, Militair, sedan sjöfarande.
31. Doctor Gustaf Brunnmark. Född i Fahlun 23 Aug. 1773. Son af Prosten, L. N. O., Doctor P. Brunnmark. Student i Upsala 1786. Magister 1794. Kort derpå kallad till Lärare wid Tyska skolan i Norrköping. Reste 1795 till England och stadnade förnämligast wid academien i Oxford. Återkom 1797 till Upsala, speciminerade Præsidendo och antogs till Lärare i Engelska språket wid academien. Pwgd 16 Aug. 1799 på kallelse af Brukspatron och Ridd. Alex. Seton å Ekholmssund. Begaf sig derpå åter till England och war sin swågers, Swenske Pastorn Nissers medhjelpare i London. Återwände ännu 1801 till fäderneslandet och fortsatte underwisningen i Engelska språket, till dess han, efter Past.ex. i Westerås, blef 5 Juni 1802 utnämd till Legationspred. och Pastor wid Swenska församlingen i London. Intog snart sin post, och ådagalade i denna tjenst, och mycket dessutom, en sådan werksamhet, att han ock wann Engelska nationens synnerliga aktning. War Ledamot af stora Brittiska Bibelsällskapet och flere wälgörenhetssamfund. Gjorde sitt fädernesland i åtskilliga mål så stora tjenster, att Konungen genom sin Minister i London lät offentligen förklara honom sitt synnerliga nådiga wälbehag, som skedde i Kyrkorådets och församlingens närwaro 17 Jan. 1808. Theol. Doctor wid kröningen 1809, promov. 7 Oct. Reste hem till Swerige 1814, och utom förslag utnämd Pastor här 6 Juli s. år, men afled under wistandet hos sin broder i Husby 1 Aug. s. å. Alfwar och kraft i sinnet, djup religiös känsla och en brinnande patriotism utmärkte hans caracter, som de sednare åren omgafs af en wiss mild dysterhet. Utförligare äro hans owanliga förtjenster skildrade i Stiftstidn. N:s 234 och 236 år 1819. (Jfr. Sw. Litt.Tidn. Mars 1815.) Doctor Brunnmark sades lemna en betydlig skuld efter sig i England, men som den mest uppkommit genom tjenstaktighet mot swenskar, i synnerhet olycklige sjömän, lärer den blifwit af kronan godtgjord. Såsom skönt utmärkande hans menniskokärlek må hans signet nämnas. Det föreställde jordgloben med inskrift på æquatorn: Res est Sacra Miser. Mången, som kände hans caracter och bemärkte hans åtgärder, så utom som inom tjensten, föreställde sig, att om lifstiden warat, skulle han djupt ingripit i reformen af den practiska christendomen.
Gift 18 Juli 1805 i Stockholm med Anna Margareta Hall, dotter af ProvincialMed. i Westmanland Doctor Birg. Matt. Hall och E. Schenström, f. 18 Juli 1783. Hade 2 nådår härstädes. Barn: Eva Birgergina, f. 28 Mars 1810, g. m. sin kusin Borgmästaren i Westerås Gust. Ferd. Ekholm; Adolphina Martina, f. 5 April 1811, död 1842, g. m. Häradshöfd. D. M. Troilius; en dotter, död i späd ålder.
Skrifter: Diss. de Harmonia Linguæ Anglicæ et Suceanæ. Ups. 1798. — Introduction to the Swedish Grammar. London 1805. — Predikan på Juldagen i swenska kyrkan i London. Tr. ib. 1812. — A View of the Progress of animal chemistri, by J. J. Berzelius. Translated from the Swedish by G. B. Lond. 1813. 8:o.
32. Mag. Johan Eric Forsström. Född i Transtrand 16 Febr. 1775. Fadr. Commin. Matthias Forsström. Orerade på Westerås gymnasium i anledning af Konungens tillträde af regeringen 3 Nov. 1796. Stud. i Ups. 1797. Magister 17 Juni 1800. Gjorde s. år på sommaren en resa för naturalhistorien till Swenska och Norska Lappmarkerne, med understöd af Upsala academie och några private wetenskapens älskare. Undergick Chirurgiæ Studiosi examen för K. SundhetsCollegium 5 Mars 1801. Bewistade Medic. och Anatom. föreläsningar i Upsala s. år och 1802. Utnämd Pastor på ön S:t Barthelemy 5 Oct. sistn. år. Pwgd i Westerås 23 Dec. s. å. Præsiderade i Upsala 4 Juni 1803 och undergick Past.ex. i Westerås 22 Juni. Afreste ifrån Swerige 25 Sept. och framkom till bestämd ort 23 Dec. Förestod, jemte sin tjenst, GouvernementsLäkarebeställningen 1805. Constituerad till samma syssla 11 Oct. 1810, som bestriddes till 15 Febr. 1812. Lemnade Pastorsembetet 1 Juli 1815 och återreste till fäderneslandet. Under resan besöktes flera lärda sällskap i London, äfwensom Universiteterna i Utrecht och Leyden. War Ledamot af Patriotiska sällskapet i Stockholm och af Wetenskapssocieteten i Philadelphia samt Hedersledamot af Wetteranische Gesellschaft für die gesammte Naturkunde i Frankfurt am Main. Uppförd på förslag till detta pastorat 1817 och benådad med fullmagt 24 Sept. s. å. Tilltr. 1818. Prost 1 Maj 1819. ContractsProst 6 Mars 1822, hwilken syssla han för sjuklighet följande året lemnade. Wisade icke här den werksamhet, som på förra stället, icke heller hade famillen önsklig trefnad på en för densamma så fremmande ort, och der alla slägtförbindelser woro så aflägsna. Af slag en tid alldeles oförmögen. Afgick med döden 30 Maj 1824.
Gift 1. 1 Mars 1805 på Barthelemy med Johanna Beata Ekerman, dotter af LandtTullinspectoren J. M. Ekerman, f. 1774, död 2 Oct. 1809. Barn: Zulima, f. 8 Dec. 1805; Emma, f. 17 Febr. 1809, g. m. Inspekt. wid Jernwågen i Stockholm Sever. Bergh. 2. 10 Maj 1810 med Petronella Elisabeth Robertsson, af Adel och Reformerta bekännelsen, f. 3 Mars 1791 uti Maëstricht i Holland, dotter af Gouverneuren Casp. Adr. Robertsson och enka efter GeneralConsulen på Tranqvebar Hawkens, som dog 1808. Barn: Mathilda Elisabeth, f. 16 Febr. 1811; Hulda Phil., f. 22 Aug. 1813, g. m. Chemiæ Professorn wid Carolinska institutet Carl Gustaf Mosander; Johan Axel, f. 30 Mars 1815, Ångfartygsbefälhafware; Alina Maria, f. i Stockholm 24 Mars 1817; Anna Elisabeth, f. 3 Dec. 1818, död 1829.
Skrift: Diss. de Vi Cordis Sanguinem ejiciendi. Ups. 1803.
33. Mag. Carl Forslind Carlsson. Född i Arboga 3 Jan. 1779, då hans fader, af lika namn, derstädes war RådmansCapellan, blifwande slutligen Kyrkoh. i Hedemora. Jemnte publika tjensten bestridde han ock länge privat underwisning i Landshöfdingen Järtas hus, som i synnerhet erkändes af dess son, sedermera Lector Järta. Stud. i Upsala 1792. Magister 1800. Wistades ännu widare wid academien och förswarade en præs.disputation 1803. Pwgd 15 Juni 1804, kallad af Amiralen Baron Cederströms enkefru född Sparre. Vicar. Collega i Westerås skola 9 Oct. s. å. Ordin. Collega i Fahlun 10 Jan. 1806. Vice ConRector i Sept. 1809. Förestod derjemte Rectors vices ifrån April 1811 till i Maj 1812. Undergick Past.ex. 22 Aug. 1811. Vice Rector Scholæ i Fahlun 25 Aug. 1812 med cura. Ordin. Rector 25 Juli 1816 med fjerdedelen af lönen. Tillträdde hela lönen i Maj 1820. Blef 1813 HofCanzlers-embetets Ombud wid boktryckeriet och bokhandeln i Fahlun. Orerade på Consistorii befallning öfwer Sweriges och Norriges förening 17 Februari 1815, och wid Reform.secularfesten 1 Nov. 1817. Ombesörjde nya skolhusets uppbyggande 1820—1823. Efter erhållet förslag och flesta rösterna Kyrkoh. här 5 Febr. 1825. Tjenstledig ifrån Rectorstjensten w. t. i anseende till flyttning 1827, men bibehöll cura Scholæ till Maj. Introd. s. å. RevisorsSuppleant i statswerket s.å. Prost 27 Sept. 1828 och stiftets Fullmäktig på riksdagen s. å. och följ. Utmärkt af skicklighet i skolan, men fick icke tid att såsom Pastor utweckla sin förmåga. War utsedd att blifwa Theologiæ Doctor, men dog före utnämningen. Träffad af slag på fremmande ställe hemfördes han och afled ett par dagar derefter 12 Juli 1830. Begrofs med Sermon af Prosten Doct. Jac. Swedelius. Dåwar. Lectorn Mag. Järta , hans fordne discipel, uppsatte tacksägelsen.
Gift 14 April 1825 med Hedvig Johanna Westlinger, Kronobefallningsmannen P. Westlingers wid Fahlun dotter med Karin Norelius, f. 14 April 1798. Barn: Carl Ludvig Hans, f. 3 Maj 1826. Adopterad: Maria, g. m. Brukspatron Joh. Oscar Abenius.
Skrift: Pindari Olympior. Od. I:am interpretandi Conamen. Ups. 1803.
[Se även Steffenburgs Skolminnen.]
34. Doctor Carl Johan Lundwall. Född 12 Aug. 1775 på Utöen i Österhaninge församling, Strengnäs stift. Fadr. Eric Lundwall, då Capellpredikant derstädes, blef slutligen Commin. i Kumla och Halsberg, död 1816, 81 år gammal. Modr. M. C. Lanelius, död hos sin son 1834 i 86:te året. Ifrån barndomen sjuklig och måste under halfwa gymnasiitiden för gikt nyttja kryckor. Stud. i Upsala 1794. Magister 1800. Linguæ Latinæ Docens i Upsala 22 Nov. 1802. Förestod Eloqu. et Poes. Professionen h. 1805, w. 1806, w. 1807 och w. 1809. En af de 8 äldste Docenterne 1807. E. O. Litt. Human. Adjunct 15 Juni s. å. Eloqu. et Poeseos Lector wid Gymnasium i Strengnäs 25 April 1810. Tilltr. 1812. Rector Gymnasii s. år. Eloqu. et Poeseos Professor wid Upsala academie 10 Mars 1813. Introd. 22 April s. å. Ledamot af Evangel. sällskapet i Stockholm 7 Juni 1814. Decanus i Philos. faculteten w. 1816, h. 1821 och w. 1827. Rector Magnificus h. 1820 och w. 1827. Ledamot af Bibelsällskapet i Upsala 1821. Pwgd och præsiderade pro Ex. Past. 1829. Promotor i Philos. faculteten 1830, då Drottningen, Kronprinsen och Kronprinsessan täcktes närwara, och academiens höge Canzler sjelf på latinska språket gaf venia promovendi. Ledamot af Witterhets- Hist. och Antiqu.academien 1831. Samma academies vice President förra hälften af år 1837. Utnämd Kyrkoh. här 30 Juli 1831. Promoverad Theol. Doctor s. å. Ledamot af K. N. O. 3 Nov. 1832. Tillträdde pastoratet 1834, introducerad 24 Juni af Bisk. Doct. Wijkman, och utnämd Prost. Ledamot af det Kongl. Nord. Oldskriftselskab i Köpenhamn 30 Jan. 1834, och af K. Landthushållningssällskapet i Westmanland 4 Maj 1833. Begärde och erhöll 1836 för sjuklighet dispence ifrån pastoralwården. Præses wid prestmötet 1842.
Skrifter: 7 Academiska afhandlingar, deribland Dissert. Historico-Dogmatica quæstionem de Rationalismo Lutheri tractans, pro Ex. Past. Ups. 1829. — Theses pro Lect. Eloqu. et Poes. Strengn. 1809. — Oratio Manibus Reg. Sophiæ Magdalenæ. Ups. 1814. — Recension af A. O. Lindfors's Handbok i Romerska Antiquiteterna (i Stockh.Posten) 1815. — D:o af P. Thyselii öfwersättning utaf Persii Satirer. Ib. 1817. — Om Reformer af Luthers Reformation (Ecclesiastik Tidskrift 7 Häftet) 1829. — Oratio in Festo Jubilæo 1830. Ups. 1831. — Recension af C. H. Beurlings: Den nya församlingens heliga Religionslära i sammandrag (i Sw. Litt.föreningens Tidning) 1833. — Förord till C. G. Rogbergs predikningar 1834. — Tal wid Westerås Bibelsällskaps allm. sammankomst 1835. Westerås 1836. — Inträdestal i Witterhets- Hist. och AntiquitetsAcademien 1832 (i Acad:s Handlingar 6 Del.) 1841. — 6 Acad. Programmer. — Smärre Latinska Skaldestycken. — En anonym uppsats i Sw. Biet 1841: Är tidsandan werkligen god? — Aphorismi Theologici de Ecclesia. Arosiæ 1842 (till prestmötet s. å. ) — Præfatio ad Disp. synodalem (tr. i Prestm. Protoc.)
Henricus — Gudmundus — Sweno Ragwaldi — Benedictus Petri Arbogensis — Andreas Olai Angermannus — Jeremias Erici Fleckeboensis — Nicolaus Erici Segerstadius — Olaus Petri Hessenius — Olaus Erici Thermænius — Nicolaus Nicolai Rabenius — Andreas Matthiæ Riselius — Ericus Reuterhusius — Ericus Klingius — Johannes Norberg — Eric Kiörsner — Tobias Westblad — Jacob Neucktern — Johan Baggstedt — Abraham Johansson — Eric Lundwald — Pehr Westenius — Jacob Ekström — Matthias Löfwén — Carl Hagberg.
1. Henricus, "Capellanus in Munkatorp", antecknad såsom död 1509.
2. Gudmundus. Också i gamla förteckningar upptagen, med dödsåret 1515.
3. Sweno Ragwaldi har i sin ungdom studerat äfwen i Trondhiem i Norrige. War Capellan i W. Fernebo förrän han kom hit, och finnes först 1580. Nämnes ännu 1591. War förmodligen död 1593.
Gift med Brita, Kyrkoh. i Husby Jonæ P. Helsingi dotter, som åter blef g. m. Pastor i Norberg Olaus M. Grytnæsius. Af barnen, som warit 17, äro endast kände: Jonas, Professor och Prost i Husby; Israel, Pastor i Sundborn och Pehr, Comminister i Dingtuna. De togo namnet Columbus, troligen af ett morfadrens hemman Dufåker i Husby.
4. Benedictus Petri Arbogensis war wisst här 1593. Blef Kyrkoherde här 1598. Sedan finnes icke någon Commin. nämnd i handlingarna för en längre tid, ehuru församlingen säkert icke kunnat undwara en sådan person.
5. Andreas Olai Angermannus. Har studerat i Westerås. Pwgd af Bisk. Bellinus 1600. Sedan antecknad för "5 år in militia", då han warit i många äfwentyr. Nämnes här först 1616. På prestmötet 1620 sökte församlingen få honom till Pastor, men måste mottaga den förtjente Mag. Chalcander. Omtalas icke widare och blef troligen straxt derefter död.
Gift med Barbro, Kyrkoh. i Swedwi Johannes Henrici dotter, som efterlefde.
6. Jeremias Erici Fleckeboensis. 1621. Se Past. i Dingtuna.
7. Nicolaus Erici Segerstadius, 1635. Se Past. i Ramsberg.
8. Olaus Petri Hessenius. 1649. Se Past. i Swedwi.
9. Olaus Erici Thermænius. Född i Aug. 1632 i Westerås. Fadr. slutligen Pastor i Thortuna. Stud. i Upsala 1654. Pwgd 20 Sept.1657 och Skolmästare här. Öfwergaf tjensten 1661 och besökte åter academien. Huspred. hos RiksRådet Christer Bondes enkefru 1662. Sökte straxt derpå uttränga Ol. Kilander ifrån Commin.tjensten i Köping. I Prot. klagas: "att han med Landshöfdingens och Prostens bref lupit till Köping, predikat tre gånger på en dag, laggt sig i en annans kallelse och förgripit sig mot sin ed." Undgick icke tillbörligt straff. Commin. här 1665. Hade nog orolig lefnad och war synnerligen i strid med sin Pastor, hwaröfwer ransakades och dömdes i Cons. 1673. Död 6 Mars 1675.
Gift med Brita Dwan, Prostdotter här i församl., som blef omgift med Olof Aroselius, slutl. Pastor i Björksta. Barn: Georg, stud. i Upsala 1685, död i Riga 1704; Brita, okänd.
10. Nicolaus Nicolai Rabenius. Commin. 1676 genom olagliga medel. Slutligen Prost i Hedemora.
11. Andreas Matthiæ Riselius. Född i Leksands socken och Risa by 1661 af bonden Matts Pehrsson och Anna Andersdotter. Någon synnerlig anledning måtte warit, att en fattig gosse ifrån en så aflägsen wrå i församlingen kommit att studera, då ännu war föga bewändt med socknens skola. Blef dock Gymnasist i Westerås 1680 och Stud. i Upsala 1683. Antogs 1687 till Skolmästare här och Pwgd 19 Sept. s. å. Kom snart i nåd hos Enkedrottningen, så att hon i bref till Cons. 27 Febr. 1689 begärde honom till Commin., så mycket mer, som hela församlingen anhållit om hennes samtycke och föreskrift till Cons. Nog tydligt war det ock genom Drottningens recommendation, som Enkegrefwinnan Lindsköld kallade honom till Pastor i Eckerö församling af Upsala stift 1692; och i Munktorps kyrkas handlingar ses, att församlingen instämde deruti, hwarpå Ä.Bisk. och Cons. gåfwo fullmagt. Transp. till Alfta pastorat i Helsingland 1710. War Respondens på prestmötet i Westerås 1692 och i Upsala 1698. Predikade 1707. Död i Alfta 1715.
Gift 1. 18 Maj 1692 i Stockholm med Helena Jönsdotter. 2. med Christina Aurivillius, dotter af Prosten Mag. C. Aurivillius i Alfta och enka efter Theol. Lektorn i Gefle Mag. E. Halenius. Hon blef g. 3. m. Prosten i Delsbo Mag. O. Nauclerus. Barn: Christopher, Kyrkoh. i Österåker; Sara Barbara, g. m. Commin. Joh. Högwall i Forssa.
12. Ericus Reuterhusius. 1692. Se Past. i Rytterne.
13. Ericus Klingius. 1694. Se Past. i Nås.
14. Johannes Norberg. Född i Björksta 1661. Fadr. Andr. Normontanus, Pastor. Stud. i Upsala 1683. Pwgd 27 Aug. 1691, kallad till Hofpred. och Adj. i Ängsö, der han redan såsom Student warit tjenstgörande. Skolmästare i Ramnäs 1693. Comminister i Ramnäs och Sura 1697. Transp. hit 1706. Respondens i prestmötet s. å. Hade ock kallelse till pastoratet i Ramnäs, men försakade. 1724 anklagad i Cons., att han 19 Sönd. efter Tref., sedan predikan och publikationerna woro ändade, höll tal om sina tre söner, "hwarmed han syntes wilja wisa sin och deras oskyldighet, beklaga sin sorg och deras olycka m. m." (Se nedanföre.) Död 1726.
Gift 1691 såsom Student med Elisabeth Bergman, f. 1658, död 1729. Barn: Andreas, Organist och Klockare i Wallby, Upsala stift; Johan, Klockare i Kungsåra; Eric, antog namnet Thurin, och blef Commin. i Jernboås; Carl, Waktmästare wid Stora Sjötullen i Stockholm. Då han gick i gymnasium föll han på den galenskapen att förskrifwa sig till hin onde, hwarföre namnet Norberg blef förhatligt och af flere bortlades. Han hölls en tid i arrest och dömdes slutligen i Hofrätten, men utgången finnes ej antecknad. Huru Consist. nu yttrade sig öfwer detta brott synes icke; men då det 1712 med samma Præses, efter befallning, uppgaf sitt betänkande öfwer ett lika mål, tillstyrktes lifsstraff såsom rättwist och för det allmänna nödigt. Döttrar woro: Elisabeth, g. m. Klockaren D. Rosagrius i Munktorp; Magdalena, g. m. Organisterne Trana och Berglund i Odenswi; Sigrid, g. m. Pehr Ersson, Bonde i Björksta; Sara, g. m. Commin. O. Hagbom i Badelund.
15. Eric Kiörsner. 1727. Se Past. i Thorsång.
16. Mag. Tobias Westblad. 1739. Se Past. i Nås.
17. Cand. Jacob Neucktern. 1744. Se Past. i Näsby och Erwalla.
18. Johan Baggstedt. Född i Skinnskatteberg och Baggå af Bergsmannen Eric Andersson och Brita Andersdotter 1711. Stud. i Upsala 1734. Pwgd 27 April 1738. Commin. i Swedwi 1742, då han conserverade huset. Respondens wid prestmötet 1745. Transp. hit 1755. Kämpade med lungsot och dog ifrån ett fattigt hus 26 Juni 1767. Såsom god prest hedrad med wacker sermon wid begrafningen 2 Juli.
Gift 1 April 1742 med Magdalena Schultzberg, dotter af Commin. Wid. Schultzberg i Swedwi, f. 1714, död 14 Juni 1792. Hon inråddes af Prosten, att för sin fattigdom sätta äldste sonen i handtwerkslära, men swarade: om jag än måste sälja min kjortel, skall han studera till prest. Barn: Widich, Past. et Præp.i Gagnäf; Johan Adolph, Fältkamrer; Maria Brita, död ogift; Johanna, g. m. Commin. C. F. Fernberg i Rytterne [heter Carl Petter där] och Commin. Is. Weström i Karbenning.
19. Abraham Johansson. 1768. Tilltr. 1770. Se Past. i Grytnäs och Awesta.
20. Eric Lundwald. Född i Bjursås 28 Oct. 1742. Fadr. till slut Pastor i Stora Schedwi. Wackert underbyggd i studierna och med fallenhet för Latinska poesien Stud. i Ups. 1761. Pwgd 9 Juni 1765. Domesticus och Informator hos Biskop Benzelstierna 1768. V. Pastor hos sin fader 1771. Vice Apologist i Fahlun 1774. Commin. här 1777. Orator wid prestmötet 1783. Past.ex. 11 Juni 1784. Icke älskad, icke eller utan anmärkning i lefnaden. Trifdes föga hemma. War på ett besök i Köping och sinnad att lemna tjensten till en vicarius, då döden öfwerraskade honom 28 Febr. 1801.
Gift 19 Oct. 1775 med Elisabeth Göransdotter, hwars fader Göran Carlsson war Bergsman wid Stora Kopparberget, sedan han genom förlikning blifwit skiljd ifrån förra fästemön, efter en swår process, hwarunder alla kärleksbrefwen wid domstolen upplästes. Hon war född 1755, död i Stockholm 1819. Barn: Anna Elisabeth, död ogift i ytterlig fattigdom; Helena Gustawa, g. m. en Waktmästare i Stockholm.
21. Pehr Westenius. Född i Grangärdet 2 April 1732. Fadr. Skolmästare. Stud. i Upsala 1753. Pwgd 8 Maj 1758. Commin. i W. Schedwi 1760. Satt wid denna swaga lägenhet öfwer 40 år och war snart utlefwad, sluten inom sig och folkskygg, då han dock sökte förslag hit och fick fullm. 12 Juli 1802, sedan församl. 2 gånger hos Konungen förgäfwes begärt en älskad Adjunct, men som nu med goda wilkor kunde blifwa den gamle mannens Adj. eller Vicarius. Han lefde dock till 25 Maj 1812.
Gift 1. 1759 med Helena Maria Dubbe, f. i Lundby 1730, död 11 Oct.1789. 2. 1790 med Christina Winberg, f. i Björksta 1752, död 1804. Dottren i förra giftet Maria Lovisa fick ett extra nådår, blef straxt g. m. And. Hellstrand och fick efter K. resolution dock njuta båda årens inkomster.
22. Jacob Ekström. Född 9 Jan. 1751 i Arboga af Borgaren And. Ekström och Cath. Andersdotter. Stud. i Upsala 1770. Hade god röst, begaf sig till Stockholm och blef någon tid anställd såsom sångare wid Operan. Ansåg dock bättre återtaga boken, och war nära 40 år gammal då han blef Collega i Lindesbergs skola 24 Mars 1789. Pwgd 19 Nov. 1790 och tillika Predikant wid Wedewågs bruk 4 Aug. 1795. Commin. i Malma 1807. Transp. hit 8 Juni 1813, sedan han genom en profwandes dödsfall fått rum på förslaget. Död 3 Oct. 1822. Hans farfaders farfader Eskil Franzon war kommen ifrån Liffland, och hade uppröjt Becketorp i Ljusnarsberg, der han dog 1689.
Gift 1790 med Christina Elis. Melenius, dotter af Commin. And. Melenius i Barkarö, f. 1758, död 17 Jan. 1826. Barn: Gustaf, Bruksbokhållare; Anders, en tid Barnalärare.
23. Matthias Löfwén. Född i By socken och Konsjön 27 April 1762 af bondfolk. Njöt fri underwisning hos Inspektor Netzel å Horndal med dess söner till dess han kom i tjenst hos en Handlande i Westerås. Återtog att studera, blef Stud. i Upsala 1784 och ändtligen Pwgd 29 April 1796. Commin. i Ramnäs och Sura församl:r 7 Mars 1803. Flyttades hit 21 Juli 1823. Tillträdde 1825. Uttröttad behöde och erhöll han biträde 1828. Död 15 Jan. 1832.
Gift 7 Sept. 1801 med Christ. Cath. Rhamnelius, Commin.dotter i Kungsåra, f. 27 Aug. 1771. Barn: Johanna Mathilda, f. 19 Nov. 1802; Johan, död ung; Gustaf, S. M. Adjunct; Gustafwa, f. 10 Juni 1807; Emanuel, f. 26 Juni 1809, Mjölnare och Byggmästare; Carl Reinhold, S. M. Adj.
24. Carl Hagberg. Född 3 Oct. 1790 i Lundby på Johannisbergs egor. Fadr. Torpare, sedan Bonde i Hammarby. Stud. i Upsala 1815. Pwgd 29 Dec. 1816. Commin. i Arboga Stadsförsaml. 21 Maj 1823. Transp. hit 3 Sept. 1832. Tilltr. 1834.
Gift 26 Sept. 1819 med Carolina Sophia Berglund, f. 12 Juli 1788 i Stockholm. Fadr. C. P. Berglund, då Cantor wid Slottskyrkan, sedan Organist och Klockare i Tillinge, Upsala stift. Modr. Br. Cath. Möller. Sex barn. Emma Carolina, f. 6 Maj 1824; Carl Ludvig, f. 2 Mars 1826.
Elias Georgii — Martinus Olai Munktelius — Abrahamus Joh. Arbogensis — Johannes Olai Kilensis — Johannes Andreæ Salamontanus — Olaus Erici Thermenius — Laurentius Bartholli Rytterensis — Ericus Georgii Tunensis — Ericus Johannis Sundius — Ericus Laurentii Grippelius — Olaus Johannis Schæder — Isacus Olai Westman — Andreas Riselius — Samuel Terserus — Ericus Klingius — Ericus Kolmodin — Petrus Moræus — Ingewald Swedin — Carl Sundelius — Eric Schuan — Gustaf Fredric Iverus.
1. Elias Georgii. War här 1645, då han för lägersmål blef suspenderad, men snart restituerad. Icke prest. Nämnes ej widare.
2. Martinus Olai Munktelius. 1647. Se Past. i Säther.
3. Abrahamus Joh. Arbogensis. 1648. Se Past. i W. Schedwi.
4. Johannes Olai Kilensis. 1649. Se Commin. i Ihrsta.
5. Johannes Andreæ Salamontanus. 1654. Se Past. i Ramsberg.
6. Olaus Erici Thermenius. 1657. Se Commin. i denna församling.
7. Laurentius Bartholli Rytterensis. 1665. Se Commin. i Rytterne.
8. Ericus Georgii Tunensis. 1666. Se Commin. i Medåker.
9. Ericus Johannis Sundius. 1668. Se Commin. i Hellefors.
10. Ericus Laurentii Grippelius. Född i Dingtuna, men föräldrarne ha troligen en tid bott i Grippeby, Säby socken. Stud. i Upsala 1663. Pwgd 1671, sedan han ett år warit Skolmästare här. Död i April 1674.
11. Olaus Johannis Schæder. 1674. Se Commin. i Odenswi.
12. Mag. Isacus Olai Westman. Kallade sig först Lingberg, till härkomst okänd. Stud. i Ups. 1675. Kallades af Pastor till denna pædagogie 1683, och blef Pwgd 28 Sept. s. å. Lemnade denna tjenst 1686 och besökte Tyska academier. Magister i Giessen 1688. Kort efter hemkomsten Pastor wid Lifregimentet till häst, det han ock följde i fält och dog i Liffland 1701.
Gift 1686 med Margareta Wilkens, syster till Prostinnan Unger i denna församling. Hon dog i Westerås i Nov. 1743, 92 ½ år gammal. Barn, som togo namnen Isacsson: Olof, död Stud. 1716; Isac, Pastor i Ljusnarsberg; Henric, Regimentsskrifware, sedan Rådman i Norrköping.
13. Andreas Riselius. 1687. Commin. loci 1689.
14. Mag. Samuel Terserus. 1690. Se Past. i Säther.
15. Ericus Klingius. 1691. Commin. loci 1694.
16. Ericus Kolmodin. Född i Westerås 1663. Fadr. Secreteraren och Rådmannen Abrah. Kolmodin, af samma slägt, som är känd för flera lärda prester utom stiftet och härstammade ifrån Koldemo i Arbrå socken af Helsingland. Bittida fader- och moderlös blef han antagen af fadrens cousin Mag. Israel Kolmodin i Upsala, slutligen Superintendent på Gottland, som recommenderade honom hos Biskop Carlson 1689 med betyg att han studerat wid academien ifrån 1681. Under condition i denna församling wäl känd begärdes han till Skolmästare 1694. Fick fullmagt 23 Maj, sedan han 7 Maj blifwit Pwgd, då ordinandi woro 24. Hade ringa uppmuntran af lönen och så uselt skolhus, att det länge ej kunde begagnas. War 1697 till Upsala och respond. för en disputation. Respondens i prestmötet 1700. Erhöll 1706 af Biskop Carlson ett godt testim. att söka befordran inom eller utom stiftet, hwilket aldrig lyckades. Utledsen wid en tröttsam tjenst och tryckande brist blef han död 1711.
Gift med Catharina Lagercrona, af en adlig slägt på Dåvön, hwarest också stamfadren Matts Persson, Officerare wid Rytteriet, bodde. Barn: Johan och Andreas, twillingar, födde 1702, sedan okände.
17. Petrus Moræus. Född i Munktorp 1672. Son af slutligen Domprosten Mag. H. Moræus. Wida olik till lynne sin fader och farfader. Stud. i Ups. 1688. Twekade länge på vitæ genus utan att synnerligen drifwa studierna. På Biskopens recommendation kom swar af Doctor Malmberg ifrån AltRanstadt, att han skulle söka skaffa honom tjenst wid arméen. Pwgd 29 Maj 1707 gaf han sig på wäg, men måste för sjukdom och flera motgångar återwända hem. War sedan flera år exspectant och gjorde någon tid tjenst såsom extra Docens i Westerås skola. Beklagade sig i Cons. 1711 såsom nära desperat och sökte förgäfwes ett ledigt collegat. Vicarius i denna skola s. år och ändtligen ordin. 1712. Orator i prestmötet 1715. Död i uselhet 1719.
18. Ingewald Swedin. Född i Årby, Swedwi socken 13 Febr. 1684. Stud. i Ups. 1705. Pwgd 3 Maj 1715. Skolmästare här 1720. Måste efter 44 års tjenst taga sig vicarius, då högst litet blef i behåll af lönen. Serdeles enfaldig, och förstod icke alls att följa tidens skick. Wid en gen.visitation bjuden till prostgården och tillsagd att iakttaga snygghet, kom han i stället för calott med mors sammetsmössa, försedd med wanlig bandros. Tillståndet nästan swagare än i månget torp-hus. Död 9 Mars 1773.
Gift 1720 med Christina Arosiander, Commin.dotter i Kohlbeck, f. 1692. Barn: Lars, Olof, Jonas och Petrus, som alla synas stadnat inom Bondeståndet. Gift 2. med Anna Elis. Westman, enka efter Commin. Pehr Ramsbergius i Kohlbeck.
19. Carl Sundelius. Född i Jernboås 4 Mars 1710. Fadr. Comminister. Stud. i Ups. 1725. Antogs till Collega i Lindesbergs skola 1735. Flyttades till öfre Collegatet i Arboga 1744. Besynnerligt nog, att Loka brunns egare kunde till Predikant begära honom, som war känd för så swaga studier. Blef ändtligen med wissa förbehåll Pwgd 18 Dec. 1768, då kamraterne wid den wanliga wänskapsskålen hedrade honom med namnet farbror, och hans dotter, som följde honom, blef de ungas kusin. Uppnådde sitt mål på jorden, då han 1773 blef Skolmästare här. Hade föga gagn af sitt sträfwande för ordination och måste 1782 lemna tjensten till en vicarius. Jemn och orubblig i alla skiften. Sjuk blott 2 dagar hos sin måg i Säby, der han blef död 4 Maj 1795.
Gift 22 Juli 1737 med Anna Christ. Björkman, Råd- och Handelsmannen C. G. Björkmans i Sigtuna dotter, f. 1718. Då han war fadder mot henne warande flicka, blef han så kär, att han föresatte sig ega henne, om än han skulle kläda blodig skjorta. Men det aflopp lindrigare. De höllo sitt guldbröllop 1787. Hon dog 9 April 1794. Af 11 barn: Maria Elisabeth, g. m. Kronolänsman Rossbeck i Folkärna; Johanna Christina, g. m. Gruffogden Fahlander i Norberg; Margareta, g. m. O. W. Rahm, som dog i Finska kriget; Beata Helena, g. m. Commin. D. Westling i Fellingsbro.
20. Eric Schuan. Född i eller wid Fahlun 12 Jan. 1750. Fadr. Konstwacktare wid Grufwan. Stud. 1774. Pwgd 16 Juli 1779. Adj. i många församlingar. Past.ex. 1786. Skref sig Regim.Pastor af den anledning, att han som vicarius gjorde någon tjenst. Collega Scholæ Superior i Arboga 28 Juni 1791. Sattes i Cl I:a af Fahlu skola 3 Juni 1793 och i Cl. II:a 28 Juli 1795. Måste, såsom högst oskicklig, flyttas derifrån och blef Skolmästare här 4 Sept. sistn. år. Lika otjenlig till denna tjenst, och hade sällan barn att underwisa. Flydde allt umgänge, lefde uselt och samlade 800 R:dr B:co, som tillföllo slägtingarne, och oförmodadt upptäcktes efter hans död. Silfret förwarades i en gammal puderpung. Sökte länge och ofta pastorat, likt och olikt. Läste äfwen och skref några små afhandlingar, som han påkostade tryck, men fann ej köpare. Död af slag 30 Juli 1826.
Skrifter: Pro Deo, Rege & Patria. Tal till den nya Kongl. FriCorpsen under dess marche från Stora Tuna til Carlstad d. 28 Oct. 1788. Fahlun 1791. 8:o.
Lof-och Tacksägelsetal öfwer Swenska wapnens Seger wid Parkumäki, hållet 23 Aug. 1789. Ibid. 1791. 8:o. — De systemate planetarum. Ups. 1806. 12:o. — De Vi Corporum attractiva. Ib. 1807. c. Tab. 12:o. — De Propriis Materiei. c. Tab. Ib. 1808. 8:o. — De perpetuitate corporum. Holm. 1808. 8:o. — De officiis erga Regem et Patriam. Ups. e. a. 8:o. — De Viribus Naturæ. c. Tab. Ib. e. a. 8:o. — De Catoptrica et Dioptrica . Ib. 1810. 8:o. Pro Rege Carolo XIII et Patria. Ib. e. a. 8:o. — För Carl d. XII och Fäderneslandet. Ib. s. å. 8:o.
21. Gustaf Fredric Iverus. Född wid Thurbo bruk i Hedemora socken 18 Aug. 1803. Fadr. Brukspatron sedan Academie Befallningsman J. F. Iverus, Prostson i Husby. Modr. Lov. Ag. Nohrborg, Kyrkoh.dotter i Ramnäs. Stud. i Ups. 1823. Pwgd 25 Aug. 1826. Adjunct nästan blott i Munktorp, äfwen med cura Eccles. Skolmästare 19 Oct. 1828 och fortfor en tid tillika med Adjuncturen. Past.ex. 28 Mars 1836.
