- Kyrkoherdar
1.
Kyrkoherdar
Anonymus
— Petrus
— Anonymus
— Jonas
— Benedictus
— Anonymus — Franciscus — Magnus
— Clemens — Johannes — Ericus
Laurentii — Mauritius Johannis — Andreas
Andreæ — Sweno Erici Medelpadus — Martinus
Petri Arosiensis — Andreas Andreæ Ihrestadius
— Georgius Andreæ Arosiensis — Petrus
Magni Rompherus — Petrus Jacobi Arbenius —
Samuel Schenningius — Andreas
Bellander — Carolus Cleophas — Nicolaus
Sparrman — Eric Vigelius — Olof
Trast — Jacob Thorslund — Gustaf
Ad. Schilling — Olof Meurling — Johan
Esselius — Pehr Samuel Rinman — Eric
Michael Utterström — Carl Magnus Leksell.
1.
Anonymus, "Soknapräst i Ängzön 1346" då K. Magnus med
sitt bref gjorde honom med all jord, som under Ängsö kyrka och Kyrkioherrebord,
gifwen war eller gifwas kunde fri och qwitt för alla utskylder, die
b. Olavi Konungs och Martyris. Om
denne och den följande träffades händelsewis hos gårdsfogden afskriften
af orig. brefwen och med bättre förwaring hade troligen mera funnits.
Hof-Cancel. v. Dalin, som mycket wistades i Gr. Piperska huset, forskade
noga efter antiqviteter på Ängsön, men hade mera afseende på öens
fordna egare, deras familjer och öden.
2.
Petrus eller "Herra Peder af Engzö" har tillika med "Germunder,
Kanik i Westerårs" bewittnat ett själagiftsbref af år 1390. Är förmodligen
densamme som 1387 fick K. Albrechts stadfästelse på ofwannämda eftergift.
3.
Anonymus, "Rector ecclesiæ
Ängxön" 1444, då K. Christofer e
castro Westerårs die
Scholasticæ
virginis tog honom,
hans Capell och præbende
"i siin Kongl. häghn frijd och beskärning."
4.
Jonas eller "hedherlig och förståndig Man Herr Jon Capellan"
wid Ängzö prebenda tog afsked 1472 och wille se sig om efter annat bröd
och gäll.
5.
Mag. Benedictus, Domprost i Westerås, fick då Ängsö præbenda,
med wilkor, att swara för all tidegärd, och Öens egare R.R. Fader Ulfsson
skref derom till "hans Nåde Biskopen", med begäran om confirmation
för Herr Mäster Bengt.
6.
Anonymus har efter gammal sägen warit här ett år, blifwit af
Ängsöboerne förd öfwer sundet och ifrån Öen för alltid bortdrifwen.
Tiden kan icke utsättas.
7.
Franciscus eller "Herr Frantz" på Engxsiö" Kyrkioherre 1499
och nämnes i ett jordabref af det året. I en gammal anteckning
heter han Frans Helsing.
8.
Magnus, Curatus härstädes 1512, nämnd i ett bref af den tidens
wanliga innehåll, angående jordköp och byte m. m. Brefwet fanns på Doct.
Rudbeckii tid.
9.
Clemens har warit här 1530, men hans titel nämnes icke. Wid denna
tid, då Reformationen medförde många förändringar, och någre följande
åter bära namn af Capellaner, synes socknen warit Annex, tilläfwentyrs
till Kungsåra. En del af denna sockens kyrkogård har länge haft namn
af Ängsö lägerställe, hwilket gifwer styrka till denna förmodan.
10.
Johannes, eller "Herr Hans Capellan på Ängsö", har sjelf antecknat,
att han af Herr Arvid Trolle fått en bondgård Åholmen till prestebord,
med hustru och barn att bebo. Detta har skedt emellan 1530 och 1550,
och lärer Pastors boställe ännu wara detsamma.
11.
Ericus Laurentii har wid 1575 flyttat härifrån till det lilla
Fleckebo pastorat.
12.
Mauritius Johannis eller "ärlig och förståndig man Her Mauritz
Hansson, Capellan på Ängzöön" anföres såsom wittne i ett arrendecontract
om fiske 10 April 1577. Att han före hitkomsten warit Capellan eller
Domesticus hos Pastor i Husby är allt hwad för öfrigt om honom är bekant.
13.
Andreas Andreæ.
Underskref Upsala mötes beslut 1593. Afgick härifrån 1594. Återkommer
nedan.
14.
Sweno Erici Medelpadus. 1594. Flyttade till Kärrbo
1599.
15.
Martinus Petri Arosiensis war Capellan i Hedemora 1593 och förekommer
i det bekanta mötets underskrift. Pastor här 1599. En synnerligt enfaldig
man och föremål för andras skämt. I Stockholm kom han i hop med Grefwe
Abr. Brahe och tog honom för Mårten Sämskmakare på Norrmalm till fleres
stora lust, som S. Columbus anför
i sin Målro Mss. Död i Westerås 1609.
16.
Andreas Andreæ
Ihrestadius. Densamme,
som ofwanstående N:o 13. Flyttade härifrån
till Tillberga 1594,
men stadnade der icke längre än till 1599, då han sattes till Dingtuna
pastorat, som twå år warit obesatt, och församlingen genom den onde
Capellanens Erici Thomæ
konster ännu war upprörd med partier och buller. Här uthärdade han till
1610, men då heter det, att "för sin hustrus höga ålder och för rumsens
orolighet befordrade han sig sjelf tillbaka till Ängsön." Lefde sedan
till 1625 och dog i Westerås.
17.
Georgius Andreæ
Arosiensis. Stud.
i Upsala 1601. Pwgd 1606 och något derefter Commin. i Romfartuna. Står
som sådan på förteckningen i Synodo 1616 och 1619. Kyrkoh. här 1624.
Predikade på prestmötet 1630. Omtalas föga under de 30 år han war härstädes.
Död 1654.
Gift med Anna Johansdotter,
som lefde till 1677. Att hon fick 2½ nådår berodde af Patroni
både godhet och magt, ty wanligen fingo enkor ej mera än ett år, ofta
mindre. Deras son Anders blef
des. Pastor i Kungsåra. En måg Hr Olof omtalas, men är ej widare känd.
18.
Mag. Petrus Magni Rompherus. Född i Romfartuna.
Stud. i Upsala 1645. Magister 25 Sept. 1655. Föregående år 14 Dec. Pwgd
och tjenstgjorde först i Stockholm. Wann tidig befordran, då han inom
året blef Pastor här 1656, men hade icke många glada dagar. Företrädarens
son, som misslyckats i sitt sträfwande efter sysslan, bodde med modren
qwar på ön, och gjorde honom mycken förtret. Då han i förhand gaf Patronen,
R.Rådet Pehr Sparre tillkänna, att Biskopen war sinnad visitera i Ängsön,
utbröt strax den myndige Herren med bitterhet, att Biskopen hade intet
att bestyra med hans församling, och hotade att lägga socknen till Strengnäs
stift. Om Biskopen kom, kunde honom hända en "skimpt", såsom att kyrkodörren
kunde tillslutas m. m. Snart uppkom en skriftwäxling emellan Sparren
och Biskop Laurelius, som förwarad in orig. wisar Adelns myndighet och
orimliga fordringar. Huru striden för den gången aflopp och när visitation
förrättades, finnes icke antecknadt. Men Pastor hade ledsamt å båda
sidor. Han sökte derföre ifrigt komma härifrån; blef också med flere
föreslagen till Björksta, men för en annan Herres
konster derwid, drogs på tiden och Mäster Pehr afgick med döden i April
1664.
19.
Petrus Jacobi Arbenius. Född i Arboga 1628. Under det han studerade
i Westerås blef han 1653 inf.
Collega i Skolan och Pwgd 11 Nov. 1655. Lemnade denna tjenst 1657 och
antog kallelsen att blifwa Hofprest på Ängsön. War der till sitt
herrskaps nöje, ehuru med hustru och barn, i 9 år, så att han ock 1666
befordrades till pastoratet. Straxt begärde Baron Sparre ordination
för en Student, som föregafs blifwit examinerad i Lund och hafwa stora
gåfwor, men det afslogs och mannen återwisades till Skåne. Arbenius
synes sedan, jemte kyrkotjensten, predikat på slottet och dog redan
1675. Begrofs 17 Juni. Efter honom war någon tid ingen prest på ön,
hwarföre en Stud. Schepplerus reste dit ifrån Westerås, att predika.
Enkan hette Karin Seberus,
som sedan blef hustru till J. Engzelius,
Commin. i Fernebo. En son dog såsom student.
20.
Samuel Schenningius. Hade någon tid warit
Kyrkoh. i Örberga och Nessia församlingar af Linköpings stift,
då han hitkallades och ankom 1676. Biskopen hade tidigt skrifwit till
Enkefrun, att hon måtte taga någon af detta stift, gift eller ogift,
meriterade funnos af båda. Men derpå hade hon ej afseende. Den nye Kyrkoherden
hade ock sin broder Johan med sig, som stadnade qwar till biträde i
tjensten, bodde i ett torp Ryssbo och dog 1679. Pastor blef sjelf död
i Febr. 1680. Widare underrättelse saknas om båda. En enka eller dotter
Maria Schenning blef sedan g. m. Knut Olofsson på Öen, som i Cons.
begärde ägtenskapsskillnad, emedan hon lagt sig in med Fogden P. Öhman.
21.
Mag. Andreas Bellander. Född 1650 i Bellefors i Westergöthland.
Fadr. Jonas Jacobi, Pastor. Stud. i Upsala 1673. Magister 16 Dec. 1679.
Kort derpå Pwgd och Pastor här 1681 och tilltr. s. å. Förut hade
Biskopen i Febr. skrifwit till Wälb. Frun och recommenderat Mag. G.
Holstenius. Hon swarade, att det icke hastade, emedan hon wille gifwa
enkan några nådår. En ny skrifwelse ifrån Bisk. påminte, att hon nu
borde taga Pastor inom stiftet, då hon nyligen
gått utom. I alla fall borde den antagne i prestmötet göra de specimina
honom påläggas. Prot. 1682 i Sept. säger, att Pastor i Ängsö håller
sig icke till stiftet och 1683 i Juli skulle skrifwas till honom, att
han inställer sig under Ep. och Cons. inspection och uppwisar sin fullmagt,
ty ehuru Frun hade jus Patr. hade hon dock icke inspection öfwer församl.
och dess själaryckt.
Kyrkoh. Bellander fick transport till Mariestad 1689 der han ock följande
år blef Contr.Prost. Har der warit en aktad man med kunskaper och drift.
Död 14 Juli 1722.
Gift på Ängsön 17 Juni
1683 med Gumborg Fegræus,
som synes då warit i herrskapshuset. Hon war dotter af hans företrädare
i Mariestad, Prosten Torb. Fegræus.
Barn: Ursula, g.m. Ryttmästaren N. Giökman; Torbern,
Bergmästare i Helsingland; Elisabeth, g. m. Domprosten i Skara
Mag. A. Rudberg; Marg. Tullia, g. m. Borgmäst. G. A. Palm i Lidköping;
Anna Maria, g. m. MantalsCommissarien Örtegren; Eva, g.
m. Prosten i Stora Wånga Mag. Olof Knös, och moder till Domprosten i
Skara Doct. A. Knös.
22.
Mag. Carolus Cleophas. Född i Stockholm, då hans fader Anton
Cleophas derstädes war tjensteman, men kommen ifrån Arboga af en gammal
slägt i stiftet, ty redan 1616 nämnes Antonius Cleophas, Fogde öfwer
Lindesberg och Noreskoga.
Studerade äfwen utrikes, serdeles i Wittenberg, der han disputerade
1680 och gratul. en landsman J. Solinus till Magistergraden 1684, hwilken
ock tillägges honom sjelf. Hemkom 1687 och Pwgd Juli af A.Bisk. i Upsala.
Träffas sedan gift wid Strömsholm 1688, och fick i Maj, för otidigt
umgänge med sin hustru, i Cons. den dom, att "emedan han war en ung
karl och hade ingen ecclesiam, som deraf blifwit forargad", skulle han
blott erlägga en betydlig penningeplikt och en tid ej få utöfwa embetet.
Af Ängsö egarinna Frn Sigrid Horn utnämd och tillsatt Pastor skulle
han tillträda 1690, men blef död i Arboga 29 Maj s. å.
Gift 1688 med Brita Pedersdotter,
som synes fått både tjenste- och nådår, och efterlefde i Arboga. Barn:
Anton, Controlleur wid Wågen i Arboga; Sophia, g. m. Klockaren
Eckerman wid Catharina förs. i Stockholm.
23.
Mag. Nicolaus
Sparrman. Född
i Roslags-Tuna 21 Febr. 1668. Son af Prosten J. Sparrman och Cath. Thunberg.
Stud. i Upsala 1675. Magister 10 Dec. 1691,
men war förut Pwgd 3 April s. å., och redan 30 Jan. af Fru Siri Horn
befullmägtigad till detta pastorat, alldeles med samma stil som en Kongl.
fullmagt. Sedan Adelns privilegier wid slutet af detta år blifwit inskränkte,
måste han 17 Febr.
1692 inställa sig i Cons. att enligt kyrko-ordningen approberas; war
ock den förste i detta stift, som då undergick pastoral-examen. Baron
E. Sparre hade på sin moders wägnar några dagar förut begärt hans introd.,
då ock Biskopen efter deras önskan måtte kunna undfägnas. Kyrkoh. Sparrman
war en accurat Pastor, som ock först samlade underrättelser ifrån
äldre tider om församlingen, kyrkan och presterne m. m. Skulle predika
i prestmötet 1693, men hindrades af sjukdom och dröjde här sedan så
kort, att han ännu endast 26 år gammal blef 27 Mars 1694 af Konungen
befordrad till Biskopskulla och Fröjeslunda pastorat i Upsala stift,
dit han s. år afflyttade. På prestmötet i Upsala 1696 Concionator och
1716 Opponens. Måste för werk och kallbrand 1714 låta aftaga högra handen
med en del af armen, men skref sedan med den wenstra. Död 26 Maj 1722.
Gift 1692 med Maria Pyttner,
som dog på Ängsön 26 Nov. s.år. 2. 11 Jan. 1694 med Christina
Stille, Kyrkoherdedotter i Funbo, som dog ett år före mannen.
Barn: Johan Nils, Pastor i Widbo; Eric, Prost i Tensta;
Andreas, Auditeur och Assessor; Catharina.
24.
Cand. Eric Vigelius. Född i Köping 1657. Fadr. Jan Mattsson war
då Wårdwäktare, men hade warit Borgare, Barberare och Slagtare. Stud.
i Ups. 1680. Disputerade 1686 och undergick Philos. examen. Pwgd 12
Dec. 1697, war han först Hofpredikant hos Grefwe G. A. Oxenstierna,
hos hwilken han förut länge haft condition. Kom efter någon tid till
Baron Cl. Rålamb och derigenom i tillfälle att blifwa känd och kallad
till Kyrkoherde här 1694. Ankom s. år. Efter ojäfaktiga bewis en redlig
prest, nitisk och oförskräckt, som måste utstå många förtretligheter,
men gick manligen allt igenom; och då en anonym skriftligen gjorde honom
i Cons. de grufligaste beskyllningar, kände honom hans förmän för wäl,
att derpå hafwa minsta afseende. Med sin Patron, då warande egaren af
Ängsö Baron Johan Sparre, hade han sin wärsta affär, som gaf honom
för alltid ett sorgligt minne. Då den mägtige herren trodde sig fritt
få öfwa allt hwad liderlighet heter, ansåg Vigelius sig pligtig, att
förehålla honom hans
syndiga lefwerne, som wäckte så stor förargelse i församlingen. Sparren,
som deraf förbittrades, fordrade i Cons. att en så tilltagsen prest
skulle straxt bortflyttas. Det kunde icke ske, hwarföre hatet utbrast
i fullt raseri, att han 1707 lät alldeles
tillsluta kyrkan, och under grufliga hotelser förböd, att der hålla
gudstjenst. Ifrån 28 Jan. till 12 Juni blef ock derwid, då folket till
söndagsandakt samlades på Kyrkoherdens gård. Nu lät Landshöfdinge-Embetet
slå upp kyrkodörrarne. Sparren swor och swärmade, skref till Biskop
Iser, att han war sinnad åter tillsluta kyrkan, och ehuru han i swaret
blef alfwarligen derföre warnad, uppfyllde han sin hotelse. Efter jemmerlig
klagan af Pastor och församling, bragtes saken för Rådet i Stockholm
och remitterades till Hofrätten, som genom Häradshöfding Westenhielm
lät i orten hålla ransakning. Prest och församling, som i allt funnos
oskyldiga, sökte med förbön lindra straffet för den owärdige. Domen
blef offentlig afbön och Kyrkoplikt, och den alfwarlige Kyrkoh. Schiffer
måste absolvera honom. Han måste ock plickta 200 daler s. m. [Fotnot:
Under ett portrait af honom i Ängsö står skrifwet:
Dives eram dudum, Tria me
fecere nudum. / Alea, vina, venus, his tribus factus sum egenus.]
Utom denna och andra förföljelser plågades Vigelius många år af en swår
gikt, som långa skiften och till slut länge höll honom i sängen, och
dock arbetade han till det yttersta. Död 7 Oct. 1731.
Gift 1. 1694 med Helena
Wolimhaus, dotter af Apothekaren
i Upsala Simon Wolimhaus, enka efter Lectorn i Gefle Mag. Ol. Blid och
syster till Kongl. Råderne Grefwe Jacob Gyllenborg och Grefwe A. Lejonstedt.
Död 11 Nov. 1696, 38 år gammal. Sonen Eric, dog tidigt. 2. 1697
med Agneta Kiellman, Kyrkoherdedotter ifrån Hallingeberg i Småland,
död 9 Jan. 1725, i 58:de året. Barn: Johan Vigelstedt, Notarie
och Rådman i Hedemora; Pehr,
Past. et Præp.
i Ramsberg.
25.
Cand. Olof Trast. Född 1692 i Ångermanland, Själewads socken.
Fadr. af en gammal prestslägt, som länge bar namnet Turdinus, war ortens
Kronolänsman. Stud. i Upsala, disput. 1730, blef Philos. Cand. och Pwgd
i Hernösand, kallad till Huspredikant af Öfwerstinnan Grefw. Sidonia
Jul. Lejonhufwud. Kyrkoh. här 1732 och tilltr. s. år. Hann föga lära
känna församlingen, mindre uträtta något märkligt. Utom annat hade Pastor
af herrgården årligen en slagtoxe, men då Trast en gång talade på gåfwan,
blef den för alltid indragen. Död 23 April 1736.
Gift 1732 med Sidonia
Juliana, utan slägtnamn, troligen guddotter och adopterad af Grefwinnan
Lejonhufwud. Efterlefde med twå söner, och godsegaren Grefwe Piper skref
till Cons., att han wille gifwa henne twå nådår.
26.
Mag. Jacob Thorslund. 1737. Tilltr. 1738. Se Past.
i Ihrsta.
27.
Mag. Gustaf Ad. Schilling. 1750. Se Past.
i Romfartuna.
28.
Mag. Olof Meurling. Född 12 Juli 1740. Son af Prosten Mag. Pehr
Meurling i Kristdala församl. af Linköpings stift. Modren en dotter
af Prosten Westhius i Tibble, Upsala stift. Stud. i Upsala 1757. Magister
1764. Pwgd 12 Maj 1766 till E. O. Esquadronspredikant wid Smålands Cavalleri.
Kyrkoh. här 16 Mars 1771. Sökte sig åter till sin fädernesort och
fick fullmagt på Södra Wi och Djursdala pastorat 1781. Ditflyttade 1782.
Prost 31 Mars 1788. JubelMagister 1815. Död i Wi prestgård 21 Sept.
1815.
Gift 1771 med Clara Malmström,
f. 22 Dec. 1744, dotter af Häradshöfdingen på Dahlsland Lagman
J. F. Malmström. Hade icke barn då de lemnade denna ort.
29.
Johan Esselius. 1783. Se Past.
i Fellingsbro.
30.
Mag. Pehr Samuel Rinman. 1802. Se Past.
i Swedwi.
31.
Mag. Eric Michael Utterström. 1815. Se Past.
i Björksta.
32.
Mag. Carl Magnus Leksell. Född i Fahlun 5 Jan. 1796. Fadr. Rådmannen
och Handlanden Lars Leksell. Modr. Elisabeth Cath. Hedenberg. Stud.
1814. Magister 1818. Vicar. Collega i Fahlu skola 1819. Ordin. 11 Oct.
1820. Undergick Past.ex. 30 April 1827. Pwgd och befullm. Kyrkoherde
i Ängsö s. d., efter kallelse af Kammarherren Grefwe Piper. Tillträdde
straxt, introd. 1 Juli af Professorn Doct. Stamberg.
Gift 21 Febr. 1828 med Helena
Aurora Fahlström,
dotter af Possessionaten och Bergsmannen wid Stora Kopparberget Magnus
Fahlström och Sara Christ. Ihrman, f. 23 April 1807. Barn: Christina
Augusta Charlotta,
f. 1829, död 1832; Eugenia Elis. Catharina, f. 10 Febr. 1831;
Eva Aurora Mathilda, f. 4 Aug. 1832; Carl Magnus, f. 8
Oct. 1833; Lars Axel, f. 7 Dec. 1834; Emilia Magd. Ulrica,
f. 12 Jan. 1837; Christina Agn. Charlotta, f. 27 Aug. 1838; Rosa
Carolina Petronella, f. 14 Aug. 1839; Gustaf Wilhelm, f.
30 Maj 1841.
Åter
till "Herdaminne"-start