Westerås Stifts Herdaminne af Joh. Fr. Muncktell, Första delen

Ängsö

  1. Kyrkoherdar

1. Kyrkoherdar

Anonymus Petrus Anonymus Jonas BenedictusAnonymusFranciscusMagnusClemensJohannesEricus LaurentiiMauritius JohannisAndreas AndreæSweno Erici MedelpadusMartinus Petri ArosiensisAndreas Andreæ IhrestadiusGeorgius Andreæ ArosiensisPetrus Magni RompherusPetrus Jacobi ArbeniusSamuel SchenningiusAndreas BellanderCarolus CleophasNicolaus SparrmanEric VigeliusOlof TrastJacob ThorslundGustaf Ad. SchillingOlof MeurlingJohan EsseliusPehr Samuel RinmanEric Michael UtterströmCarl Magnus Leksell.

1. Anonymus, "Soknapräst i Ängzön 1346" då K. Magnus med sitt bref gjorde honom med all jord, som under Ängsö kyrka och Kyrkioherrebord, gifwen war eller gifwas kunde fri och qwitt för alla utskylder, die b. Olavi Konungs och Martyris. Om denne och den följande träffades händelsewis hos gårdsfogden afskriften af orig. brefwen och med bättre förwaring hade troligen mera funnits. Hof-Cancel. v. Dalin, som mycket wistades i Gr. Piperska huset, forskade noga efter antiqviteter på Ängsön, men hade mera afseende på öens fordna egare, deras familjer och öden.

2. Petrus eller "Herra Peder af Engzö" har tillika med "Germunder, Kanik i Westerårs" bewittnat ett själagiftsbref af år 1390. Är förmodligen densamme som 1387 fick K. Albrechts stadfästelse på ofwannämda eftergift.

3. Anonymus, "Rector eccles Ängxön" 1444, då K. Christofer e castro Westerårs die Scholasticæ virginis tog honom, hans Capell och præbende "i siin Kongl. häghn frijd och beskärning."

4. Jonas eller "hedherlig och förståndig Man Herr Jon Capellan" wid Ängzö prebenda tog afsked 1472 och wille se sig om efter annat bröd och gäll.

5. Mag. Benedictus, Domprost i Westerås, fick då Ängsö præbenda, med wilkor, att swara för all tidegärd, och Öens egare R.R. Fader Ulfsson skref derom till "hans Nåde Biskopen", med begäran om confirmation för Herr Mäster Bengt.

6. Anonymus har efter gammal sägen warit här ett år, blifwit af Ängsöboerne förd öfwer sundet och ifrån Öen för alltid bortdrifwen. Tiden kan icke utsättas.

7. Franciscus eller "Herr Frantz" på Engxsiö" Kyrkioherre 1499 och nämnes i ett jordabref af det året. I en gammal anteckning heter han Frans Helsing.

8. Magnus, Curatus härstädes 1512, nämnd i ett bref af den tidens wanliga innehåll, angående jordköp och byte m. m. Brefwet fanns på Doct. Rudbeckii tid.

9. Clemens har warit här 1530, men hans titel nämnes icke. Wid denna tid, då Reformationen medförde många förändringar, och någre följande åter bära namn af Capellaner, synes socknen warit Annex, tilläfwentyrs till Kungsåra. En del af denna sockens kyrkogård har länge haft namn af Ängsö lägerställe, hwilket gifwer styrka till denna förmodan.

10. Johannes, eller "Herr Hans Capellan på Ängsö", har sjelf antecknat, att han af Herr Arvid Trolle fått en bondgård Åholmen till prestebord, med hustru och barn att bebo. Detta har skedt emellan 1530 och 1550, och lärer Pastors boställe ännu wara detsamma.

11. Ericus Laurentii har wid 1575 flyttat härifrån till det lilla Fleckebo pastorat.

12. Mauritius Johannis eller "ärlig och förståndig man Her Mauritz Hansson, Capellan på Ängzöön" anföres såsom wittne i ett arrendecontract om fiske 10 April 1577. Att han före hitkomsten warit Capellan eller Domesticus hos Pastor i Husby är allt hwad för öfrigt om honom är bekant.

13. Andreas Andreæ. Underskref Upsala mötes beslut 1593. Afgick härifrån 1594. Återkommer nedan.

14. Sweno Erici Medelpadus. 1594. Flyttade till Kärrbo 1599.

15. Martinus Petri Arosiensis war Capellan i Hedemora 1593 och förekommer i det bekanta mötets underskrift. Pastor här 1599. En synnerligt enfaldig man och föremål för andras skämt. I Stockholm kom han i hop med Grefwe Abr. Brahe och tog honom för Mårten Sämskmakare på Norrmalm till fleres stora lust, som S. Columbus anför i sin Målro Mss. Död i Westerås 1609.

16. Andreas Andreæ Ihrestadius. Densamme, som ofwanstående N:o 13. Flyttade härifrån till Tillberga 1594, men stadnade der icke längre än till 1599, då han sattes till Dingtuna pastorat, som twå år warit obesatt, och församlingen genom den onde Capellanens Erici Thomæ konster ännu war upprörd med partier och buller. Här uthärdade han till 1610, men då heter det, att "för sin hustrus höga ålder och för rumsens orolighet befordrade han sig sjelf tillbaka till Ängsön." Lefde sedan till 1625 och dog i Westerås.

17. Georgius Andreæ Arosiensis. Stud. i Upsala 1601. Pwgd 1606 och något derefter Commin. i Romfartuna. Står som sådan på förteckningen i Synodo 1616 och 1619. Kyrkoh. här 1624. Predikade på prestmötet 1630. Omtalas föga under de 30 år han war härstädes. Död 1654.

Gift med Anna Johansdotter, som lefde till 1677. Att hon fick 2½ nådår berodde af Patroni både godhet och magt, ty wanligen fingo enkor ej mera än ett år, ofta mindre. Deras son Anders blef des. Pastor i Kungsåra. En måg Hr Olof omtalas, men är ej widare känd.

18. Mag. Petrus Magni Rompherus. Född i Romfartuna. Stud. i Upsala 1645. Magister 25 Sept. 1655. Föregående år 14 Dec. Pwgd och tjenstgjorde först i Stockholm. Wann tidig befordran, då han inom året blef Pastor här 1656, men hade icke många glada dagar. Företrädarens son, som misslyckats i sitt sträfwande efter sysslan, bodde med modren qwar på ön, och gjorde honom mycken förtret. Då han i förhand gaf Patronen, R.Rådet Pehr Sparre tillkänna, att Biskopen war sinnad visitera i Ängsön, utbröt strax den myndige Herren med bitterhet, att Biskopen hade intet att bestyra med hans församling, och hotade att lägga socknen till Strengnäs stift. Om Biskopen kom, kunde honom hända en "skimpt", såsom att kyrkodörren kunde tillslutas m. m. Snart uppkom en skriftwäxling emellan Sparren och Biskop Laurelius, som förwarad in orig. wisar Adelns myndighet och orimliga fordringar. Huru striden för den gången aflopp och när visitation förrättades, finnes icke antecknadt. Men Pastor hade ledsamt å båda sidor. Han sökte derföre ifrigt komma härifrån; blef också med flere föreslagen till Björksta, men för en annan Herres konster derwid, drogs på tiden och Mäster Pehr afgick med döden i April 1664.

19. Petrus Jacobi Arbenius. Född i Arboga 1628. Under det han studerade i Westerås blef han 1653 inf. Collega i Skolan och Pwgd 11 Nov. 1655. Lemnade denna tjenst 1657 och antog kallelsen att blifwa Hofprest på Ängsön. War der till sitt herrskaps nöje, ehuru med hustru och barn, i 9 år, så att han ock 1666 befordrades till pastoratet. Straxt begärde Baron Sparre ordination för en Student, som föregafs blifwit examinerad i Lund och hafwa stora gåfwor, men det afslogs och mannen återwisades till Skåne. Arbenius synes sedan, jemte kyrkotjensten, predikat på slottet och dog redan 1675. Begrofs 17 Juni. Efter honom war någon tid ingen prest på ön, hwarföre en Stud. Schepplerus reste dit ifrån Westerås, att predika.

Enkan hette Karin Seberus, som sedan blef hustru till J. Engzelius, Commin. i Fernebo. En son dog såsom student.

20. Samuel Schenningius. Hade någon tid warit Kyrkoh. i Örberga och Nessia församlingar af Linköpings stift, då han hitkallades och ankom 1676. Biskopen hade tidigt skrifwit till Enkefrun, att hon måtte taga någon af detta stift, gift eller ogift, meriterade funnos af båda. Men derpå hade hon ej afseende. Den nye Kyrkoherden hade ock sin broder Johan med sig, som stadnade qwar till biträde i tjensten, bodde i ett torp Ryssbo och dog 1679. Pastor blef sjelf död i Febr. 1680. Widare underrättelse saknas om båda. En enka eller dotter Maria Schenning blef sedan g. m. Knut Olofsson på Öen, som i Cons. begärde ägtenskapsskillnad, emedan hon lagt sig in med Fogden P. Öhman.

21. Mag. Andreas Bellander. Född 1650 i Bellefors i Westergöthland. Fadr. Jonas Jacobi, Pastor. Stud. i Upsala 1673. Magister 16 Dec. 1679. Kort derpå Pwgd och Pastor här 1681 och tilltr. s. å. Förut hade Biskopen i Febr. skrifwit till Wälb. Frun och recommenderat Mag. G. Holstenius. Hon swarade, att det icke hastade, emedan hon wille gifwa enkan några nådår. En ny skrifwelse ifrån Bisk. påminte, att hon nu borde taga Pastor inom stiftet, då hon nyligen gått utom. I alla fall borde den antagne i prestmötet göra de specimina honom påläggas. Prot. 1682 i Sept. säger, att Pastor i Ängsö håller sig icke till stiftet och 1683 i Juli skulle skrifwas till honom, att han inställer sig under Ep. och Cons. inspection och uppwisar sin fullmagt, ty ehuru Frun hade jus Patr. hade hon dock icke inspection öfwer församl. och dess själaryckt. Kyrkoh. Bellander fick transport till Mariestad 1689 der han ock följande år blef Contr.Prost. Har der warit en aktad man med kunskaper och drift. Död 14 Juli 1722.

Gift på Ängsön 17 Juni 1683 med Gumborg Fegræus, som synes då warit i herrskapshuset. Hon war dotter af hans företrädare i Mariestad, Prosten Torb. Fegræus. Barn: Ursula, g.m. Ryttmästaren N. Giökman; Torbern, Bergmästare i Helsingland; Elisabeth, g. m. Domprosten i Skara Mag. A. Rudberg; Marg. Tullia, g. m. Borgmäst. G. A. Palm i Lidköping; Anna Maria, g. m. MantalsCommissarien Örtegren; Eva, g. m. Prosten i Stora Wånga Mag. Olof Knös, och moder till Domprosten i Skara Doct. A. Knös.

22. Mag. Carolus Cleophas. Född i Stockholm, då hans fader Anton Cleophas derstädes war tjensteman, men kommen ifrån Arboga af en gammal slägt i stiftet, ty redan 1616 nämnes Antonius Cleophas, Fogde öfwer Lindesberg och Noreskoga. Studerade äfwen utrikes, serdeles i Wittenberg, der han disputerade 1680 och gratul. en landsman J. Solinus till Magistergraden 1684, hwilken ock tillägges honom sjelf. Hemkom 1687 och Pwgd Juli af A.Bisk. i Upsala. Träffas sedan gift wid Strömsholm 1688, och fick i Maj, för otidigt umgänge med sin hustru, i Cons. den dom, att "emedan han war en ung karl och hade ingen ecclesiam, som deraf blifwit forargad", skulle han blott erlägga en betydlig penningeplikt och en tid ej få utöfwa embetet. Af Ängsö egarinna Frn Sigrid Horn utnämd och tillsatt Pastor skulle han tillträda 1690, men blef död i Arboga 29 Maj s. å.

Gift 1688 med Brita Pedersdotter, som synes fått både tjenste- och nådår, och efterlefde i Arboga. Barn: Anton, Controlleur wid Wågen i Arboga; Sophia, g. m. Klockaren Eckerman wid Catharina förs. i Stockholm.

23. Mag. Nicolaus Sparrman. Född i Roslags-Tuna 21 Febr. 1668. Son af Prosten J. Sparrman och Cath. Thunberg. Stud. i Upsala 1675. Magister 10 Dec. 1691, men war förut Pwgd 3 April s. å., och redan 30 Jan. af Fru Siri Horn befullmägtigad till detta pastorat, alldeles med samma stil som en Kongl. fullmagt. Sedan Adelns privilegier wid slutet af detta år blifwit inskränkte, måste han 17 Febr. 1692 inställa sig i Cons. att enligt kyrko-ordningen approberas; war ock den förste i detta stift, som då undergick pastoral-examen. Baron E. Sparre hade på sin moders wägnar några dagar förut begärt hans introd., då ock Biskopen efter deras önskan måtte kunna undfägnas. Kyrkoh. Sparrman war en accurat Pastor, som ock först samlade underrättelser ifrån äldre tider om församlingen, kyrkan och presterne m. m. Skulle predika i prestmötet 1693, men hindrades af sjukdom och dröjde här sedan så kort, att han ännu endast 26 år gammal blef 27 Mars 1694 af Konungen befordrad till Biskopskulla och Fröjeslunda pastorat i Upsala stift, dit han s. år afflyttade. På prestmötet i Upsala 1696 Concionator och 1716 Opponens. Måste för werk och kallbrand 1714 låta aftaga högra handen med en del af armen, men skref sedan med den wenstra. Död 26 Maj 1722.

Gift 1692 med Maria Pyttner, som dog på Ängsön 26 Nov. s.år. 2. 11 Jan. 1694 med Christina Stille, Kyrkoherdedotter i Funbo, som dog ett år före mannen. Barn: Johan Nils, Pastor i Widbo; Eric, Prost i Tensta; Andreas, Auditeur och Assessor; Catharina.

24. Cand. Eric Vigelius. Född i Köping 1657. Fadr. Jan Mattsson war då Wårdwäktare, men hade warit Borgare, Barberare och Slagtare. Stud. i Ups. 1680. Disputerade 1686 och undergick Philos. examen. Pwgd 12 Dec. 1697, war han först Hofpredikant hos Grefwe G. A. Oxenstierna, hos hwilken han förut länge haft condition. Kom efter någon tid till Baron Cl. Rålamb och derigenom i tillfälle att blifwa känd och kallad till Kyrkoherde här 1694. Ankom s. år. Efter ojäfaktiga bewis en redlig prest, nitisk och oförskräckt, som måste utstå många förtretligheter, men gick manligen allt igenom; och då en anonym skriftligen gjorde honom i Cons. de grufligaste beskyllningar, kände honom hans förmän för wäl, att derpå hafwa minsta afseende. Med sin Patron, då warande egaren af Ängsö Baron Johan Sparre, hade han sin wärsta affär, som gaf honom för alltid ett sorgligt minne. Då den mägtige herren trodde sig fritt få öfwa allt hwad liderlighet heter, ansåg Vigelius sig pligtig, att förehålla honom hans syndiga lefwerne, som wäckte så stor förargelse i församlingen. Sparren, som deraf förbittrades, fordrade i Cons. att en så tilltagsen prest skulle straxt bortflyttas. Det kunde icke ske, hwarföre hatet utbrast i fullt raseri, att han 1707 lät alldeles tillsluta kyrkan, och under grufliga hotelser förböd, att der hålla gudstjenst. Ifrån 28 Jan. till 12 Juni blef ock derwid, då folket till söndagsandakt samlades på Kyrkoherdens gård. Nu lät Landshöfdinge-Embetet slå upp kyrkodörrarne. Sparren swor och swärmade, skref till Biskop Iser, att han war sinnad åter tillsluta kyrkan, och ehuru han i swaret blef alfwarligen derföre warnad, uppfyllde han sin hotelse. Efter jemmerlig klagan af Pastor och församling, bragtes saken för Rådet i Stockholm och remitterades till Hofrätten, som genom Häradshöfding Westenhielm lät i orten hålla ransakning. Prest och församling, som i allt funnos oskyldiga, sökte med förbön lindra straffet för den owärdige. Domen blef offentlig afbön och Kyrkoplikt, och den alfwarlige Kyrkoh. Schiffer måste absolvera honom. Han måste ock plickta 200 daler s. m. [Fotnot: Under ett portrait af honom i Ängsö står skrifwet: Dives eram dudum, Tria me fecere nudum. / Alea, vina, venus, his tribus factus sum egenus.] Utom denna och andra förföljelser plågades Vigelius många år af en swår gikt, som långa skiften och till slut länge höll honom i sängen, och dock arbetade han till det yttersta. Död 7 Oct. 1731.

Gift 1. 1694 med Helena Wolimhaus, dotter af Apothekaren i Upsala Simon Wolimhaus, enka efter Lectorn i Gefle Mag. Ol. Blid och syster till Kongl. Råderne Grefwe Jacob Gyllenborg och Grefwe A. Lejonstedt. Död 11 Nov. 1696, 38 år gammal. Sonen Eric, dog tidigt. 2. 1697 med Agneta Kiellman, Kyrkoherdedotter ifrån Hallingeberg i Småland, död 9 Jan. 1725, i 58:de året. Barn: Johan Vigelstedt, Notarie och Rådman i Hedemora; Pehr, Past. et Præp. i Ramsberg.

25. Cand. Olof Trast. Född 1692 i Ångermanland, Själewads socken. Fadr. af en gammal prestslägt, som länge bar namnet Turdinus, war ortens Kronolänsman. Stud. i Upsala, disput. 1730, blef Philos. Cand. och Pwgd i Hernösand, kallad till Huspredikant af Öfwerstinnan Grefw. Sidonia Jul. Lejonhufwud. Kyrkoh. här 1732 och tilltr. s. år. Hann föga lära känna församlingen, mindre uträtta något märkligt. Utom annat hade Pastor af herrgården årligen en slagtoxe, men då Trast en gång talade på gåfwan, blef den för alltid indragen. Död 23 April 1736.

Gift 1732 med Sidonia Juliana, utan slägtnamn, troligen guddotter och adopterad af Grefwinnan Lejonhufwud. Efterlefde med twå söner, och godsegaren Grefwe Piper skref till Cons., att han wille gifwa henne twå nådår.

26. Mag. Jacob Thorslund. 1737. Tilltr. 1738. Se Past. i Ihrsta.

27. Mag. Gustaf Ad. Schilling. 1750. Se Past. i Romfartuna.

28. Mag. Olof Meurling. Född 12 Juli 1740. Son af Prosten Mag. Pehr Meurling i Kristdala församl. af Linköpings stift. Modren en dotter af Prosten Westhius i Tibble, Upsala stift. Stud. i Upsala 1757. Magister 1764. Pwgd 12 Maj 1766 till E. O. Esquadronspredikant wid Smålands Cavalleri. Kyrkoh. här 16 Mars 1771. Sökte sig åter till sin fädernesort och fick fullmagt på Södra Wi och Djursdala pastorat 1781. Ditflyttade 1782. Prost 31 Mars 1788. JubelMagister 1815. Död i Wi prestgård 21 Sept. 1815.

Gift 1771 med Clara Malmström, f. 22 Dec. 1744, dotter af Häradshöfdingen på Dahlsland Lagman J. F. Malmström. Hade icke barn då de lemnade denna ort.

29. Johan Esselius. 1783. Se Past. i Fellingsbro.

30. Mag. Pehr Samuel Rinman. 1802. Se Past. i Swedwi.

31. Mag. Eric Michael Utterström. 1815. Se Past. i Björksta.

32. Mag. Carl Magnus Leksell. Född i Fahlun 5 Jan. 1796. Fadr. Rådmannen och Handlanden Lars Leksell. Modr. Elisabeth Cath. Hedenberg. Stud. 1814. Magister 1818. Vicar. Collega i Fahlu skola 1819. Ordin. 11 Oct. 1820. Undergick Past.ex. 30 April 1827. Pwgd och befullm. Kyrkoherde i Ängsö s. d., efter kallelse af Kammarherren Grefwe Piper. Tillträdde straxt, introd. 1 Juli af Professorn Doct. Stamberg.

Gift 21 Febr. 1828 med Helena Aurora Fahlström, dotter af Possessionaten och Bergsmannen wid Stora Kopparberget Magnus Fahlström och Sara Christ. Ihrman, f. 23 April 1807. Barn: Christina Augusta Charlotta, f. 1829, död 1832; Eugenia Elis. Catharina, f. 10 Febr. 1831; Eva Aurora Mathilda, f. 4 Aug. 1832; Carl Magnus, f. 8 Oct. 1833; Lars Axel, f. 7 Dec. 1834; Emilia Magd. Ulrica, f. 12 Jan. 1837; Christina Agn. Charlotta, f. 27 Aug. 1838; Rosa Carolina Petronella, f. 14 Aug. 1839; Gustaf Wilhelm, f. 30 Maj 1841.

Åter till "Herdaminne"-start

  Senast ändrat eller kontrollerat den 20 maj 2012.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt