Januari 1910	Februari 1910	Mars 1910	April 1910	Maj 1910	Juni 1910
Juli 1910	Augusti 1910	September 1910	Oktober 1910	November 1910	December 1910

Gunhild fyllde 16 år i augusti, Elof 20 år i maj. I mitten av januari började Elof praktikarbete på Qvills Bruk i Småland, mellan Vetlanda och Hultsfred. Gunhild bodde inackorderad i Uppsala och gick under våren i 8:de klassen i Lindska skolan där. Följande läsår fortsatte hon på gymnasiet, där hon bl. a. läste grekiska, men därifrån har jag inte hittat några brev - antagligen flyttade Elvira till Uppsala hösten 1910 och höll sedan skolhushåll där flera år för Gunhild och Henning. Gunhild tog studenten 1912 eller 1913, Henning 1916. /SZ

Gunhilds brev, alla från vårterminen, är odaterade, men det går ganska bra att tidsbestämma dem via namnsdagar, helger, doktorspromotion m. m. och inbördes samband.

Januari 1910

Brev från Axel af Sillén till brodern Elof af Sillén den 12 januari 1910

Alnarp den 12. 1.

Käre Elof.

Då jag för närvarande inte har något speciellt att göra, skrifver jag ett par rader. Hoppas att Du i likhet med mig lyckligt och väl anlände till bestämningsorten.

Vi blefvo allt flera ju längre ned vi kommo, så att vi voro en hel mängd till sist. Här regnar det kollosalt [sic] mycket om dagarna. Hur är det på Hvetlanda slätten? Äro dem något roliga att titta på i Quill. Finns det några döttrar eller andra kvinnliga personer?

Jag har i dag haft bref från Pappa, som bland annat berättade att han haft bref från Dig. Han hade emellertid af brefvets innehåll tyckt sig finna, att Du trifdes mindre väl och föreföll att vara en smula orolig därför. Hoppas att Du därför skrifver snart till mig och berättar huru Du har det.

Hjärtliga Hälsningar
från broder
Axel.

Brev från Julius till Elof den 13 januari 1910

Strengnäs 13/I 10

Kära Elof!

Tack för ditt bref! Jag väntar med oro på fortsättningen. Att du ännu icke trifves bra, tycker jag mig nämligen kunna läsa mellan raderna, och därför är jag så ifrig att få närmare underrättelser. I alla händelser ber jag dig - och anser mig ha rätt att fordra - att du säger riktigt ärligt ifrån, huru du har det, och icke förtiger något i den goda afsigten att icke göra oss ledsna. För all del säg oss sanningsenligt allt! För det första vilja vi med det första höra, hurudan födan är. Om den är dålig, så låt mig höra det; och låt icke heller af malplacerad artighet förmå dig att svara undvikande på möjliga frågor af frun, om du är vid van vid det eller det o. s. v. utan sjung ut ordentligt. Tala t. ex. om hur du brukar här hemma.

Och låt på inga villkor öfveranstränga dig i arbetet. Det är icke meningen, att en person, som erlägger betalning för sitt vivre, skall arbeta mer än som bekommer honom väl. När du känner dig trött, så sluta upp med arbetet och säg ifrån! Det vore det största oförstånd att handla annorlunda. Och just nu i början är det nödvändigt att i dessa afseenden ställa allt på den rätta foten. Äfven i fråga om maten, som jag nyss talade om. Jag kan t. ex. tänka mig, att din mage icke tål vid somlig mat. Säg då bestämdt ifrån detta! Du förstår nog, att, om det skulle blifva nödvändigt att lemna platsen, det för möjliga svårigheter vid uppgörelsen mellan hr L. och mig är en stor fördel, om du ända från början hållit på din rätt. - Naturligtvis menar jag inte, att du bör i onödan sätta dig på tvären, och det vet jag också, att du icke gör. Men i det befogade och behöfliga bör du ända från förstone hålla på din rätt. Det blir i längden afgjordt bäst för båda parterna.

Att det blir ensamt, förstår jag nog. Men det blir nog i många fall landtmannens lott: den svenska landsbygdens herrskapsfamiljer blir ju allt färre. Hurudan är presten? Jag hoppas, att han är hygglig. Dit kunde du ju gå och göra bekantskap?

När du önskar något i bokväg, så låt mig höra det. I ensligheten blir boken en god vän. Har du din målarattiralj med dig? Eller skall jag skicka den?

Skulle, trots prestens loford, det bli dig svårt, så vet du ju, att jag vill göra allt för att hjälpa dig till rätta: du är ju icke fånge på Quill för ett år, fast din betalning är erlagd i förskott. - Var således vid godt mod! Och säg oss allt!

Hur är det med dig? Säg äfven det utan förbehåll! Mamma och Märta helsa hjärtligen!

Din fader Jul. af Sillén.

Brev från Axel till Elof den 20 januari 1910

Alnarp d. 20. 1. 10.

Broder Elof!

Tack skall Du ha för brefvet. Det var verkligen roligt att höra något från Dig samt att Du trifves.

Att det finnas så granna åkdon betyder ganska litet, vet Du, om det för öfrigt är är trefliga och hyggliga.

Tiden som landtbrukselef är förresten den lugnaste tiden, man har under hela sitt lif. Under det att man håller på och knogar, tycker man nog många gånger att det är ett rent helsicke, men efteråt tycker man, att man aldrig haft så bra. Åtminstone tycker jag så nu.

Här går allt sin jämna gång. Vi hafva fått nytt schema med ett par nya ämnen, som äro litet trefligare. I söndags var jag inne i Malmö hos Brehmers och Ivar var redan här ute på kvällen.

I morgon skall jag dit igen på en afvelsdjurs auktion. Här är ovanligt ruskigt väder. Dimma o. regn o. snö om hvart annadt.

Hade för ett par dagar sedan bref från Mamma.

Det skulle nog vara roligt att se dig gå och landtbruka på "Kvills".

Har hört att Ebbe på Ultuna fått vedernamnet "Tant", som ju är ganska träffande.

Alsing o. Brehmer hälsa Dig hjärtligen liksom

din broder
Axel

Antager, att Du har ganska god tid till brefskrifning, så att Du snart kan skrifva o. mera utförligt berätta om hur Du har det.

Har Du någon tid öfrig att läsa på, så tag o. läs litet kemi i någon kort "popylär" bok och sätt Dig in i utfodringstabeller o. dyl. Det har Du nytta af en gång i tiden.

Brevkort från Gunhild till Elvira den 21 januari 1910

Kerstin Jonson 1910.

Kära mamma.

Jag tror ej jag kan ringa om lördag kl. 7, för jag är bjuden till Astrid Magnusson kl. 5. Där skall visst flickorna se jouer avec danser, men Ruth H. o. jag sitta väl och se på. Var ej ledsen för jag tror ej det blir det huvudsakliga. Pas de garçons. Vad Kerstin är rar. Vi är redan du. Hon och jag ha redan förstrött oss, åt varann och tanterna. Hon var lite rädd för hon tyckte dom såg lite skröpliga [ut], men jag sa att dom va rara. Jag är nu i en pappershandel. Vi ha lov fr. franska för Karin Sundelin är sjuk. Elna o. Ruth hälsa på skoj.

Gullan.

Jag såg Erik Gustav i går.

 

Brev från Gunhild Tiblin till Elvira Tiblin den 22 januari 1910

Upsala lördag ½ 3.

Käraste mamma!

Tack, tack för kortet och brevet! Det låg här på bordet, när jag kom hem nu.

Kerstin tycker, jag ska in i första ringen, men jag tror att jag säkert kan klara mig till andra, om jag får läsa latin. För Ernst är omöjligt att begära, han som läser så gräsligt. I går kväll hjälpte jag, en 8-klassist, Kerstin, en ring-tvåare, med tyskan som jag tyckte var ganska lätt. Men sen är det avgiften. Kerstin betalar i Sam för denna termin 175 kr, men när man gått i skolan i 2 år fås 15 % rabatt, så det blir i ring 3. Jag har nu invaggat mig i den ljuva förhoppningen att få ta studenten, men om det är omöjligt, så är det, förstås.

Vad hade Ekerman för ärende till mamma? O, det var sant, jag har ju ej skrivit till tant Hilda. Jag har alldeles förgätit det, nu har varit så mycket att tänka på.

Ja, kl. 5 ska jag bort. Hoppas det ej blir så mycket dansa av. Så tråkigt att vi ej få talas vid i kväll, hoppas mamma fått kortet. Har jag talat om att jag ej gratulera Törner? Vi hade sällskap med honom från läsningen, han var så gräsligt rar. Tänk Eva hade mött honom på gatan och gratulerat och frågat om fästmön var i stan och om bröllopet skulle bli snart, och: "Så roligt att pastorn får ett hem." Gräsligt närgånget tycker jag. Han sa att det blir nog ej förrän i slutet av året. "Jaså jag trodde det skulle bli före hösten." - "Ja, kanske, det är ej riktigt bestämt än." Tokig människa att fråga, just som dom skulle hunnit bestämma det en vecka efter förlovningen. Skriv och svara mig vad mamma tyckte om, att hon fråga så.

Vad tycker Fredrik om att Tomas retar honom? Stackars min gosse!! Trodde Ellen W. vi skulle få komma på K. A. Tiblins bröllop. - Usch hur ska jag våga ge mig av till tandläkarn?! - Det var så oförskämt dyrt för konfirmationsklädningen! Är den söt. Har mamma haft den på. Vad säger K. H.? Vad ska jag skicka till H. T. o. K. H. på Karl?

Här är så vackert, rimfrost o. före. Stackars Robert! Jag kan ej hitta den svarta kammen, den är allt hemma kvar. Ester Hltz. har varit sjuk o. hon fråga just i dag, när hon kom igen, om jag ej fått kort hemifrån. Jag får väl ge det om måndag. Vill mamma vara snäll o. sätta de rara flickorna i mitt album. I går på fysiken hade Judith, den moderlösa, Törners o. Ch. Gerles porträtt med o. hade i facket, de äro hennes älsklingar. Hon lyfte allt som oftast på locket för att titta på, jag var nära att brista ut i gapskratt. Hemma har hon dem bredvid varann (träffande) på sitt bord. Tänk om Gerle kommit o. öppnat facket!

Farväl, farväl som grossv. säger.
Älskande Gullan.

Brev från Gunhild till Elvira och Henning den 23 januari 1910

Upsala söndag kväll, 5-tiden

Kära lilla mamma o. bror.

Tack, tack för brevet i går. Ja visst ja, det var ju sant, det tacka jag visst för i går.

När lilla Kerstin låg på sjukhuset, dela hon rummet med Anna Ljungqvist i Näs. Hon är förfärligt förtjust i henne o. Einar. Hon är du med honom. Så hade hon hört talas om Sten Åkerlund. Ellen W. o. Maja var på sjukhuset. Kerstin är opererad för bukhinneinflammation och blindtarmen är borta. Hon o. jag satt inne i mitt rum och skratta så vi kunde gå åt, jag visa henne mitt porträtt (vi ska också byta). Som mamma vet tycker Eva att det är så rysligt dåligt, det tala jag om för Kerstin, som tyckte det var väldigt bra, också sa jag att Eva sagt: "Vi få lov o. ha ditt kort också" och att jag svara: "Ja, men tant tyckte ju det var så dåligt!" Kerstin skratta så mycket hon orka och så kom Eva in, vi visste ej vad vi skulle göra av oss.

Tänk så livat om Kerstin o. jag kunde fotografera oss på ett kort. Hon ska gå nån gång och bett mig gå med. Det vore roligt att ha ett av oss båda. Vill mamma beställa ett halft dussin av den sorten, där jag ser mest allvarsam ut, så Berta kunde skicka den hit, så jag fick ge kamraterna, för i vår ska väl släktingarna ha av konfirmationskortet.

I går kväll va vi hos Astrid Magnusson, som bor ute vid Artilleriet. Tänk, om jag tänkt på det hade jag kanske fått ringa på där, men det är visst bara på vissa tider. Vi hade ganska skojigt, jag tog mig nog en stilla boston, men det var ej alls farligt, det var ju bara några kamrater där, så mamma ska ej bli ledsen, för jag tyckte mamma sagt att det ej är så farligt att dansa så där lite familjärt och förresten så kan jag ej riktigt. Skriv o. säg om mamma tycker att det var rysligt. Först fick vi kaffe, sedan dansa, så nötter äpplen apelsiner, så pratstund, så sittlekar, sen dansa, eller ringlekar, så té och smörgås och så var det slut så jag var hemma igen 1 kvart före 11.

Gummorna här hade vare så ängsliga sa dom och då [sa] jag att jag ej visste när jag skulle komma hem, och förresten det vet dom väl när en bjudning är slut. Kerstin sa att dom hade dansat här hemma i går kväll, Kerstin o. Eva och den 79-åriga Beata!!!! Kerstin skratta och sa: Slika danser kan int' ja' dansa. Gumman gilla ej någon att dansa med sej.

Judith Hedlund 1910.

Jag tala i går om för Judith H. att mamma förlorat sin mor vid 19 års ålder o. därför tyckte så synd om Judit. Hon kan aldrig få eller skicka ett brev utan att hennes tant skall läsa det, är det ej gräsligt synd om henne. Hon har varit bortbjuden många gånger och fått för sin pappa men ej för tanten, jag kan ej fatta att hon har mera att säga än fadern. Stackars, stackars Judit. I höstas var Judit i Stockholm och så när hon kom hem igen, så var både pappa o. tanten borta. De voro till Strängnäs dit också Judit uttryckligen var bjuden, och så ta de och resa utan att hon har en aning om det. Jag sa åt henne att hon skulle komma till mig i sommar, för hon tror jag är väldigt anspråkslös och rar, ock så för att få henne från den elaka tanten nån gång. Hon skulle rysligt gärna vilja och till på köpet om tant Gerle skulle komma till Tillinge och oss.

Kerstin har varit borta så mycket att hon måste läsa latin privat för en kandidat, som visst tar bara 1 kr i tim. Hon sa hon skulle höra efter om jag ej kunde få det också om jag får för mamma. Det vore härligt. Jag hade brev från Lisa i dag på middagen. Jag har fått höra att Berglund är kuggad nu igen i läroverket. Ack om mamma kunde komma hit så jag fick prata om studenten. Tänk vad pengar det kommer att kosta, men tänk [vad] gärna jag vill.

"Kurs bevara mig då", som mormor säger vad ska Faster här på konfirmation? O, vad jag önskar det vore över, och kunde ske i allsköns stillhet och att bara mamma och H. T. [Henning] kom, och inga släktingar från öster och väster. Det är ju rent bedrövligt. Kanske Hagarna också, när allt kommer omkring ska hit! Ja, Göta Pelle, om det vore över!

Jag tänkte jag skulle få det här arket fullt också men det blir mest knegigt det. I morgon ha vi svensk uppsats skrivning efter lovet [frukostrasten]. Jag har ej varit i kyrkan i dag, tänkte gå men Kerstin var ej hågad och då brydde jag mig inte om det. Om lördag kommer Ernst. Jag tycker han kunde väntat till måndan, jag så att jag fått fira min namnsdag i allsköns ro! Stackars Kerstin, när hon skall på påttan, och tvätta sig o. s. v. Det var just en kamrat här i dag och sa åt henne "Du får vara rysligt försiktig med allting du då!" "Jaa du" sa Kerstin.

Jag skratta så jag kunde gå åt när Kerstin beskrev tanterna för kamraten: "Gumman är 79 år o. dansa i går kväll, Maria har fel på ögona, Anna har hjärtfel och Eva är liten och spinkig." Det lät så gräsligt komiskt, när hon sa det. Kerstin sa att tandläkar fru Åman, som hon gått hos inte dövar nerven vid plomber för att det värker visst sedan, men nog vill jag låta Haglund göra det eller hur? Hu, vad rädd jag är!

Nu få vi visst kaffe strax och nu äro de två arken visst fulla strax. Hälsa alla så rysligt mycket. I går skicka jag kort till tant Hilda först. Hoppas hon ursäktar.

Adjö, adjö.

Eder lilla Gullan.

Brev från Wendela till Elof den 24-26 januari 1910

Strengnäs d 24 Janu 10.

Käraste Elof!

Tack! så innerligen för brefvet, det var så efterlängtadt. Ni hade skrifvit på samma dag, och brefven kommo med samma post. Det var så roligt och kärt. I dag är 1 månad sedan Julafton och 14 da'r, sedan ni reste. Jag tycker redan, att det är flera veckor sedan jag såg eder. Jag vill af hela mitt hjärta hoppas, att ni skilldes åt som goda vänner och bröder?

Att Elof ännu har Äpplen qvar. Nu ville jag fråga, om Elof behöfver någonting? Jag ville nämligen sända den der Andaktsboken jag talte om. Och då kunde det gå på en gång. Skrif några rader och säg det. Axel skrifver och säger att han trillade ikull i Salltskog, gjorde han illa sig? Jag hoppas ni ej kifvades om Äpplena och smörgåsarna? Det är ett par Svesia-kängor qvar, hvems är det? Äro de för små? Och ett par Storstöflar, hvems äro de? Så väl, att Elof trifs, men nog är jag faseligt rädd, för att Elof skall hugga sig, eller något träd skall falla på Elof? Om Elof visste så mycket jag ber Gud för eder. Det gjorde mig så innerligt ondt om Elof den sista morgonen. Det var ett fult drag af Axel att i sista afskeds-stunden ej vara snäll. Måtte det ej hända mera.

Nu vill jag fråga, om Elof vet var lådan till förstoringsglaset taget vägen?? Axel säger han ej taget den. Tala ändtligen om, så jag slipper leta längre. Axel har ju slaget ut bläck på nya duken. I lördags var Elof bjuden af Ebba Mannerstråle på bal, hon hade bal på arbetarföreningen för 60 barn och 10 gamla, de fingo Caffe, Byfé, Smörgåsar, kall fogel och Valnötstårta. Elof kunde ju ge' Ebba ett Vykort, hon trodde Elof var på Lagnö. Har Elof sett Kometen? I Stockholms Dagblad står det, att de sett den på Lagnö och uppgifvet huru stor den var.

Galoscerna äro anlända. Elof har ju ej berättat så svår resan var ifrån Säby. Löjtnant Feilitsen [Feilitzen] körde ju för Elsa Philipsson och de gingo ur och hon höll på att blåsa i en vak. Hon var så rädd så hon gret. Och Löjtnant Hebbe blåste ju bort till Tynnelsö landet och höll på att drunkna. Reste ni förut??

I går ändteligen fick jag dåligt slöhvete ifrån Lagnö, som de vill ha' 14 öre för. Af Andersson har jag fått för 12 öre. Lagnös mår bra, men Ulf har visst varit sjuk. Här har Fru Dolvét [?] dött. Hon oppererades för Gallsten och vaknade ej efter opperation. I går oppererades Axel Norberg för blindtarmen. Huru är det med Elofs mage? Tala om, Elofs diet för mig i nästa bref. Bertil Vickman har nu slutat raka sig, han bor hos en Skogvaktare. Huru gamla äro barnen? Huru många Höns ha' de, jag får 6 och 4 Ägg om dagen. Hvad gör Elof om Söndagarna? När det blir varmt kan väl Elof gå till Kyrkan? Det voro inga Fruntimmer på förbrödringsfesten, men nära 80 Herrar af mycket olika rang. Sten var uppe nästan hela dagen, det var rysligt synd om honom.

Vi ha' varit hos Videbäcks på supé, ej många, Diakonissan och fröken Louise. Nu ha' vi haft Bendiksson här i två dagar, i dag Lektor Fehr på middag och qväll. Så tråkigt att det ej tycks finnas något Herrskap, men då bli'r ej Elof förstörd af de förnäma som Sten Klingberg blef. Lilla Ryska betjentpojken hos Boströms har drunknat vid Rullingen, han skulle gå och möta dem på sjön.

Svara mig nu på alla frågor. Här är nu snö med 10 grad och i morgon har jag storbyk.

Gaf Elof Axel sina storstöflar?

Gerda säger, att de hade en ko, som mjölkade 25 liter om dagen, var ej det bra?

26te. I dag är snöyra med 10 grad. Tänk om Elof varit i Umeå i denna kyla. Lektor Fehr sade, att han alldrig haft en sådan lärjunge som Berggren, som skrifver utmärkt, en 30 à 40 sidor på rak arm utan kladd. Huru har Elof med sina kläder? Sitta de i någon Garderob? eller i rummet och bli' förstörda? Svara på allt. Gick resan bra, huru mycket glömdes på tåget? Voro de emot med Häst? Är det långt till Hvetlanda? Der lär det finnas Herrskap? Låt nu aldrig några bref ligga framme och läsas af alla. Utan läs [=lås] genast in dem.

Ja! Gud bevare Elof till själ och kropp beder jag. Pappa och Märta helsa så varmt. Skrif snart om Elof ska' ha' något annat än boken beder gamla

Mamma.

Tack för Elof tänker på mig ibland.

Brevkort från Gunhild till Elvira den 25 januari 1910

Tisdag ½ 10. Kära mamma! Tack för brevet! Jag ska skriva till torsd. Detta kort hade jag förut, så det var ingen utgift.

Jag läser allt min bibel var kväll. Pauli br. till korintierna. Stackars mamma att hon ska vara så ängslig för sin lilla flicka, men det är ju klart att det ej kan bli som i mitt hem, med andakt, men det vet mamma att jag nog ville vara Guds egen. Kerstin säger att rektorn är mycket frikyrklig, en räkningslärare är teosof och flera av pojkarna äro materialister, bl. a. Olivecronas pojke. Så inte tror jag det är så god anda som i Lindskan inte.

Hur är det med Grossv.? Visst är E. B. hjärtligt välkommen, men jag tycker han kunde dröjt här över min namsdag [sic]. Kerstin är gräsligt rar, men jag tycker ej om E. S. så mycket alls denna termin. Jag vet ej vad det beror på, om det kan vara mitt fel, men det hoppas jag väl att det ej är. I morgon ska vi gå o. läsa, för Törner ska bort torsdag: J'espere que cette carte est impossible pour les grandparents à lire! Ja det vet jag ej om hon har precis några högre intressen, men ont i blindtarmen har hon lite. Stackarn.

Hälsa alla så mycket.
Eder Gullan.

Brev från Gunhild till Elvira den 26 januari 1910

Upsala onsdag lite över 2.

Kära mamma!

Vi ha nu fått ändrat så vi ha tre timmar före frukostlovet på onsdag och i stället få sluta kl. 2. Jag skickar väl i väg kortet till morfar i morgon frukostlov, lådan töms visst vid 2-tiden, så då tror jag han får det på morgon fredag. [Carl-dagen.]

Jag får väl försöka ta mig tid o. i morgon frukostlov gå till Hilda. Tant Eva ska också gå och hälsa på nån bekant. Mor Walkendorf trodde ej att hon kunde få ligga fritt så vida ej fattigvården ska betala. Hon kände en som betalt 60 öre om dan. Jag förstod ej först vad mamma mena med anhalten, men jag skriver så smått på kort, så ingen kan läsa det. Inte tror jag då att tanterna kan förstå ett dyft av vad vi pratar.

Jaså mamma har nu börjat med sin[a] sjalar o. tröjor sen jag rest. Tänk det vart aldrig något av med avrivningen. Det kunde jag väl förstå.

Ska jag gå upp till Gerle nån dag och tala vid henne om studenten. Så har jag tänkt gå till rektorn i Sam och fråga vad han tror . Naturligtvis får jag pröva i vår. Kerstin tyckte jag kunde pröva i allt annat i vår o. så spara latinet till hösten. Usch, jag tänker med bävan på när vår stackars Henning ska hit till Upsala, när jag ser den här uslingen till student här nere. Här finns allt frestelser av alla slag. Kanske jag går till tandläkarn i morgon eftermiddag. I dag ska jag på läsning, också ha vi en tysk skrivning så jag får väl snart bör te plugga. Om jag ska läsa latin, så får jag nog börja i röda rappet. Ser mamma, dom har latin 7 ggr. i veckan i Ring I. Jag vet inte om vi kan ta Ernst med, när Jenny också ska med. Jag ska bjuda Jenny också, och har 5 kr. att svänga mig med. Eller kanske Jenny o. jag skulle åka en gång o. Kerstin o. Ernst o. jag en gång, ja jag vet ej hur. Det kanske ej går an? Kära inte kom jag i håg att mamma skrev att jag ej skulle få skriva förrän till torsdan. Jag längtar hem så gräsligt ibland så jag måste. Jag längtar mer den här termin än förra.

Om jag visste när konfirmation blir! Att mamma aldrig svarar på vad pojkarna tyckte om konfirmationsklädningen o. silhuetten! Bed Tomas beskriva Fredriks besök hos er. Tycker han om Carola? Doktorns lilla tös heter Anna Lisa. Här är det ett förskräckligt hundväder. Vad jag längtar till lördan, då jag får tala vid mamma.

Nu har jag varit på läsning. Han var så rar som vanligt. Vi tala om "raka" så hälsa fru Erikson att det var synd emedan det ordet innebar önskan om död åt både kropp och själ och ej alls var något som rackare. Jag skrev särskilt upp det i anteckningsboken för jag skulle komma ihåg.

Jag mötte Efraim i går kväll.

Törner håller morgonbön i Samskolan 4 ggr i veckan. Dom stackarna ha ingenting att sitta på utan få stå under hela bönen. Kerstin sa att det riktigt värkte i knäna. - Tanterna äro borta på kafferep så bara Anna o. Kerstin o. jag är hemma. Så är en främmande fru här o. dukar kaffe nu.

Jag ska nu skriva av några skojiga bitar ur Ring IIs jultidning "Korn åt små fåglar". Deras lärare i historia dr. Palme sa en gång: Har ni läst den märkliga boken om Nils Holgerson? Det är tvifvelsutan en bok för barn. Jag har själv läst den upprepade gånger och med synnerligen stort nöje. Jaha, det är väl att märka det. Jaa.

De understruka orden äro säregna för Palme.

Dr. Palme: Vilket hertigdöme hade hertig Karl?

Fr. Pluggren: Södermanland, Värmland och den övriga delen av Närke.

Ordstäv.

"Det är tvifvelsutan synnerligen klent", sa Palme om påläsningen. "Den är medfödd", sa Lindborg om käppen. Han har nämligen jämt käppen med sig på lektionerna.

Notis

Ulla Kjellberg (en tjock o. bastant flicka) halkade härom dagen omkull på Trädgårdsgatan. Seismografen i Upsala gick sönder och seismografen i Kiruna var för tillfället i olag, emedan Tage Olsson snöt sig för ett par dagar sedan. Några iakttagelser från utlandet har ännu ej inkommit, men väntas med spänning av våra vetenskapsmän på området.

Doktor Palme höll härom dagen i Ring II en föreläsning om Erik XIV. Till inledning hade han valt följande ord: "Jag skall i dag tala om Erik XIV, och jag hoppas kunna få visa er i hur hög grad vansinnet kan drivas."

Utdrag ur Våra lärare
mel. Vi gå över daggstänkta berg

Vår rektor han lär oss latin med besked
om anmärkningsboken någon gång ej är med
med den får du knoga
till rektorn dig förfoga
och det fast till rektorn är långt med besked.

Och Palme han kommer härnäst i vår rad;
han tvifvelsutan forskat i historiens blad.
Och han är väl att märka
och märkelig att märka
är forskaren i vår lärarrad.

Och sen kommer Lindkvist med krusigt hår.
Båd tyska o. engelska han väl förstår.
Det minsta du bråkar
i klämman strax du råkar
det undgår ej Lindquist med krusigt hår.

Lindkvist är en ung licentiat, som är mycket illa omtyckt. Allt detta har blivit uppläst för alla lärare på den s. k. lilljulafton. Lindquist fick då i två paket: kamin [?] o. spegel.

Nu ska jag väl gå och köpa vykort o. gratulera barna med. Adjö adjö. Lilla mamma är väl ej ledsen på mig för jag skriver så ofta?

Gullan.

Brev från Julius af Sillén till Elof af Sillén den 26 jan. 1910

Strengnäs 26 jan. 1910

Kära Elof!

Ditt bref till Mamma har gjort mig stor glädje. Det ser ju däraf ut som om du trifdes rätt godt? Jag hoppas, att så fortfarande är och i allt högre grad skall bli fallet. I alla händelser beder jag dig låta oss höra, om några svårigheter skulle visa sig. Och äfven om, hvilket jag hoppas och önskar, inga svårigheter äro att förmäla, så vet du, att dina bref äro efterlängtade och noggrannt studerade, och att det således är tacksamt att skrifva dem.

Nyheterna, jag har att berätta, äro väl redan upptagna af Mamma, kan jag tro. Att Sten har blifvit opererad för blindtarmsinflammation, att operationen gick lätt och lyckligt, att han redan är i sitt hem igen, men först om några veckor kan få fara till Upsala - allt detta vet du nog? Kanske inte, att ännu en af dina forna skolkamrater, visserligen en af minsta sorten, råkat ut för samma öde? Det är den hvithufvade Axel Norberg, den äldste af smådomprostarna, som i går opererades, efter hvad man hittills vet, lyckligt.

Kanske du icke heller vet, att Bertil anlägger helskägg i sin kolkoja? Låt oss hoppas, att han låter det sitta kvar!

Däremot har nog Mamma skrifvit om att du häromdagen var bjuden på bal: en sådan där tillställning med påbredda smörgåsar, som du själf en gång i din gröna ungdom hade på gymnastiken. Nu var det emellertid inte på gymnastiken, utan på Arbetareföreningen, och inbjudarinna var välborna fröken Ebba Mannerstråle.

I skolan har intet märkeligt inträffat, om icke att en yngling ville komma in i högsta klassen nu vid sista terminens början. Han hette Bjarne, hvilket ju låter ganska heroiskt - dock var han född Karlson, hvilket mera oansenliga namn fortfarande bäres af hans föräldrar - och kom från Vesterås. Emellertid kunde han ej mottagas. - Ja, så ha vi fått två nya lärare, en ung vikarie af Palmers ålder och, som det ser ut, lika hygglig, ehuru af en annan, litet stillsammare typ, och ordinarie adjunkten Rydberg, som du nog får tillfälle att med egna ögon närmare bese.

I måndags kom på besök min gamle vän Artur Bendixson och stannade till i dag onsdag. I går hade vi bjudit hit hans ende bekante i staden Fehr för att sällskapa med honom. När Artur var här för tio år sedan, hade han mycket yfviga kolsvarta lockar och lika svarta ögon. Nu hade han vid öronen kvar några gråa testar, för resten blank som en biljardboll, och ögonen voro ljusbruna. Man blir verkligen inte vackrare af att åldras. Men det var mycket roligt att ännu en gång få råkas och filosofera som för trettio år sedan.

I hemmet är lyckligtvis allt väl. Men nog är det bra tyst, och middagsbordet tar sig litet ömkligt och reduceradt ut med sina obesatta platser. Kanske det kan bli litet bättre besatt i påsk?

Mamma och Märta helsa dig hjärtligen.

Två gånger dagligen går jag till posten för att se, "om det är något från gossarna".

Din fader
Jul. af Sillén

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 27 januari 1910

Upsala torsdag kl. 4.

Käraste mamma!

I dag på frukostlovet var jag på sjukhuset till Hilda och John. Det var då en välgärning att jag gick dit, men jag glömde att ta något med mig. Hon hade varit här 1 månad snart. Ack, den lilla stackars John. Ja, han är då väl kanske inte så mager som när han kom till oss inte, men usel var han. Vit som en lilja i ansiktet och nästan som ett några månaders barn, istället för att han nu är nära 2 år. Det syns sannerligen inte något av Gumlösafettet nu. Tänk så duktig han var i somras och sprang och bråka, och nu kan han inte stödja på benen en gång sa Hilda. Hon har en sån usel bostad att vattnet rinner av väggarna och John hade förkylt sig. Han hade haft lungkatarr också och han hosta så gräsligt. Han hade ju varbildning på trumhinnan. Stackars liten! Jag lova att jag skulle komma dit en gång till. Hon vart så glad, när jag kom. Jag sa att mamma ej kunde få ta ut några pengar åt henne. Hon svara visst ingenting på det. Det kosta 60 öre om dagen. Tänk det blir 18 kr för/mån.

Tant Eva var också med, för hon skulle hälsa på några också. O, vad det var roligt att gå där. Tänk, vad stackare där var. Bleka och sjuka och usliga. Sedan gick tant och jag på barnbörden och gynkologen. Där var så mycket ungar. En såg jag som var född i går kväll. På gynekologen var det en dvärgkvinna. Hon satt på en stol och sticka strumpor och hennes ben räckte ej mer än på halva stolsbenet. Hon hade fått ett barn, som blivit borttaget med kejsarsnitt. Kl. 12 gick jag till skolan igen.

Jag lär palta mig i väg till tandläkarn idag. Jag är så rädd så att det är hemskt åt det, men Kerstin säger att det ej är farligt alls. Kanske jag går till sjukhuset i morgon eller om lördag igen. Hilda skall ej resa denna vecka. Vi har haft lilla David i dag och han tala om för vakterna som voro inne och satte opp planscher att han hade en liten tös, som fick di. - Ja nu skriver jag ej mer, förrän jag varit ho tandläkar Haglund. Hilda ligger på kirurgiska avdelningen. Jag glömde se vad det var för nummer på rummet, annars kanske mamma kunde skriva till henne. I samma rum låg en flicka, som rymt från sitt hem och legat i spårvagnsstallarna och kylt fötterna, så dom trodde att dom skulle få lov att ta av dem, men nu var hon oppe och gick. Där låg också en flicka som var full med tuberkler, och som var stum.

Adjö så länge. Gullan.

O, kära lilla älskade oroliga mamma! Nu sitter jag här och skriver med plugg i tand. Jag gick till Haglund, men han hade ej tid förrän om 14 dagar. På hemvägen gick jag in till Elin Ålin och köpte ett kortbrev åt Kerstin, då fråga jag vad hon tyckte. Hon sa jag skulle gå till herr Åman, där hade Ellen W. varit och hon tyckte så bra om honom. Jaha, så klev jag dit med hjärtat i halsgropen förstås. Så ringde jag på och en kvinna kom och öppna och sa att en herre var där, den herrn var Gösta Janson. Så fick jag komma in och så titta han på mina betar och sa till min förfäran: "Det var långt gånget det här." Jaså tänkte jag, nu är jag väl dödens. "Dom går väl inte sönder" sa jag i min förtvivlan. "Å nej, vi får väl handskas varligt med dem", tyckte han. Ja det var trevligt tänkte jag. Så kom han med en plugg och körde in. Hu vad det gjorde ont i den ena tand! Gör det ont? sa han. - Jaa. - "Går det inte över." Jo, det gick verkligen över. "Ja, annars kan vi göra den mindre." Men det behövdes inte. Sen gav han mig den glada underrättelsen att jag hade hål i ett par andra framtänder också. Svimma inte!

När jag kom ut på gatan, höll jag på att börja storgrina. Men jag höll mig. Så när jag kom hem gick jag till Kerstin för att tala om eländet. Hos henne var en kamrat som haft mycket större hål i framtänderna än jag och som varit hos Åman också. Hon bad honom döva nerven, sen kände hon ej nånting alls. Jag får väl också döva då. Jag fråga honom om det skulle komma att göra ont, men han sa att det kan man aldrig säga på förhand, det kan lika bra göra ont, som det kan låta bli att göra det, så det var ingen tröst. Han är visst ganska dyr. För hennes båda framtänder med stora hål och porslin o. dövad nerv 27 eller 29 kr. Ja, det är rysligt. Och så den de andra, men där var bara små hål än, men det gör visst mindre ont ju mindre hålen är. Han lär visst göra mycket omsorgsfullt också tror jag, eller har jag hört sägas. Kerstins kamrats plomber synas nätt och jämnt, det ser så jämnt och fint ut.

Tänk på mig i morgon 5 min före 6. Då ska jag gå dit igen. Då tar han väl ur pluggen och sätter i något skärt. Men nog är jag rädd, fast man får väl vara glad när det väl är över. Han sa när jag fråga om det skulle göra ont, att jag kunde vara glad att det kunde lagas.

Nu har jag fått lite hosta också. Jag mötte tant Gerle ute på gatan i kväll och jag tänkte nästan anförtro mig åt henne, men så gjorde jag [inte ?] det. - På övre botten här bor nu en student, som för tillfället håller på o. spelar "Hell dig min kejsare" på flöjt. Kl. är nu snart 7 och jag kan ej en enda läxa. Hälsa o. gratulera pojkarna från mammas lilla

tandmalliga Gullan.

Brev från Märta af Sillén till Elof den 30 januari 1910

Strengnäs den 30 Januari 1910.

Kära Elof!

Du skall väl få ett brev utav mig, fastän du inte har skrivit något brev till mig.

Jag undrar mycket hur du har det där nere? Undrar mycket om inte ditt Qvillsfors, inte mycket liknar min Transtrands-vistelse.

Jag hoppas du är kry och frisk. Sten Wickman var nyss inne och hälsade på, det är andra gången, som han varit ute, efter operationen.

I morgon om det är vackert väder, skall mamma ut och åka med Onkel Sams fru, till Häringe.

Har du sett i tidningen, att Signe o. Wera Kantzof och Stany von Engeström samt en syster till Malkolm Liljehök äro presenterade på hovet.

Har du sett kometen? Vi har sett Kometen, alla, utom pappa.

I förrgår kväll hade vi tjugu grader kallt här. Har du haft mycket kallt?

Jag undrar mycket om du tycker, att landtlivet, är lika roligt fortfarande?

Ja kära Elof, jag har nu ingen ting mera att skriva om. Till sist sänder jag dig de allra varmaste och hjärtligaste hälsningar, från oss alla, igenom din alltid tillgivna syster

Märta

P. S.

Skriv snart ett brev till mig. Mamma undrar mycket, om du använder din ryttarpäls mycket? Lappen som mamma skickar med, vill hon visa att vi köper havremjöl, från Hvetlanda. Hon undrar om du varit i Hvetlanda någon gång?

D.S.

Brev från Gunhild till Elvira den 30 januari 1910

Uppsala, Gunhild-dagen 1910.

Lilla rara Mamma!

Jag har den äran jag också fast det kommer en smula sent. Men jag hoppas att mamma har fått boken, och att mamma skall tycka om den. Av Kerstin har jag fått en blomma, en kruka murillo (dubbla tulpaner) vit-skära, förtjusande vackra. Jag blev så vådligt glad. Hon var så rar i morse och tog om mig o. nästan kysste mig. Av tanterna skall jag få ett par små böcker, som ej voro hemma i bokhandeln, Barnen i Tervola torp - 25 öre o. Hemlivet med barnen - 40 öre. Jag satt en kväll och titta baki på Carolina Widerströms Hygren [?] o. så sa jag helt flyktigt: "Dom borde jag bestämt köpa nån gång". Tant Anna sa att dom hade tänkt köpa Nataly von Eschtruths "Rosor under snön" och det skulle ju ha varit förtjusande, fast det blir nog roligt att få de här också.

Jag har fått så väldigt med vykort, från faster Charlotte, Eva o. Maria, tant Karlson i Salta, morfars o. Lisa Sandquist. Av Eva fick jag det kort som jag fått lov att få av K. H. prinsessan Maria o. Wilhelm o. Lennart! Tack, tack och åter tusen tack för vad jag fått. Den gode herden var vacker, och kragen [?] förtjusande, bara mamma är snäll o. skickar lite garn åt mig, eller ska jag köpa här? Jag skall ringa o. tacka morfar för pengarna. Så väldigt snällt. Tog han av sina egna? Och frimärken o. kort, det var då utmärkt. En kväll då jag var hos Jenny fick jag någon slags olja som hon själv blandat till att smörja händerna med. Så nu behöver jag ej köpa det där andra, som jag sa. Hon gav mig det så jag kan väl inte behöva betala då? Tack för S. historien. Om Henning behöver den i slutet av termin kan väl han få läsa i K. H's eller jag skicka hem den, ni få ej köpa den, för jag kommer nog ändå ej att behöva den mer än denna termin, så det skulle vara alldeles onödigt.

Tant Eva kom och bjöd mig kaffe på sängen i morse ½ 9, med Kerstins blomma på brickan. Jag trodde Jenny skulle komma opp något, men hon kanske kommer senare, för kl. är ej mer än 5 än. Judit H. sa att hon kanske skulle komma också. Hon har sagt att hon skulle virka ett sorts skärp, som hon tycker är så roligt att göra åt mig. Hennes tant har rest till Småland för att begrava sin styvmor, så Judit är så glad att få vara fri hemma nu. Hon skulle nu passa på och koka kola o. knäck.

Om jag hade tid skulle jag allt gå ut till Rickomberga något nu. Jag var i kyrkan i dag. Efter gudstjänsten provade en Crona från Uddevalla till organisttjänsten. Han spela gräsligt stiligt. Nästa söndag ska vår sånglärare prova. Jag har nu kommit upp i första stämman på sången o. är gräsligt glad för det. Han satte mig först i andra, men jag sa att jag ej kunde det och då fick jag komma i första till slut. Få se om vi få igen våra "husliga" uppsatser i morgon. På den sista tyska skrivn. hade jag ab. I morgon ha vi tysk skolskrivn.

Hälsn. fr. Gullan. Alla hälsa.

Det kostar visst 3 kr. att döva en tand.

Brevkort från Gunhild Tiblin till Elvira Tiblin den 31 januari 1910 [adresserat till Elvira Tiblin, Enköping utan närmare adress!]

Kära Mamma!

Tänk att jag fick kort fr. Ernst Östlund. Har mamma returnerat det hit? Jag skall väl skriva o. tacka? Ska jag tala om min adr.? Skriv svar på det. Hälsa o. tacka K. H. för kortet o. H. T. Jenny kom hit i går kväll med en sån där liten söt poslinskrukamed en tulpan o. två liljekonvaljer.

Jag var i dag till Hilda. Hon skulle ha blivit utskriven i går, men så upptäcktes att pojken fått varbildn. i det andra örat också, men jag tyckte han såg kryare ut än sist. Jag lova att komma opp om torsd. igen. Jag skulle först skriva en fullmakt så hon fick skriva under och jag skulle skicka den till mamma. Men kanske mamma vill skriva den o. skicka till mig så går jag till Hilda med den så hon får skriva på jämte två vittnen. Jag vet ej riktigt hur det ska vara. Jag undrar om man ej får lov veta numret på Sparb.boken? Elna N. o. Ruth H. voro med till sjukh. De tyckte det var så roligt.

Strax före 6 ska jag gå till tandläkarn. Han ska väl borra i dag en tand åtminstone. Hu, jag ryser. Om mamma hade fått detta kort nu ändå, för då vore borrningen gjord.

Hälsn. G. T.

Februari 1910

Brev från Gunhild till brodern Henning den 2 februari 1910

Upsala onsdag efterm. ½ 5 2 febr. 1910

Min lilla älskande broder!

Tack, tack och åter tack för alla brev o. kort, som jag bekommit från dig! Du förstår nog att jag ej har så gott om tid.

Nu vet jag var Günthers kondis är. Det är på Ö. Ågatan, i samma hus, som den tandläkare, som jag först tänkte gå till, men som ej hade tid, bor. Kerstin o. en kandidat var där en dag. Hälsa K. H. o. tacka så mycket för kortet! Det har jag visst bett förut. Jag har i eftermiddag skrivit ett franskt tema o. sitter nu o. längtar efter er och de böcker som jag fick lov på i söndag av Salomons och som skulle komma i går, men som jag ej fått än.

Hör du skriv snart till mig och tala om det där roliga, som du skrev om. Är det något om Fred? Tycker han om Carola? Jag tycker ej jag hostar så förfärligt nu. Jag har bröstkarameller med i skolan och tar en när jag känner en hostattack komma. Här är nu Distingsmarknad som bäst. Du bad jag skulle skicka hem något, vad då? Här är riktiga lappar från Lappland och säljer renhudar o. ripor m. m.

Jag har fått gått förgäves till tandläkarn två gånger, så jag är ej genomborrad än! Om måndag kl. 5 ska det väl gå av stapeln. I går skulle dr. Åman resa till Stockholm.

Nu skriver jag ej förrän jag varit på sjukhuset. Hälsa mamma att jag tycker det är rysligt roligt att gå där. Elna o. Ruth voro alldeles förtjusta. I morgon ska en kamrat till gå med, Helga Chruzander.

Adjö med dej för denna gång
din egen syster.

Det här är hälften av det brevpappersark jag i dag fick från mor. Nu tror jag ni talat om 3 el. 4 ggr. att ni köpt en papperssats med Heby-kort!!

Nu ska jag gå på dass!

Brev från Gunhild till Elvira den 3 februari 1910

Upsala den 3 febr. ½ 7.

Älskade mamma!

I dag på frukosten voro Ruth Hagström o. jag opp till sjukhuset igen. Hilda hälsar och tackar så ytterligt för de efterskänkta 5 kr. Pojken tyckte jag nästan hosta värre nu igen men han såg duktigare ut på ögona. Han var så rar, jag tror han kände igen mig nästan. När vi gingo ner för trappan i Sjukhuset kom dom bärande med en säng vari låg en opererad stackare så blek. De skulle förbi med honom i trappen så jag måste klämma mig intill väggen för att ej nudda vid sängen. Han var nog sövd fast han låg med ögonen öppna. Ja, va man får se mycket. Så när vi kom ner för trappan fick vi se en doktor som vi förra gången såg i vit rock nu gå där med uppkavlade ärmar och ett stort förkläde för sig. Han såg ut precis som en slaktardräng. - Jag går nog snart dit igen. Det är så roligt att gå där.

Den här fullmakten har Ruth Hagströms pappa formulerat. I dag har jag varit på läsning hos Törner och idag fick vi riktigt se hans ring, som han varit så rädd att visa förut. Han har ej sagt ett ord om konfirmationen ännu. Vi få ha vilket vi vill vita eller svarta, men det är klart vi ta vita. Ja, om det vore överståndet.

Jag har inte något o. skriva om annat än kl. ½ 5 om måndag till Åman. Jag är ytterst rädd. Har mamma beställt kort av Berta.

Adjö med er.

Gullan.

Brev från Wendela till Elof den 6 februari 1910

Strengnäs d 6 Febr 1910.

Kära lilla Elof! (Grisen)

Innerligen tack för det sista brefvet, som jag fick på samma gång som Axels, de hade sålunda gått upp med samma tåg och skrifna på samma dag. Gudskelof, att Elof tycks vara frisk och trifs med sitt arbete. O! så det skall lukta lagård af Elof nu? Har Elof fått Paquettet? Jag är storförvånad, att Byxorna äro redan slut? Jag sände nu lappar, om de gå an att laga, det finns väl någon Lappskräddare? Hade ej Elof två par Militär Byxor?? som voro nästan outslitliga? Äro de också slut? Är det så?, är det bäst att beställa eller köpa färdiga, grofva Mollskins Byxor; det är det enda som kan hålla något. De jag nu sände voro allt illa slitna. Men när Elof ville ha' dem så.

Kära Elof, jag be'r Elof, så varmt, gå nu ej i lagåln och bli' en krokig gubbe, utan gå rak ändå. Tänk, Elof kan få lungsot, om han går krokig. Och Elof ha'r så illa mycket Lungsot i våra släggter att brås på.

Elof är ricktigt snäll som svarar på alla mina frågor, fortsätt dermed be'r jag. Det var ju roligt att Elof fick våra bref på en gång. Var Hängslena bra? Vyerna kan väl Elof få glas på der, jag hann ej. Äpplena ruttna så svårt, och äro ej så goda, de äro så tunga att sända i Paquette, detta Paquette kostade 90 öre. Jag tror det är dyrare på tåget. Har Elof fått nyttja Pälsen någon gång? Kan ej Elof borsta af Halfrocken ibland? Har Elof Väckarklockan att gå? Så innerligt bra, att maten är så bra.

Vi ha' haft i fredags stor middag för Carlssons och Videbäcks, Vickmans, Köhler och Nordströms. Bulljong och pastejer, Renstek och Marengsvitz. I morgon skall Märta ha' sitt umgänge 8 flickor på supé. I dag har Molly varit och presenterat 2 af sina flickor en fröken af Smidt ifrån Stock och fröken Bäckstadi. Nu är här tre grad varmt. Skjöter Elof Hönsen också? Huru många ägg få ni om dagen? På Benninge är nu 20 Flickor, en Norska, en ifrån Kiruna. Märta var i går på föreläsning och nu är hon på Konsert. Jag var ju till Märinge. Fru Videbäck körde, och det gick ej fort i gående hela vägen 5 qvart på en ½ Mil. Hvad tycks? Hon tyckte vi skulle njuta. De hade vådligt fint innuti. Nu skola Nordströms och vi (Märta och jag) resa endera dagen till Stades på återvisite.

Det vore bra kärt för mig om Elof ville läsa i Boken jag sände. Tänk så tidigt Fastan kommer i år, jag tror ej jag mins något sådant. Få se om Elof får bullar? Nu får jag lof ut i spisen, ty Gerda är hem till Lida [otydligt]. Hammars har låtit döda Sicken. Den 7de!

God morgon! Helsa Frun och barnen ifrån mig. Hvad heter barnen? Nu adjö! Gud vare med Elof beder Elofs gamla Mamma.

Pappa och Märta helsa.

Brevkort från Gunhild till Elvira den 7 februari 1910

Kära lilla mamma.

Jag kan ej förstå var svarta kammen är. I går hade jag visst tio små pinnar i den röda, så jag får väl köpa en ny om jag ej hittar på den svarta. Vi ha haft en fransk skrivning o. den blev jag ej godkänd på så jag får väl bättra upp mig. Men det var ej så farliga fel tyckte jag. Jag har haft sån huvudvärk ett par dar men i dag måndag är jag bättre. I dag ska vi ha engelsk skrivn.

Det blev ej något åka av i går. Jenny hade sån huvudvärk i går. Är mamma snäll och skickar pengar snart till avgift. I dag ska jag till tandpelle, usch, det gjorde så ont då jag bet på en brödbit nu på frukosten. Ja, nu närmar det sig mot påsk och Törner har ej sagt ett ord. Jag tycker jag hitintills åtminstone ej fått stor behållning av konfirmationläsningen. Hoppas det blir bättre. Och ... när man ej har mamma här som kan undervisa en. Ja. Hälsa alla. Jag längtar hem så gräsligt.

Gullan.

Anna Ljungqvist o. Einar voro häruppe i lördags kväll hos Kerstin. Hon har varit här för att se på våning.

Brevkort från Gunhild till Henning Tiblin den 8 februari 1910

Käraste broder!

Nu har jag varit hos tandpetarn. Det gjorde inte ont alls, bara ila lite. Han tog bort nerven i båda tänderna, så jag fick se de små trådarna. Jag var så rädd så jag var sjuk när jag väntade där. Borrningen kändes ej alls, ej heller nervuttagningen. Han såg att jag var rädd. Om nån dag ska jag dit igen. Kl. 5.

Hur är det med mors kraniesmärtor? Kl. är nu nära 8 så jag har ej tid mera. Tack för ditt brev nyss! Jag var igår på kyrkogården här o. såg Erik Gustav Geijers grav.

Hjärtliga hälsn. från
syster

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 9 februari 1910

Onsdag kväll ½ 10.

Kära mamma!

Jag måste absolut skriva fast det är sent. Mamma får lov att vara snäll och skicka pengarna till avgiften snart, det sista vi få lämna dem är på lördag. Ja det kanske ej är så farligt om det överskrides någon dag. Vill mamma vara snäll o. skriva utanskriften på mina brev med bläck ty jag får såna pikar om det. Jag tycker det är så förargligt. Jag tog i går den sista nattskjortan. Jag hade ej fler än 2 här. Så om mamma ville vara snäll o. skicka längre fram vore det bra, annars kan jag ju låta tvätta den andra. Tack, H. T. för ditt roliga brev!

Idag har tant Anna hållit på att dö igen. Hon blev alldeles som förvandlad, ögon o. mun sjönko in så hon lär ha sett hemsk ut. Men hon är visst något bättre nu. Hon ligger som i dvala utav medicin som Lindqvist gav. Han var här i middags o. ska visst komma i kväll igen. Hon har haft sån ryslig hosta. På eftermiddagen hosta hon lite blod. Jag tycker det vore väl om hon fick dö, fast det nog vore svårt, men tänk att vara så sjuk jämt ska ej vara bättre. Och tänk vad medicin o. läkare bli dyrt i längden. - Kerstin har också varit dålig ett par dagar så Lindqvist har varit här 3 ggr. men hon är nu oppe igen.

Tant Gerle tala i dag vid mig om studenten o. sa att hon trodde jag nog skulle få för mamma gå i I. Ring också. Man ska då, fast man har betyg fr. 8 ändå pröva i kemi o. matematik, men det gör detsamma om man blir underkänd i matematik, man får ha C i studenten på det. Tant Gerle vill visst jag hellre skulle gå i Magdeburg, men jag känner nu och är du med flera flickor i Sam genom Kerstin, så nog ville jag hellre till Sam. Dessutom sa tant G. att prof. Lundell sagt att de som gått i Lindska skolan skulle få samma förmåner som Sams egna elever, nämligen något avdrag på avgiften på något sätt. Jag tala om för G. om ligan o. allt det där, för jag vill inte alls till Magdeburg. [Kanske syftar på ett gäng flickor - "Gävle-bibban" - som mormor Gunhild brukade tala om med avsky. /SZ.]

Kanske jag går till sjukhuset på den lediga timmen om lördag 12 - 1. I Ring I ska man läsa geometri. Det är komiskt, när det är frivillgt annars. Vet mamma att kronprinsessan visst snart ska få en liten arvinge till? Prof. Josephson kommer ej att tillträda tjänsten här i U. förrän det är gjort.

Det var sant, jag är skyldig H. T. 5 öre. Jag har i dag vunnit 10 öre på filipin.

Adjö. Hälsn.
Gullan

Brev från Oskar Swensson till Elof af Sillén den 10 februari 1910

[Tryckt:] BRÖDERNA SWENSSON
ALLM. TEL. 3 RIKSTEL. 3
	Lagnö Gård, Strengnäs den 10. 2. 1910.

Bäste Herre!

Jag får för det första be om ursäkt att jag dröjt så länge med att tacka för herr Elofs intressanta bref der nere från den nya platsen i Småland, som förefaller nog så intressant och pikant.

Dröjsmålet beror till en del på, att herr Elofs bref kommit bort, nu, när det var frågan om, att det skulle besvaras, och då måste man ju ha en adress; men så kom jag i dag att tänka på, att principalens adress antagl. står i Rikstelefonen och mycket rigtigt - ergo skrifver jag i dag och tackar. Dels har jag legat sjuk några dagar i förra veckan, men blef med Guds hjälp snart bättre igen. Dels ha vi haft främmande på sista tiden: Prosten Sahlberg och Greta ha varit gäster här och på Säby, på sednaste stället med anledning af att åtskilliga silfvermedaljer öfverlemnats till barons [= Herman Wrangel af Lindeberg] folk, för lång och trogen tjänst, förstås, och då predikade Sahlberg i kyrkan den högmässan, efter hvars slut medaljerna öfverlemnades. - Så kom Barons 50årsdag den 4 dennes, och då var jag med der på uppvaktning i spetsen för kommunalnämnden och höll tal till jubilaren. Item var der många af barons slägtingar - Brandtan icke att förglömma. Detta var på förmiddagen - så blefvo vi bjudna på kaffe, och sedan fick hvar och en ge sig hem till sitt.

Så har Karl Sundbäck från Skåne varit här 8 dagars tid och gått med bössan; han for just nu med Hildur, Emil och filosofen K. Johansson till sta'n, f. v. b. till svåger Sjöstedt på Löfhulta och derifrån till sitt land.

För öfrigt går allt sin gilla gång här: i mitten af Januari hade jag sluttröskat, sedan körde vi grus från Botholm och lade i hög på landsvägen, sedan kördes is, och nu håller vi på med gödselkörning, som går utmärkt i -10° gr. kyla och slädföre. Jag undrar så mycket, om Ni der nere i Småland ha vinter och slädföre; i motsatt fall käns nog saknaden stor efter Nordisk vinter. Har herr Elof tillfälle till jagt, och fins der godt om villebråd på markerna? I Strengnäs har jag icke varit på länge, men om Måndag är det ting igen, och då skulle jag väl in för Solviksmålet. - Det var roligt att höra, det herr Elof trifs så bra, om det ock kan vara lite ensligt ibland - på ett sådant ställe får man just inblick i allt, hvad som hör till ett medelstort landtbruks drifvande - sedan beror det på hvars och ens energi i lifvet, om man skall lyckas. - Läraren Levald har plats i Målilla i Småland och har vikarie här i stället denna termin, den mannen heter From. - Min trogna vän Klinga är död, hon blef i hjälslagen den 30 December af Kalle Gradin - en trygg gosse således.

[Sara Swensson:] Sorgen over Klinga var stor skal Elof tro. Men allting glemmes med tiden. Sænder hermed de hjerteligste hilsener fra Inga och Sickan og Trygve. Ingas docka har födelsedag i dag og jeg har varit hos Inga paa födelsedagskaffe. Sickans Kari skal have Gebursdag i morgen. Lev vel önskar Sara Swensson. Morsomt at faa höre mere "Småland".

Med helsningar fr. oss alla. O. Swensson

Brev från Gunhild till Elvira den 11 februari 1910

Upsala fredag 1 kvart före 5.

Käraste mamma!

Tack, tack för pengarna. Det var då för väl att ej Grossv. kom med de förra.

Ja här är så sorgligt och konstigt, som det ju blir i ett sorgehus. Det är väl både för henne själv och för dem, fast när döden kommer så är ju skiljsmässan svår. Hon dog som jag skrev ½ 7 i går morse. Strax före ½ 7 kom tant Beata in och då sprang Eva opp ur sängen genast o. då vaknade jag förstås, som otur va. Så stängde dom inte dörrn till sängkammarn utan den stod halvöppen. Så hörde jag dom stod därinne o. sucka o. snyfta o. så sa tant Beata: Nu är det bestämt slut, nu har visst hjärtat stannat. Strax efter hörde jag ett par sådana där hemska rosslingar och sen grät dom o. snyfta förstås. Så stängde dom då dörrn. Jag blev förstås spritt vaken o. var rädd förstås. Strax innan hon dog kl. 5 hade hon haft en stor öppning och gått opp själv. ¼ för sju kom Eva in till mig o. sa: Nu har du ingen tant Anna mer o. så brast hon ut i häftig gråt.

I går var här så hemskt. Tant Beata som var så frisk o. tjock o. rund har fallit ihop förfärligt. I går efter middagen diska Kerstin o. jag torka, för vi hade kört i säng tant Beata. Men hon låg inte länge. Nu kommer visst bärarna o. ska bära ut tant A. Jag hör hur tant B. gråter. Hon har vit kista, för hon hade alltid sagt att hon inte ville ligga i en sån där svart ful. På förmiddagen kom deras bror o. svägerska hit så vi va många till middag. I natt låg jag inne hos Kerstin. Nu har dom burit bort tant Anna. När bärarna kom gick jag till en kamrat, men på hemvägen mötte jag likvagnen, som for till gravkapellet. Hon ska stå där till om tisdag kl. 5 då hon ska begravas. Kerstin o. Ernst o. jag ska lägga ihop till en bukett, vi ta ej krans.

Vi hade i går lov två tim. för det var så vackert väder. Men vi [få] nog snart riktigt månadslov o. då får jag väl komma hem? Mamma ville ju det om det ej skulle bli för nära påsk? Jag tror det blir om lördag men jag vet ej alls något än. Om jag får komma hem, tala ej om det för pojkarna! Jag ville så gärna komma härifrån ett tag nu. Rut H. sa att dom ska ha skolflickor nästa termin. Hon ville gräsligt gärna att jag skulle bo där, eget rum för 65 kr. Men jag vet ej, om jag kan flytta och så är det så väldigt långt ute. Men dom ha telefon o. jag skulle få ringa så mycket jag ville sa hon och känna mig precis som hemma och det tror jag nog, men jag kan nog ej. Med mat vet jag ej alls hur dom har, men Rut är mager, men det är väl för hon är mycket. [Sic.]

Minns mamma, att tant Anna sa, när mamma skulle resa: "Nästa gång fru Tiblin kommer hoppas jag att jag är kryare."?

Jag ringer i morgon kl. 7. Jag tala med morfar i går. Han lät så klen. Hoppas han är bättre. Judit säger att hon längtar till sommarn. Jag framförde hälsn. till kamrater o. dom tog emot den.

Brev från Axel till Elof den 12 februari 1910

Alnarp d. 12. 2. 1910.

Käre Elof.

Hjärtligt tack för Ditt bref. Roligt att höra att Du fortfarande trifs bra o. att Du har hälsan.

Vi hafva i dag haft lof hela dagen. I kväll är det stor bal här på Alnarp, men jag kommer ej att deltaga på grund af garderobsorg o. ekonomisk svaghet. Jag måste spara pengar om jag skall få råd att resa till Tyskland i Påsk. Jag är nämligen bjuden till min kamrat [svårtytt] och kommer troligen att resa.

Här hafva vi nu rätt mycket att göra, så att tiden går ganska fort. Jag har haft bref hemifrån i den här veckan och de må bra. Jag funderar på att resa in och hälsa på Helge i kväll. Jag har inte sett till honom nu efter jul. - Förra lördagen voro [Brehmer ?] o. Olle Sörlander här ute, men det kanske jag berättade när jag skref sist. Annars händer det just inte så mycket här ute på Alnarp.

Jag mår betydligt bättre än i julas utom att jag för tillfället är grundförkyld. Det är så rysligt tråkigt klimat här. Dimma nästan alltjämt.

Det var verkligen en stor procent af de vid hafvet presenterade damerna, som härstammade från Strengnäs; men det är ju också ett af den svenska adelns stamkvarter.

En f. d. excersiskamrat till mig som går på landtbruksskolan här, ska öfvertaga ett arrende på Svartsjölandet. Jag önskar, jag vore lika långt kommen.

Tänk att det är påsk om 5 veckor. Det är rysligt hvad tiden har gått fort, sedan vi reste hemifrån. Har Du nu bestämt Dig för att slopa den militära banan?

Det är alldeles märkvärdigt, hvad Strengnästidningen är innehållslös nu för tiden. Jag tycker aldrig att det står någonting i den.

Jag har äfven haft ett bref från Märta. Det var emellertid hållet i en ganska reserverad ton och kunde omöjligt gifva anledning till något skämt.

Kan nu ej kläcka ur mig någonting mer o. slutar nu

med hjärtliga hälsningar
från broder
Axel

Brevkort från Gunhild Tiblin till Elvira Tiblin den 15 februari 1910

Käraste mamma! Tack för brevet.

Jag har nu suttit hos tandis 1 hel timme. Han la i vit smet i dag. Om torsdag frukostlov mellan 10-11 ska jag dit igen. Jag fråga om det skulle behöva skiljas för små hål, han sa att det beror på om hålet sitter mitt emellan två tänder. Mamma ska gå till Åman, när mamma kommer hit, för det är ej farligt. Han har ju tagit mina nerver, men ändå. Porslin kostar 16 kr. tand o. porslinscement 10 kr. Jag fråga vilket var starkast, det kunde han ej precis så noga svara på, så han får väl ta vilketdera han vill. Jag fråga om de andra tänderna skulle hinnas med till påsk, något av dem skulle nog hinnas med. Han glödgade i dag en liten spade och stack in på tänderna, han kom åt tandköttet lite, men det blev ej så farligt. Han är så rar.

Ska det vara nödvändigt köpa svarta fingervantar, när jag har gråa o. muff. Kanske. Tanterna hälsa så.

G. T.

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 16 februari 1910

Uppsala onsdag frukost lov 11,45.

Käraste lilla mamma!

Om lördag ha vi lov. Judit H. ska visst bjuda på åka då. Hela klassen i en stor skrinda. Det blir nog roligt.

Ja nu är begravningen överstökad som väl är. Det var bara en enkel jordfästning, ej några gäster. Hon fick förfärligt mycket vackra kransar och buketter. Buketten från oss var meningen att gå på 5 kr. men den kom på 6. 2 kr. var då. Den var härligt vacker. Skära nejlikor och vackra liljekonvaljer, litet cypress o. två psykasblad eller vad de heter.

I går blev Kerstin o. jag "du" med Ernst! I går hade vi doktorn för sista gången. Han var ytterligt rar. Han sa vi skulle få gå på Anatomikum i vår, när det blev varmt tillräckligt. I morgon frukostlov ska jag gå till tandläkarn igen. Jag förstår ej att mamma är så rädd att skilja sina tänder. Det är det minsta. Mina va ej alls så farligt ömma. Pluggen satt ju i för övrigt bara en dag. Mammas hål är nog ej heller så rysligt lite, då det syns. Jag har ju hål i två framtänder till och dom hålen syns ej ett grand av.

Tänk att morfar är livad för att sälja gården. Det skulle nog bli billigt och bra mamma skulle flytta hit, men tänk så roligt det är få komma hem. Tvivlar mamma på att gossarna ska in nästa termin då. Nog tror jag att dom kommer tillbaka. Vad skulle det vara för idé att ta alla till Västerås. Tänk om mamma skulle flytta hit och erbjuda sig att ta dom hit. Det skulle dom nog vara tacksamma för. Tror inte mamma det?

Hur är det med morfar? Han är bestämt ganska ofta sjuk nu för tiden. Tänk om han ej lever länge?

Jag hade i dag brev från Lisa S. Har hon ej varit upp och tittat på Ester Htz och Elna N. Jag skrev hon skulle göra det jag. Nu måste jag gå till skolan, men jag fortsätter när jag kommer hem igen.

Nu är jag hemma igen från skolan. Vi ha haft matematik och fått lärt oss ekvationer med två obekanta. Har mamma hört något om fru Wetterström om hon är bättre eller hur det är? Kommer ingen från Tillinge hit något i vinter? Det vore bra roligt! Att inte faster Marie fick följa med till E. Eva heter väl Maria.

I går sa Eva här att jag ej var så fet när jag kom hemifrån nu i jul som i höstas. Jag blev så arg och sa att det var flera som sagt att [jag] blivit så rund i kinderna i jul. Jag tror att Eva sade det bara för at ha något att skylla på för tant B. sa här om dagen: "Du ska väl inte bli mager nu heller." Jag har ej köpt Blands ännu. Jag köpte ej några svarta vantar. Vi stod ju bara vid dörrn i gravkapellet. Jag fick låna ett par av Kerstin för hon tyckte också det var onödigt.

Det har gått hål på min andra blåa blusarm. Får jag skicka hem den.

Inte ska väl mamma slå studenten ur hågen heller? Nog går det med geometrin.

Hälsa alle zusammen! Alla hälsa.

Brev från Gunhild till Elvira den 18 februari 1910

Upsala fredag afton ½ 8.

Min lilla, rara älskade mamma!

Tack, tack för brevet. Jag tycker det var så roligt att jag nästan skriker. Inte blev jag ledsen åt det förra brevet. Nog var det lite tråkigt att inte få fara hem, men det går väl ändå. Tänderna kommer väl och gå på 40 kr. så man får felle hushålla.

Nu äro mina framtänder, som jag gått och våndats för ett helt år nu, så fina så jag bara vill gå och spegla mig och titta på dom. Jag var där i går frukostlov för att slipa av porslinet, och jag fråga då om vi ej kunde spara med dem till våren, men han sa det skulle bli lättast nu, när de andra nyss varit skiljda. Ergo slog körde han i en stor plugg i vardera tanden, så dom blev härligt ömma ska jag säga. Hela övre tandraden var öm. Med detta skulle jag gå till kl. 3 i dag. De voro så ömma i går kväll och i natt måste dom ha värkt på något sätt, för jag vakna tag på släng vid nån obehaglig känsla och trodde bara kl. var 7 så jag skulle gå opp, men när kl. blev 7 då hade jag sovit så var väldigt sömnig.

Kl. 3 skulle jag gå till Åman och ta bort pluggen, men kom ej i väg dit förrän ¼ över 3 för Viola Jacobsen höll en hel kvart för länge så oförskämt. Min lilla doktor Åman var så gräsligt rar. Jag tycker nästan det ska bli sorgligt att sluta gå där, för han är så rar. Han säger ej mycket, men är så vådligt rar ändå. Nu ska jag ej gå dit förrän onsdagen den 2 mars kl. 5 e.m.

Nu kom Kerstin hem, hon har varit ute. Tänk vad hon är rar, men tänk så klen. Hon har haft så ont i ryggen nu en tid och varit så rädd att det var något åt underlivet, så var hon i går afton opp på gynekologen till Silas Lindquist, så hon fick genomgå en hemsk undersökning av underlivet, som gjorde förfärligt ont. Men det var ej något fel, som väl var. Jag var så ängslig att min lilla Kerstin skall få lov opp och opereras igen.

Vad jag tycker det var skojit med Ljungberg. Så rart ändå tycker jag att fråga om jag trivdes. Han har då ej glömt bort mig. Men hur han fått veta om studenten och läsningen. Det är väl morfar, som pladdrar bredvid mun. Ja, det gör ju ingenting det.

Nu blir det nog ej nån slädtur av, i morgon, allt föret har väl nästan töat bort. Här är hemskt slaskigt o. blåsigt och otrevligt. Jag hade Ba på den sista franska skrivningen. Jag var i kväll ner till Jenny för att champonera mig, men hon hade ej tid förrän i morgon förmiddag kl. 11. Sedan vid 1-2 tiden gå nog Ruth o. jag på något museum, som är öppet vid den tiden. Tänk jag är så glad att jag ej ser till dadda något nu för tiden alls. Med vem är Gustav Å. förlovad? Hur känns det för Ellen W. För om hon ej finge Sten kunde hon väl ta den andra. Ligger fru W. på Akademiska sjukhuset eller är hon här ändå?

Jag har ej köpt blands än. Jag har tänkt jag ska försöka spara nu, för jag har lite lösa pengar också 4 tior orörda, som jag tänkt ha till tänderna. Vad jag är glad att mamma fått fasters kappa. I går tala jag med några av folkskoleflickorna efter läsningen. De vill naturligtvis ha vita klädningar. En flicka i Lindska har köpt vitt tyg också nu. I morgon ska Kerstin o. jag köpa några bananer, så vi ha och roa oss med, tyckte Kerstin, efter vi aldrig köpte något. Få se om det blir tid att gå till rektorn i morgon!

Jag vet nu ej hur det är med tant Beatas gudsfruktan, men jag tror nog att hon vill vara ganska allvarlig. Tant A var nog också allvarlig fast inte vet jag om det var något helt med henne. Emellertid då på morgon när Eva kom o. sa att Anna var död fråga jag hur det var med gamla tant. Jo, hon är nog så lugn, se hon är så religiös som man ska vara och ej till det yttre inte, tyckte Eva, så för henne blir det ej så svårt som för en ann. Sen på dan, sa tant B.: Ja, jag vet ju att Anna har det så gott, för hon var ju så religiös, för jämt, när hon skulle göra något så sa hon att det alltid bleve som Gud vill, vad vi än gjorde.

Det är så komiskt att höra på Eva säga med sån där mjuk ton som man talar om döda med, häromkvällen: Ja Ps. 481 det var då Annas älsklingspsalm, det gick då ej en dag utan att hon läste den. Så en kväll, medan brodern var kvar och satt och lade patience och dom tala om olika slags patiencer så sa Eva med samma ton som med psalmen: Ja, den patiencen bruka Anna mycket lägga. Jag tycker det är så komiskt när jag kommer i håg den där tonen att jag nästan börjar skratta. Tala om det här för Tomas [Arvedson]. Inte vet jag om man är rätt frälst, om man ofta spår i kort och ofta spår sant, som hon åtminstone gjorde.

I onsdags kväll voro Kerstin och jag och badade, vi foro då förbi Asis i spårvagn och jag kunde då se hur medicinare i vita rockar stodo lutade över något skärt, det var väl lik det. Vad jag tycker det var oförskämt av Hilda att ringa till mejeriet, det har hon ej sagt ett ord om. Hos Walkendorfs i kväll ringde jag till morfars, men fick först ej något svar, men jag hoppas jag kommer fram i morgon kväll, så vi få talas vid då.

God natt, god natt, sov gott. Hur mår lille Fred nu för tiden. Att ej Tomas kan skriva nånsin. Ska Fred till Upsala.

Hälsningar.
Gullan.

Brev från Gunhild Tiblin till Elvira Tiblin den 20 februari 1910

Upsala den 20/2 09. söndag kväll kl. 7.

Den 20/2 09 var en lördag. Av sammanhanget framgår att brevet skrevs den 20/2 1910. /SZ

Käraste lilla mamma!

Tack för i går kväll. O, vad jag längtar till det blir påsk, då jag får komma hem. Det är så ensamt och tråkigt sådana här regniga kulna kvällar.

Kerstin ska i kväll gå på teatern och se Monna Vanna. Hon har sett Lohengrin i Stockholm och tyckte den var alldeles härlig. I går kväll var hon på dansklubb på Norrlands nation och det var därför hon var hos Jenny med i går för att bli kammad. Tänk, vad hon är rar, Kerstin. Vi pussas och klappar om varandra värre.

Om fredag kväll ska Jenny W. bjuda mig på koncert på Norrlands nation. Hon har nämligen fått två biljetter och då undra hon om ej jag ville gå med. Jag fråga om det ej var nån annan då som hon hellre ville bjuda, men hon ville jag skulle gå med, så gräsligt snällt. Det är visst fru Sandell, som skall sjunga också [sic] några studenter. Så skulle några smågossar (tror jag) spela en liten teaterpjäs. Mamma har väl ej något emot om jag går? Hon hade fått de här biljetterna av den här fru Sandell, för hon brukar kamma henne o. ge ansiktsmassage.

I går kväll satt Ernst och jag ensamma här och tala om vad vi tyckte om tanterna och så vidare. Han tyckte bra om dom bara dom inte jämt höll på och tala illa om dom som bott och ätit här förut, för han tänkte på vad hur det skulle bli när han sen kom härifrån. Men jag tala om för honom att tanterna tyckte mycket bra om honom. Han sa vidare att han tyckte mycket synd om dem för han hade hört genom pastor Törner att dom visst hade sett bättre dagar. Deras bror har nog också förorsakat dem stora sorger för han levde visst ganska glatt, sen han tagit studenten, då det var meningen han skulle bli militär, men det gick ej för han levde över sina tillgångar. Det är väldigt bra att vara "du" med honom för att man kan då säga vad man vill precis.

Helen Jansson kom upp här vid ½ 6 tiden i kväll. Det var väldigt snällt tyckte jag. Hon undra, om jag hört något från Enköping, hon undra om Elisabet Hahn kunde vara sjuk efter hon aldrig skrev. Hon satt här en stund, så gick vi ut ett lite slag. Hon har slagit ur hågen att ta studenten nu, utan hon ska tll Stockholm och gå igenom någon bankkurs. I sommar ska dom till Västergötland. Hos dom bor en flicka från Ring III i Sam, som Kerstin känner och hon trivs ej alls där.

Tant Eva hälsar och säger att här är så tomt. Jag var ej i kyrkan i dag utan läste texten hemma själv. Sen läste jag en skojig bok: "Unga hjärtans saga." I går kväll skrev jag min engelska skrivning.

Hoppas jag får brev nu snart! Jag skall väl skicka Maria-kort till Eva, faster Marie, fru Karlson o. Klara. Jag ska fråga Kerstin om hon o. jag ska köpa nån blomma tillsammans åt tant Maria.

Hälsningar från Gunhild Marie-Louise Tiblin. Klass VIII Lindska skolan. Hälsa alla.

När jag kommer till Sam, skall jag väl kalla mig för Gunhild igen.

Glöm ej bort tant Hilda Widlunds födelsedag den 7 mars.

Brev från Julius af Sillén till Elof af Sillén den 20 februari 1910

Strengnäs 20/II 10.

Kära Elof!

Tack för Ditt bref! Du synes ju vara frisk och vid godt mod, Gud ske lof! Äfven Axel skrifver, att du förefaller nöjd. Jag hoppas få muntligen höra detsamma, när vi träffas.

Jag gratulerar dig till ditt inträde i det politiska lifvet. En liten omständighet tyckas de Småländska statsmännen ha glömt eller möjligen anse betydelselös, nämligen den lilla biomständigheten att du icke ännu är valman och således strängt taget - eller t. o. m. mildt taget - inte riktigt lämpar dig för en valmansförening. Men, som den gemytlige tysken säger: "wenn man nur gesund ist!"

Emellertid var din skildring mycket rolig, och jag skrattade hjärtligen, tänkande på vår moderata valmansförening här i staden under kapten Arvedsons, Törnwalls och "kantorns" broders ledning. Måtte ni aldrig få anledning att gråta i stället för att skratta!

Det är så länge sedan jag skref något ordentligt bref, att jag väl borde ha några nyheter att berätta. Och jag skall försöka erinra mig de hufvudsakligaste.

Först affärer! Din ränta på sparkasseräkningen är införd och uppgick till 3 kr. 51 öre, hvilka naturligtvis stå där, till dess du kommer hem. - En annan affär är följande. En dag sade bokhandlaren Eriksson, att du - efter vad han trodde - var skyldig honom en krona. Jag sade, att jag var beredd att betala den, men undrade, hvad det där försiktiga uttrycket "efter hvad han trodde" kunde betyda. Jo, sade han, från Lagnö hade prenumererats på Stockholm Dagblad för december 09. Prenumerationsafgiften, 1,00, hade han uppfört på "Bröderna Svensons" årsräkning. Häremot hade emellertid sagda "Bröder" energiskt protesterat, förklarande, att den kronan skulle herr Sillén betala. Nå, jag betalade den; jag förmodar, att det var rätt?

Lektorshemmet i Strängnäs.

Vi öfvergå nu till festligheter. Jag förmodat, att jag talat om, att vi för fjorton dagar sedan hade på middag Wickmans, Nordströms, Köhler och det nya umgänget, nämligen Samuel Widebeck och lektor Carlson med fruar. I fredags öppnades åter våra salonger: middag för gumman Lundblad, Pelle + fru, Curman + d:o, Samuelson och Svengren med hvar sin d:o. Båda gångerna som vanligt hvardagskläder och tre rätter mat. Sista gången var det naturligtvis stort Mas-parti. - En inbjudning, som jag fått, förtjänar att omtalas. Fru Lejdström kom en dag och bjöd mig - men icke Mamma och Märta - på kafferep tillsammans med Marika och man, "för att jag skulle få göra deras bekantskap". Vid denna invit blef jag så förskräckt, att jag begick den oartigheten att rentut säga ifrån, att jag inte ville bli bekant med skaldeparet och således icke ville komma. Mycket oartigt utan tvifvel och mycket tråkigt att stöta gumman L., men jag kunde icke uthärda tanken, att detta herrskap skulle komma hit på visit och plåga Mamma.

Om dina gamla vänner och kamrater vet jag ett och annat. Sten har nu rest till Upsala och säges vara ytterst intresserad af sitt nya yrke. Bertil är fortfarande i Dalarna, men det tages i allvarlig ompröfning, om han icke snart bör fara till någon stad för att komplettera sin studentexamen med ett A i biologi. Lars är alltjämt framstående som vetenskapsman. Evy börjar frukta, att bröllopet måste uppskjutas, emedan Arvid sannolikt inte hinner disputera i maj. Jag svarade: "inte skall ni uppskjuta bröllopet; gift er, så får han disputera med dig!" Men hon syntes inte anse den utvägen lika bra.

"Lilla Berndt" har haft till låns hela samlingen af svar, som jag fick på min annons om plats åt dig. Han, eller hans far, ha valt ut den billigaste, en arrendator i Värmland, som nöjer sig med 15 kr. i månaden och ingenting alls under sommarhalfåret, då elevens arbete skall vara tillräcklig ersättning för vivre. Måtte det inte bli för tungt för lilla Berndt!

Nyligen träffade jag Ruth Törnvall - det var på en flickbjudning, som Märta hade. Hon, nämligen Ruth, hade haft ett långt bref från Ekström på Karlsborg och meddelade mig därur följande. För Ekström själf gick det enligt hans egen uppgift mycket bra. Han hörde, sade han, till "de femton bästa". Om Levin visste Ruth ingenting. Om Abraham voro underrättelserna icke så goda. I läsningen sades han höra till "de tio sämsta". Emellertid talade jag vid samma tillfälle med fröken Abraham, och hon tycktes vara mycket hoppfull och sade, att brodern trifdes utmärkt fortfarande.

Och när vi nu tala om krigsmännen, så låt mig äfven säga några ord om dig såsom krigare: nästa år inträder du ju bland de värnpliktiga. Är du fortfarande nöjd med ditt beslut att bli landtman och lämna krigsväsendet? Eller har du några funderingar på att i höst återvända till Umeå? Du vet, att du i detta afseende fullständigt är din egen herre. Vill du återgå till Umeå, eller vill du i stället gå in vid ett infanteriregemente; vill du bli aktiv officer eller reservist eller ingendera delen - allt står dig fullkomligt fritt. Men skulle du tilläfventyrs tänka på några militäriska planer, så bör du allt tämligen snart träffa ditt val. I synnerhet om du skulle känna lust att gå in vid infanteriet. Detta ginge ju mycket väl för sig, men då måste naturligtvis allt vara klart inom den tid, då ansökningarna skola inlämnas, och det är ju 1 maj. Låt mig snart veta, huru du önskar få det ställt för dig! Du förstår nog, att jag icke skrifver detta därför, att jag särskilt skulle önska det, utan blott därför, att jag vill, att du skall själf grundligt genomtänka saken ännu en gång och med full frihet och med öppna ögon göra ditt val. Ännu är det icke för sent, men snar[t] blir det för sent att göra någon ändring. Låt mig som sagdt snart få höra din mening.

Likaså om du fortfarande trifves och finner dig väl med ditt arbete.

Kommer du ännu ihåg så mycket latin, att du kunde öfversätta det latinska brefkort jag skickade? I annat fall kan jag tala om, att innehållet var det, att, såvidt jag förstår, intet hinder finnes för dig att besöka en familj, ehuru ditt husbondfolk icke umgås med den. Du hade nämligen skrifvit om en ingeniörsfamilj, som du ämnat besöka. Hvad är deras namn och hvad är det för människor? Har du sedermera gjort deras bekantskap?

Mamma och Märta må väl. Mamma har nu slagit sig på att åka. Hennes nya väninna, fru Samuel Widebeck har två gånger bjudit henne på slädfärd, hvarvid fru W. själf är kusk. Märta spelar mas, när hon kommer åt. För öfrigt sända dig båda sina hjärtliga helsningar genom din fader

Jul. af Sillén

Hur är det med magen o. s. v?

Brev från Axel af Sillén till Elof den 21 februari 1910

Alnarp den 21. 2. 1910

Broder Elof.

Jag började verkligen misstänka, att Du tänkte uppsäga bekantskapen, men då detta ej tyckes vara fallet, måste jag erkänna denna min misstanke.

I dag hade jag samtidigt bref från Pappa. Han hade varit något förkyld, men var bättre nu. Han berättade, som Du kanske redan hört, att de fått tillstånd att sälja Nordlund. det är ju skönt för Mamma, att hon slapp ha något vidare bråk med det.

För någon tid sedan skref Pappa o. berättade, att han genom Dig hört, att Sjöholm skulle lämna sin plats, samt tyckte, att jag borde höra mig för angående platsen. Jag skref till vännen Sjöholm o. fick genast svar på mina förfrågningar. Efter hvad han skref, var platsen inte vidare lämplig för mig, då största delen af tiden upptogs af kontorsgöromål. Men det är kanske ej värt att alldeles förkasta det. Det blir nog svårt att få någon misstänker jag. Det blir allt mer ondt om s. k. landtbruksbiträdes platser. Allt är nu så pass dyrt, att en husbonde drar sig för att hålla o. aflöna en person som han inte nödvändigt behöfver. Men det reder sig väl.

Angående dina Mellingeholms-historier, hade jag ej hört att Schürer hade skrifvit till Pappa o. "skällt ut Dig". Det hade jag inte trott honom om.

Jag har ett par gånger varit tillsamman med Karl Edvard Wickman. Han är sig betydligt lik. Sörlander har jag ej träffat, men Brehmer har varit här en gång.

Det var ju roligt att Du trifves o. har det bra. Förra lördagen hade vi besök af 9 st. ynglingar från Landbohöiskolen i Köpenhamn. Det var rätt roligt att resonera med dem o. höra dem tala om sina förhållanden. Vi bli antagligen bjudna dit snart o. det ksn ju hända att jag reser med om kassan tillåter.

Jag har nu blifvit bjuden till vännen Meyer i påsk. Men har ännu inte svarat något bestämdt. Skulle intet hända, som gör, att jag måste resa hem eller på annadt sätt kommer i vägen är det väl troligt att jag reser.

Hj. hälsningar från
broder
Axel

Vördsam hälsn. till herrskapet.

Brev från Gunhild till Elvira den 23 februari 1910

Upsala onsdag frukost. ½ 12.

Kära lilla Mamma!

Vi ha ju alldeles glömt bort prästbetyg, jag får väl lov att få det snart nu. Han har ej sagt något, men ändå.

Jag har nu hittat på den svarta kammen, den låg i den ena av de svarta kängorna. Tack, tack för de bägge breven nu nyss. Jag har också i dag fått postanvisning på fotografierna. Tack! Jag får nog lov att växla en av de 4 tiorna jag har. Vad menar mamma jag skulle gå och betala, som jag var granne med. Missionsbreven hos fru Olivecrona kanske. Nej inte tror jag man ska betala dom där, så det tror jag knappt jag törs. Har mamma ej betalat dom än. Skulle inte det göras i början av januari?

Hur är det med bror mins snuva? I går eftermiddag var jag hos Tant Gerle igen. Hon läste då ur Schönberg - Lotta. Vi ska därunder arbeta för Norrbottens arbetsstugor. Jag börja sticka på en vante, men när den blir färdig står väl skrivet i stjärnorna. Åtta dar i dag skall fr. Jeanna Otterdahl hålla föredrag på K. F. U. K. om Booker Washington och jag skulle rysligt gärna vilja gå, men jag ska ju till tandläkarn. Har jag talat om att J. Otterdahl vikarierar för Lisa Åmark, som klen och .... rest till Dalarna till Matts och Ida? Jag undrar om det ej ändå är bäst att plombera de andra små med porslin, för fast hålen nu är små, så blir dom väl större när dom blir uppborrade och det är allt bra fult att ha något svart sittande där. Mina tänder som syns så.

Märtha Linnér 1910.

I går kväll käkade Kerstin och jag ett par bananer. Hon är förkyld i dag, hon stackarn är allt bra ömtålig. Jaså Hilda har rest nu. Det var så roligt att gå på sjukhuset, men man kanske kan få gå dit ändå o. titta bara nån gång med tant eller så. Att hon ej reste till Sjö igen då. Var det nån sorts rymning det där kanske? Hur är det med Grossv.? Tror mamma inte jag kan gå till rektorn utom på hans mottagningstid. Jag har ganska svårt att komma ifrån då. - Nej nu fortsätter jag när jag kommer fr. skolan.

Nu är jag hemma igen. Kerstin säger att hon har hört att hon ska få 16 dag. påsklov, då kanske hon reser hem. Då får nog vi en 14 dar tänker jag. Så gräsligt härligt. Jag har hållit på och läst på franska läxan nu. Märta Linnér och jag skriva och slå upp orden varannan gång åt varann, för det är så mycket ord och tar en förfärlig tid.

Tant Gerle sa idag att hon tyckte jag såg piggare ut igen. Jag har ej köpt Blands. Tror nästan det är onödigt. Jag har hemskt med läxor till i morgon, dessutom engelsk skrivning. I morgon är det läsning igen för Törner. Det är synd om er att Heby papperssatsen är slut snart så ni ej har den att skriva om sen.

Adjö med er i dag. Nu går jag väl till posten med det här o. postanvisn.

"Hej." Gullan.

Brev från Gunhild till Elvira den 24 februari 1910

Upsala, torsdag ½ 8 e.m.

Käraste lilla mamma!

Jag har i dag varit på läsning och då stannade vi kvar för och fråga pastor Törner, när vi skulle få sluta och han sa att han hade inte tänkt på det så mycket ännu, men han skulle tala om det nästa gång, för han förstod att vi behövde veta det i förväg. - Det som jag för min del tror är säkert är väl att vi ej få gå fram till påsk.

Nu har tant Eva bytt om de där böckerna jag fick på Gunhild-dagen och som jag läst förut och köpt en Enkronas bok: "Nygifta" av Anna Baadsgaard. Jag har läst en bok av henne förut som var mycket rolig: Unga hjärtans saga.

I morgon skall Ester Hultkrantz resa till sin farbror i Björksta och vila sig för hon har blivit så överansträngd. Hon blir väl där en vecka troligen. Hon reser då över Enköping och jag har bett henne hälsa så mycket till Enköping. Jag är så mastigt avundsjuk på henne, att hon får fara till Enköping, annars naturligtvis ej. Tänk att vara så klen att hon får lov att fara bort och vila sig! Hon har suttit oppe så förfärligt på nätterna nu en tid säger flickorna. Hon har väl blivit utarbetad därigenom. Hon har hållit föredrag i skolan nu häromdan och natten före satt hon uppe till 1 och sen steg hon upp kl. ½ 5 igen. Undra på om [hon] blir överansträngd. Dom har visst ganska glatt där om eftermiddagarna förresten, så det blir väl ej något läsa av förrän på kvällen.

Det här kortet som jag skickar har jag fått av Elna. Det är Elna W. och Agnes Janson med studentmössan. Hon har sin brors. Ser ej Elna kymig ut? Det där är så karaktäristiskt för henne. Hon är så genomskojig.

Nu närmar det sig påsk alltmer. Härliga bananer! Jag ska väl försöka palta mig iväg till rektorn till dess. Tycker mamma det är värt att jag lämnar bort mitt smutsiga före påsk. Ja det kanske är bäst det. Jag har nu för tillfället ej något mera nattlinne än det jag har på mig nu om nätterna. I morgon gå Jenny och jag på konsert. Vi ha bara två läxor till lördagen så dom hinnas nog med före halv åtta. Franska fick vi till i dag i stället för om lördag, ty på den timmen blir föredrag av kand. Mannström, antagligen han som var i Ekpg. på S.S.U.H.-festen.

Här är så vått och plaskigt, få se om det blir vår snart. En av mina kamrater, som bor på landet bor där nya järnvägen stryker förbi. Hon sa att det går vådligt fort med arbete. Hurra för det. Vad jag är glad åt den. I höst, i höst mamma. Oj, oj.

Nu har jag inget mer att skriva. Adjö,

Eder Gullan.

Brev från Gunhild till Elvira den 28 februari 1910

Upsala Mariadagen kl. ½ 5 e.m.

Käraste lilla mamma!

Tack, tack för brevet på frukostlovet, för pengar, hårband och frimärken. Det är så skönt, att ha sådana hemma. Hälsa lilla K. H. att jag blev glad åt lappen! I dag när jag gick från skolan på middagen kom det några studenter, som sa Kerrolf hörde jag. Jag trodde han var med men jag såg ej nån som var lik Fredrik. Han hör till Sörmland-Nerkes nation, samma som Ernst, och bor på en gata, strax härbredvid, Odensgatan, så jag ska väl snoka reda på'n.

På frukostlovet i dag gick jag till Samskolan för att tala med rektorn, men han var ej där, för Samskolan hade lov i dag men jag trodde han var där ändå. Då gick jag till föreståndarinnan fröken Carola Eneroth men hon var ej heller hemma, så det var otur. Jag får väl gå nån ann gång i stället.

Nu ska jag väl berätta det där roliga. Kanske jag har talat om en kand. Alm som brukar hälsa på här hos tanterna. Han var här i fredags kväll och satt här och skoja värre. Så till slut sa jag att jag skulle gå på konsert på Norrland, och att jag måste gå och klä om mej. Sen fråga han om han fick följa mig till Norrlands nation nämligen. Ska ni gå dit då?, sa jag. Nej, sa han men jag kan ju få följa fröken till porten. Tackar, sa jag. Så när jag var färdig och skulle gå och han hade satt på sig kragskyddarn om halsen, ropa Kerstin på honom och bad honom hjälpa sig med franskan. Det gjorde han förstås, men den som blev arg var jag förstås för han är mycket rar.

Sen på lördag då Elna och jag var ute o. gick ett tag mellan 2 o. 3 och var på hemväg, får jag se en i S:t Eriks gränd , som hälsar o. stannar o. tar mig i hand. Så räcker han mig ett lite paket med orden: Vill ni inte ta det här, för jag har ingen användning för det. - Vad är det då fråga jag, är det nånting? - Ja, det får ni se, ni får ej se efter förrän sen. Tack så mycket sa jag. Jag blev väl kokande röd antar jag, och jag såg hur rödlett han blev. Sen sprang jag ifatt Elna och öppnade paketet och fick så se att det var några förtjusande söta snödroppar. - Var det ej romantiskt. Jag visste ej hur jag skulle tala om det för tanterna, jag sa det medan jag var i tamburn, så dom ej skulle se hur röd jag var, när jag kom in fick jag en så konstig blick av Eva. Jag var så otäckt nervös.

Tala om det här för Tomas. Be honom skicka versen om kamraterna till mig, är han snäll. Jag sitter här i ängslan att kand. Alm ska komma opp till tant Maria, han har skickat opp blommor, som tant ställt här på mitt bord. Jag blev röd när jag fick se visitkortet. Snödropparna äro snart vissna.

Judit H. sa i dag att jag ska få en broderad krage av henne. Jag sa att hon ej får ge mig, men hon ville nödvändigt.

Två systrar Danielsons, mina läskamraters far har skjutit sig i lördags middag ute vid Rickomberga, på grund av ekonomiska bekymmer. Han hade till flickorna skrivit på en lapp: "Jag hoppas att ej pastor Törner förskjuter er." De äro nio syskon.

Jag tycker knappast vi ska bjuda Henry i påsk. Vi behöva allt vara ensamma.

Nu måste jag läsa. Har 5 läxor till i morgon.

Gerle sa åt mig efter frukostlovet: Vet du din mamma har skickat ett paket el. vad hon sa till mig, jag tycker att hon inte inte skulle göra det! Men hon var nog glad tror jag. Vi ha ej gett några blommor, de bruka ej ge annat än på födelsedagar. Dom sa, kamraterna att hon får så mycket ändå.

Lystes det i går första gången för Berta? Vi få väl lov att ge lysningspresent? Var ska bröllopet stå? Om jag blir bjuden kan jag ej få ha min konfirmationsklädning nu förstås, det va fräckt. Berta skrev: Många hälsningar till Gunhild från Berta. Vi fick ej något stort kort. - Jag var i dag hos Elna o. tala med Ester H. i telefon, hon lät pigg värre. Hu, här regnar nu så det piskar på rutan. Riktig höst! När Heby-satsen blir slut, får jag väl höra att H. T. fått ny rock några hundra gånger. Jag vet ej hur många gånger jag hört det. Ni är roliga ni! Nog reder jag mig utan hatt till påsk. Tror mamma jag får lov att ha efter då? Kanske mössan blir väl skaskig [sic]! Ska jag köpa nam-nam för motsvarande? En krona el. vad. Nog kan jag köpa namn-nam fast inte tror jag att jag bjuder. Jag fick ej så mycket som kaffe på sängen i morse en gång fast hon sa Eva: Jag har den äran att gratulera. Maria firades i skolan så, att alla som hette det både lärare o. elever fingo gå fram till katedern o. så sjöngo kamraterna. Det var trevligt, tycker jag.

Inte läser jag mycket romaner. Ej alls. Har läst en, en söndag på den här termin, och då läste jag [bibel-] texten på söndan först. I går var jag i kyrkan och sen när jag kom hem läste jag lite i den som jag fick. Var ej ängslig. - Om jag vetat att ni var på hare [?] i går hade jag nog ringt kanske. Hur är det med mammas förkylning nu? Jag blev rakt lite ängslig i lördags. I dag har jag också snuva.

Usch jag får väl sluta nu och läsa läxor. I går kväll skrev jag en fransk skrivn. som ska lämnas om torsdag. I går var här organistval till domkyrkan. En som hette Ullman fick det visst.

Hälsningar fr. Gullan.
Tanterna hälsar.

Är det ej en prydlig utanskrift den här gången. Nu kan väl morfar inte tro det är från mig för den skull. Kerstin och jag gav tant Maria en knippa röda tulpaner: 50 öre (vardera). Hon blev så glad. I dag efter tyska skrivn. var jag o. titta på tant Annas grav. - Vi ha nu härnere handklavers musik ibland. Fjällan ä min festårru o. d. Det är ett mycket vackert ett. Spelar H. T. lika ivrigt som förr? I samskolan få de 12 dagars påsklov, om vi finge sammaledes. Det blir härligt i påsk. Adjö. Adjö.

Gullan.
Gullan Gullan [sic]

Brev från Julius till Elof den 28 februari 1910

Strengnäs 28/II 10

Kära Elof!

Tack för brefvet, som jag icke nu besvarar, ty därtill räcker tiden icke. Jag vill bara säga ett par ord med anledning af den mycket ledsamma omständigheten, att affärerna icke synas vara goda vid det gamla bruket. Nämligen: undvik omsorgsfullt hvarje inblandning däri. En sådan inblandning kan ske på flera sätt. Vore du myndig, så kunde det hända, att patronen både dig "med att skrifva ditt namn afhjälpa en tillfällig förlägenhet - naturligtvis utan minsta risk". Nu bör väl detta icke komma i fråga: skulle han i alla fall göra ett försök, så behöfver du blott säga, att du är omyndig, och att således hvarje namnteckning af dig vore ett rent bedrägeri, ty du kan med sanning säga, att du känner din förmyndare tillräckligt för att veta, att de aldrig skulle betala en dylik, olaglig förbindelse. Här, som öfverallt, "is honesty the best of all politics", som engelsmannen säger.

Ett annat sätt att komma i trassel vore, om du , förledd af fullt befogadt medlidande, gåfve dig till att hjälpa de stackars arbetarna med att låna dem några kronor. Undvik absolut detta: det skulle helt säkert leda till obehagliga förvecklingar med din husbonde. Håll dig alldeles utanför! Men om din mat eller andra rättigheter på något sätt bli lidande, så låt mig straxt veta det!

Skickade i morse ett brefkort till dig med förslag till resedag.

Det öfriga i brefvet svarar jag på med första.

Mamma och Märta helsa genom

din fader J. af S.

Mars 1910

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 1 mars 1910

Upsala, tisdag kväll kl. 9

Käraste lilla mamma!

Jag har i kväll varit i dômen och hört pastor Norenius avskedspredikan. Den var alldeles utmärkt. Tänk vilken stor talare han är. Allt gick så flytande och så eldigt. Ärkebiskopen talade först och det han sa var nog bra, men ej så kraftigt o. härligt tyckte jag. Norenius talade över: Låtom oss därför icke förtröttas, eller hur det var, så var det en liten fortsättning på det. Jag önskar mamma varit med. Man fick nu se hela missionen här i Upsala tyckte jag: Ihrmark, Zachrison, dom var för altaret och mässa, miss May, fru Liljestrand och Thora Hellgren, fast jag fick ej hälsa på henne för hon satt så långt ner i kyrkan. Rektor o. fru Åmark var också där.

I söndags lystes det ju för Berta o. K. Arvid. Jag får väl lov att gratulera då. Hur skall man skriva? Jag tycker jag kunde skicka ett visitkort till dem var men vad ska jag skriva på? Det stod i dag i Upsala-tidningen om deras lysning. Jag hade kort från tanterna på söder, genom Charlotte!! Hon hade klippt ur tidningen där det stod om lysningen och smetat opp det på kortet! Hon är rolig.

I morgon ska jag skriva ett kort till E. Östlund. ½ 9 ska jag gå och höra Jeanna Otterdahl. 5 tandläkarn. I dag fick jag igen en tysk skrivning, som jag hade Ab på.

Nu tror jag att jag går in till Kerstin ett tag. Det är så synd om henne. Hon sa i kväll att hon längta hem till sin mamma. Hon skulle nämligen tvätta håret och då stod Eva hela tiden och betrakta henne o. det tyckte hon ej alls om. Så tycker hon att hon ä bra pjoltig. Jag lämna i dag pengar och sa det skulle vara för halva mån., för jag vet ej när vi få påsklov. Ja påsk, sa gumman, är ju ej förrän den 27, - ja sa jag , men jag tror vi få lov d. 18. - Ja då blir det ju en halv månad nästan, då ska vi se om vi kan ge något avdrag tyckte jag hon sa. Jag hörde ej bestämt. Kerstin ska sen fråga bestämt. Det vore fräckt om det ej vore självklart att få avdrag!

Nu var jag in till Kerstin ett slag o. hon hade talt med gumman ett slag i kväll att det skulle vara så bra för henne att få komma hem, så hon fick sytt (hon ska nämligen få en ny vårdräkt, för hon har visst ingen). Då sa gumman: Jag har hört att du har så mycket kläder så du gör väl inga mera nu. Jag ska väl gå in i garderoben o. titta. Kerstin tyckte att det var fräckt o. det tycker jag med, så vi ha sagt både hon o. jag att det är rådligast att bränna sina brev. Det är synd om henne så långt hemifrån också när det känns så. Jag har nog tyckt detsamma ibland att dom doppar näsan lite för mycket.

Jag skriver väl om torsdag igen, när vi fått [veta] hur det blir med konfirmationen. Adjö till dess.

Mammas egen Gullan.
Skriv snart!

Brev från Gunhild till Elvira den 2-3 mars 1910

Upsala, onsdag ½ 2 e.m.

Kära mamma!

Nu har jag varit hos rektorn. Han var härligt rar och fröken Eneroth också. Jag behöver bara pröva i matematik och kanske kemi. Rektorn sa jag skulle gå och tala med doktor Lindborg matematiklärarn. Prövningarna bli troligen i slutet av maj. Det skulle ej bestämmas förrän den 15 maj tyckte jag han sa. Så frågade han vad jag hade för betyg i höstas. Då räkna jag opp det. Jaså således i de flesta ämnen ab. Vilket ämne hade ni a i. - Tyska. - Jaså ni skriver det bäst då också. - Jaa.

Ser mamma nu för tiden behöver man ej skriva alla de tre levande språken i studenten utan bara ett. Då tar jag tyska förstås.

Så fråga han var jag bodde var mina föräldrar voro o. hette o. s. v. Jag sa Enköping, dumt nog. Jag skulle väl ha sagt Teda, men det var väl det minsta. Så sa jag: Ja, det kanske är att tänka lite väl långt fram, men jag har tänkt på om det blir några greker sedan i R. II tro? - Då skratta både han o. fröken Eneroth, föreståndarinnan, så gott men han sa att det brukar det nästan varje år bli, så vitt det ej blir bara en.

Maria Gerle, föreståndarinna för Lindska skolan, 1910.

Ja, nu är det väl så gott som avgjort o. glad är jag. Sen när jag kom till skolan, gick jag till tant Gerle och tala om att jag varit och talat med rektorn o. hon sa då: Jaså har du bestämt dig för den skolan nu då. Ja, sa jag, för i Magdeburg läser dom ej grekiska och det ville jag förfärligt gärna. - Jag är så väldigt härligt glad nu. Tycker inte mamma att det är svårt då att kasta ut så mycket Geld på mig? Tänk om jag hade kunnat komma in i andra ringen. Jag skickar ej i väg det här brevet förrän i morgon så jag kan skriva om konfirmation på samma gång.

Jag ska nu gå o. skicka kort till Ernst Östlund. Adjö idag, jag fortsätter i morgon. Jag är så glad, så glad!! Jag fick redogörelse för Samskolan av rektorn.

Nu har jag varit hos tandläkarn. Han har nu plomberat en av de två framtänderna på sidan, och gladde mig med att där ej var mer än mellan tänderna, (det fattas bara det skulle varit två). Så sa han att det var hål i flera oxlar. Ljuvligt. Vi var allt något till dumma, som gick och kasta ut så mycket pengar på den där krutgubben Olaison, för något annat var han då ej! Tänk i alla fall. Jag sa att det kunde vara till efter påsk, så få vi tala om det då. Nog ska jag väl plombera dom nån gång, annars blir jag väl tandlös med tiden jag brås visst på min far i det fallet! Tandläk. Åman har visst frågat tre gånger nu, vem som plomberat mina tänder förut! Det är sorgligt.

Här står en bakelselåda på bordet, få se om Ernst tänker bjuda på bakelser på sin namnsdag. Det vore storartat. Det gjorde då inte jag. Man ska väl inte vara dum heller. Nu måste jag läsa. Jag fortsätter i morgon.

Vi få lov från o. med Maria Bebådelsedag till torsdag efter påsk. Det heter duga. Hur länge ha pojkarna lov tro. Tänk om jag finge begära lov de 3 sista timmarna dagen före Marie Beb. så slapp jag fara på en helgdag!!! Vad säger vi om det tro? Och få vara hemma o. äta våfflor i ostörd frid o. ro då. Ernst ska ej resa hem över påsk.

Torsdag efter läsningen. Nu har jag varit på läsning. Törner sa vi skulle gå fram den 15 o. 16 april. Vi skulle bestämma det tills vidare. Han skulle också tala vid lärarinnorna i skolorna, och det är nog säkert det blir då. Jag vet ej var min almanacka är, så jag vet ej vilka dagar det blir på.

I går kväll var jag och hörde Jeanna. Det var härligt. Jag dyrkar henne. Sen kom hon fram o. fråga oss vad vi hette vi från Lindskan. Mamma vet att de där små visorna i Blommornas bok är av henne. Ett par av dem, fru Maja täcktes skicka, Solen är vår gudmor, o. mor Malena, sjöng en doktorinna Lundin, jag tror hon är frun till min kyrkohistoria Lundin, jag vet ej.

Fröken Oterdahl läste själv upp på fru Lundins begäran de mellersta verserna i fru Majas visa. Hon ville det först ej hon sa: "Vad är det för nånting då, det är väl ingen barnkammare heller." Hon läste vådligt rart. Fröken Reuter var där och såg så gudelig ut som helst, kanske hon är det?

Tack för brev i går kväll och prästbetyg i dag! Längre fram kommer visst fru Bexell att hålla föredrag på K. F. U. K. Då ska jag försöka gå också. I nästa vecka ska visst Vivi Rinman hålla där. Men jag törs väl knappt gå så ofta. Jag kom ej hem förrän ½ 11 i går kväll och gamla tant sa: "Jag börja bli riktigt ängslig. Jag sa nyss att om du inte skulle komma snart så fick di gå och klä på sig o. gå emot mig." Tocke pjåk!

Inte blev jag på allvar ond på Kerstin för den där Almen nej då, på Kerstin kan man inte bli ond, dä ä stopp det. I går fick vi igen våra uppsatser om året 1809 och fr. Sundelin sa att min va bra och glad var jag.

Jag va hos tandläkarn på frukosten i dag och han gjorde en tand färdig. Nu ska jag ej gå dit förrn den 15 mars ¼ över 5. Han är så gräsligt rar att jag ej är det minsta rädd. Jag kommer att beställa tid åt mamma så det kan bli förr gjort!! Det är ej det ringaste farligt. Hör det o. tro. (Saliga Kloka äro de som icke se o. dock tro.) Ja det kanske ej var rätt att skriva så, men bli ej ledsen. Jag som är en sån sjåp-lisa och tycker det är farligt, så kan mamma veta att det ej är det. Mamma blir kär i honom, när mamma får se honom. Det är så härligt när han står böjd över en, man kan nästan ge honom en puss om man vill. I går va han förkyld, så han hosta o. rätt som han höll på o. borra, måste han släppa den o. vända sig bort o. hosta. Inte ska mamma vara rädd han släpper borren, det har han ej gjort nån gång på mig o. vad det man har ju en skinnlapp för munn' så då kom borren på den och inte bränns elektricitet, den går naturligtvis ej ut i borrnålen i alla fall. Gå ej till Enequist, han borra med tramp och det är ytterligt stor skillnad mellan elektricitet o. tramp. Leve Åman!!

Brev från Gunhild till Elvira den 3-4 mars 1910

Uppsala, torsdag kväll kl. 9.

Kära mamma! Det är bäst att skriva medan jag kommer i håg det!

Jag undrar om jag får ta lektioner för doktor Lindborg, han tar 2,50 i timmen. Kerstin räkna för honom när hon skulle till R. I och hon hade ej sett en ekvation förut och det tog hon igen på 4 gånger. Det blev ju 10 kr., men om man får sitta och peta för en kandidat där flera, flera gånger som det neturligtvis blir, så blir det till slut 10 det också, och sen vet ju Lindborg precis vad som fattas. Geometrin kan jag då kanske läsa för kandidat. Jag skall fråga fröken Karell om jag inte åtminstone kan få vara med och höra på geometritimmarna i skolan och sen så småningom få vara med något.

Jag tror allt jag går till W.s o. telefonerar om lördag, det är så otrevligt att stå i en bod och tala om såna här saker. Tant B. sa i kväll då jag tala om konfirmation: "Då ska väl mamma ligga därinne hos dig." Tack, sa jag, det vore förfärligt roligt. - "Ja, det förstås att hon ska, det ska du väl säga till henne." Ja vet mamma nu finns det så gott rum här också sen t. Anna är borta, så det kan vi allt.

Fredag ½ 5-tiden. Jag har i dag varit borta före frukostlovet. Jag vakna i natt vid att jag hade förskräcklig värk i magen, jag trodde först det ej var så farligt, men så måste jag opp på pean och det var riktigt otäckt. Det var vid 5-tiden. Sen sov jag så gott till 9. Jag låg till ½ 11 och gick till skolan kl. 1.

Så egendomligt att få diarrhé så här nästan mitt i vintern. Men var ej ängslig, det blir väl bra igen. Jag ligger nu på soffan i mitt rum och skriver. Dom håller på och dricker kaffe i salen, men det är ej värt att jag gör det. Tant Gerle har sagt jag skulle hälsa och tacka så mycket för blommorna, jag vet ej om jag framfört det. I dag på morgon dog prof. Ångström, så i dag hissas flagga på halv stång på alla lärda byggnader. Tant Gerle kom i dag och fråga mig om jag talt vid doktor Lindborg än. När jag tala om att Kerstin läst igen sitt på 4 ggr så tyckte hon det var väldigt bra. Hon sa jag skulle tala om för henne när jag varit och talat med dr. Lindborg.

Så fräckt att ej Berta och K. A. ska ha nå bröllop, det som jag gått o. glatt mig åt så, men nog ska väl jag skriva ett visitkort eller något och gratulera? Vad roligt om jag finge brev i kväll. Jag vet ej om jag ska läsa på läxorna till i morgon.

Nu ungefär sitter väl mamma o. läser mitt brev som jag skicka i går o. pojkarna är väl på slöjd. Nu är det ej stort mer än 14 dar till påsk. Inte ska vi väl vara i Salta i påsk? Vet mamma ska vi då bjuda Jenny om hon ska dit så kan det väl ej bli för så kort som en dag, resan är ju dyr och vi ska ju tala om konfirmation så jag tycker vi spar till i sommar. Kerstin ska vara i Stockholm över påsk. Tänk vilket vårväder här har varit aujourd'hui.

Adjö. Hälsn. fr. Gullan. Hur är det med mammas förkylningar.

Brev från Julius till Elof den 4 mars 1910

Strengnäs 4/III 10

Kära Elof!

Nu litet fortsättning på mitt sista bref, som måste skickas af med större hast än vanligt.

Jag skref i går till hr Lillieborg, såsom jag ansåg artigheten kräfva, och sade honom, att vi gärna skulle önska, att du komme hem till påsk, och att du skulle resa, om han icke hade något däremot. Naturligtvis är han tvärtom mycket nöjd med anordningen. Jag sade honom också, att, om den dagen passade, jag skulle föreslå dig att resa onsdagen den 23 mars och stanna hemma en ferievecka liksom andra unga herrar göra. Naturligtvis har jag icke ännu hunnit få svar. Det är klart, att, om den föreslagna dagen af någon anledning skulle befinnas mindre lämplig, en annan dag är lika god.

Hvad angår min fråga, om du har några militära framtidsplaner, så har den frågan till enda orsak, att jag vill, att du så mycket som möjligt skall själf bestämma dig och noga bepröfva alla möjligheter, således äfven infanteriet. Det är icke förhållandet, att jag hyser någon önskan, att du skall bli militär. Jag har länge haft - och många gånger äfven uttalat - den öfvertygelsen, att krigarlifvet i fredstid och i en demokrati blir föga angenämt. Ett ganska kraftigt bevis härpå och en liten förberedande profbit på hvad vi ha att vänta, och vänta snart, ger andra kammarens beslut nu nyligen i fråga om indragning af repetitionsöfningarna år 1910. Har du icke redan gjort det, så råder jag dig att läsa debatten härom.

Ett annat tidstecken såg jag för några dagar sedan här i Strengnäs, då kaptenen vid Sörml. Reg-te, friherre Lejonhufvud lånade skolsalen för att där för en publik af skolpojkar och seminarister "föreläsa" öfver Stenbock och Helsingborg. Dessa opraktiska men välmenta tilltag, försök att "göra armén populär" - något som aldrig lyckas annat än genom krig - ha precis samma effekt som presternas försök att genom kaffe med dopp göra kyrkan älskad af folket: de verka raka motsatsen af det man vill vinna.

Nej, jag har alls ingen åstundan för egen del att du skall bli officer. Jag önskar blott, som jag redan sagt, att du må noga öfverväga saken; särskilt att du må väl betänka, hur du skall ha det med värnplikten, som ju nästa år kommer öfver dig. (Din gamle kamrat, skolläraresonen Blomqvist går nu som värnpliktig vid hästgardet.)

Emellertid beror saken framför allt på din helsa. Hurudan är den nu? Vidare få vi personligen tala de re militari. Det latinet förstår du ju?

Hjärtliga helsningar från M + M genom din fader

Jul. af Sillén

Brev från Axel till Elof den 7 mars 1910

Käre Bror.

Tack skall Du hafva för brefvet, som jag redan i dag skall besvara.

Jag tenterade i anatomi i lördags så att jag har litet ledigt nu ett par dagar. Tentamen gick bra och det var ju roligt. Det betyder ju inte så mycket hurudana betyg man får härifrån, men det är ju bra, om man får så bra som möjligt. Vi hafva nästa tentamen 15 April o. sedan pågår det med 14 dagars mellanrum ända till ferierna. Men tentamina åsido. - Vi börja här på att få en allt starkare känning af våren och hafva nu riktiga vårdagar omväxlande med dimmiga kalla dagar. Det börjar på att blifva svårt att sitta inne och läsa nu om dagarna. Det känner Du till från skoltiden.

Jag har ännu inte bestämt mig för, hvart jag skall taga vägen i påsk. Jag funderar nämligen på att resa hem i likhet med Dig. Man vet inte huru länge man har några föräldrar att resa hem till. Och jag tror nog att Mamma och Pappa skulle tycka om att vi vore hemma allesamman. - Jag önskar nog liksom Du att vi vore ett par år framåt, så att vi kunde få något eget att arbeta på. Jag trifves verkligen mycket bra här, i synnerhet med kamraterna, men man märker i alla fall, att man inte gör någon direkt nytta.

Kom ihåg att inte öfveranstränga Dig. Likadant skref Pappa till mig, då jag var på Kusta, men jag skrattade då åt det o. brydde mig inte om det, men nu skrattar jag ej. Jag tror nog att jag fick rätt hårda stötar där ibland, fast jag inte märkte det då. - Apropos Kusta, så skref jag nyligen dit och rekommenderade en människa som jag visserligen inte kände, men som Kalle Wernstedt bad mig rekommendera. Bokhållarplatsen var nämligen ledig där och stod annonserad i Annonsbladet.

Jag skall i morgon sända Dig den utlofvade västen.

Sänder Dig hjärtliga hälsningar från broder

Axel

Brev från Julius till Elof den 9 mars 1910

Strengnäs 9/III 10

Kära Elof!

Tack för brefvet! Jag ser däraf med glädje, att det passar dig väl att resa hem om 14 dagar, den 23. Alltså vänta vi dig då, och du är hjärtligen välkommen! Behöfver du pengar för resan o. s. v. så skrif i god tid. Men det behöfs kanske icke?

Du frågar om tvätt af stärksaker. Därom talades icke alls vid öfverenskommelsen. Och då så är, måste man väl anse, att du har rättighet att få dessa saker liksom allt annat tvättade. Så är det rent formelt sedt, ty, när öfverenskommelse träffas om hel inackordering, så är naturligtvis allt däri inbegripet, som icke uttryckligen undantages. Likväl synes det mig, att i realiteten saken bör få bero därpå, om herrskapet själfva hemma tvättar sina stärksaker. I sådant fall anser jag det vara otvifvelaktigt, att äfven dina böra på samma sätt behandlas. Något annat är förhållandet, om deras egen tvätt sändes bort, så att de skulle få betala för tvätten. Förhåller det sig så, är det min mening, att du väl äfven då har rätt att få tvättadt, men att du icke, om de göra några svårigheter, bör hålla på din rätt. Det enklaste är, att du rent ut säger ifrån, att du behöfver få tvättadt. Gör då frun några invändningar, så kan du ju ge med dig.

Hvad angår hemförande af vinterkläder, så menade Mamma, att det kanske ännu kunde bli kallt, och således kläderna bli behöfliga. Dock undrade hon, om det icke vore förståndigt af dig att taga hem din ridpels, så att den kunde bli "nedpepprad".

Din beskrifning på ditt andra politiska möte intresserade mig synnerligen, ehuru jag läste den med ett melankoliskt intresse. Jag förstår mycket väl, att de närvarande till största delen voro gråhårsmän: de unga karlarna ha väl gått till Amerika eller till fabriken; och om de äro hemma, förmodar jag, att de icke ens i Småland äro af fädernas typ? Jag kan också mycket väl se för mina ögon den nya folkskolelärarinnan med den enfaldiga tron, att hon står ett godt stycke öfver dessa representanter för en döende aristokrati. Blir du själf en gammal man, skall det bli af intresse för dig att ha sett riktiga bönder. Våra efterkommande, som icke med egna ögon sett det människoslaget, skola få svårt nog att förstå, huru Sveriges historia är möjlig: med det nuvarande människomaterialet vore den säkert otänkbar.

I dag såg jag Bergholm och Linder, men på tämligen långt håll. Jag var på väg till tjänstgöring och de smeto in på konditoriet, så att vi träffades icke.

Om Sjöholm språkade jag häromdagen med gamla fröken Tiselius - du minns ju henne? Hon sade, att "häradshöfdingen och fröken" tyckte mycket bra om honom, men att de också hade trott sig märka, att hans krafter icke voro stora. Jag bad henne säga Sjöholm, att han skulle komma och helsa på dig i påsk. Vill du det, så kunde du ju skrifva till honom därom.

Lilla Berndt har nu varit borta en vecka, men jag har intet hört om honom.

Mamma och Märta helsa dig hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén.

P. S. Jag skref till hr Lillieborg och frågade, om han hade något mot din hemresa. Han hade, såsom var att förvänta, intet att invända vare sig mot resan eller mot den tilltänkta dagen. Han gladde mig vidare med att säga, att du "skött dig på ett fullt mönstergillt sätt", och att du "om du fortsätter, som nu början är, kommer att blifva en mycket duktig landtbrukare".

Hr L. skrifver själf alldeles mönstergillt: både handstil, stafning och framställning äro alldeles en gentlemans.

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 13 mars 1910

Jag gissar datum via Marie Bebådelsedag, som förr firades lördag före Palmsöndagen de år, då 25 mars kolliderade med Stilla veckan. /SZ

Uppsala söndag kl. 4 e.m. 1910

Käraste lilla mamma!

Hur står det till? Så tråkigt att ej få träffa mamma i telefon. Jag blev så ängslig, när jag ej fick höra mammas röst i telefon utan morfars också när han skyllde på att mamma skulle vara hemma o. rusta med mat ty Tomas var kvar. Hoppas mamma sköter sig ordentligt, så hon är bra tills jag kommer hem.

Jag tror ej jag lämnar bort tvätten här, för det är ej alls mycket och det blir så otäckt dyrt, när det är så litet, jag minns första gången blev det visst närmare 3 kr. tror jag. Hemma ha vi ju lite mera på en gång, så då blir det ej så dyrt. Jag tar väl kappsäcken med hem i alla fall.

Så skulle jag fråga mamma hur jag ska göra: Judith Hedlund ska ha bjudning för klassen ute hos sig om fredag kväll och hon vill äntligen att jag ska stanna och vara med hos henne, och nog vill jag väldigt gärna, men det är ju klart att jag mycket hellre vill resa hem till er. Tänk så härligt att få vakna hemma hos er Marie Bebs morgon, mot att få sätta sig på tåget mitt under gudstjänsten samma dag. Judit blir nog ledsen, men jag får väl köpa något åt henne, det är födelsedagskalas ser mamma. Det var meningen att hon skulle ha festen i går kväll, men då var det bestämt att det skulle bli S.S.U.H. o. fröken Jeanna skulle hålla föredrag och dom tyckte dom kunde ej ändra med henne. Judit var så ledsen så hon grät, för hon hade gått och glatt sig nu åt det här och hon visste ej om hon skulle få för sin tant nån annan dag heller.

O, vad det ska bli roligt att få komma hem! Vi få väl äta våfflor hemma hos oss?!

I fredags var jag och tala med Lindborg och han hade ej tid själv, men han rekommenderade en kandidat Erikson, som varit lärare i matematik i Sam och han har nog reda på sig lika bra. Jag var till honom igår han var väldigt rar tar 2 kr. o. kanske skulle dra av något för det skulle bli så enkelt det första sa han. Lindborg tar visst 2,50 kr. Kand. Ericson sa, att det fordras så ytterst lite för inträde i I R. Kerstin har en klasskamrat som läste opp till 2 R. efter avlagd realskoleexamen och läste latin privat och läser nu först matematik för att få ett betyg i studenten. Men det tycker jag ej är för mig, för då först läsa latin privat i sommar o. så kanske i höst o. så dessutom en större matematik kurs. Kerstin har så mycket att göra så jag ser ingen dager till att kunna läsa matem. under sådana förhållanden.

Jag ska gå till Ericson tisdag kl. 7 till tandläkarn kl. 5,15 så jag får läsa läxorna i förväg, ja vi ha ej så svåra till onsdag heller. Här regnar så kulet. Jag ska kanske gå ner till Ruth ett tag, hennes bror ska spela fiol för mig. Han går i 6 kl. Nu ska jag skriva lite franska. Mormor [styvmormor Axelina] får nog ej sitt kort förrän morgon middag. Annars måste jag gå till station i regnvädret. Jag har ej varit i kyrkan i dag. Tänkte först gå till Lutherska Missionshuset o. höra P. P. Valdenström, men gjorde det ej. Jag har varit i kyrkan så mycket den här termin.

Tant Eva hälsar så mycket.

Mammas Gullan. Hälsa alla.

Brev från Wendela till Elof den 16 mars 1910

Strengnäs d 16 Mars 10.

Kära snälla Elof!

Bra några ord, för att säga innerligt välkommen hem till Påska.

Nog tycker jag det är skäl att ta hem hvita Pelsen, samt Mössan, alla trasor och andra onödiga kläder, de far väl bättre hemma. Elof får förstås ta' kofferten det kostar ju ej något. Läs igen om det som lemnas qvar.

Sista nyheten, att Carl David Moselius skall hålla föreläsning här. Få se när Elof håller någon föreläsning här?

Var nu så försiktig på tågena, jag läste nyss om en Bokhållare, som kom sent och mistade båda benen, när han skulle hoppa upp, den stackarn får nu lefva, tänk så rysligt. Akta sig också att hugga sig när han är i skogen, det låter så ruskigt.

För all del, lek ej med Revolvern och ha' den alldrig laddad. Det kunde någon annan bli' olycklig. Kläd sig fullkomligt vinter klädd, vårarna äro så farliga.

Nu ej mera, alla hellsa välkommen hem igenom

Mamma

Jag skall spara bullar och ägg.

Brevkort från Gunhild Tiblin till Elvira Tiblin

Kära mamma!

Vill mamma skicka 5 kr. Inack. för tre dagar blir 6,51 o. så ska jag ha en geometri o. jag har bara 10 så jag är rädd jag ej kommer hem med det jag har. Får jag begära lov dom där timmarna? Det är ej några farliga timmar alls.

I hast Gullan

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 30 mars 1910

Uppsala onsdag ½ 8.

Lilla rara, älskade mamma!

Tack, tack för sist! Tycker mamma det är tråkigt att jag ska resa?!! Jag satt så skönt i 2^dra klass till Heby. Där kom jag i daddas väg så att han måste hälsa o. jag nicka så nådigt. Vid Heby laga jag så att jag fick fatt i fröken Åmark. Hon hade sällskap med Tore Arosenius så att jag blev presenterad för honom. Dadda hade tänkt vänta till nästa tåg i Heby men ändrade sig naturligtvis o. kom in i vår kupé men ej på samma soffa. Jag trodde nästan det för det var en plats ledig bredvid mig.

När jag kom till Uppsala var ingen emot mig. Tant Eva stod klädd när jag kom in o. skulle just gå till station, hon trodde jag skulle komma 5,21. Men jag tog spårvagn naturligtvis. Tror nån inte att hon skulle vara inne när jag packade opp. Jo, det kan mamma ge sig på. Här på bordet ligger en tidtabell där det står att ett tåg går från Stockholm precis kl. 1 och är här i Uppsala kl. 2,42. Det tycker jag skulle vara härligt.

Kerstin har ej kommit än. Hon är förkyld och är kvar i Stockholm än. Vi ha nu druckit kaffe. Jag är så varm så jag kokar. Mamma är väl ej sjuk???? Henning vet du av att fröken Ohlson är förlovad? Var ej Elna o. Ester väldigt rara o. sjöng inte Elna väldigt vackert? Jag tycker mamma kunde tala om för Tomas min dröm att jag gifte mig eftersom jag själv ej hann det. Nu är väl tant Anna o. gossarna inne. Hälsa alla så mycket från mig. Tror inte mamma att Harry Alms visitkort ligger kvar här på skrivbordet? Jo var lugn för det.

Nu luffar jag i väg till station o. Walkendorfs. Adjö, adjö er lilla

Gullan.

Tack för sist, var ej ledsna.

Hej, hej.

Hälsa alla. I morgon ½ 12 ska jag tänka på II kl. som har skrivning. Tant B. sa att jag såg så frisk o. duktig ut.

Bravo. Leve havregrynen!

April 1910

Brev från Gunhild till Elvira den 1-2 april 1910

Uppsala, fredag frukostlov

Käraste lilla mamma!

Tack för brevet. I går efter läsningen fråga jag Törner hur dags konfirmationen skulle bli. Kl. 5 sa han. Han gick i går igenom konfirmationens betydelse o. s. v. Han talade så tröstande till oss att vi inte skulle bli rädda, så sa han: Var ni o. såg på när Samskolan konfirmerades? Nå tyckte ni det såg farligt ut? - Nästa gång skulle han ta med sig konfirmationslöftena, så vi fick se på dom. Så skulle han sätta fram en låda o. där skulle vi få lägga i anonyma lappar om det var något vi ville fråga om. - Fjorton dar i dag ska vi stå på gången.

Lördag middag. Ja nu är jag hemma från skolan och är ganska trött och moloken, för det är så varmt. Idag mellan 12 - 1 var jag opp på sjukhuset till tant Elsa. Hon var mycket bättre nu, fast hon kände sig så trött förstås efter att ha legat där 14 dagar. Hon sa att hon legat en vecka hemma först, fast hon var sjuk innan hon la sig till sängs. Hon låg på enskildt rum, d. v. s. det låg en till i rummet. Hon hade tappats på vatten och det var mycket obehagligt. Hon hoppades få komma hem i medien av nästa vecka. Hon hade tänkt förut innan hon blev sjuk att hon när mamma skulle komma hit till konfirmation skulle resa in till Uppsala men nu törs hon det ej naturligtvis. Hon tyckte det skulle varit så roligt att få träffa mamma. Hon sa hon tänkt skriva men hon hade just ej orkat. Nu undergick hon ej någon särskild behandling så det var därför hon trodde få komma hem snart. Hon tyckte det var så tråkigt o. svårt att ligga där för barnen kunde ju ej få nån tillsyn. Jag sa att jag skulle skriva till mamma i dag och be mamma skriva till henne och hon hälsa så mycket. Mamma får väl skriva hennes adress så här: Akademiska sjukhuset Med. avd. Rum 58. Uppsala, antar jag. Skriv då snart till henne om mamma får tid. Hon fick så litet brev, bara några små underrättelser hemifrån.

Oskar sökte Hjelsta sa hon, hade tre medsök. Hallonlöv i Bred o. nån mer. Hon undra om Märta K. va hemma om hon då ville komma o. hälsa på dem i sommar o. se barnen. Tant E. hade feber om kvällarna det var visst därför hon ej fick resa hem.

Eva här har nu blivit så gudfruktig att hon läser både bibel, psalmbok och en annan bok med kors på, men när jag tala om Lidforss idag, som blir install. så sa hon att man får väl ta hänseende till person, han är ju ett snille.

Igår så trampa jag ner min långa kjol, men som tur var blev det under ett band och jag laga den genom att sätta ett band över o. så kasta jag ihop det litet, så det syns ej ett smul. Jag längtar efter eder så. Bra att vi träffas om 14 dar. Nu ska jag lägga mig o. vila lite före middagen.

Hoppas ni må bra. Hälsa alla! Hälsn. fr. Gullan.

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 5 april 1910

Uppsala tisdag kväll ½ 10.

Käraste lilla mamma!

Tack, Tack för fotografiet! och brevkorten. Jag tycker att K. H. o. mamma äro bäst. Skada att den där solstrålen kom över Tomas och mig. Pär ser ut som om han höll sig för skratt och Henning blickar visst mot skyarna. Jag ser mager ut. Jag tror jag ska visa det för tant Gerle. Hon kanske tyckte det vore roligt.

I kväll har jag varit hos Kalle Ericsson och läst. Han hörde ej opp ett ord på den svåra läxan som jag tala om i påskas, men gick igenom en del nya saker. Han är så rar men klen stackarn. Han har benröta i huvudet och har därför ett hål bakom örat som ej får läkas, utan har en bomullstapp i. Jag skickar nu hans visitkort, att has framme vid besök av invånarna från borgen vid Mälarvåg, men mamma får ej tala om vem han är, utan bara en bekant till mig.

I går morse när jag gick till skolan hörde jag raska steg bakom och det var allas vår vän Harry Alm, som kom o. tog mig i hand och sa: "Om fröken skyndar sig få vi sällskap, för jag ska gå till gymnastiken o. därför brådt." Jaså, tyckte jag, gå då ni och vänta inte på mig! Så gick han, men tog mig i hand naturligtvis. - Den där kvällen jag tala om, när jag var på konsert o. han hjälpte Kerstin med franska hade Kerstin sagt: Sitt nu inte o. tala om en hel hop andra saker utan håll på med franskan! - "Ja, sa han, vad ska vi göra med pojken, säg "du" åt honom!" Var det inte barnsligt så säg. - I dag på rasten gick dadda i Odinslund och jag gick dit på pin kiv men kom ej så, så han behövde hälsa.

Maud von Engeström [syster till Stanny, som morfar Elof brevväxlade med något år tidigare!], som vill förfärligt gärna ställa sig in hos fru Boman, har begärt att vi skulle få en kristendomslektion till extra på eftermiddagarna. Det kan Maud komma med ett sånt förslag, som ej har ett spår att göra, hon är ej alls med på alla ämnen, men se hon vill synas så gudfruktig o. god o. from o. då är det hon obs. som föreslog den där strejkfesten [kanske under storstrejken aug-sep 1909?]. Tant Gerle tyckte att det skulle vara alldeles omöjligt, för mot slutet blir det så mycket att göra. Om det hade varit språk eller nån ting, men kristendom, som nog minsann behövs, men om det vore verkligt intresse för kristend. så skulle jag ej säga något, men nu! Då skulle det vara en efterm. Och jag [har] icke tid o. kommer ej att vara med, för det är mening att det ska bli frivilligt o. det sa jag o. Gerle med detsamma. Skriv o. säg vad mamma tycker. Gerle hade just sagt det att Maud har ju ej något att göra så för henne kunde det väl gå an.

Ja adjö nu, jag mår bra.
Hälsn. från Gullan.

Brevkort från Gunhild till Elvira den 8 april 1910

Kära lilla mamma!

Tack för korten! Om lördag äro alla konfirmander i Lindskan bjudna till tant Gerle tills. med pastorn kl. 6. Jag vill då ej be att få ringa där för båda rummen ska nog användas, men Ruth sa jag skulle komma till henne. Om mamma har tid kl. 5 kanske?

I dag på läsningen sa pastorn att nattvardsgången på lördag kl. 4,15. I går såg jag Törner med fästmö, dom såg rara ut. Tänk Sigrid H. skicka visitkort till mamma så snällt. Judit har nu skarvat vid mitt skärp, det är så bulligt. Hur mår alla gossarna. Tänk nu är det bara 7 dar till mamma kommer. Jag glömmer alltid att ta Blands, men jag är så kry ändå. Törner sa idag, att om det är någon av edra anhöriga, som vill gå till nattv. så gå de efteråt. Ej ett ord om något prästbetyg. Ska jag fråga det kanske.

Nej, nu ska jag läsa fransk gram. Vi ha fått en engelsk uppsats i dag. Jag hade Ba.

Hälsn. Gullan.

Brev från Wendela till Elof den 10 april 1910

Strengnäs d 10 Apr 10.

Käraste Elof!

Tack mycket för det efterlängtade brefvet. Gudskelof, att eder resa gick utan äfventyr. Jag får bekänna, att jag blef ängsligare för varje dag, som gick innan jag fick höra om saften. Jag tror jag alldrig mera törs packa ned saft bland kläder. Så väl, att det gick. Slå nu intet saft på kläderna ändå.

Det blef som vanligt så illa tomt efter eder, ricktigt dödstyst. Men det finns ju ej någon annan råd, ni kunna ju ej gå hemma heller.

Nu har jag nog en del förmaningar. Först låt ej Malen äta upp kläderna, utan ta' ut dom ibland och betrackta dem, samt skaka dem. Elof kan bra ha' nu på våren Konfirmations kläderna om Söndagarna. Hör nu hvad jag säger. Här är nu så illa kallt med rätt mycket snö, att jag be'r Elof ej klä sig sommarklädd. Roligt att Elof var nöjd med sin resa öfver Påsken. HarElof hittat nycklarna? Jag telefonerade till Lagnö, men ej fanns de der. Kom ni ihog att gratulera Pappa på Julius om onsdag. Skrif någon gång till lilla Bernt, adr är Hammar Vermlandsbro Arrendator Carl Magnusson.

I morgon börjar studentskrifningarna. Nu har jag varit på Carl Davids föreläsning. Den var ricktigt bra. Carl David var här på visite, han såg så snäll och rar ut. Tycktes ovanligt lärd för sin ålder, han är två månader yngre än Elof. Skall bli' roligt höra när Elof vill föreläsa för Strengnäs Publiken. I går var jag till Bokbindaren med Elofs målningar, det får lof bli' 3 taflor, men ej papperskant i skarfverna, det skulle bli' för tungt med ett glas. I går var en Auction, der var både Baron Vrangel och Emil Svensson, men jag talade ej vid dem. Märta var igår på Biograf till ½ 11. Axel har ändteligen skrifvet, han har tenterat och draget ut en tand i Malmö. Så rart, att ni fick åka ensamma så långt.

Elof glömde äfven kragskyddaren, men den är väl ej behöflig nu? Heijnes har haft stor supé mest Adel påstod Eja som var med.

Fru Leijonhufvud tyckte hon var så faseligt stel af sig. Nyss var Molly här, hon skulle nu få 6 nya flickor, deribland en Filosofie Candidat en som hette Post o s v. Hon var så förtjust. Har Elof sett att Fröken Jenny Molly är död? Fru Hammar är uppe på begrafningen nu.

Hinner ej mera, är bullen slut? Pappa och Märta helsa så varmt. Gud bevare Elof, beder Elofs gamla

Moder

Brev från Julius till Elof den 11 april 1910

Strengnäs d. 11 april 1910

Kära Elof!

Tack för sist! Glad att af ditt bref till Mamma finna, att du lyckligt kommit åter och att du mår, jag menar mådde, godt. Hoppas, du gör det än?

Som du ser, måste jag nöja mig med blyerzpennan, hvaraf du med rätta sluter, att jag sitter som jourhafvande officer på bönsalen. Rätt slutet; men vet du af, att det är den högtidligaste af alla skrifningar jag sitter och vaktar? Så är det: jag sitter, icke i katedern, men vid en af tre skolbord bildad slags disk och öfvervakar därifrån de fyra examinanderna, hvilka naturligtvis befinna sig på rätt ansenliga afstånd från hvarandra. Under dessa omständigheter tror jag mig utan risk kunna roa mig med att emellanåt nedskrifva ett par rader af denna skrifvelse. Jag behöfver denna lilla förströelse, ty jag skall sitta här under hela två timmar. Alltså hinner jag med några nyheter:

1:o) Själfva examensämnena äro i år tolf till antalet. Då jag har så öfvermåttan god tid, skrifver jag af dem och ber dig säga mig, hvilket af dem du skulle ha valt, om du hade suttit här som delinkvent. Ämnena äro:

1. Svenska psalmboken.
2. Greker och perser under forntiden
3. Horatius som lyrisk skald.
4. De förnämsta partierna under den stora franska revolutionen.
5. Den svenska Östersjöpolitiken under 1500- och 1600-talen.
6. Redogör för någon af berättelserna i Heidenstams Karolinerna.
7. Polartrakternas natur.
8. Fortplantningen hos kryptogamerna.
9. Födans lämpliga sammansättning ur näringssynpunkt.
10. Energi och energiförvandlingar.
11. Om uret.
12. Naturvetenskapens betydelse för allmänbildningen.

Enligt hvad Törnvall meddelade mig - hur han nu fått veta det - sitter en och skrifver på ämnet n:o 4, två på n:o 5 och en på n:o 10. - Hvilket ämne hade nu du tagit?

I afseende på tiden är det den skillnaden mot gamla tider, att skrifvningen nu börjar kl. ½ 9 och således slutar kl. 3. Annars är det lika långt - och lika ledsamt.

2:o) En gång, sedan du reste, har Emil varit här och ätit middag: det har nog kanske Mamma talat om? I dag träffade jag Oskar, som var inne vid tinget i målet angående soldattorpet. I detta mål hade just i dag utslag fallit, och icke utan en viss förvåning, starkt uppblandad med förargelse, berättade mig Oskar, hur det gått. "Det är ju märkvärdigt", sade han, "men du fick fullständigt rätt." Lagnö tappade nämligen, och det med glans: förlorade torpet och fick betala alla rättegångskostnaderna, hvilka tillsammans uppgingo till 400 kr. - "mer är inte torpet värdt", tillade Oskar bedröfvad. Emellertid tycktes han efter den betan ha blifvit något mottagligare för goda råd; åtminstone lofvade han att tänka på min bestämda uppmaning att inte försöka vad till högre instans. Går han igenom dem alla - och i Högsta Domstolen tappar han med matematisk visshet, eftersom han har den klaraste orätt - så kommer det hela icke att stanna vid en tusenlapp.

3:o) Har du sett i tidningen, att Gustafson köpt handlanden Johansons f. d. gård vid Trädgårdsgatan? Den ägdes nu af en handelsman i Upsala, och af honom köpte Gustafson den för 25000 kronor. Emellertid har nu det för mig åtminstone högst oväntade inträffat, att Gustafson betalat 500 kr. kontant, för att köpet skulle få återgå. Jag trodde, att han var alldeles för betänksam och äfven för envis för något sådant. Men faktiskt har det så skett. Däremot törs jag inte bestämdt säga, hvarför han underkastat sig en så föga lönande affär. Det påstås, att fru Johanson, den s. k. "Smockan", skulle ha gifvit honom så mycket ovett, när han kom för att uppsäga herrskapet till afflyttning d. 1 oktober, att han blifvit skrämd från alltsammans, hvilket dock synes mig ganska otroligt.

4:o) Axel har tenterat - och med riktigt godt resultat - på "hästens exteriör" och hofbeslagslära. I dessa dagar skulle han upp i botanik, för hvilket han hyste mera fruktan. Han hade fått igen sin tandvärk, som du minns besvärade honom sista dagen härhemma och nödgats draga ut en tand. Annars syntes allt vara godt.

Så ock här. Många hjärtliga helsningar från Mamma och Märta genom din fader

Jul. af Sillén

Brev från Gunhild till Elvira den 12 april 1910

Uppsala tisdag kväll.

Käraste lilla mamma!

Jag tycker att mamma och Henning följer med mig hem från station, så bli ni nog bjudna på middag här för tant sa förut när det var fråga om att bo här att ni skulle komma till middag. Faster o. morfar tycker jag ej gå med då 2,42. Dom tycker jag kommer vid 4-tiden och hämtar mig. Jenny föreslog i söndags att jag skulle komma dit och klä mig men det tycker jag ej är lönt, för man kan ju så lätt glömma nån småsak.

Glöm ej nattskjortor o. några daglinnen, ett par lakan o. några par strumpor kanske. Ja nu nalkas det konfirmationen. Vi hade väldigt trevligt hos Gerle i lördags. Törner kom o. satte sig bredvid mig under måltiden och då fråga jag om mamma skulle behöva prästbetyg. Nej det är alldeles nog med den här anmälan, då ska jag skriva upp det, sa han. Fästmön var förtjusande i allra högsta grad. Det var så roligt att se hur deras blickar sökte varandra. Pastorn berätta för oss om Peter Fjellstedt och var riktigt humoristisk.

Kan mamma tänka sig att jag har fått ont i magen, men det mesta är väl kanske över till fredagen, det blir 5-te dan det. Nog är det otur, jag som tänkt gå och bada på torsdan. Jag går nog ej i skola på fredag tror jag. Jag har varit så trött och obehaglig i dag. Jag ska be Gerle att jag slipper lämna fransk skriv. förrän till måndag. Jag har skrivit kladden, men ej rättat den och både i morgon o. om torsdag på läsning, så det finns ej tid, men gör ju ej så mycket. - Signild kommer ju hit i morgon sa tant Gerle.

Har ni hört studentämnena? Svåra tycker jag. Alla i Samskolan äro visst klarade. Bl. a. följ. ämnen: Den svenska psalmboken, Horatius som lyrisk skald, Partierna under franska revolutionen, Den svenska östersjöpolitiken under 1500 o. 1600 talen; Polartakternas natur, Födans sammansättning, Kryptogamernas fortplantning, Energi och energiförvandling (fysiskt), Uret, Naturvetenskapernas inflytande på allmänbildningen, Greker o. perser under forntiden, En berättelse ur Heidenstams Karolinerna. Det sista tycker jag var ett småbarnsämne för den som läst nån av dem.

Av alla de 37 ämnen som lärare och lärjungar gissat på här i gosskolan fick dom ej något. En flicka i Sam var sjuk så hon måste åka till skrivningen stackare. I morgon skrives levande språk.

Hälsningar från Gullan.

Tack för ditt bussiga brev Henning. Du blir styv att skriva svenska du.

Brev från Julius till Elof den 18 april 1910

Strengnäs 18 april 10.

Kära Elof!

Som du ser, sitter jag fortfarande kvar här uppe och vaktar studentskrifvare, liksom jag gjorde, när jag för jämnt en vecka sedan skref till dig. Men i dag är det då ändtligen sista dagen.

Tack för ditt bref! Det var nog så godt, att vi icke visste af, att du stått i så nära förhållande till sågklingan: det torde icke ha gjort det lättare att sofva om nätterna. Jag hoppas, att du icke för tillfället håller på med något farligt göromål?

Att hr Lillieborg lånat pengar af dig, kan jag däremot icke taga alltför tragiskt. Ömkligt är det visserligen - och löjligt - men dig kan dock hans skrala affärsställning icke göra några egentliga svårigheter eller obehag, nämligen under den förutsättningen, att icke bristen på penningar för med sig brist på mat och annan lifvets nödtorft för dig. Skulle något sådant visa sig, så ber jag dig allvarligt att genast låta mig veta det.

Antagligt är väl, att du får igen dina 40 kronor, fastän måhända i små poster efterhand. Men tydligen blir det förmånligast, att du icke har något att låna ut vidare. Därför ber jag dig, att du, om du behöfver pengar och icke kan klämma ur din nödställde husbonde något, skrifver till mig och låter mig skicka nätt och jämnt så mycket, som du behöfver, så att det icke blir något öfver att låna för hr. L.

Jag hoppas i det längsta, att hans lånemetoder kunna vara en följd mera af snålhet än af verklig nöd. Sådana fall har jag sett, och ett har jag just nu för ögonen här i staden. Jag menar, att hr. L. måhända försöker krångla sig fram genom sådana procedurer som att låna af sin elev, innehålla arbetsfolkets löner o. dyl. för att slippa betala ränta, som han ju skulle få, om han redde upp saken genom t. ex. ett banklån. Som sagdt, jag hoppas och önskar för både hans och din skull, att så må vara fallet. Men jag måste tyvärr medgifva, att det nog är mycket sannolikare, att han befinner sig i verklig förlägenhet och utan kredit. I sådant fall få vi göra oss beredda på den möjligheten, att du icke kan få stanna den tid, för hvilken han fått betalt. Men vi skola hoppas det bästa. Emellertid ber jag dig säga mig, om du på något vis får lida af husets brist på kontanter? Låt mig höra det i ditt nästa bref!

Huru studentskrifningen utfallit, vet man naturligtvis ännu icke. Men i latinet har jag redan rättat och satt betyg, ja t. o. m. öfverlämnat temorna åt rektor. Berggren fick a, Kempe och Ekholm Ba. Kempe var något litet sämre än Ekholm, men alla tre förtjäna väl de betyg de fått. I svenska lär det vara skralt för Berglund, den nye, som kom i höstas och som icke läser latin. I tyska säges Ekholm vara mindre lyckad. Hur det går i matematiken, vet ingen, eftersom jag just sitter och vaktar i det ämnet.

För tillfället är både Bertil och Sten hemma, den förre blott på ett besök, den senare för de många månader varande, orimliga svenska universitetsferierna. Jag har icke sett Bertil, men Mamma, som i går mötte honom, förfasade sig öfver hans - om mitt eget påminnande - orakade tillstånd.

Från Axel har jag i fickan ett bref, men som det är till Mamma, får jag först när jag kommer hem, veta, hur det är med honom. Och jag kan tala om, att jag likaså har i fickan ett bref från "lilla Elof" till Märta, hvars innehåll jag hoppas få höra något om, när jag kommer hem. Till gengäld skall jag hjärtligen helsa dig från både Mamma och Märta.

Jag bilägger en liten bit latin. Kan du ännu förstå något däraf?

Din fader Jul. af Sillén

Brev från Gunhild till mamma Elvira den 18 april 1910

Uppsala den 18 april, måndag.

Käraste lilla mamma!

Tack lilla H. T. så mycket för ditt roliga brev. Tänk att du fått Fältskärns berättelser. Dom får vi lov att ta med till Salta så jag får läsa dem. Fick du den grå Tomten också?

Ja, nu sitter jag här i min blomsterdoft och skriver igen och längtar efter er. I går när jag kom hem hade jag ett konfirmationskort från Lisa o. Greta i Sthlm. Kerstin hade varit så sjuk på natten och haft så tråkigt att hon riktigt legat och tjurat. Jag har nu talat om för Ernst om tilldragelsen i lördags. Han sa att han kunde ej begripa varför Eva ej svara ett ord när han sa nånting. Han hade försökt börja tala om allt möjligt, men ej fått något svar. Men han tyckte att det var väldigt oförskämt gjort av dem och tyckte det var tråkigt att han skulle bli en ofrivillig anledning, sa han på skoj.

I går eftermiddag gick jag ner till Ruth Hagström och sen gick hon och jag o. hennes bror i Fridhem efter att ha druckit kaffe hos Hagströms. Törner, som predikade över "En liten tid och I sen mig icke", bad sedan för de unga, som skulle träda ut i livet och för den ungdom, som skulle konfirmeras. Han titta på mig så väldigt ibland. Sedan efteråt tog han mig i hand och bad oss stiga dit upp, för där var ungdomsmöte (1 tr upp). Men vi gick ut åt landet ett tag, för vi skulle där träffa Ruths föräldrar. Han o. fästmön kom emellertid och sprang om oss och han sa i förbifarten: Jag kommer strax efter, jag ska bara hem o. ha en vigsel först.

Jo Ruth och jag ha tänkt gå in i ungdomsförbundet i Vindhem, det är visst något som Törner bildat för den konfirmerade ungdomen. Nog får jag väl det? Skriv o. svara. Hoppas det blir nästa söndag. Tänk att få träffa min lilla läspräst varje söndag, så härligt. Vad jag längtar till torsdagen. Då får jag provkort och då få ni se på provkortet av oss alla hos pastorn. Tänk lilla fästmön kommer väl att passa opp då.

Jag har skrivit till Ålins o. Ture, men till vem av Ibgarna [Ingeborgarna] ska jag skriva. Svara på det. Det var ju Elis födelsedag i söndags. Jag ska skriva ett kort till honom i dag, så kanske det kommer fram till tisdagen ändå. Ska jag tala om att jag är konfirmerad. Det kanske inte är värt?

Signild var ej oppe i skolan i dag som hon sa. Jag har fått en bok av fröken Karell nu också av Skogvaard-Petersen. Ska jag skriva ngt till Tillinge och tacka? Det behövs väl knappast, när jag har ringt. - Vad var det för oförskämda gökar som satt på kontoret och ringde i söndags. Jag sa: Är det mamma? - Nej (sen sa dom vem det var, men jag hörde ej) är det fru Tiblin sa dom då. Det måtte ha varit några dumbommar riktigt som inte kunde tiga när vi tala heller.

Hu, nu ska vi skriva franska. Ska jag skriva till Greta o. Lisa o. Karin o. tacka, men jag vet ej adressen, men kanske jag ej behöver det. Karin skrev ej ngt särskilt tack till mig efter sin konfirmation.

Adjö, adjö. Hälsn. från er
lilla Gullan

Brev från Axel till Elof den 19 april 1910

Alnarp den 19. 4. 1910

Käre Elof!

Det börjar nu bli på tiden att vi upplifva bekantskapen. Jag har verkligen haft litet att göra, annars hade jag nog skrifvit förr.

Jag lyckades klara tentamen i Hästexteriör o. hofbeslag rätt bra och den var jag ju inte vidare rädd för. Att jag lyckades lika bra med tentamen i botanik, hade jag en kollosal tur att tacka för. Jag hade inte läst så värst mycket på den, men det gick ändå. Vi ha' nu 5 tentamina innan sommarferierna. Nu närmast Bokföring o. mekanik. Jag har det följaktligen rätt lindrigt för närvarande och det passar för öfrigt mycket bra just nu under vårbruket. Jag är ute och tittar så mycket som möjligt om dagarna.

Af Pappa har jag hört att din husbonde för närvarande måtte befinna sig i mindre goda ekonomiska svårigheter, då han lånat pengar af Dig. Det måste vara bra otrefligt, både för Dig och för honom själf. Har Du mycket att göra annars? Har Du sett att Hjalmar Wernstedt tagit afsked. Han skall nu försöka sig på landtbruk och är redan ute för att komma underfund med hur det går till.

I lördags var Olle Sörlander här men jag var ej hemma då utan Alsing fick ensam taga emot honom.

Har Du nyligen haft bref hemifrån. Jag hade bref från Pappa i förra veckan, då han satt och vaktade i studentskrifningen.

Hj. hälsningar sändes Dig från broder

Axel.

Låt snart höra af Dig.

Brev från Märta af Sillén till Elof den 22 april 1910

Strengnäs den 22 April 10.

Kära Elof!

Tack snälla du för brevet, det var riktigt roligt att höra något från dig.

I går var Kolegium, om studentskrivningarna, de gingo igenom allesamman, Bergren [sic] hade A. uti alla skrivningarna.

Herr Emil Svensson var inne i går eftermiddag, på kaffe.

Du har väl haft underrättelse från Axel, att han har tenterat i Botanik, och att det har gått överförväntan bra.

För några dagar sedan, såg jag, Herr Volontär Nils Bergholm inne uti staden ridande, sedan såg jag att han hade ett kärt möte med Ellen Arvidsson, inne på konditoriet, där de sutto och druko kaffe djupt rodnande, de hade dock med sig förkläden, nämligen en flicka och Professor Bergren.

I går eftermiddag var jag och hjälpte Evy Wickman, att sy på hennes utstyrsel.

Både Bertil och Sten Wickman äro hemma för närvarande.

Kan du tänka dig att Carl Wernstedt, har köpt en egendom i Bohuslän.

Mamma och pappa skall vist ha en bjudning nu snart för Doktor Rydbergs, antagligen om måndag.

Imorgon har I. F. K. bazar, det har varit flickor här och tigt till bazaren. Det är fint folk som skall medverka, på bazaren märkvärdigt nog.

Ja kära Elof nu tycker jag att jag berättat ganska mycket Strengnäsnytt. Eller hur?

Jag hoppas du är kry, fastän du får arbeta och knoga.

Det lider verkligen iväg mot Valborgsmässoaftonen, som du skriver om, när jag skall gå ut och höra Sköna Maj välkommen. Mamma skickar med i brevet en liten varning, så att du skall vara försiktig.

Hör du Elof du måste skriva till Lagnöö, och tacka för senast, jag hörde att du inte har skrivet ännu.

I början på Maj reser jag antagligen till Stockholm på ett par dagar.

Ja kära Elof nu har jag ingenting mera att skriva om. Därför sänder jag dig nu de allra hjärtligaste hälsningar från oss alla, igenom din alltid tillgivna syster

Märta

P. S.

Hoppas att du skriver snart och tackar för mitt långa brev, åtminstone till min födelsedag. D. S.

Brev från Gunhild till brodern Henning Tiblin den 23 april 1910

Uppsala lördagen 23 april kl. 2,25

Min lilla älskade Henning!

Den här bilden, kanske?

Jag får nu först be dig så förfärligt mycket om förlåtelse för att jag ej adresserade bevet till dig. Men jag hoppas att du "mottar min ursäkt". Jag skickar dig nu det ena av provkorten av din stora syster [16 år först i augusti. /SZ]. Ja det andra har jag gett pastor Törner men skall få flera i kväll. Jag tog ut ett halvt dussin av vardera. Jag tycker bara att det är tråkigt att det blev så litet ansikte. Har god lust att ta ett med knäbild el. bröstbild, för jag tycker att det är nästan litet att ge lärarinnorna. Kanske jag kan få knäppningen för samma pris.

Ja i lördags va vi hos den änglalike pastor Törner. Hans fästmö har troligen rest för hon var inte med. Han hade nån slags passoppa där, men han gick omkring med en kanna och serverade själv och hade ett fat med kakor och bjöd var och en på. Jag och två andra flickor va inne i hans skrivrum o. där på byrån stod ett kort av fästmön som vi stod och titta på. "Det där är fröken Lange det, när hon var så gammal som ni, d. v. s. när hon gått och läst. Dom ser alltid snällast ut då." Var det inte gräsligt rart sagt. Så när han tacka för silverskedarna som han fick, sa han: "Tack ska ni ha så mycket, det var så synnerligen praktiskt, för när man ska till och plocka ihop till ett hem så fattas det allt bra mycket." Så sa han när vi gick: "Så hoppas jag att ni kommer igen snart, men då ska jag laga att jag har mera stolar, jag ska snart skaffa det." Han fick näml. lov att låna ngra stolar. När jag bad om hans porträtt, sa han att dom va slut, men han skulle snart beställa nya och jag skulle bara stöta på honom, så han ej skulle glömma bort det.

I dag mellan 12 - 1 var jag på professorsinstallation på universitetet. Det var en prof. Sundbärg i statistik som installerades. Det va mkt roligt att få [se] hrr. prof. komma intågandes högtidligt. I efterm. ska Doktor Liljeqvist hålla föredrag på S.S.U.H. i skolan 4,45. Därifrån går jag till W.D. o. telefonerar till eder. I nästa vecka på tisdag ska Kerstin ner till Jenny men jag vet ej om jag får tid att gå med för jag ska då läsa geometri för Karl O. Ericson.

Här regnar ömsom o. ömsom skiner solen i dag. Fredriks bror var på installation i aulan. För åtta dar sen så här dags då hade jag er här kära älsklingar. Tant Ge... kom i dag och fråga varför jag såg så ledsen ut, men det måtte ha varit alldeles omedvetet, för jag var ej särskilt ledsen. Jag känner mig ganska trött ibland. Vore skönt om skolan snart vore slut o. det vore sommar, men var ej ängsliga, jag är ej alls sjuk el. trött el. ledsen. Heja, hurra, om 8 dar tar studenterna på den vita mössan igen.

Hjärtliga hälsningar från din syster. Hoppas jag får brev snart.

Gullan.

Maj 1910

Brev från Julius till Elof den 1 maj 1910

Strengnäs d. 1 maj 1910

Kära Elof!

Tack för brefvet! Intet kan glädja Mamma och mig mera än att höra, att du är frisk och att du väl trifves med ditt yrke. Att penningar äro en så sällsynt vara i ditt brukspatronshus är ju visserligen tråkigt - säkerligen i flera afseenden äfven för dig - men får ju passera, så länge du icke lider något direkt därigenom. Och du skrifver, att så ännu icke varit fallet. Jag upprepar min bön till dig att, om någon dig drabbande brist låter sig förmärka, du icke må underlåta att genast meddela mig förhållandet.

Din plan att se dig litet omkring under pingsthelgen har jag alls intet emot. Jag finner det också synnerligen lämpligt, att du besöker Carl af Sillén i Eksjö. Jag förutsätter nämligen, att du endast ämnar göra ett besök: alltså en förmiddagsvisit med ty åtföljande middag, om du blir inbjuden, och att du således icke har för afsikt att stanna hos dem öfver någon natt. Ty sådana besök tycka fruarna icke om, och därtill känner du familjen för litet och är för aflägset besläktad med dem. Däremot vore det naturligtvis rentaf ohöfligt att icke göra visit hos dem, då du är i deras stad. Alltså nöje och lycka på resan och helsa dem från deras fränder i Strengnäs!

Nu har Bertil rest tillbaka till sin skog för att deltaga i arbetet med flottningen. Sten går fortfarande här i ett tämligen förnedradt tillstånd: han måste nämligen på grund af den stora folkbristen umgås med skolpojkar. Till seminarister synes han ännu icke hafva nedsjunkit.

Du minns den där balen hos Engeströms, som du var inbjuden till? Denna festlighet lär icke ha aflupit till full tillfredsställelse för värdfolket. Alla förnämiteter, som kunde öfverkommas, voro inbjudna från Stockholm. De kommo också, en hel järnvägsvagn full. Men deras beteende uppfyllde fru v. E. och Ebbe med sorg och harm. När Ebbe icke utan stolthet framträdde för att till första valsen invitera det allra finaste högdjuret, befanns detta odjur redan uppbjudet till alla danserna. Sak samma med alla de andra förnämliga damerna. De resande Stockholmarna och -skorna hade i järnvägskupén sammansvurit sig och fyllt damernas Tanzkarten med de sammansvurna herrarnas namn, så att inte en enda dans med någon af dessa aristokratiska stjärnor fanns disponibel för vare sig Kgl. Uplands Inf.Reg. eller Upsala universitet eller Ultuna Landtbruksinstitut - ifall nu denna sistnämnda uppfostringsanstalt aktades värdig att få vara med i en sådan glans. Det outhärdligaste var dock naturligtvis, att inte ens Ebbe fick ta ett enda steg med någon af stjärnorna. Vid supén hade det högvälborna sällskapet likaledes hållit sig absolut skilda från lärdomsstadens damer och kavaljerer, hvilket hos dessa olyckliga "vetenskapens offer" framkallade en fruktansvärd förbittring mot "folkets förtryckare". - Kanske bör jag tillägga, att den ursprungliga sageskvinnan är Louise Fehr, som själf var med om festen, men att historien sedan passerat genom sådana kanaler som fröken Strömberg och fru Lejdström, hvarför det nog inte är tillrådligt att taga alltsammans för kontant.

I torsdags hade äfven vi fest, den sista för säsongen. I brist på fint folk från Stockholm hade vi inbjudit adjunkt Rydberg med fru, hvilka voro här för första gången och sålunda de egentliga festföremålen, Törnvall med fru och fröken, Nordström med fru och Torsten, Hasselberg med fru, hvilka dock båda voro sjuka - icke skolsjuka - "Mim" och de båda unga vikarierna Stenberg och Larson. Allt aflopp lyckosamt, och vi sågo med ömsesidig tillfredsställelse, att vi sluppo från hvarandra.

I går voro Mamma och Märta hela dagen i rörelse för 1sta Maj-blomman. De drucko kaffe, hörde "seminariekören" sjunga och fru Widebeck tala. I dag resa de till Mariefred för att gratulera Adèle Låftman på hennes födelsedag, ty hon är född samma dag som våren och biskop Ullman. Adèles äldste son, som var handelsman - specialitet ost: minns du honom och Hakon? - har nu nått slutet af sin svenska bana och retirerat till Amerika. Till ersättning har den yngsta flickan Låftman, hon, som du en gång hade till gäst på en gymnasist- och gymnastikbal, blifvit förlofvad med en järnvägsmänniska, en Engström, som en gång i tiden gått i skola i Strengnäs och bott i "Lyktan".

Malin Samuelsson har antagit plats som teckningslärare vid Upsala Privata Samgymnasium, där hon utan tvifvel kommer att utbilda sina anlag i faderns och Svens stil.

Fru Hildur Svenson har nyligen fått en dotter - eller möjligen en son.

Vi må och ha som vanligt. Mamma och Märta helsa dig hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén

Brev från Gunhild till Elvira den 1 maj 1910

Den eviga ungdomens stad d. 1 maj.

Käraste, mina kära!

Idel jubel, idel fröjd o. gamman. Jag sitter nu här o. skriver o. har varit ute o. kastat konfetti och fått på mig så det står härliga till. O, vad roligt det var. Men somliga studenter va riktigt pirum ska jag tala om.

Nu ska jag tala om det där, som jag ej kunde tala om i telefon. I går kväll hade vi sällskap med en äldre fröken Engqvist, förfärligt rar o. snäll, Kerstin känner henne. Hon är här o. hushållar för ett par släktingar en flicka i Ring III, Gertrud Engquist och hennes bror Anders, en härligt stilig gymnasist, som tar studenten i vår. Vidare bor där en ann gosse, Osander, som o. tar studenten i vår, mindre stilig, samt en kandidat Gabriel Forsström som Kerstin läser latin för o. en Umeå student Seth Larsson. Alla förtjusande rara. Kerstin o. jag ä bjudna att gå dit o. koka knäck en dag.

Den bäste av dem alla är Anders. Härlig, bedårande. Nu kommer det. Igår när sången va slut, skulle vi naturligtvis ned för Slottsbacken och då sa fröken Engqvist så här till Anders: "Hör du Anders, ta den här unga damen under armen". (Ser mamma det va så mycket folk, så man lätt kunde tappa bort varann.) Ja, så tog han mig under armen och så gingo vi utför slottsbacken gladeligt arm i arm. Kerstin sa att vi såg så rara ut. Det var härligt. Han gick på högra sidan o. höll mig under armen. Tänk er en lång stilig gymnasist. O! Så sa Kerstin: "Ni provar ni riktigt." - "Ja vi gå provår", sa Anders till mig. "Jag går nu på fel sida, men det gör väl ingenting, det ä sista april i dag". - "Nej då", sa jag, "det gör ej något". Så gick vi, han o. jag, ensamma, dom andra gick före. Jag var så glad. Han är härlig!!

Så gick vi och gick, ända ner till Flusterpromenaden, o. det är ganska långt dit. Vi gick o. prata där o. hade väldigt roligt. Sörmlands-Nerkes nation kom dit med fackeltåg och härlig hornmusik. Då stod vi vid Svandammen o. då sa Anders: "Stig upp här på staketet!" o. det gjorde jag naturligtvis o. stod o. hängde på honom. Sen steg han upp o. stödde sig på mig. Sen lossa vi armtaget. Men jag var alldeles varm under kappärmen. (Apropos. Nu sprätter jag väl ur fodret.) Sen gick Kerstin o. jag arm i arm o. hade Anders på sidan. Så gick vi flickor o. tralla litet för att få honom att tralla med för han sjunger härligt o. det lyckades ganska bra. Sen följde de manliga oss hem o. vi sa adjö och jag var i sjunde himmeln.

Är mamma inte avundsjuk. Berätta lite av detta för Ingeborgarna.

Så i dag före konfettikastningen gick vi och hämta dem igen. Och Kerstin sa så här: "Tycker du inte att det blir otäckt att träffa Anders nu i dag." Nej inte tyckte jag det, fast nog vart jag lite förlägen, när han kom o. hälsa. Så gick [vi] ner och kasta konfetti, som ser ut så här. [Saknas.] Där myllrade av folk o. vi tappa snart bort varann, men jag fick tag i Anders så att jag fick kasta på'n ett par tag o. han på mig. Se mamma alla kända o. okända kasta på varann. Somliga studenter ä riktigt fräcka, ta om o. klappa flickorna, men jag råkade ej ut för nån ann olycka än att tappa mitt vita hårband och det va ju tråkigt. En bland de första bekanta som kasta var dadda [el. dodda], med röd konfetti.

Så träffa jag Tore Arosenius o. Alm bevars, som va här oppe i o. drack té i söndagskväll o. vicka ur koppen på stolen o. sa att han nu inte hade suttit i vått på tjugu år. Hela håret är fullt av konfettilappar. Det rann ur kapporna när vi tog av dom. Jag hade tennis med yllekofta under. När kl. var ½ 8 sluta det o. då gick vi hem, men hitta ej på Osander o. Anders, utan fick gå hem dem förutan. Ja det var sorgligt.

Ni skulle ha varit med! Så roligt det var! Jag längtar till nästa 1sta maj.

Vid ½ 2 tiden i middags var det fosterländska föredrag på studenternas idrottsplats med regementsmusik o. unison sång. Härligt väder.

Vad jag längtar till vi ska till Engqvist och koka knäck. I morgon får lilla Anders veta om han är klar i skrivningarna. Han är väldigt styv. Jag tror jag ska ge honom blommor på studenten.

Jag har i dag fått min hatt, 2,25 kosta det. Jag tycker ej mycket om den. Banden är väldigt mörka o. fula. men jag kan nog ha den. Det är ej värt att skaffa ny, för när jag får Samskolemössa. O. när jag får studentmössa ska jag aldrig ha nån sommarhatt mer, tror jag. Jag köpte 25 öre konfetti. Kerstin för 75. Men hon tappa den ena påsen efter den andra. Då har jag 2,45 kronor nu o. det reder sig nog nu en tid hoppas jag. Nej nu kanske jag [ska] gå i säng. Vi ska ha svensk provuppsatsskrivning i morgon. - Ja, leve Anders o. hela Uppsala o. 1^sta maj!

Ernst hade nog smakat i natt tror jag, fast ej för mycket naturligtvis. Han kom hem lite före 4 tror jag. Annars har man sett sömniga studenter här i dag ska jag säga.

Adjö, adjö. Skriv snart o. säg hur ni hade det på Salta. Tror mamma fru Karlsson ej lever länge?

Adjö! adjö. Hälsningar från er glada o. kära (i två meningar)
Uppsaliensare

Brev från Gunhild till Elvira den 7 maj 1910

Uppsala den 7 maj kl. ½ 10.

Min lilla mamma!

Tack för sist i telefon. Så tråkigt att det blev avbrutet så tvärt, men dom sa, att det blev kontakt och jag hade ej tid att vänta så länge, för tanterna hade bett mig att jag skulle duka och göra i ordning. Kerstin hade stått utanför på gatan och väntat och hon hade väntat så länge så hon kom in och det var om det hon prata, så jag kunde inte hjälpa det, lilla mamma. Mamma vart väl inte ledsen? Jag ringer väl kanske i morgon middag till Salta igen. Jag kom fram direkt idag.

Sedan efter telefoneringen gick Kerstin och jag ut en 5 min. och då mötte vi Alm, med en ann kandidat. Han stanna och presenterade mitt på gatan den stollen och ville följa med oss opp o. koka tévatten men vi betackade oss naturligtvis.

Sen duka vi fram i en hast och åt dito slängde av bordet. Ernst hjälpte också till. Sen luffa vi ut och gick en stund i Kyrkogårdspromenaden och det var riktigt trevligt. Ernst är bra bussig ändå. Vi sa åt honom, att han skulle ha tagit en av sina studentkamrater, en medicinare Strandberg med sig opp, skulle vi bjudit honom på smörgås, det skulle varit väldigt skojigt. Han har talat om att nere på Asis sitter studenterna och röker cigarr och sen lägger dom cigarren på liken tills det börjar osa stekt fläsk. Är det inte rysligt?

Jag fråga i dag tant Gerle om hon hört något om den där terminsavgiften och det skulle visst sänkas från 175 till 125, så det var ju ganska betydligt. I dag har vi haft läkarbesigtning i skolan igen. Lustigt att dom har på våren också. I dag fick vi också läsa på såna där tavlor, som pojkarna.

Vill mamma då vara snäll och skicka lite pengar så jag får till halvsulorna. Jag har visst 1,50 eller så, men det torde näppeligen räcka. Vad det ska bli roligt att träffas. Härligt att skolan snart är slut för man ä bra trött så här vid slutet av termin. Jag hoppas vi få sluta på 1:a lördagen i juni, jag vet ej men hoppas. När blir pojkarnas realexamen muntan? Vad skrev Tomas för ämnen i svenska och Fredrik? Ja, det fär jag väl höra i telefon.

Jag bad mormor [inte Gunhilds mormor, död 1894, utan säkert styvmormor Axelina] i dag att ringa till Salta o. fråga om ni var där. Hon sa, hon fick inget svar på växlen, jag undrar om hon ringde ordentligt jag. Vad lyckliga ni är som får vara på Salta. Men jag är allt bra lycklig. Tänk för 8 dar sen i dag så här dags, då gick man väl vid Anders arm utför slottsbacken. Kerstin o. jag ska gen blommor på studenten. Jag såg honom i dag lite. Om måndag ha vi fransk provskrivning. Usch.

Adjö, adjö. Hälsn. från Gullan.

Brev från Wendela till Elof den 9 maj 1910

Strengnäs d 9 Maij 10.

Kära snälla hjärteg-n!

Tack! mycket tack för kärkomna brefvet af den 1 Maij. Vi voro på Adéles födelsedag till Mariefred. Valborgsmessoaftonen (då eder syster hade varit 24 år) voro vi på Blåbandet både för och eft och drack caffe till tuberkuloshem. Jag var ej ute och hörde på Seminarist sången heller såg på eldarna. Så roligt ni hade som fick bränna upp tjärtunnan. Så bra, att Elof fick träffa den der Studenten. Så rysligt synd om Elias. Så sent ni måtte ha' med Jordbruket, här är Hafran redan ett par tum lång. Blommor ha' vi presis lika mycket. Gudskelof, att Elof är frisk i sin ensamhet. Ni kanske har långt efter läkare, om något skulle hända? Att Greta Låftman är förlofvad med Sten Engström ifrån Lycktan är alldeles rätt, hon ligger nu på sjukstugan här, oppererad för blindtarmen, det har nog P-a skrifvet om. Och att Märta våran varit i Stockholm i några dagar. Hos Medéns voro de ledsna, ty mågen Herr Nordin har legat i 4 veckor i hjärtlidande och kanske stryker med. Hjärtat är för stort.

Om von Engeströms bal, kan jag berätta, att det var flera Grefvar bjudna ifrån Stock, jemte högadliga fröknar, dessa lär ha' varit till den grad ohyfsade, att de på förhand ringt på till hofmästarn på Gillet och bett honom vika stolarna för deras räkning vid ett bord. Och så hade de bjudet upp sina Fröknar också på förhand, så att, när Ebbe kom och bjöd upp, så sade de, att de redan voro uppbjudna. Var det ej fasligt ohöfliga storheter? Gubben v. Engeström reste till ifrån hela balen. Jag tycker så onda Frun och Ebbe skulle vara, men de hade haft mycket roligt, de som voro här ifrån, alla flickorna i Siden, Fröknarna Kantzow i sina hofdräkter.

Nu har jag lemnat målningarna för tre veckor se'n till till Bokbindarn, men tycks ej få igen dem brådt. Jag har lagdt en massa ägg, få se om 14 da'r, om det bli'r några. I dag har regnat så faseligt, att som hönsgården nu ser ut, har den alldrig sett ut. Väl om det går bra för Axel, Herr Ebbe lär ej läsa så värst, har jag hört. Nu har jag åter bekymmer för Nordlund, Brunus [Brunæus?] tänker visst flytta i höst, så nu skall jag åter försöka få det sållt. Morfar har det kostat 11,200, nog är det hårdt, om jag skall släppa det för en spottstyfver. Men nu behöfs nog repareras mycket, och det blir ju så dyrt. Huru är det maten och kläderna? Har Elof skrifvit till Bernt?? Hvarför har ej Elof skrifvit till Lagnö? Fru Hildur fick en flicka den 27de Aprill. Skrif och gratulera dem. Emil är på Ingeborg nu. Han skall ge' 6,000 i arrende. Adéle tycks vara öfverförtjust i nya mågen, han är visst betydligt ful tror jag. Rosa hellsar. Lars skall få smoking till bröllopet.

Pappa och Märta helsa varmt. Gud bevare Elof för allt ondt till själ och kropp beder alltid gamla Mamma.

Brev från Axel till Elof den 10 maj 1910

Alnarp den 10. 5. 1910

Broder Elof.

Jag vet inte, hvem som är den skyldige att skrifva, men det är kanske jag. Har hört af Pappa, att Du tänker resa till Eksjö under pingsten. Det var ju förresten ett godt påhitt. Man bör nog hålla sig väl med slägten.

Här är allt sig likt. Inte vidare ansträngande med läsningen. I pingst blir det hästutställning här i Malmö, som jag tänker besöka. Annars ligger jag i ide här ute. Har inte varit hvarken i staden (Malmö) eller i Lund på ett par veckor.

I går var det ett rysligt regn och hagel, men i dag vackert väder. Är rätt mycket ute nu om dagarna. Den här veckan är det min tur att taga reda på arbetsfördelningen, så att jag måste vara uppe kl. 6 då det ringer ut o. skrifva upp, hvad det göres för arbeten den dagen.

Jag har fått en idé, som jag ännu ej vet, om den kan realiseras. Jag hade nämligen tänkt att på något billigt sätt praktisera mig öfver till England, och vara där och titta under någon vecka under slutet på ferierna.

Hvad gör Du nu för tiden? Är det knepigt? Hur är det med husbondens affärer?

Hj. hälsningar från broder

Axel

Brev från Gunhild till Elvira den 12 maj 1910

Uppsala torsdag. 2,45.

Käraste lilla mamma Lotta!

Har den äran att gratulera [Charlottadagen] på detta sätt, eftersom jag ej fick skicka något. Jag har nu köpt en liten ram till kortet. Den kosta 65 öre. Jag tyckte inte det var värt att ta så dyr som 1,50 och det kosta dom andra. Skicka mamma blomma? [till Elviras faster Charlotte?]

Om lördag förmiddag ska vi gå med doktor L. på Asis. Det blir väldig humor. Fröken Siösteen och 6^orna [?] komma hit då också , och jag är (antagligen tillsammans med dem) bjuden på middag till Åmarks på pingstdagen. Vad ska jag ha på mig? Tycker mamma att jag kan ha konfirmationsklädningen. Är den inte för fin, tro. Eller kanske bara blusen o. den här blå kjolen? Snälla mamma skriv o. svara på det! Tack tack så mycket för brev o. pengar. Kängorna kom i går morse och jag går väl in o. betalar dem, när jag går till W-s i morgon, det är där bredvid.

I går var jag hos Kalle Eriksson för sista gången. Han tyckte jag skulle behöva läsa mera, om jag särskilt ville ha nån lektion mer så kunde jag ringa på sa han. 8 kr. blev jag skyldig där. Jag ska väl gå dit och betala det nu snart. Det är hemskt vad pengarna går. Då har jag 35 öre kvar, men det får väl reda sig. Jag vet ej några särskilda utgifter nu.

I söndags voro vi på Vindhems ungdomsförbund och det var ganska roligt. Pastorn kom emot mig o. sa: "Jag har inte fått något kort ännu sa han, jag kanske får lov att ta ett nytt." Tänk vad rar han är, som ej hade glömt bort mig. Det trodde jag nästan han skulle göra.

Jag vet ej om jag skrev till mamma och tala om att det där stora matlaget här bröt opp mitt i termin för att dom förtalades så hemskt av värdfolket. I går kväll stod Kerstin o. jag o. Ernst nere i porten o. prata o. skratta och hade trevligt med en av Kerstins kvinnliga klasskamrater Karin Film. Så när vi kom opp fick vi oss en väldig skrapa för att vi stått där, inte för att dom brydde sig om det men Schedins se, dom prata så illa om folk jämt. Hos dessa S. bor en klasskamrat till K. Ingrid Ljungqvist kusin till Karin Sundelin och vi gick opp till henne o. fråga om det var så men hon sa dom är så snälla. S säger aldrig ett ont ord om någon människa, utan dom har alltid varit så snälla mot S-lins och t. o. m. gått o. tiggt ihop till hyra o. ved, när det varit som fattigast för dom här. Och jag har aldrig hört annat än förtal härifrån om dom intill den dag som idag är. När Anna dog klädde en av dom sorghatten o. gav dem slöjor o. s. v. Det har varit frågan om att di här skulle bli oppsagda för att dom är så illa sedda av alla i gården för sitt förtals skull, men då har dom, Schedin bett för dom. Och de här stå i med händer o. fötter för att Sdns ska bli uppsagda. Nog är det lustigt. Och det kan man veta att Schedins inte ä dåligt folk, ty dom är tillsammans med domprostinnan Sundelin och dom tar väl ej vad folk som helst till umgänge. Men nog är det gräsligt att dom ska vara så rysliga. Också tala dom ej sanning. Det är dom kända i hela gården för också. Och det minns mamma vi sa i påskas, när jag tala om de där historierna om Ångmans.

Ester Hultkrantz reser hem till Värmland i morgon. Hon har blitt så överansträngd att hon ej kan vara med längre. Tänk, stackare. Hon har ej varit med i skolan på sista tiden men var opp i dag och tog adjö. Hon har magrat betydligt. Jag undrar vad som är kvar av de 74 kg sen i höstas. Doktorn har sagt att hon har ej hjärtfel, men det är något på gränsen. Tänk så hemskt. Och det har hon arbetat på sig. Men var ej ängslig för mig. Hon läste för det mesta på nätterna tror jag och hade roligt på dagarna, red o. s. v.

Ni ha visst dåligt med brevpapper hemma har jag tyckt mig märka och därför skickar jag nu ett ark så att jag kan få ett hederligt brev snart. Vindhems ungdomsförb. har utflykt till en plats mitt emot Sigtuna sista söndagen i maj. Biljett 1 kr fram o. tillbaka, kaffe där o. matsäck med. Det vore nog ganska roligt men det är väl ej värt tycker jag. Tänk att det är snart slut nu, det är väl bra skönt ändå att komma ifrån de här harporna, el. rättare sagt den här för det är Eva, som är fräck tycker jag. Hon hälsa emellertid för en stund sen så jag får väl lov att framföra den, hur kärkommen den sen blir.

Jag har klarat franska provskrivningen bra o. det är skönt. Hurra. - Våren är kommen på sina kransar!!

Hälsningar från Gullan. Hälsa alla.

Brev från Gunhild till Elvia sannolikt den 17 maj 1910

Uppsala tisdag kl. 6.

Käraste lilla mamma!

Tack för sist! Jag känner mig så dålig och stel och konstig i kroppen men var ej ängslig ett tecken. Det var om gårdagen jag skulle berätta. Ja det var så roligt som man kan ha. Jag riktigt önskar att Ibgarna [Ingeborgarna = familjen på nuvarande Huseby, Teda] sett mig. Vi börja göra i ordning till knäckkokning strax efter 5. Då skulle vi först göra formar såna som vi gör hemma över trådrullar, men vi hade äggkoppar. Det skulle Anders och jag göra. Kerstin ställde sig vid spisen och Osander klippte papper. För mig gick det bra att göra formar men för Anders dåligt, han hade sönder nästan varje papper. Så sa han: "Titta får ni se hur många formar jag har gjort nu." Då var det jag som gjort alla nästan. Sen gick Samuel Osander fram o. rörde i grytan och Kerstin band för honom ett stort "gummiförkläde". Så när Anders tyckte att han väntat tillräckligt länge på knäcken, tog han en strut o. gick fram till grytan o. höste i den, sen gick han till vattenledningen o. tappa på vatten för att det skulle svalna. Då röva Kerstin den ifrån honom o. när han skulle försöka ta den av henne gav hon den till mig o. då sa Anders till mig: "Ja men ni är väl snäll." - Nej då, sa jag helt frimodigt, men tillsluts fick han sin knäck, raringen. Så slog vi oss ned i kring köksbordet, Kerstin o. Samuel o. Anders o. jag. Så sa Kerstin: "Tycker inte ni som jag att vi tar o. säger "du" till varann allesamman här?" Jo naturligtvis. Och så blev det handslag och så var det "du" hela afton. Tänk så härligt att vara du med Anders. Han ä 23 år o. härligt stilig.

Sen gick vi in till en utav deras kand. Seth Larsson, som ska följa oss på vårfesten och som ligger i tentamensläsning, och bjöd honom på knäck. Han låg o. läste i bara skjortärmarna men lika kärt. Så låg det på hans skrivbord en stor bok med urgamla handskrifter från Eric XIVs tid m. m. "Den här sätter vi oss o. tittar på", sa Anders till mig, och så sköt han fram en stol, som det såg ut som om vi skulle sitta båda på en, men jag tog en ann åt mig, men bredvid varann o. Kerstin sa att det såg så väldigt rart ut när vi satt där båda. Han är förfärligt smeksam [Här måste väl Mimmi ha satt kaffet i vrångstrupen?] o. rar, inte alls något oanständigt, men så där sa han nästan aldrig kan låta bli folk. Särskilt smeker o. klappar han sin syster. Han har en härlig mun o. Kerstin sa i går kväll att man kan vara färdig att vilja kyssa honom. Han sjunger härligt o. spelar fiol, o. vi sarga [?] o. bad men ack förgäves, till slut sa Kerstin: "Du ä en tjurbytta" o. hans syster sa: "En riktig tjurskalle." Då vände han sig till mig (jag hade satt mig på bordskanten o. han bredvid) "Nå vad säger du då?" - "Jag instämmer i de föregående talarnas yttrande", sa jag. Men [till] slu[t] tog jag fiol o. skulle försöka få den under hakan på'n o. sa: "Ta nu o. spela en bit o. överraska dom så är du riktigt rar." Då tog han mig i hand o. sa att han skulle spela om 5 år för oss (då är det karneval nästa gång).

Sen gick vi in i saln igen o. då kom han fram till mig med en burk varjehanda blomster o. sa jag skulle lukta. bl. a. var där hägg, och sa att det var hans älsklingsblomma, det var väl skoj kan jag tro men icke för ty så försöker jag nu att alltid få bära en häggblomma på mig. Judit lova i går att hon skulle ta med i morgon. Sen följde de oss hem efter det fröken Engqvist lassat i en påse knäck åt oss, men när hon gick la Anders i den nästan överfull.

När vi tog adjö här nere på gården, tänkte jag först börja med A. men så tyckte [jag] att det var bäst att spara det goda till sist och tog adjö av de andra först. Så höll jag honom i hand så länge jag kunde för att ej något skulle märkas, o. sen när han gått från trappen sa jag: Få se på din mössa! Och då tog han av den o. visa hur gräsligt trasig den var, för gossarna ha för sed här att riva sönder mössan när dom klarat studentskrivningarna.

Ja, härlig är han och härliga blommor ska han få på studentdagen! O, vad roligt. Nu får nog Fred bli utan (kanske). - Nej jag kanske får lov att skriva något ordentligt också ifall Grossvater frågar vad som stod där. Ja, jag har ont i halsen säg o. har klarat franska provskrivn. o. längtar till landet att få bada i sjön.

Vad det var härligt på Asis. När man kom i farstun till dissekeringssalen kändes liklukten o. då stoppa jag näsduken för mun o. näsa, men när jag var mitt inne i saln tog jag bort den och jag tyckte nästan det lukta gott. Det var en kandidat, som hade ett lik att gräva i, som låg på magen så näsan blev alldeles tillplattad. Vid skulderbladet hade han flått gubben o. stod där o. peta o. bråka i röda musklerna. Jag hoppas verkligen att få gå dit en gång till, för det var ytterligt intressant. Och på museet sen! Där varenda del av människan fanns. Både hjärta o. njurar o. hjärnor o. lungor o. t.o.m. en hel kropp utan armar ben o. huvud, som låg i en balja o. lukta gräsligt. Buken var uppskuren så man skulle se inälvorna. Härliga bananer! Det såg gräsligt ut. Men nu i alla fall tror jag nästan jag skulle kunna se på en operation utan att dåna. [Mormor beklagade hela livet att hon inte fått bli läkare. Och hon var inte blödig: hon slaktade själv kycklingar, och hon slog ihjäl skatungar när jag petade ner skatbon! /SZ]

Doktorn talade om att det var en dalmas en gång som opererades för bråck o. då fick dom se att han hade en så stor blindtarm, och då tyckte dom det var skada att stoppa in den igen o. så fråga dom masen om dom fick ta den med. Masen som bara var lokalbedövad sa: "Slipper jag blindtarmsinflammation då?" - Ja, då. - Nå tan då. - De brände då bort den. Då tyckte gubben att det osa stekt fläsk och sen när dom lyfte upp blindtarmen på en nål o. visa honom den sa han: "Den där va ju så stor o. präktig, så att jag kan ta den med hem o. meta torsk på." - Var det inte piggt?

Ni har aldrig skrivit vilken effekt den där hemskickade konfettin gjorde. Förstod ni ej vad det var? Skrev jag ej det kanske. - Nej nu måste jag läsa.

Hälsningar från Gullan.

Vad härligt att jag får gå på karnevalen i Botaniska. Till vårkonserten är omöjligt att få biljetter, men vi gå nog på generalrep. o. det är lika bra o. kostar bara 50 öre. Men den lär vara enastående vacker denna vårkonsert, som årligen hålles. [Mormor älskade de manliga studentkörerna hela livet, fast hon egentligen inte var särskilt musikalisk. /SZ]

Brev från Julius till Elof den 19 maj 1910

Strengnäs 19 maj 10

Kära Elof!

Tack för resebrefvet! Gläder mig mycket, att du fått dig ett litet nöje. Hoppas att du kommer lyckligt och väl hem till ditt land igen.

Hvad nu angår tacksägelseskrifvelsen till Silléns, så är det min åsikt, att det icke är tillräckligt artigt och vänligt af dig att blott sända kort. Du bör utan tvifvel skrifva ett ordentligt bref, ehuru naturligtvis helt kort, endast innehållande dina tacksägelser. Jag anser, att du bör skrifva till frun: det är alltid lättare att skrifva till damer och det gör alltid mera effekt. Du måste då skrifva först hennes titel och sedan, längre ned "vördade tant!" Att hon inte är så många mansåldrar äldre än du, gör ingenting till saken: hon är i alla händelser dam och tillhör genom gifte samma generation som dina föräldrar. Alltså tillråder jag dig att börja brefvet så här:

"Välborna Fru X (?) af Sillén

Vördade Tant!"

Och sedan behöfs endast några få ord. - Skrifver du så, kan du vara alldeles viss om att handla absolut korrekt. Och om det också måhända i vissa kretsar icke är så modernt att vara gammaldags artig, så är det likväl sannolikt ännu icke urmodigt vid Smålands Husarer.

A propos om husarer, så har jag verkligen fått svar från ryttmästaren Staël v. Holstein. Betyget innehåller, att du på grund af sjukdom blifvit permitterad och att du iakttagit ett synnerligen hedrande uppförande. Du kan således vara belåten.

Jag hoppas, att du fortfarande trifves med arbetet, och att du står väl ut med det? Att du slutar kl. 7 om aftnarna, måtte väl icke bero på någon oroväckande uttröttning genom arbetet? Säg mig, huruvida du utan svårighet håller ut med arbetet. Annars tycker nog äfven jag, att din arbetsdag kan sluta kl. 7, äfven om du icke nödgas sluta för trötthets skull. Men säg mig riktigt, hur det känns.

Som du ser, sitter jag i stora salen och vaktar. [Brevet skrivet med blyerts.] För öfrigt har jag under mer än en veckas tid varit sjuk - min sedvanliga vår-influensa. Två dagar måste jag vara från skolan. Till all lycka blef jag så pass återställd, att jag i tisdags kunde examinera i studentexamen. Detta folknöje aflöpte på gammalt och vanligt vis utan det minsta vare sig bedröfliga eller lustiga - om det icke kan anses tillräckligt lustigt, att det skickas hit tre professorer för fyra pojkar! Som äfven bland de s. k. vittnena fanns en professor, näml. Törnebohm, så var det precis fyra af hvardera sviten: fyra skolpojkar och fyra professorer. Trots detta fruktansvärda antal och det gamla ordspråket: "många hundar ä harens död", gingo alla utan invändning igenom. Härpå följde tal, tjut, trumpetande och bal. Till denna festlighet hade bl. a. Erik Levin och Harald Linder i nåder antagit inbjudning. Levin var inne och visiterade, men jag fick icke träffa honom: jag var då i examen.

Alla tre krigsmännen på Karlsborg ha kommit in på regimenten. Högst kom Ekström och lägst Levin. Ekström får stanna vid Dal-reg. men Levin kommer icke på Lifgrenadiererna utan har fått nöja sig med ett af Vestgötabrigadens reg-ten, jag vet icke hvilket; men visst är, att han nu skulle till Axvall, och där ligga - eller lågo åtminstone på min tid - två reg-ten, det ena Vestgöta och det andra som jag tror Skaraborgs, men kanske det senare är orätt. - Abraham kommer naturligen icke in på Sörmlands. Han har tagit sin tillflykt till Vaxholms Grenadierer. Jag har hört detta regemente omtalas såsom ej angenämt, hufvudsakligen på grund af troppens ligapojkaktigheter.

Hör efter paket vid tåget den 24 maj!

Helsningar genom din fader

Jul. af Sillén

Brevkort från Julius af Sillén till Elof af Sillén, Qvills Bruk, Kvillsfors, den 22 maj 1910

Kära Elof! Jag gratulerar inte i dag: det blefve, som jag tror, en dag för tidigt. Däremot skicka vi på inrådan af vederbörande sakkunniga redan nu ett par små paket afsedda för den stora tisdagen. De sändas per post, och du behöfver således icke höra dig för vid järnvägen. Mera i morgon. Helsningar!

Pater.

Brev från Märta af Sillén till Elof af Sillén den 22 maj 1910

Strengnäs den 22 Maj 1910.

Kära broder Elof!

Kära Elof, jag får på det allra hjärtligaste gratulera dig på födelsedagen, jag har tråkigt nog ingenting att skicka dig, det är ingenting, som jag vet du skulle tycka om.

Tack snälla du för brevet, jag fick på födelsedagen, det var mycket snällt utav dig att komma ihåg födelsedagen.

Jag hoppas att du är kry och frisk.

Pappa fick ett brev från dig, för några dagar sedan, där du talar om hur du var ute och roade dig under pingstdagarna, jag tycker att du skulle tycka, att det var förtjusande att träffa Herrskapsfolk, jag menar Silléns.

Jag hade här under Pingsten en Transtrandsflicka, det var mycket roligt att höra något därifrån, samt om Kyrkoherden Falks flyttning till Kolbäck.

Nu har vi ohyggligt varmt här om dagarna, ja så varmt att åskan gick ganska starkt i går eftermiddag.

I går voro mamma och jag och hörde på Strengnäsmusikförenings konsert, de sjöngo så där tämmeligen, efter vad jag kan förstå. Operasångaren Husberg medverkade.

I början av Maj, före min födelsedag, var jag uppe i Stockholm närmare en vecka och hade mycket roligt, utom då jag satt hos Tandläkaren och pinades.

I dag när jag var i kyrkan, såg jag flickan Wrangel, och hon förde skoj hela tiden, och jäspade mitt framför Domprosten, så munnen kunde gå ur led många gånger. Hon förefaller ganska ouppfostrad, ty när man möter henne på gatan räcker hon ut tungan, jag menar flickan Wragel fortfarande, men nu ångrar hon sig visst, för nu niger hon.

Du ser att jag skriver med olika slags bläck, men ser du det är som vanligt ganska ont om bläck och skrivmatrial här i gården.

Mamma och jag gav Kempe en bukett på studentexamen, vi hade också skrivit på ditt namn.

Nu står snart äppelträden i full blom. Hur göra de i Småland?

På er fördetta segelbåt har de nu gjort en större kajuta.

Vi har här i staden fått en ny Poliskonstapel, som har varit på Norrlands Dragoner.

På studentexamensdagen var Levin in på högtidlig visit, när han gick, skulle han ovilkorligen titta in till dig ett slag.

Nu ser du att jag inte får rum att skriva längre. Därför sänder jag dig nu de allra varmaste och hjärtligaste hälsningar från oss alla, genom din alltid tillgivna syster

Märta

Brev från Gunhild till brodern Henning Tiblin den 22 maj 1910

Uppsala d. 22 maj 1910.

Min lilla älskling!

Jag har den äran att gratulera dig på tolvårsdagen, fast detta brev nog kommer en smula för sent, för jag hade ej tid att skriva i går, för då var så mycket annat. Ja, tänk att du nu är så gammal som jag när vi kom från Hälsingland om sommarn.

Vet du i går var här något till glatt. Vi hade lov från kl. 11 ur skolan. Då kom Lisa Sandqvist opp och hämta mig o. så gick vi ut och titta på stan. Karnevalsdeltagarna hade redan börjat klä ut sig och gingo nu och skyltade på gatorna eller åkte i fina täckvagnar. Just nu i dag, apropos det åkte rådman Östlund med sin unga fru ut från gården här. De ha bott hos en fru här i gården över natten. I fredags afton va vi och hörde på generalrepetition av vårkonsert. Det var nånting makalöst härligt. Tänk studentsång, o, vad det är härligt.

I morse vid 5-tiden hölls en serenad härutanför nånstans som jag hörde. Nästa år måste bestämt mamma komma hit på något sånt och höra konserten. "Hör oss Svea", har jag aldrig hört så sjungas. I går kl. 4 gick vi till Engquist... [oläsligt]och fick sällskap med dem. En av kandidaterna där Seth Larsson hade skaffat oss biljetter, 3 kr. kosta den, det är rysligt, men så är det blott vart 5:te år så man kanske inte kan få se något sånt nån mer gång. När vi kommit in i trädgården kom ett fasansfullt moln opp och vi förstås blev ängsliga att det skulle bli regn o. åska, men det hördes blott ett par knallar, sen drog det förbi. Så fick man dricka så mycket lemonad och saft man ville gratis där i Botaniska. När karnevalståget gått fick man höra härlig studentsång igen, o. vi fick ej en droppe regn på oss under hela tiden.

Tänk vad det är varmt i dag, man kan knappt hålla i pennan. Ernst har rest hem i dag, så det blir väl ganska trist nu, men vi ha ju blott 14 dar kvar och då blir det så glatt här, för om lördag tar dom studenten i Sam och snart därpå i Råttfällan, som Gosskolan kallas. Medan jag kommer i håg det: Vill du be mamma att hon är snäll o. skickar mig 2 par rena bomullsbyxor så är hon riktigt rar, jag är nästan alldeles strandsatt. I dag kl. 3 är jag bjuden på förlovningsmiddag till Walkendorf och köper väl ett par rosor med dit. Hoppas du fått chokoladasken o. tyckte om den. Tack för kortet som jag fick kl. 1 nu. Jag går o. ringer kl. 2.

Skriv snart till din syster är du rar. Gullan.

Brev från Wendela af Sillén till Elof den 22-23 maj 1910

Strengnäs d 22 Maij 10.

Kära gamla 20 årige Elof!

Som det i öfvermorgon är Elofs 21sta födelsedag, den 1sta tror jag, som Elof fyller och ej är i sitt gamla barndomshem, så får jag ändå be', att få på det varmaste gratulera Elof, och önska Elof så varmt, som en moder kan allt godt till själ och kropp. Gud bevare Elof både nu och allt framgent.

Jag har ej något att presenta, om ej Elof vill hålla till godo med 25 Kron, till hjelp, till kläder om Elof behöfver någon kostym??? Elof skall väl ha' Konfirmations kläderna om Söndagarna och slita ut dem? Kanske Elof behöfver någon tvättkostym? Pengarna fås vid något blifvande besök här, passa på innan höskjörden eller emmellan hö och rågskjörden. Igår skänkte jag 2 säckar nytaget gräs åt Gerdas Pappa, som de tog på vagnen ut till Lida. Det är ju ganska eget, att forsla hö ut till landet ifrån staden. Har Elof fått igen alla sina kragar? Så roligt, att Elof blifvet så väl emottagen af Silléns. Nu skall jag ut och laga middagen.

Den 23dje! Förlåt plumparna. Jag ber att på det hjärteligaste få gratulera äfven i dag. Vi ha' en oerhörd värme, och att piska kläder är ej godt i denna luft. Jag sänder litet tidnings urklipp åt Elof.

Nu har jag fått hem de tre målningarna mycket bra blefvo de. - Se efter malen på kläderna. - Levin skulle ovillkorligt titta in i Elofs rum.

Jag fick allt en 50 törnrosor på Krukorna i erat rum. Idag håller jag på att få Kycklingar en och en half är född. Rosa gratulerar äfven Gerda, som nyss fyllt 20 år.

Nu farväl, allt, allt godt. Gud bevare Elof beder gamla Mamma.

Brev från Axel till Elof den 23 maj 1910

Alnarp d. 23. 5. 1910

Broder Elof!

Hj. tack för Ditt bref. Det var roligt att höra, att Du haft trefligt under pingsten och att Du mår bra. Jag börjar väl med att gratulera Dig på födelsedagen. Du börjar ju på att bli riktigt gammal nu.

Pingstdagen var jag i Malmö o. tittade på hästutställningen och Annandagen var Helge hämta [?] och tittade på institutioner.

Jag har nu 3 tentamina kvar innan sommarferierna. Vi sluta här den 20 på Söndagen [nej lördag] tror jag, men jag reser nog kanske redan den 18. Jag kommer sålunda att vara hemma öfver midsommar. Huru länge jag sedan kommer att vara hemma, vet jag ej. Bestel [?] kommer hem ungefär samtidigt med mig och skall sedan läsa zoologi eller hvad det var. Det kanske blir en ny "Nabb säsong". Möjligen kommer jag att resa till Wästmanland något, kanske också en Lagnö visit. Vore det inte bäst att hälsa på Dig, då jag reser tillbaka hit?

Här är det nu det allra härligaste väder, liksom det väl är hos Dig hoppas jag.

Påminner Dig ännu en gång om att inte öfveranstränga Dig. Jag känner mig fortfarande bättre än någonsin efter min sjukdom, men kunde jag bli alldeles frisk skulle jag nog vilja betala rätt mycket.

Hur har Du nu med ditt herrskap? och hur är det med affärerna? Har Du fått igen Dina utlånade pengar ännu?

Här läses nu rätt mycket. Jag tenterade härom dagen i bokföring. Lyckades klara mig rätt bra utan att just kunna så värst mycket.

Skall nu skrifva till Pappa också o. slutar därför med många hälsningar från broder

Axel

Brevkort från Julius till Elof den 23 maj 1910 adresserat till Quills Bruk

Strengnäs 23/V

Kära Elof!

I dag skuras det i mina rum, och följaktligen måste jag uppskjuta all brefskrifning i brist på lokal. Men jag vill dock icke underlåta att hjärtligen önska dig lycka till och af dina 20 år. Quod bonum, felix, faustum fortunatumque sit!

Din fader
Jul. af Sillén

Brev från Julius till Elof den 24 maj 1910

Strengnäs 24/V 1910

Kära Elof!

I dag har jag åter ett rum att skrifva i och några timmars ledighet från mitt jordbruk och skall nu ändtligen låta ett bref följa på brefkorten.

Jag har ju talat om att jag fått svar från ryttmästaren Staël v. Holstein? Betyget var i allo tillfredsställande. Det lyder så här:

"Officersvolontären vid Kungl. Norrlands dragonregemente Elof Josef af Sillén, som på grund af sjukdom den 8 sistlidna november hemförlofvades från Kavalleriets Officersvolontärskola i Umeå, lämnas på begäran det intyg, att han under sin vistelse vid skolan städse ådagalade ett i allo synnerligen hedrande och godt uppförande.

Umeå d. 15 maj 1910.
B. Staël v. Holstein
Befälhafvare för Kav:s Off.vol.skola"

Som du ser, bifogar jag ett annat bref, som angår dig, uppifrån Umeå. Af detta din skvadronschefs bref kan du se, att de vid regementet vänta, att du skall komma åter, och att de icke ha något däremot. Läs nu och begrunda brefvet. Men begrunda ej längre än till nästa post, ty då ber jag dig återsända brefvet - som jag naturligtvis vill så fort ske kan besvara - och säga mig, om du trots denna artiga inbjudning likväl vidhåller ditt beslut att taga afsked. Som sagdt, jag väntar svar med omgående. - Om du då, såsom jag förmodar, icke finner dig af Wernstedts bref frestad, utan kanske snarare tvärtom, så skall jag skrifva till honom och bedja honom upplysa mig 1:o) om hur det skall tillgå vid din ansökan om afsked ur krigstjänsten, samt när afskedsansökningen bör ingifvas; 2:o) om det finnes någon möjlighet för dig att på grund af din volontärstjänst undkomma någon del af beväringstiden. Om hvilket allt du sedan skall få besked.

Hur är det nu med den åkomma, som hindrade din kavalleristiska verksamhet? Och öfverhufvud hur är det med dig? Magen? Och hur finner du dig med arbetet och med Qvills Bruk?

Sedan öfvergår jag till en annan fråga om din framtid. Har du tänkt något på möjligheten att redan i höst söka inträde vid landtbruksinstitut? Jag tror icke, att du efter så pass kort praktik skulle bli antagen. Men så lång tid har du dock, när ansökningstiden utgår, att du är berättigad att söka. Din tid på Lagnö + Qvillstiden uppgår ju i början af september, då ansökningarna pröfvas, till ett år och därutöfver. Och man säger, och sannolikt med rätta, att det är en merit att ha försökt komma in, så att du skulle vara tämligen säker på att komma med i 1911 års kurs. Således, om du ämnar gå igenom institutet, så anser jag det vara tillrådligt att redan i höst lämna in din ansökan. Tänk äfven öfver denna fråga! På den behöfver du naturligtvis icke nu ge något definitivt svar: du har ju hela tre månader till ansökningstidens utgång. Men märk å andra sidan, att det icke är mer än tre månader, och du har nu snart varit 4 ½ vid Qvills. Det har nog varit långt, kan jag förstå, men du ser, att det går - och går fort.

Jag sticker här in en parentes: får du fortfarande ordentlig föda och eljes hvad du skall ha? Är arbetet för tungt för dig?

Litet om de nybakade studenternas planer vill du nog höra. Jag utfrågade dem naturligtvis vid deras afskedsvisit.

Kempe: ingeniör; först till Upsala för att "komplettera" för att vinna inträde. Ekholm: skogsstaten. Var nog klok att välja den lägre kursen, om det visade sig svårt att komma in på den högre. Så borde äfven Bertil handla. Berglund: Landtbrukare. Skall i sommar gå i arbete vid Ulfhäll. Vet du hvad: då är nog Qvills trefligare. - Berggren: det skulle du aldrig kunna gissa. Jo - diplomatiska kåren!!! Fattig och utan namn! Det är som när Lasse ville bli lifdragon. Stackars pojke!

Mamma har satt in blommor till din ära, och vi tänka alla på dig på din tjuguårsdag och önska dig allt godt under ditt sista omyndiga år och allt sedan!

Din fader
Jul. af Sillén

Brev från Gunhild till mamma Elvira den 25 maj 1910

Uppsala onsdag middag tre-tiden.

Käraste lilla mamma!

Nu har [jag] kommit från skolan, där jag fått veta att det gick bra på provräkningen i går. På 4 tal rätt skulle vi få B o. fr. Karell sa att jag räknat flera rätt. Hurra, vad jag är glad. I morgon klockan 7 äro vi bjudna till Kajsa Sundelin. Det blir roligt tycker jag. Till fru Boman ska vi första söndan i juni, men jag tror nästan jag reser hem i stället. Tanterna äro då bjudna ut på landet och jag tycker det vore synd om de för min skull skulle stanna inne när dom eljest ej få komma ut på landet. Och tänk för två dar här blir det nästan 5 kr dyrare och det för en kopp kaffe o. något långt tråkigt tal av prof. Rudin kanske. Ja inte vet jag, men nog vill jag förfärligt gärna hem och helst som mamma nu i vart brev glatt sig så mycket åt att få mig hem till första söndan i juni. Men skriv och säg för all del hur mamma tycker.

Nu ha vi bestämt klassmärken. Mamma minns att på julkortet från lilla Kajsa Sundelin å stod det om "fjorton tindrande ögonpar". Nu ha vi tagit upp den idén att göra 14 stjärnor o. en stor i midten på klassmärkena. Vi ha sett prov på dem o. dom blev väldigt söta, men ganska dyra 2,50 eller kanske 2 kr, men dom för 2 kr var mycket fulare o. därför tänker vi ta dom för 2,50 kr om mamma ej har något emot, men det tror jag väl ej, för det är ju det sista vi kosta på oss tillsammans i stan.

Den 9 juni på kvällen ska vi ha skrindutflykt med hela lärarekåren kl. 5. Skriv o. säg hur o. när jag ska fara hem. Usch, att fara på båt går ju så sakta! Det tar ju 2 dar innan jag kommer hem. Båten går visst härifrån vid 9-tiden på morgon o. är i Stockholm kl. 3 tror jag o. då har Ekpg-båten redan gått, så då måste jag ligga över där, men jag gör som mamma vill naturligtvis. Och så undrar jag om det blir något billigare.

Jag kan hälsa från Anders, han kom från sin skola nu när jag kom från min. Hälsa, hälsa o. såg så rar ut och skratta lite smått. Jag går nu nästan alltid hans gata för att få se honom. Han är så rar. I dag var han så stilig.

Varför har ni aldrig skrivit på så länge? Hoppas mor skickar byxor snart o. svar på frågorna här i brevet. Vi hade riktigt trevligt hos Valkendorfs. Han ser riktigt fin ut tycker jag o. Alma var så stilig. Ett förtjusande vackert middagsbord stod dukat när jag kom. Jag köpte 2 rosor för 75 öre styck o. en kristallvas för 3,50. Till middag fick vi: Smörgåsbord med stekt njure, kokt lax (hela fisken) med nå tjockt skum på o. rödbetor o. vad det var, sen nå köttaktigt, såg ut som kotletter, men jag tycker ej det smaka så, efterrätt: en slags pudding sån där .... gelatinaktig. Hela tiden champis. Jag drack o. skåla med brudparet. Jag går väl ändå ur S.S.U.H. nu så. Inte tycker jag champagne var något särskilt gott inte. Alma hade fått mycket rosor. Där var ej alls så mycket folk, skräddar Hjortsberg o. en fru Vestermark tror jag hon hette.

Jag vet ej om jag skrev något om karnevalen i förra brevet. Jo, om sällskapet naturligtvis. Fru Boman fråga oss i dag vilka, som varit på karnevalen på kristendomslektion o. för bräckans skull så hade dom där skenheliga ordningarna som springer o. gör sig till o. vill ha extralektioner o. lånar andliga skrifter av henne också varit på karnevalen. Och det förstås att det var mycket groft o. så där, men inte tycker då jag det var sån synd o. gå dit och det tror jag ej heller att hon mena precis inte, men, ja, jag vet inte. Dom hade ju otäcka saker t. ex. den här striden om djävulens tillvaro. En hel grupp med djävlar halta o. blinka o. rysliga o. tänk vet mamma att just en av djävlarna trilla visst av en vagn och blev sparkad av en häst, men det blev visst ej något farligt, men i alla fall var det märkvärdigt. Sen en bild som var otrevlig var den här Alma Mater som satt med 3 stora snuttar med stora slangar som ledde till tre som skulle föreställa fakulteterna. Den 4^de fakulteten skulle vara den juridiska o. var förskjuten o. låg i en vagga o. föddes med konstgjorda näringsämnen. Det som var fräckt var den medicinska fakulteten där dom hade Hinke gick i mitten med två damer på var sida med var sin stor tjock bok, på vilken det var skrivet med guldbokstäver: Sexuell hygien. Bakom kom kungliga storken med en stor fågelstjärt på vilken de hängde en lindunge med kungakrona på. Han sprang alltsom oftast fram till Hinke och skulle komma med den där ungen, men då blev han ivägmotad. Hela gruppen hette "Barnförlamning" o. det var ju förfärligt kvickt, fast gräsligt oförskämt.

På middagen före karnevalen voro de ute o. åkte omkring i stan o. då var det i en landå. En barnmorska som satt o. klippte med något sånt där instrument o. en fru satt där o. en doktor tror jag o. en herre o. bakpå vagnen var det en plåt, varpå det stod: "Sexuell hygien" och det tyckte jag förskräckligt nedrigt, att åka omkring så där och visa sig mitt i stan. På kvällen efter karnevalen blev jag presenterad för en kandidat Levander, som var Mefistofeles, det kanske jag skrev om i förra brevet, men inte känner jag igen honom nu naturligtvis. Men skojigt var det på karnevalen det kan inte förnekas i alla fall.

Nej nu får jag väl sluta. Det börjar bli så ödsligt här i stan. Så många kandidater ha redan börjat resa hem nu. Ja snart reser jag också. Hurra. Åtta dar i dag så här dags ha vi slut i skolan, vi ha lov på torsdagen nämligen. Matematikprövn blir troligen den 2 juni.

Hälsn. från Gullan. Skriv snart!

Brev från Gunhild till Elvira sannolikt den 27 maj 1910

Uppsala fredag kl. 12.

Älskade lilla mamma!

Tack, tack för brevet o. pengarna. Det var mycket välkommet bägge delarna. Jag har gått och varit riktigt ängslig när jag kom hem o. fann skrivbordet utan något brev den ena dan efter den andra. Så drömde jag en natt att mamma var mycket sjuk och det ökade naturligtvis ängslan, så i går kväll när jag kom hem från Sundelins o. skulle börja läsa gick det ej alls så bra, men nu är det bra igen.

Nog vore det bra om jag kunde få ett par bländvita byxor, för de vita som jag nu har, har jag haft sen åtta dar före pingst så dom är allt annat än bländvita. [Gåtfullt: Långbyxor 1910? Bländvita underbyxor? Haft i 4 veckor?]

I går va vi hos lill Kajsa från kl. 7 till 10. Det var förtjusande. Först när vi kom fick vi smörgås o. té med mycket kakor o. sen satt vi o. prata länge o. väl o. så tog domprostinnan ["Lotten" Sundelin, änka efter domprosten Robert Sundelin d. 1896. Dottern Karin Sundelin (1884-1972) var Gunhilds lärarinna.] o. leta fram Kajsas förstlingsverk på författarebanan. Det var en liten berättelse som hon skrev när hon var 8 år. Det handla om en "ung yngling". Vi skratta så vi kunde gå åt alldeles. Så innan Elna sjöng ett par bitar steg lilla Kajsa fram o. sa: "Ja, jag skulle kanske hålla ett lite tal till er o. ni får då tänka er en vecka fram i tiden" o. så läste hon upp en den allra mest förtjusande dikt, som hon själv diktat. Det var nära att vi börja grina.

Tant Gerle var där också o. så börja hon och tala om att doktor Arvedsons gosse skulle gå och läsa i sommar o. att dom ville ha en kamrat till honom o. hon fråga om inte fru Sundelin visste nån. Då sa hon att Erik Stave prof.^s son inte gått o. läst o. då sa tant Gerle: "Kanske tant Lotten vill höra efter där då." Och jag tänkte Tänk om nu Staves pojke skulle få gå och läsa för Arvedson, som skrivit så emot hans bok Jesu liv, men [det] kan naturligtvis ej bli så, men nog var det lustigt.

Angående det där att jag skulle resa på sista tåget på fredag så går det ej för att dumt nog ska vi ha examen på fredag o. avslutning först på lördag, men nog är det fånigt i högsta grad o. Gerle sa själv att hon gjort det bara för att det skulle bli en dag till att sätta upp. Men jag vet ej hut jag ska komma hem nu. Avsl. kanske blir 1 o. då reser jag väl på 3,15 till Stockholm o. sen kommer jag väl ej till E. förrän 9 o. får väl ligga hos morfars då om ni ej är hemma kvar, men nog är det rysligt dumt.

Jag har skruvat fast låset själv men det går riktigt bra att låsa men vice värden ska komma upp o. hjälpa mig med det.

Inte reser ni väl ut till Salta om det ej blir vackert? Jag ringer till Salta vid 7 tiden om det blir vackert annars 7 till Ekpg. I dag ha vi kamrater skrivit upp varandras adresser så vi vet var vi ha varann. När vi kommit ut i farstun hos Sundelin i går öppna vi dörren o. skrek: Leve lilla Kajsa: Hurra hurra hurra.

Fru Gerle är dålig. Få se om vi kan ta tant Anna med, det gör vi nog. Doktorn L. kommer ej med på utflykten. Vi ha ordnat så att våra gamla lärarkrafter ska åka i en skrinda o. alla unga i en. Det blir livat.

Inte tycker jag det var så farligt att jag drack fästfolkets skål. Det var ju en enda gång o. inte ett dugg starkt. Var ej ledsen för då blir jag sjuk. Vad har H. T. varit för sjuk?

Brev från Gunhild till Elvira den 31 maj 1910

Uppsala tisdag kl. 5

Käraste lilla mamma!

Tack lilla mamma för brevet! Jag vet ej hur jag skall kunna komma ner till tåget till tant Anna. Just i det draget kommer dem [sic] visst ut från gosskolan, som studenter och det ville jag förfärligt gärna se på och dessutom är väl Gerles nere o. tar emot henne och då får ju jag ej så mycket med av henne. Jag kan ju gå upp till dem sedan. Men bli ej ledsen. Jag hoppas att mamma förstår mig riktigt.

Och så har rosorna blivit så dyra här så att vi voro rysligt glada om mamma ville köpa och skicka både åt Kerstin och mig. Men om mamma ville köpa dem o. skicka dem så att dem [sic!] ej bli fula. Om mamma vill köpa 2 rosor åt oss var och dessutom lite penséer o. narcissor så det blir vackert, ej alltför dyrt naturligtvis, så som mamma tycker. Jag tror att dem [!] hinner lagom fram om de äro på posten i morgon kväll kl. 6, ty då kommer väl lappen, som ska skickas hit 12 på torsdag o. då gå vi ner på posten o. lösa ut dem. Det vore rysligt bra om mamma ville göra det, för det är så ont efter rosor här före studenten o. dom tar 75 öre för de vackra.

Angående hemresan med tant på lördag går det nog ej, ifall vi bli bjudna till Gerles på eftermiddagen vilket väl är så gott som troligt och det vill väl mamma att jag stannar på. - Tänk mamma att den där lilla flickan som vi tog emot i går som studentska, Gertrud Engqvist, höll nästan på och bli kuggad. Vi stod med andan i halsen och Kerstin o. jag höll på o. börja gråta, då hon smällde upp fönstret däruppe o. skrek: "Alla klarade". Vi rusa fram o. tog om 'na och hissa o. tjöt o. levde värre. Hon hade varit nästan stum på historien stackarn. Men så mycket större blev glädjen naturligtvis, när hon gick igenom. Anders stackarn gick där o. var så hemskt ängslig, men behärskade sig med manligt mod. O, vad det blir roligt när jag får vita mössan. Vad vi ska ha roligt då.

I dag har här varit doktors promotion o. jubel promotion o. dom sköt med kanoner så vi hoppa högt i bänkarna i skolan. Dumt nog hade vi lektion i skolan så att vi ej kunde få gå och se på. Men om onsdag blir det skojigaste. Jag får lov att köpa nytt lås till kofferten. Om jag reser på lördag så skall det väl betalas för 4 dar à 2,17 per dag, alltså 8,68 o. så till resan. Då reser jag till Stockholm o. ligger där över natten. Då löser jag först biljett till Stockholm o. så till Ekpg för att om man ska betala överliggning blir visst det 50 öre dyrare.

Tack snälla mamma för mamma köper blommor då.

Hälsn. fr. Gullan.

Juni 1910

Brev från Wendela till Elof den 8 juni 1910

Strengnäs d 8 Juni 10.

Käraste Elof!

Förlåt, att jag ej förr än nu besvarar Elofs så innerligt välkomna bref af den 22, men jag har haft vårstädning och vårbyk, samt fått 17 Kycklingar samt 3 Kalkon ungar, jag köpte nämligen 10 ägg af Fru Brattström, hvad de kosta vill jag ej tala om. Men blef ej flera. Kalkoner äro tråkiga, de vilja ej äta, det jag vill, jag tror jag sänder u dem till Lida. Löveberg fick 20 af 20 ägg, det var bättre tur. En Kyckling är redan försvunnen och flera sjuka.

Nu ha' vi varmt en 30 grad i soln. Kära Elof, om strumporna bli' för svåra, så bed någon fattig Gumma sticka nya hälar i dem, det bli'r ej så dyrt och bed henne stoppa också, alla som behöfs. Jag får nu gratulera så mycket till de 20 åren, så snällt af dem, att ge' Elof caffe på sängen.

Roligt att Elof hade så trefligt på sin Pingst-resa.

Märta tackar för nyss emottaget bref och jag för helsningar. I dag är Realskole-examen och inträdes-pröfning på Seminariet, få se om vännen Petterson ifrån Himmeta får komma in. De äro 40 som vilja, men 25 få blott. Elias blef kuggad i Skrifningen stackars pojke.

Nu går Pappa på Kollegium, det håller nog i länge, gissar jag. Om Fredag ½ 9 afreser jag till Hufvud-staden att handla Diverse. Jag har fått såkallat faste-bref på Nordlund, det nöjet kostade 93,50.

Få se, om jag får sälja Nordlund, det låter bara dåligt med anbuden. I lördags var alla Lärar corpser bjudna till Benninge på Caffe i det gröna, vi voro en 35 personer. Pappa var ej med, men annars många Herrar. Vi fingo bese inrättningar ifrån golf till tak, jag menar källare till vinden.

Elofs Äppel-träd var i år så förtjusande vackert när det blommade, alldeles som en brud. Kanske ej Eja bli'r så vacker. Alla småträden har blommat bra, utom Gråpäronen. Men ledsamt nog bli'r ej i år något enda Krusbär, mjöldaggen är 7 gånger värre i år. Gumman Lindeberg gret och sade, att de få kanske ej 10 Liter, när de bruka få flera hundra kanske tusen.

Nu ej mera, jag skall utplantera Callorna. Och gå ock [sic] se på Villjams [sic] Kalkoner.

Må godt, och Gud bevare Elof för allt ondt till själ och kropp beder Mamma. P-a helsar.

Brev från Julius till Elof den 15 juni 1910

Strengnäs 15/VI 10

Kära Elof!

Tack för sista brefvet och för de nyheter Mamma meddelade mig ur ditt bref till henne!

Bland dessa nyheter var också din plan till en midsommarutflykt, denna gång till Kalmar. Känner du någon människa i den staden? Eller i Borgholm eller i Wexiö? I Kalmar kunde du ju kanske gå upp till Otto Hallström och helsa från hans vänner i Strengnäs. Jag vet inte, om det kunde vara något nöje för dig, men om du skulle behöfva någon handräckning (t. ex. för att få tillträde till slottet eller något dylikt) så är Otto, efter hvad jag tror, en ganska mäktig potentat där i staden. - Jag minns inte, om du äfven kommer till Oskarshamn? Där finnes Köhler, boende hos sin broder, major K. Jag vill tillägga, att det är en mycket fattig, men mycket beskedlig major. - I Wexiö känner jag några människor, men endast ytligt. Närmast måhända Hennings, men ett besök där tror jag icke skulle medföra något nöje för dig. (A propos: du har väl ordentligt skrifvit tacksägelsebref till ryttm. af Sillén?)

Det skall bli roligt att få dig hem någon tid på sommaren. Du underhandlar väl i god tid med din patronus, så att inte dina resplaner komma som en öfverraskning för honom?

Mamma har varit några dagar i Stockholm och gjort affärer en gros i kaffe och socker. Detta var orsaken till att du så sent fick en tidning.

Bertil är fortfarande borta, och Sten är fortfarande hemma. Han har nu tagit steget fullt ut på den civila banan: han bär sin hatt starkt på sned, händerna i byxfickorna, och jag har sett honom i sällskap med en seminarist. Sic transit gloria mundi!

Om måndag öppnar H. K. H. Hertigen af Nerike i gymnastiksalen "utställningen af kyrkliga konstföremål". Prinsen är nog sin kos, när du kommer hem, men utställningen står kvar. När kyrkans invigning verkligen blir af, torde ännu icke vara så lätt att säga.

Mamma och Märta helsa dig så hjärtligt, som de i denna oerhörda värme orka, genom din fader

Jul. af Sillén.

Brev från Wendela och Axel till Elof den 20 juni 1910

Wendela:

Strengnäs d 20 Juni 10.

Käraste Elof!

Tack, för välkomna brefvet, väl att Elof är frisk. Jag sänder nu de utlofvade penningarna. Kära Elof, akta sig på tågen, samt akta sig för ficktjufvar, de äro nog många på en utställning.

Jag var tvungen åka i Autobil i Stock och den var så fin, att det var friska blommor i. Axel är nu hemma, som väl är.

Det blir rysligt tomt efter Elof i midsommar. Vi tänkte alla på huru det var för 1 år sedan den 16 och följande dagar. Fru Sara var inne härom dagen och lilla Gickan. Förvaltarn är i Norrtelje. Hilldur och barnen ha' ej flyttat ännu. Flickan heter Barbro Ingeborg. Sara skjöter nu Mejeri och alltihop medan Oscar är borta. Gickan fick låna farbror Elofs Paraply och gick på gatan med det och såg så rolig ut.

En glad och lycklig midsommar önskas af Mamma och Märta. I dag kommer Prins Eugén i Automobil.

Var äfven rädd för förkylning beder gamla Mamma.

Alma och Astrid helsade, de bo i trackten Grenna det heter Brötjemark.

Axel:

Broder! Mamma ropade nyss på mig, o. bad att jag skulle skrifva till Dig. Ja, i går kom jag hem efter en ganska tröttsam resa på 3dje klass. Det är som alltid skönt att vara hemma. Har nyss varit o. badat, numera i Biskopens badhus.

I slutet ell. möjligen redan midten på Juli reser jag tillbaka o. skulle då vilja hälsa på Dig om det går för sig. Vi få väl skrifva mer om det. Skall snart skrifva ett längre o. sänder till dess många hälsningar

från broder
Axel

Juli 1910

Brev från Axel till Elof den 1 juli 1910

Strengnäs 1/7 1910

Sillén!

Har nu hämtat mig så pass efter resan o. efter terminen att jag kan åstadkomma några rader. Den närmaste anledningen till brefvet är emellertid ett intensift regnade, som tyckes komma att fortsätta större delen af dagen. Som Du kan tänka Dig förlöper dagen ganska lugnt här hemma utan några störande afbrott. Farbror Fredriksson anlände i går hit o. stannar visst ett par dagar.

Hufvudintresset i staden är, som Du kan tänka Dig, kyrkans invigning o. det därmed följande konungabesöket. En mängd historier äro i omlopp. Den ena vildare än den andra. I går började de första flaggstängerna att resas på torget o. lära komma att åtföljas af en mängd andra. I Långberget är en ny väg anlagd från Fagerblick till Vattenreservoaren där konungen visst skall gå.

Pappa är betänkt på att sticka ut en flagga genom ett af vindsfönstren, men jag vet ej om det blir någonting utaf.

Societetslifvet på enskilda banken är i år ovanligt lamt. Hushållsskolan har en rikhaltig exposition af unga damer, men jag är nog lycklig att ej känna dem.

Jag har ännu ej bestämt dagen för min återresa till Alnarp o. kan således ej säga när jag eventuellt kan komma att besöka Dig. Tror Du för öfrigt att det låter sig göra. Du kan ju i midten på Juli säga mig hvad Du tror härom.

Det är ganska svårt att komma sig i gång o. läsa någonting, så att tiden här hemma har hittills åtminstone varit ganska improduktiv (i vetenskapligt hänseende förstås).

Din reseberättelse var ju rätt rolig att läsa o. tycktes framför allt roa familjen mycket. I stilistiskt hänseende var den ju mindre lyckad. Likaså skulle man nog kunna framdraga exempel på inkonsekvens vid stafningen af en del ord. Att ingå på någon direkt kritik af innehållet skulle föra mig för långt, hvarför jag uppskjuter det till ett lämpligare tillfälle.

För så vidt Mamma bekostar kuvert o. frimärke kommer denna skrifvelse att afskickas, och är afsändaren i så fall

Din broder
Axel af Sillén

Brev från Julius till Elof den 1 juli 1910

Strengnäs 1/VII 10

Kära Elof!

Hjärtlig tack för resebrefvet, som både var roligt i och för sig och uppfyllde vår vid den tiden synnerligen lifliga önskan att få höra någonting om dig: vi visste ju icke, hvilken dag du reste, ja ej ens, om du verkligen rest. Så mycket kärkomnare blef därför brefvet. Nu hoppas vi, att du mår godt efter färden, trots bristen på sömn, och att du efteråt är nöjd med resan. Hur har du det nu med din originelle patronus? Förtig icke för mig de svårigheter, som möjligen kunna förekomma!

I detta sammanhang en sak, hvarom vi väl få tala mera, då du kommer hem, men som jag redan nu vill beröra. Du vet, att du är berättigad att vara på Qvill till d. 10 januari 1911. Du vet också, att, om förhållandena där skulle vara eller bli för svåra, du utan något hinder finge lemna platsen, fastän jag nog glädes öfver att sådant icke sker i onödan. Men härtill kommer det jag nu vill säga. Jag tror, att landtbrukselever och d:o bokhållare vanligen byta plats omkr. den 1 november. Är det icke så? Om du nu skulle kunna från och med denna tid, d. 1 november, få komma till ett annat ställe, som vore lika eller mera lärorikt och mera angenämt än Qvills, så skulle det i hög grad glädja mig. Du förstår, att jag i sådant fall gärna skulle låta herr S. behålla sina 400. Kan du således på något sätt få reda på något ställe, där du skulle kunna trifvas, och där du kunde få anställning antingen utan betalning eller med, blott den icke för mycket öfverstiger hr L:s anspråk, så har jag intet mot ett ombyte redan d. 1 nov. Jag säger detta för den händelse att du skulle få reda på någon plats genom någon af dina vänner t. ex. Sjöholm - och under förutsättning att du icke vill söka dig in vid Ultuna.

Fredriksson är f. n. här: därför måste jag skrifva med iltågsfart. Jag skall mycket snart skrifva ett ordentligare bref. - Alla helsa dig hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén

Brev från Julius till Elof den 2 juli 1910

Strengnäs 2/VII 1910

Kära Elof!

Som jag i sista brefvet sade, vill jag denna gång skicka en litet mera innehållsrik skrifvelse. Visserligen torde jag än så länge icke få hålla på många minuter, ty vännen Fredriksson är fortfarande här och kommer nog snart åter från sin lilla promenad. Men blir jag afbruten nu, så får jag väl i natt mera tid, än jag skulle önska. Då kommer nämligen en täflan "Mälaren rundt" att afåkas och afskränas af hrr cyklister, d. v. s. för mig blir ej att tänka på sömn. Alltså lämpligt tillfälle till brefskrifvning.

Först och främst skall jag, ehuru för sent, denna gång icke glömma att gratulera dig till Elofsdagen. Jag hörde af Axel, att äfven han hade samtidigt skrifvit till dig och, äfven han, glömt att gratulera.

Axel har, som han säkerligen skrifvit till dig, för afsikt att helsa på dig i förbifarten vid sin återresa till Alnarp. Jag hoppas, att han är välkommen hos din patronus? Likaså hoppas jag, att, om han skulle vara ovälkommen, du utan omsvep säger honom det, för att du icke må få någon förargelse af färden. Skulle så vara förhållandet, är det ju mycket bättre, att Ni för denna gång afstå från att träffas. Jag har i alla fall tänkt, att du, innan du en gång lemnar Quill, skulle besöka Axel i Alnarp och se dig omkring litet vid institutet för att bilda dig ett på någon erfarenhet grundadt omdöme om en sådan inrättning, hvilket ju kanske kunde ha en viss betydelse för dina egna framtidsplaner. Just af detta sistnämnda skäl skulle jag emellertid anse lämpligt, att besöket icke göres, förr än terminen vid Alnarp är i full gång, således sent i höst. På denna inspektionsresa skall jag då be att få inbjuda dig.

Men härom få vi tala, då du kommer hem, och det dröjer väl ej så länge? När har du tänkt komma? I senare delen af juli? Eller vet du något bestämdare? Slutet af juli är mycket lämpligt. Efter ditt besök skall "gossarnas rum" repareras - någon annan tid har icke erbjudit sig, ty när rummet stått ledigt, har Dohlvitz icke haft tid. Nu lofvar han emellertid att i början af augusti gripa sig an med företaget.

Du kan förstå och äfven själf se af Strengnäs Tidning, att stadens tankar nu äro riktade på kyrkoinvigningen nästa söndag d. 10. Jag har skrifvit till Irsta och inbjudit fränderna där, men fått till svar, att Svenson och Ellen äro borta, och att den enda hemmavarande, Hildegard, icke ännu kan bestämma något. Men förmodligen kommer hon, väl icke till invigningen, men till det två dagar därefter begynnande prestmötet. Någon dag torde Emse och hennes bror Herman komma öfver hit.

Som jag sagt, är Fredriksson här med i allo oförändrad uppsyn och oförsvagad godlynthet. Han kom i torsdags, och hans ankomst syntes ha ett afgörande inflytande på de meteorologiska förhållandena; den åtföljdes nämligen af två dygns rentaf ursinnigt regnande. Först i dag håller det åter upp tills vidare.

Emil och Hildur voro nyligen här och togo definitivt afsked. Dagen efter skulle fru Hildur medfölja till Ingeborg [nuvarande Huseby i Teda s:n] med alla barnen. De helsade hjärtligen till dig.

På själfva Elofsdagen afreste fru Lundblad till Dalarna med båda barnen för att vistas där i två månader. De voro inne och togo afsked, och då lånade Nils - som jag hoppas med ditt begifvande - ett helt lass indian- sjö- och äfventyrsböcker af dig och Axel, så att du finner betydande luckor vid din hemkomst.

Mamma och syskonen må godt och helsa dig hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén

Brev från Julius till Elof den 5 juli 1910

Strengnäs 5/VII 10

Kära Elof!

Endast några ord med anledning af ditt bref till Mamma, rättare sagdt: den till mig ställda senare delen däraf.

Jag hade inte tänkt på att du tänker bli infanterist, och att infanteriets värnepliktsöfningar börja på våren. Genom någon sorts förblandning hade jag tänkt, att du först på hösten 1911 skulle ut. Då du emellertid redan i vår skall börja din tjänstgöring, torde det måhända vara klokast, att du stannar den aftalade tiden vid Quill? Det kanske blir af värde för dig att ha ett helt års sammanhängande tjänst och betyg däröfver?

Likväl finner jag intet hinder för att du tar reda på möjligheter. Det kostar blott 10 öre att t. ex. fråga Sjöholm, om han skall stanna på sin plats eller icke. Om han skulle lämna den hösten 1911, hvilket ju icke är omöjligt, så är det ju mycket antagligt, att du efter värnepliktens fullgörande kunde få efterträda honom. Och om den platsen vet man, att den är god.

Och om t. ex. besagde S. lämnade platsen nu i höst, och du kunde få den, skulle jag icke ha något däremot. Men om detta få vi ju tillfälle att samråda vid ditt besök här, som blir när?

Här allt sig likt, och alla helsa dig hjärtligen genom

Far.

Brev från Julius till Elof den 12 juli 1910

Strengnäs 12/VII 10

Kära Elof!

Tack för brefvet! Vi ha främmande, kyrkoherde Falk från Kolbäck, så att jag har blott några minuter att disponera. Jag vill dock säga ett par ord om din resa.

Axel ämnar icke resa sin väg förr än i slutet af juli. Häraf följer, att du måste välja mellan att komma hem vid den tid, du tänkt dig d. v. s. omkr. 23 juli, och vara tillsammans med Axel här eller också vänta ända till de första dagarna af augusti. Däruti gör du helt och hållet, som du själf önskar. Dock vill jag förbereda dig därpå, att, om du väljer det senare alternativet, du icke kan få bo i ditt eget rum, utan måste ligga i mitt arbetsrum. "Gossarnas rum" skall nämligen i början af augusti (redan d. 1 aug.) börja uppsnyggas: golf, tak, tapeter. Efter denna upplysning må du själf göra ditt val. Skrif så fort du kan, huru du vill ha det. Jag skall sedan genast skrifva till hr Lillieborg; du bör således bestämma dagen för afresan och tiden för din närvaro samt säga mig, om du vill ha pengar och hur mycket. Meddelar i sammanhang därmed, att du på sparkasseräkning nu (efter insats af 100 kr.) har 253 kr. 51 öre.

Välkommen hem, när det än blir! Alla helsa dig hjärteligen genom din fader

Jul. af Sillén.

Brev från Julius af Sillén till Elof af Sillén den 15 juli 1910

Strengnäs 15/VII 10

Käre Elof!

Tack för brefvet!

Äfven i dag blott få ord! Jag måste skrifva litet mera om din hemresa. Du är naturligtvis mycket välkommen d. 6 aug. Men innan jag skrifver till hr. L. om detta datum, vill jag ha ännu ett bref från dig med anledning af hvad jag nu har att säga.

Du vet kanske, att Evy Krickmans bröllopp [sic] är utsatt till d. 11 augusti. Till denna festlighet behöfvas en hel hop marskalkar (ej mindre än tolf). Redan för länge sedan, straxt efter Axels hemkomst, frågade de, om Axel ville bli marskalk. Han svarade, att han icke kunde ha den äran, emedan han skulle återvända till Alnarp i slutet af juli. De frågade naturligtvis också efter dig. Till svar sades då, i enlighet med hvad du själf förut sagt, att du skulle komma hem i slutet af juli och säkerligen icke skulle vara här så sent som d. 11 augusti. Detta var ju alldeles sannt, såsom man då trodde. Om du nu kommer hem straxt före brölloppet, ser det verkligen ut som om vi - d. v. s. Mamma, som talat om saken - gifvit osanna uppgifter, för att du af någon anledning skulle komma ifrån marskalksvärdigheten. Alltså ber jag dig för att undgå alla misstankar om dylikt, en gentleman ovärdigt, förfarande betämma dig för ettdera af följande handlingssätt:

antingen fasthålla vid din plan af den 6 aug. och då tillåta oss att tala om, att du kommer då, i hvilket fall du måste gå in på att vara marskalk, ifall de icke redan fått någon i ditt ställe, hvilket jag icke vet, eller, om du ej behöfves som sådan, gå på brölloppet, om du blir bjuden, och sålunda skaffa dig en frackkostym eller också låna en sådan, mer än tio år gammal, af mig;

eller också uppskjuta din färd ännu en vecka eller ett par.

Något råd ger jag icke häri. En frack torde du väl ändå behöfva. Men skall du komma hit före d. 11 och således utsätta dig för brölloppet, tror jag att det vore bättre att resa straxt i början af augusti, så att du, om så behöfves, kan få kläder gjorda här. Svar genast, beder Far.

Brevkort från Axel af Sillén till brodern Elof den 21 juli 1910 adresserat till Kvills Bruk, Kvillsfors

Strengnäs d. 21. 7. 1910

Broder.

I förgår hemkommen från en resa Lagnö-Kusta-Westerås.

I går Emse o. Harald H. [Holmin] samt Herman [troligen Emses bror Herman Ruge] här. Herman stannade o. reser i dag.

Jag reser om måndag o. anländer sålunda någon gång på fredag måndag kväll.

Hälsningar hemifrån

broder Axel

Obs. Måndag.

Brev från Julius till Elof den 23 juli 1910

Strengnäs 23/VII 10

Kära Elof!

Äfven i dag råder här ytterlig brådska i utställningen och kyrkan kalla hit en sådan hop folk, att vi så att säga hålla öppen taffel för vänner och bekanta och icke hinna med just annat än värdskapets plikter. Men därom sedan.

Tack för ditt bref och välkommen hem på den utsatta dagen, lördag den 6 augusti! I mitt bref fanns absolut intet att läsa mellan raderna: du är alldeles lika välkommen vid hvilken tid som helst, och den 6 aug. passar förträffligt. Hur det blir med ditt deltagande i Evys bröllop, vet jag ännu icke. Jag vet blott, att Mamma redan hunnit tala om att du kommer hem den 6 aug., hvilket är hufvudsaken.

Som du redan genom meddelande från Axel vet, kommer han ner till dig måndagen d. 25 juli. Jag gläder mig mycket åt detta edert möte.

Här har, som jag redan sagt, varit en del främlingar, och flera väntas. Vi ha haft: kyrkoherden Hult, d:o Falk, Emse och Harald Holmin [Julius systerdotter med man], Herman Ruge [Julius systerson]. I dag komma prof. Schück - din cicerone i universitetshuset i Upsala - och Laxen, också en af dina vänner och gynnare. Jag skall straxt gå ut till Express och möta den. (I år väntas, att aktierna i nämnda båt skola ge utdelning.) Vidare väntas under den närmaste framtiden: fröken Barkén + Greta, domprostinnan Nylander + Beth, prof. Danielsson, direktör Ljungdahl, Märta Medén, Astrid och agronomen af Sillén, hvilka alla äro välkomna.

Hinner ej mer. Axel berättar resten. Mamma och Märta, friska, helsa hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén.

Augusti 1910

Julius, Wendela och Elof af Sillén ca 1910

Brevkort från Julius till Elof den 2 augusti 1910 adresserat till Quills Bruk, Kvillsfors

Strengnäs d. 2 aug.

Kära Elof!

Behöfver du verkligen inga pengar?

Hjärtl. välkommen till oss alla!

Far.

Vykort från Wendela till Elof den 5 augusti 1910

Kära Elof!

Förlåt mig, som alldrig har tid att skrifva och tacka för de kära brefven. Tack, tack!

Vill nu bara säga, att Elof är så innerligt välkommen hem. Och tag för all del med sig hela Smoking kostymen det blir nog, att para ihop sedan det som kan duga.

Alla helsa. Var försigtig beder M-a.

Reser nu till Mariefred.

Brev från Axel till Elof den 23 augusti 1910

Alnarp d. 23. 8. 1910

Broder Elof.!

Eftersom jag hört af Pappa, är du antagligen åter på det stora Quill. Jag har visst aldrig berättat något om min resa, men det var ej heller något märkvärdigt med den. I Hvetlanda gick jag o. tittade i kyrkan o. på tändsticksfabriken. Hr. Lillieborg träffade jag inte förr än strax innan tåget gick.

Här på Alnarp är allt sig likt. Inte så värst mycket att göra.

Pappa skref något angående din nästa plats! Är det meningen från nyåret tills din excersis börjar? Och när börjar densamma? Jag skulle ju möjligen kunna få tag i något ställe. Du träffade väl Karl Wernstedt i Strängnäs o. talade med honom. Han kommer visst hit i morgon förresten.

Skrif o. berätta utförligt om bröllopet o. om under detsamma inträffade roliga episoder! Hur har Du det på "Kvills?foss". Hur var det på Ingeborg? o. på Lagnö?

Jag har varit i Köpenhamn en gång o. ett par gånger i Malmö. Eljest intet nytt.

Såg Du, att Skär är såldt för 50 tusen. Huru föreföll Engeström o. hvad sade han om Ultuna? Huru kunde han o. Hebbe trifvas i hop under bröllopet?

Många trefliga gårdar till salu för närvarande! Om man blott vore så långt kommen!

Ynglingarna som nu sluta i höst, söka platser alldeles vilt, men ej med vidare godt resultat, tror jag.

Hj. hälsningar från
Axel

Brevkort från Julius till Elof den 27 augusti 1910 adresserat till Quills Bruk, Kvillsfors

Strengnäs 27/VIII 10

Kära Elof!

Vi äro oroliga för din hals, emedan vi icke hört något från dig. Låt oss få veta, hur det är med dig!

Från Schürer har intet afhörts. Öfverste Aschan har skrifvit, att han gärna velat ha dig kvar vid reg.tet

Här allt väl. Hjärtliga helsningar!

Far.

Brev från Julius af Sillén till Elof af Sillén den 29 augusti 1910

Strengnäs 29/VIII 10

Kära Elof!

Tack för telegrammet, som lugnade oss fullständigt.

Af bilagda bref ser du, att hr Schürer v. W. allvarligt reflekterar på din person. Jag har skrifvit till honom och sagt, att du själf kommer att till honom insända följande tre papper:

1) utdrag af ditt studentbetyg utvisande, att du har A i uppförande. Tag således i afskriften endast med så mycket, att man ser tydligt, att betyget gäller Elof af Sillén, att han blef mogen förklarad, och att han i Uppförande och Flit hade A (jag minns för resten inte, om du hade A i flit?) De öfriga betygen i de särskilda ämnena kan du (och bör i detta sammanhang) hoppa öfver.

2) ryttmästaren Stäel v Holsteins betyg öfver ditt uppförande i Umeå.

3) Hr Lillieborgs betyg öfver ditt arbete och ditt uppförande (se till, att äfven uppförandet kommer med, det är alldeles nödvändigt!) under din tid på Quill.

Afsänd nu så fort ske kan dessa papper till hr. S. v. W. och beledsaga den med ett bref, i hvilket du helt kort "får vördsamt insända bifogade afskrifter". Naturligtvis får du lof att underteckna "vördsammast": du kan vara viss på att den gamle fideikommissarien och fornforskaren håller på alla former.

Som du ser, ville hr S. v. W. helst ha dig till 1 november. Detta anser jag emellertid icke lämpligt och fördelaktigt för dig. Jag anser nu, att du bör stanna på Quill till julferierna och det af ej mindre än 4 skäl, näml:

1) du bör ha intyg om ett helt års tjänst som betalande elev på samma ställe;

2) bör lära så mycket bokhålleri du kan få i dig på Quill;

3) bör icke alltför angeläget synas vilja lemna din nuvarande plats för Mellingeholm;

4) bör icke göra resan ner till Axel på Alnarp omöjlig - han önskar ju helst, att du skall komma i slutet av november.

Härtill kommer det kanske allra viktigaste: hänsynen till din patronus Quillensis.

I betraktande af allt detta har jag redan svarat och sagt hr S. v. W. att du är bunden till årets slut och anhåller att få komma, såsom jag från början skref, i januari. Du har väl sagt hr Lillieborg, att du ej ska stanna längre än detta år?

Jag har frågat Samuelsson litet om Schürers. Enligt hans vitsord är det "utmärkt hyggligt folk", "bildade människor, herrn af en synnerligt fin och mångsidig bildning". Men "ondt om pengar", "tak och väggar och sånt där se torftiga ut, men där finns mycket fina, gamla saker". På min fråga, om man åt sig mätt i huset, kunde han inte ge något svar: han hade fått äta sig mätt, men hur de hade det om hvardagarna, visste han ej; "var dock viss om, att det är mycket enkelt". - Den 25-årige ynglingen, som vi läste om i boken, är icke gårdsherre: det är den gamle själf.

Om Strengnäs skrifver jag, när jag fått bref från dig. Vi må godt. Mamma och Märta helsa hjärtligen.

Skrif ofördröjligen till
Godsegaren m m.
Välborne Hr W. Schürer von Waldheim - Mellingeholm
Norrtelge.

Återsänd till mig brefvet från hr. Schürer - men akta dig för att lägga in det i brefvet till honom bland dina betyg! Sådant har händt förr.

Tala mer detaljeradt om din hals!

Din fader
Jul. af Sillén

September 1910

Brev från Julius till Elof den 1 september 1910

Strengnäs 1/IX 10

Kära Elof!

Jag vill tillägga några ord till hvad jag sist skref om familjen Schürer och Mellingeholm. Jag har nu förhört Sven Samuelsson i matfrågan. Han hade som gosse flera gånger vistats på platsen flera dagar i sträck och borde således haft tillfälle till iakttagelser, eftersom han då ännu var så ung, att väl intet afseende fästes vid honom. Han sade, att han så långt efteråt icke kunde minnas någonting med visshet, men framhöll, att just den omständigheten, att han ingenting mindes, torde bevisa, att stället var af den vanliga typen: ett sådant, där det lefves enkelt, men där man äter sig mätt. Resultatet af herrarna Samuelssons utlåtande blir således: ett tämligen stort ställe - någonting midt emellan Ulfhäll och Lagnö - där tillgångarnas otillräcklighet har verkningar à la Lagnö, d. v. s. en efter nutidens fordringar ej väl häfdad egendom (men hvar finna vi en större egendom, där tillgångarna räcka till för hög kultur om icke hos kristna eller judiska handelsmän?); en mycket hygglig familj, speciellt en mycket bildad husfader. Om den år 1885 födde sonen frågade jag särskildt Sven. Han berättade, att ynglingen var hygglig men saknade "läshufvud": hade genomgått Norrtelje skola och därefter varit i Upsala högre läroverk, men där ej kommit längre upp än i VI:1 eller möjligen VI:2, då han slutat och blifvit landtman på fädernegården. Som sagdt, Sven trodde honom vara hygglig, ehuru föga betydande. Den gamle herrn utöfvar själf, enligt uppgift af herr Samuelsson, högsta befälet på gården. Till slut vill jag tillägga, att Mellingeholm ligger ungefär lika långt från Norrtelje som Gorsingeholm från Strengnäs - allt enligt förut anförda auktoriteter.

Att skaffa upplysningar från andra håll vore nog svårt. Angående fideikommissarien till Mellingeholm, "välborne o. s. v." låter det sig knappast göra att tillskrifva pastorsämbetet. Jag tror nog, att vi få låta oss nöja med hvad vi sålunda inhemtat. För öfrigt är det nu för sent att draga sig tillbaka, sedan hr. S. jakande besvarat det bref, jag skref till honom, medan du var hemma, och som du själf läste. Själf anser jag det sannolikt, att du får det bra hos familjen S. Om detta skulle vara oriktigt, går det ju an att förändra saken, sedan du varit där och pröfvat på förhållandena.

Du har väl afsändt de begärda betygsafskrifterna i bref till hr. S?

Berättade jag, att öfverste Aschan skickat mig en biljett, i hvilken han säger, att han "gärna hade behållit Eder Elof"? Jag har bevarat biljetten för att visa dig vid tillfälle.

Nu bor jag i ditt gamla rum och skrifver detta där. "Gossarnas nya rum" börjar i nästa vecka målas och tapetseras.

Mamma och Märta må godt och helsa dig hjärtligast!

Din fader

Jul. af Sillén

P. S. Hurudant var hr Lillieborgs betyg?

Brev från Wendela till Elof den 11 september 1910

Strengnäs d 11 Sept 10.

Kära snälla Elof!

Mycket varma tacksägelser för tvenne mycket, mycket kärkomna bref, det ena med så hjärtliga lyckönskningar uti till min 58de Födelsedag. Tack, tack. Gudskelof, att halsen nu är bra.

Jag skall väl berätta om min födelsedag. Svensons på Irsta kommo ej till någon af dagarna. M-a gick ner varje dag till Båten i tre dagar, men förgäfves. På förmiddagen uppvacktade 21 personer och på eft 7 personer, ett ej ringa antal, mycket blommor, men den ståtligaste var rosorna af Pappa plockade af mina egna vinter rosor. I blomsterhandeln ta'r de 20 öre stycket för vissna rosor. En stor Tårta af Pappa ifrån nya Kondis, en fin Tårta af Fru Nordström. En Tårta och en Boston Kaka af Märta. Och en invensjös pjes, att vrida saft med. Tårtorna blefvo nästan slut. Adéle och vackra Greta voro här till Middagen.

En af Fröknarna Låftman i Karlstad har blifvet förlofvad med en extra lärare heter Danell, bror till Biskopen i Skara, de äro 11 syskon.

I går togs Pärona ned. Vaktmästaren sade att mera än halfva trädet var borta. Jag fick nog ändå en 15 kappar. I år tar jag 1,50 Kappen. men jag får allt lof ut och försöka kursa bort dem i morgon, ty jag har ej mera än 9 bort-tingade. I morgon ta's Säfstaholmarna ned. Får Elof någon frukt der nere? eller vore värdt sända någon? Jag undrar om frackten vore dyr?

Om Thorsdag afreser jag till Köping, jag får väl akta mig för Nerfeber [Nerffeber] smittan. Nu har äfven Dr Åman dött, som bodde i Bergendahls hus en trappa öfver Bergendahls. Han dog i Stockholm på Serafimer Lasarettet, och två da'r efter fick Kyrkoherden i Köping flytta in i samma rum, och opereras för gallsten. Nu är gallblåsan bortagen [sic] på honom. Han har minskat 10 Kilo.

Nu har jag betalt 2 Kron för Elofs bröllops kort. Stackars Elof syns ej så mycket. Elof och Sven se så allvarliga ut. Gerdas föräldrar ha' så oerhört med gula Plommon. En lördag sållde de för 12 Kron a 30 öre Litern, en gång hade två Klädkorgar och fingo 85 öre Kappen i går voro de till Eskillstuna med 150 Liter och fingo 20 Kron 75 liter hade skakat ihop på vägen. Och ännu ha' de mycket qvar, hvad sägs om det?

Elof fick ju ett fint betyg af Herr Lilljeborg. Ja! få se huru nästa plats blir. Elof har här qvar två Skjortor och en Nattskjorta. På Lagnö lä'r Elof ha' ett par Strumpor. Fins ej något bläck på Qvill?

Gud bevare Elof för allt ondt till själ och kropp, är min dagliga bön. Märta och Pappa helsa igenom

gamla, gamla Mamma.

Här är allt Hafre inne nästan. Var rädd om sig på Tröskningen. I går for Rut att undervisa sina Seminarister. 1,200 i Lön. Tänk innan Sten tjenar det.

Brev från Axel till Elof den 11 september 1910

Alnarp den 11. 10. 9. 1910.

Käre Elof!

Tack för Ditt bref. Det var roligt att höra om dina upplefvelser i Strengnäs o. på Lagnö. Jag har inte hört något hemifrån nu på en vecka, men väntar bref när som helst. I sista brefvet från Pappa hörde jag att Du skulle till Mellingeholm. Hoppas att Du får det trefligt där o. att Du kan lära Dig något. Skall Du betala?

I går bestämdes det, hvilka som komma in här nästa år.Det är 24 stycken tror jag, däraf en flicka vid namn Zetterkvist från Småland, förmögen tror jag. Som hospitant kommer en löjtnant Klingspor på K3. Han är visst omkr. 30 år tror jag. Och som ordinarie en yngling vid namn Öhman. Rservist på K8, som jag tror Du känner.

Här har regnat en längre tid, så att skörden i Skåne lidit mycket. Småland däremot har mycket god skörd, har jag sett i tidningarna.

I går var Brehmer hämta [?]. Han har nyligen kommit från Strengnäs, hörde jag. Jag tror att han var den sista bland den s. k. ".... societate". Pickel lär nu ha tenterat i Biologi eller något dylikt och är säker på att komma in på sitt "Skogis". - Jag undrar just hvad Du roar Dig med så här på söndagen kl. ½ 4 närmare bestämdt. Du går o. klifver på dina höjder, kan jag tro o. tittar på utsikten.

Talade Pappa något om Din resa hit ned till Alnarp, när Du var hemma? Jag hoppas, att den blifver utaf. I dag är det ovanligt vackert. Jag har i dag börjat med att taga de meteorologiska observationerna. Det räcker i 14 dagar o. är ganska besvärligt. Det sker 3 gånger om dagen och är ännu noggrannare än på Lagnö.

Om Fredag skall jag resa till Skarhult på en afvelsdjursauktion (Ayrshire) tillsamman med Karl Wernstedt. Han o. jag voro i Falsterbo för en tid sedan, det var mycket trefligt o. staden är mycket gemytlig (307 infödingar).

Låt snart höra af Dig.

Hj. hälsningar från
broder Axel

Brev från Märta af Sillén till Elof den 13 september 1910

Strengnäs den 13 September 1910.

Kära Elof!

Du skall väl också få ett brev, när jag skrev till Axel i går, det måste ju vara rättvisa.

Hur mår du? Bra hoppas jag.

Nu har mamma taget ned sina päron, hon förtjänar mycket bra på dem, ty hon får 1 kr. 50 öre kappen för dem.

I lördags hämtade jag hem bröllopskorten, i från Linde, de voro utmärkta, vi har nämligen taget ett kort för din räkning.

Nu om Torsdag reser mamma till Köping och soknarna, jag följer inte med.

Om lördag är det gumman Lundblads födelsedag, då skall man gå på förmiddagen och gratulera henne, och sedan hoppas man bliva tillbaka bjuden på supé, med man menas jag.

Det vattnades riktigt i munnen på mig, när jag läste i ditt brev, om när du var uppe i körsbärsträdet.

Imorgon skola vi ut i skogen och binda kransar, med Emma Höglunds hjälp.

Nu om Torsdag, kommer en skolresa från Nyköpings Läroverk och Folkskola hit till Strängnäs för att bese Domkyrkan, det skall visst bliva kafferep, på gymnastiken, för Herrar Lärare.

Idag håller pappa på att taga ned Säfstaholmsäpplena.

Nu lilla Elof, tillåter inte tiden mig att skriva längre.

Till sist sänder dig mamma och pappa dig, sina kära hälsningar, igenom din tillgivna syster

Märta

P. S.

Låt se, att du nu skriver någon gång till mig.

D. S.

Brev från Julius till Elof den 18 september 1910

Strengnäs 18/IX 10

Kära Elof!

Tack för brefvet och för det gemensamma födelsedagsbrefvet och lyckönskningarna! Och tack för afskriften af herr Schürers bref! Måtte du nu få det bra där och trifvas godt i familjen! Jag vågar nästan hoppas, att så skall bli förhållandet, i synnerhet som du redan hunnit inhemta tillräckligt stor erfarenhet för att icke göra dig öfverdrifna förväntningar. Utan tvifvel var det förståndigt att genom alla betygsafskrifterna ge familjen på Mellingeholm så fullständig kännedom om dig och dina öden, som vi genom papper kunde gifva. De veta nu, till hvilken människosort du hör, och det [hörn bortrivet] ... nog förebygga månget missförstånd.

På nästa nummer af Strengnäs Tidning får du vänta några dagar. Mamma är nämligen på sin vanliga höstexpedition till Västmanland, hvarifrån hon först om tisdag återvänder. Under hennes frånvaro fingo Märta och jag vara med om firandet af gamla fru Lundblads födelsedag i går afton. Stort notvarp, i hvilket deltogo jämnt tre gånger så många damer som herrar. Bland de senare syntes och hördes framför alla andra herr baron Erik Lovisin.

Annars ha vi icke varit någonstädes, sedan terminen begynte, ej heller ha vi haft något främmande. Jag förmodar emellertid, att lugnet icke kan räcka alltför länge. Vi torde nog bli nödsakade att "se" herrskapet Smith snart.

För resten blir redan i denna vecka lugnet inomhus på det kraftigaste sätt afbrutet, i det att tredje akten begynner af det stora reparationsspektak... [hörn bortrivet] ... kommer nu till "Gossarnas nya rum", som jag hoppas kunna göra rätt inbjudande till edert julbesök. Att vi på det sorgfälligaste akta edra böcker och andra tillhörigheter, faller af sig själft.

A propos om böcker, så har Nils Lundblad, ehuru han nu varit hemma tre veckor, icke återlämnat de böcker, han af dig och Axel lånade vid sin resa till Dalarne. Jag antager, att han icke hann läsa dem däruppe och att han finner det alltför påkostande att lämna dem olästa från sig. Nils har nu begynt ett nytt skede af sitt ensliga studielif. Han har nu ej mindre än fyra lärare, som alla gå hem till honom. Det blir en dyr historia. Lärarne vilja ha 3 kronor för hvar lektion (på 30 minuter, alltså en tioöring i minuten); Nils har tre sådana lektioner om dagen = 9 kr. pr [dag] = omkr. 2000 kr. pr år!

Jag läser nu med "Gull" Lars ...[hörnet bortrivet] ... -man. Till all lycka sköter han sig bra, så att inga familjetvister äro att befara. Däremot är din tärnas broder, unge hr Altberg, ganska skral. Lyckligtvis ha vi intet med familjen A. att göra. Pojken är för öfrigt snäll.

Mamma har väl skrifvit till dig, att vi för ett par dagar sedan skickade några äpplen till benäget afsmakande, så att du vet, att de böra vara att afhemta vid Quills, nej vid Kvillefors station? Du kan ju fråga efter dem.

Som jag hoppas, har du icke haft någon mer böld på halsen? Och mår för resten bra? Här sig likt. Märta helsar hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén

Brev från Emil och Hildur och (troligen) Oscar Swensson till Elof den 25 september 1910

And. Emil Swensson

Ingeborg's Gård pr Enköping den 25. 9. 1910

Emils handstil:

Unger man.

Hjärtligt tack, hr. Elof, för de kära raderna. Det är roligt att få höra något från en god vän o. som verkligen har något att tala om. Hvilket är förhållandet härvidlag. Hr. Elof har nog fått lära åtskilligt på den nuvarande platsen bl. annat, att man inte ska lägga sig i vidlyftiga affärer o. få sin ställning tilltrasslad, utan man kan godt reda sig med mindre o. sköta det ordentligt.

Det ska bli roligt få Hr. Elof hit opp igen för att bli en sådan der upplandsbonde som jag nu har blifvit. Här oppe är det rejäla karlar som synes o. trefligt jordbruk, som ej befattar sig med benstampar o. dylikt. Tänk om vi blefve grannar en gång. Då kunde jag få någon att umgås med. Hvad vi då skulle acordera. Jag har fått hit Freja nu från Lagnö, o. så skulle bröderna Sillén bo här i närheten o. ha hvar sin krake. Sen skulle vi storma fram vid Enköping såsom vi brukade storma den der bron i närheten af Gabriellas "diversehandel" på Aspön. Den som lefver får se. Sen skulle vi vara tillsammans för lifvet.

Nu är det höst på allvar, regn o. storm ibland o. frost o. solsken. Allt är inbergadt o. potatis upptagning pågår. Sen börjar höstplöjningarna då jordbrukaren (husbonden) har mera ledigt att egna sig åt jagtens nöjen i de ensliga skogarna vid valothornets klang. Jag tänker ibland på när vi båda sträfvade i skog o. mark på Lagnö o. dödade ekorrar med bösskolfven.

Skämt å sido. Jag undrar många gånger om Hr. Elof hade velat komma hit till Ingeborg som landtbruksbiträde (mot fritt vivre o. medlem af hela familjen). Vi kunde haft stor nytta af hvarandra o. Hr. Elof hade varit ett trefligt sällskap på qvällarna efter väl utfört dagsarbete åt de qvinnliga medlemmarna i de Swenssonska familierna. Det är ju för sent nu för i år, men platsen står öppen de närmaste åren framåt. Lycka till emellertid på den nya platsen o. helsa på Valdemar i Upsala någon gång. Järnvägen Upsala o. Enköping är väl snart färdig o. då går det fort att komma neråt Södra Upland o. Sörmland.

Emil.

Se även planerna på järnväg mellan Enköping och Strängnäs.

Hildurs handstil:

Det var "rälit" göra att stampa sina o. sina medmänniskors ben, annat blir det, då Elof gör sin "inträ" hos vännen Schürer von Waldheim; då blir det två adelsmän ihop, det blir saker "dä"! Måtte Elof få trefligt hemlif o. trefliga grannar, det kunde behöfvas nu efter den småländska isoleringen och välkommen hit i vinter det skall bli trefligt för oss "Uplandsbönder" att träffas ibland.

Inga har nu börjat i Svinnegarns lägre högskola o. kan snart hela alfabetet; hittills ha både intresset o. fattningsgåfvan varit ganska bra; måtte det setzen fort.

Nu är kyrkorgeln upptrampad i salongen, för öfrigt intet i flyttningsväg ännu företaget. - När styr Elof kossan [sic] hit upp. Låt höra af sig. Roligt höra från f. d. juleven [= "juli-eleven" och/eller ordlek på "juvelen"?], som hälsas hjärtligt.

Hildur S-n.

Sannolikt Oscar Swenssons handstil:

Jag instämmer i de ärade talens rad, men vill blott tillägga en: Må lyckans hjul vända sitt vänaste anlete mot "Juvelen" som min värda svägerska säger, allias Elof af Sillén, från år 1911, det önskar den af hjärtat som fick "Vikingbruden".

Oktober 1910

Brev från Axel till Elof den 2 oktober 1910

Alnarp d. 2/10 1910

Broder!

Hj. tack för brefvet!

Det måtte ha' varit något missförstånd antingen af Dig ell. af Pappa angående tiden för Din hitresa. Jag skref nämligen till Pappa, att det vore bäst, att Du kan i början på Nov. Jag har nu skrifvit till Pappa, att Du lämpligen kunde komma hit antingen den 4 eller 11 Nov, så att Du kunde stanna äfven följande söndag. Bestäm hvilken dag du vill komma o. skrif o. säg det.

Här har sista veckan varit mycket arbetsamt och likadan blir den här veckan, men sedan blir det bättre. Olle Sörlander var här förra lördagen o. likaså Brehmer. Han berättade, att han hade mött Dig i Enköping på en af gatorna.

Jag har nu haft närmare underrättelser om Engeström. Han lär hafva stött sig med både lärare o. elefver. Bland annadt genom att säga, att han blott kunde umgås med en herre, som hette Gyllenkachett ell. något dylikt. [Ätten Gyllencaschett tycks ha dött ut kring år 1700, så det var nog med glimten i ögat?].

Pickel lär ju ha kommit in på Skogis! - Du är lycklig Du som kan spara pengar. Här går det åt så mycket, att jag skäms o. ändå tycker jag att jag lefver ganska billigt.

Försök att börja och läsa kemi! så att Du kan det allra vanligaste! Jag förstår, att Du inte gör det, men jag råder Dig till det ändå.

Nu lär ju Pappa ha' flyttat in i vårt gamla rum. Det skall bli märkvärdigt att komma hem i jul och se, huru det ser ut.

Hur mycket är Lillieborg skyldig Dig nu?

Hj. hälsningar från broder
Axel

Skrif snart.

Brev från Julius till Elof den 7 oktober 1910

Strengnäs 7/X 10

Kära Elof!

Tack för ditt bref! Det är ju för ömkligt, att din stackars patronus skall ha det så ledsamt ställdt, att man icke kan våga skicka en sedel till hans elev af fruktan för ögonblicklig indragning till statskassan. Men när nu så är, måste jag väl göra dig till viljes efter orden och skickar således nätt och jämnt de tio frimärkena. Men när du skall resa till Alnarp, kan jag ju icke undgå att skicka pengar. Du måste låta mig veta, när du vill fara, så att jag i tillräckligt god tid hinner sända en postanvisning. Så vidt jag förstod Axel rätt i hans sista bref, är det bådas Eder mening, att du skall komma till honom i början af november efter årsexamen? Till denna högtidlighet vore det kanske ej så roligt för en främling att komma.

Otto och Ingeborg Ruge. Otto var norsk ÖB under 2. världskriget.

Nu några nyheter härifrån. Du minns väl Edla, den glada änkan, nu återigen nygift, hon som skrattade så hjärtinnerligt? Sista gången var hon här år 1903 ungefär vid den här årstiden, samtidigt med Carl af Sillén. Nu efter sju års förlopp är hon åter här - fullkomligt sig lik. Äfven denna gång fick hon sammanträffa med några människor af min släkt. Nämligen: Emse med sina två barn: "Sankt Göran och Draken", Otto Ruge och hans hustru Ingeborg. De kommo på morgonen från Vesterås, och efter middagen for Emse med barn tillbaka dit, medan Otto och Ingeborg reste till Stockholm. Otto hade gjort en ganska märklig färd för att komma till Sverige. Han hade varit uppe längst bort i Norges nordöstra hörn. Därifrån tog han sig fram de mellan 30 och 40 milen till den nordligaste järnvägsstationen i Finland - dels gående, dels roende utefter en elf, jag kan ej minnas, hvilken. Sedan for han på järnväg till Åbo och därifrån pr ångbåt till Stockholm och Vesterås, där han sammanträffade med Ingeborg hos Emse och Harald, hvilken senare dock måste ge sig af till kriget vid Sigtuna. Nu skulle han och frun vara en dag i Stockholm och sedan resa hem till sitt land igen. Ingeborg tyckte jag, och vi alla, mycket bra om.

Dagen efter det norska besöket kom fru Sara Lagnö hit, således en dag för sent. Hon pratade med sådan kraft vid middagsbordet, att Mamma började skratta, hvilket hade till omedelbar följd ett lika våldsamt som ihållande skrattutbrott från Edlas sida. Men Sara såg däraf intet utan fortsatte med oförminskad kraft.

I morgon öppnas här en trädgårdsutställning. Denna gång ha vi dock ingen konung, ej ens en prins, bara en landshöfding såsom öppnare. Fru Samuelsson ville utställa en gammal palm, som smyckat doktorns rum under hela deras Strengnästid, men fick till sin häpnad till svar, att palmen var "för stor" (för Blåbands-salen).

I dag var jag på besök hos Köhler, som nyss återkommit hit från Oskarshamn. Han var vid godt mod, och det händer nog, att jag misstog mig, men jag fick emellertid det intrycket, att han ej mera kommer att tjänstgöra. Feber - ehuru oftast rätt lindrig - har han nu haft i flera månader. Jag kan, som sagdt, knappast tro, att han blir frisk.

Att både Valdemar och Bertil kommit in på skogsskolan, har du väl af tidningarna sett? Fru Lejdström och jägmästaren äro, såsom rätt och naturligt är, mycket nöjda. Bertil har på vägen till Sigtunakriget fått ondt i en fot, så att han måste hemskickas till Malmköping, hvilken malheur jägmästaren bar med mycket jämnmod.

Evys man har nu varit i Lund och lyckligen disputerat och håller redan på att skrifva ansökan till ett ledigt lektorat, jag tror i Skara.

Hur går det med ditt bokhålleri? Har du några böcker att läsa? Jag antar, att sådana börja bli väl behöfliga under de långa mörkaftnarna. I det afseendet blir du säkerligen bättre lottad på Mellingeholm, om det också är troligt, att biblioteket består af äldre saker.

Mamma och Märta må väl och helsa dig på det hjärtligaste . Äfven från Axel hade jag i dag bref, och han mådde bra. Farväl!

Din fader
Jul. af Sillén

Brev från Wendela till Elof den 14 oktober 1910

Strengnäs d 14 Ockto 1910

Kära lilla Hjärteg-n!

Nu börjar samvetet slå mig djupt, att jag ej skrifvet på en så lång tid, men det har varit så mycket i vägen. Först Köpings-resan, så Edla, så utställningen, för att icke tala om, de oupphörliga cafferepen. Förlåt af hjärtat gamla M-a!

Jag får nu tacka för alldra minst två säger två, mycket välkomna bref. Elof kan ej tro, så innerligt glad jag blef af att höra, att Elof tyckte om äpplena och hade den stora glädjen få bjuda, så höga personer på dem. Det var ju nästan, som när fru Skjöldebrand stack på Prinsens sina äpplen. Jag vet ej om jag ens tackat för födelsedagsönskningarna. Tack, tack. Vrangels Äpplen på utställningen begärde de för 60 stycken 31 Kr 20 öre. Det blir ju bra dyra äpplen. Fru Nordström begärde 22 Kr för 100 Päron o. s. v. Jag har sålt för en 24 Kr af mitt träd 1,60 Kappar fastän bara en ¼ är qvar af trädet. Dessutom åt vi nog och gaf bort en 6 a 7 Kappar. Hattmakarn har sålt för 50 Kron. af sitt träd fastän det var bara en obetydlighet på det mot det brukar.

Så roligt, att få se och träffa hela Smålands Regemente. Carl af Silléns har nu fått en pojke till, så namnet kommer ej att dö ut i brådrasket. Tante Edla helsade varmt till den tilltänkta Biskoppen. Nu när Kyrkomötet pågår, är Pappa Biskop och jag följaktligen Biskoppina. Jag brydde mig ej om utställningen, ty Säfstaholmmarna tordes jag ej gömma så länge. Och Elofs äpplen var nog så vackra, men kanske för få. I går afton tog jag ned dem, det var en 30 stycken bra stora.

Jag skall nog se på Uniformen någon dag, när jag får tid. Skall Elof ha' dem förrän 1912? Och skall Elof ha' dem till fots, så vet jag ej om Ridbyxorna duga, och ej behöfa reverena tas af då?

I dag är två grad varmt med snöblandat regn och blåst. Annars har här varit härligt. Nu snöar det fullkomligt, så marken är hvit. Har Elof något varmt, att ta' på sig?? Det var faselig långt mellan målen ni ha'. Så faseligt det skall bli', att ta' upp Potatisen, här kostar han 8 Kr tunnan redan. Det var en dyr Gumse, men Leksells har bjudet 70 Kron åt Fru Sundberg för hennes Get. Jag har köpt af Fru Robson en Orkington Tupp. Vill ej säga huru mycket han kostade.

Nu är bara 1 grad varmt och fullt yrväder. Och i går var 11 grad varmt på qvällen. Så hungrig Elof skall vara ibland stackare. Mycket roligt att se prisutdelningen. Första dagen Fru Reuterskjöld, andra dagen Fru Boström. Fru Nordström var också uppe och fick sin 10 Krona. JUag håller på att sticka ett täcke. Och om Måndag skall höstrengöringen börja, få se när han slutar. Blif ej högfärdig, om jag talar om, att både Märta, Gerda och jag tyckte, att det var Elofs röst, en afton, då Lektor Fehr kom. Vi tänkte alla tre, att Elof var i tamburn. Vi voro i varsitt rum. Hvar det ej eget. Elof talar sålunda bra likt Lektor Fehr. Nu har Sara varit inne med strumporna.

Nu farväl, var ej missnöjd på gamla Mamma, skall försöka bättra mig. Gud bevare Elof för alla synder och var rädd om sig nu i höstvädret.

Pappa och Märta. Rosa och alla Höns helsa igenom
Elofs urgamla Mamma.

Helge har nu fyllt 25 år. Jag ålägger Elof att helsa.

Brev från Axel till Elof den 18 oktober 1910

Alnarp d. 18. okt. 1910

Broder!

Tack för brefvet. Du är hjärtligt välkommen hit den 11. och hoppas jag få närmare reda på tågtiden sedan. Du skall naturligtvis bo hos mig. Jag har en soffa eller som det här heter "brits", där jag tror att du skall ligga utmärkt. Mat får du här också. Det skall bli roligt att träffas. I fall affärerna tillåta, taga vi väl en tur öfver sundet på söndagen och resa tillbaka samma dag.

Vi hafva nu ganska lindrigt här. Jag har ett ämne kvar att tentera, men kommer inte att tentera detta förr än efter examen. Examen är den 20 dennes. Statsrådet Nylander lär komma hit. Sedan är det stor middag för lärarna, som tyvärr bekostas af yngre kursen.

Det är tråkigt, att Du skall hafva så dålig mat. Här är den bra, så att Du skall få äta Dig mätt.

Jag såg den där annonsen om "kant rollante" [?] i tidningen. Jag undrar, hvad han hette, som sökte den?

Jag sänder Dig ett fotografi, som jag nyligen tagit o. hoppas, att Du är nöjd med det. Hemma tyckte de bra om det.

Här är nu så otäck dimma om morgnar och kvällar. Det har varit frost ett par gånger.

Hj. hälsningar och välkommen hit.

Broder Axel

Brev från Julius till Elof den 26 oktober 1910

Strengnäs 26/X 10

Kära Elof!

Tack för sista brefvet! Hur är det nu med tänderna? Det är nog svårt att inte få sofva ut ordentligt, när man arbetar hela dagen. Blir det för mycket ondt, måste du väl göra något åt saken redan före din hemkomst?

Jag skickar inte respengar för din expedition till Alnarp förr än litet längre fram, för att inte patronen må bli alltför hårdt frestad att försöka afvigga dig dem. Det är nog bäst, att du i tid talar om dina resplaner för honom, så blir han måhända mindre hårdt gripen vid åsynen af en postanvisning.

I går var d:r Lundberg här. Han frågade efter dig, och, när han fick höra, att du nästa år skulle till herr Schürer, berättade han, att han ända sedan gosseåren känt honom: de hade varit klasskamrater. Nu började jag naturligtvis utfråga honom. Han sade, att hr S. alltid varit en utomordentligt hygglig och snäll karl, en mycket bildad och beläst man och alldeles ovanligt bra att ha att göra med. Om familjen sade han, att den allmänt ansågs vara en "mycket fin familj"; men, tillade han, "en son är visst betänklig". Det befanns emellertid vara den för Strengnäs välbekante artilleristen, som ju är inspärrad i kasernen. - Dessa uttalanden låta ju godt.

Om fredag företaga Mamma den sedvanliga kaffe-socker-och hatt-resan till Stockholm. Huru länge färden kommer att räcka, är ännu oafgjordt. Något senare afgår äfven Märta till hufvudstaden.

Köhler är ganska klen: ingen tror på någon förbättring. Hans vikarie har tillvunnit sig den studerande ungdomens synnerliga bifall. Bland andra goda sidor lär han äfven ha den att stundom afbryta lektionen och låta pojkarna förfriska sig med att kasta papperstussar på hvarandra.

Ännu ha vi icke fått Kgl. Maj.ts nådiga utslag i frågan om Nordlund, men två gånger ha ytterligare papper infordrats. Bland annat har äfven Märta skrifvit till kungs, likaså Axel från Alnarp. Kgl. Maj:t ville nämligen äfven ha reda på huru de "myndiga barnen" ställde sig till frågan.Jag frågade en jurist, hvad meningen kunde vara härmed. Han sade sig tro, att det var därför, att barnen, ifall modern efter förlusten af Nordlund blefve utfattig, skulle bli skyldiga att ge henne fattigunderstöd och följaktligen kunde anses ha intresse i saken.

Skulle din resa bli tidigare, än förut varit sagdt, så att du förr behöfver pengar, så låt mig veta det, för att jag må kunna skicka i tid. Annars kommer mynt i första veckan af november.

Mamma och Märta helsa dig hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén

November 1910

Vykort från Wendela, på besök i Stockholm, till Elof (Quills Bruk, Kvillsfors) den 1 november 1910

Kära Elof! Jag har nu varit i Stockholm se'n i Fredagsmiddag och roat mig. Hos Fröken M på caffe en gång och på Middag i går afton. Hos Tante Adéle. Hos andra bekanta, reser nu hem kl 11 med Strengnäs.

Nu ber jag Elof, akta sig på sin Alnarps-resa, för förkylning och allt annat farligt. Helsa Axel och Helge. Var försigtig på Gåsdagen.

I ett fönster såg jag att man kan köpa lotter på Hermans [= den kände marinmålaren Herman af Sillén, kusin till Julius] taflor för 2 Kr lotten, de voro värda 14,500.

Adjö! Var rädd om sig beder M-a.

Hjärtl. hälsn. från Tant Alma och Astrid.

Brev från Julius till Elof den 6 november 1910

Strengnäs 6/XI 10

Kära Elof!

Tack för sista brefvet! Min postanvisning å 40 kr. har du väl fått? Låt mig höra, om den kommit fram, och om pengarna räcka till för det afsedda ändamålet; hvarom icke, skall jag sända hvad som möjligen fattas. Jag hade ingen tidtabell, så att jag icke kunnat se efter, hvad resan kan kosta, men jag trodde, att det sända skulle vara tillräckligt. Men, som sagdt, om så icke är, skickar jag mera, bara du genast skrifver därom. Måtte du nu få nöje af din färd!

Här ha vi fullständig vinter med snö och grannt solsken efter en längre tids ruskigt höstväder. Antagligen blir väl inte vintern så långvarig, hvilket också vore önskligt för våra rosor, som icke kunnat bäddas ner för vintersömnen. Landtmännen i denna trakt erkänna sig ha haft ett godt år. Icke blott Oskar till Lagnö och min välmående arrendator af Prestmista, utan äfven ett par andra gubbar ha uttalat sin belåtenhet. En af dessa gubbar var nästan lika glad öfver den nya beskattningslagen, hvilken han, som jag tror med rätta, karakteriserade såsom till utseendet hotande, men i verkligheten och i tillämpningen högst förmånlig för den mindre jordegaren. Jag tror detsamma: af en mycket stor mängd jordbruk kommer utan tvifvel stat och kommun vissa år att få i det närmaste ingenting.

Staden uppröres af "valrörelsen", nämligen för val af stadsfullmäktige. Du finner af tidningen, att äfven kvinnor nu äro uppsatta som kandidater, t. ex. fröken Sack på Benninge såsom kandidat för venstern! Nordström afgår och ämnar nästa år i alla afseenden komma på indragningsstat.

Mamma kom lyckligt hem från Stockholm med sitt kaffe. Nu ämnar sig Märta dit för att blända samhället med en ny muff.

Diakonissan var häromdagen här och ville taga din och Axels gamla hyfvelbänk för sina öfningar. Men jag kom just hem och anmärkte, att det finnes visserligen en hyfvelbänk i huset, men att egarne ej vore hemma, så att vi ingenting kunde göra åt den saken. Förhållandet är för öfrigt, att folkskolan eger dylika don, och att det enda praktiska är, att barnen hålla till där.

Allt väl!

Skicka oss vykort från din färd och sedan resebeskrifning! Helsa Axel! Mamma och Märta helsa dig hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén.

Brev från Axel till Elof den 7 november 1910

Alnarp d. 7de 11 - 1910

Broder Elof.

Har nyss fått ditt bref o. då jag inte har ngt. att göra för tillfället skyndar jag mig att besvara det. Du är välkommen den 11:te. Jag förstod ej, om du kommer hit 7.43 ell. till Lund. Du kunde ju gärna skicka ett brefkort, och säga, när du kommer till Åkarp, så att jag kan möta Dig där.

Vi hafva i dag varit o. besett Arlöfs sockerbruk. Det var rätt roligt.

Tråkigt, att din mage skall vara i olag. Du borde nog fortast möjligt söka en läkare, så att Du kan få den i gång igen. Det tager i alla fall rätt lång tid.

Här har det börjat regna nu o. det är väl knappt hopp om att det skall bli bättre till dess Du kommer, men vi få väl söka roa oss på bästa sätt.

Hj. hälsningar o. välkommen.

Axel

Är alldeles valfingrad o. kan därför ej åstadkomma så snygg stil.

Brev från Wendela till Elof den 24-25 november 1910

Strengnäs d 24 Des 1910 [feldaterat, ska vara november]

Käraste Elof!

Nu har jag så mycket, att tacka för. Jag tror ej jag tacket för Namsdags brefvet [Vendela-dagen 8/11] engång, med åtföljande Illustration (mycket träffande). Äfven ett långt bref i dag. Tack kära barn för alltsammans och förlåt mig som ej skrifver så ofta, men vad skall man berätta, när allt står i Strengnäs tidningen och Pappa skrifver så ofta.

Så innerligt väl, att Skåne-resan gick så lyckligt. Tack för kort och bref. Ja! tänk, att Julen snart åter är inne. Jag som är gammal tycker åren ramlar i väg fort, men detta år har nog varit ganska drygt för Elof gissar jag. Roligt höra att Elof längtar hem till oss gamla. Men nu bli'r alldrig mera caffe på sängen.

Märta är sedan i går afton på Lagnö. Fru Sara har varit inne för sina tänder och legat här en natt. Nu var Oscar inne med parsläda och Kusk på tinget. Och Märta fick följa med ut, huru länge vet jag ej. De hade nog mycket dåligt före på hemresan.

Inga på Ingeborg är visst dålig, orkar ej gå i skolan. Skref Elof och gratulerade Ulf på hans födelsedag den 3 Nov? Nu håller Dolvits [?] på och lägger grund till ett trevåningshus på sin tomt midtemot Märtas fenster, det bli'r hörnhus, så jag bli'r väl också förmörkad tänker jag. Idag kom edra bref på samma post och till mig båda, det är så roligt att se, det ni båda tänker på eder gamla moder. När Ångbåten Strengnäs lade till i Stock för några dagar se'n, råkade ett fruntimmer som gick öfver landgången, att falla i, men blef uppdragen genast med båtshakar, väl att det ej var Märta. Glöm nu ej att gratulera Axel på hans födelsedag den 10 Des.

Ingeniör Ingellson är död, han dog efter opperation för gallsten.

Om lördag är Bazar för Pauver onteu [pauvres honteux = fattiga som blygs att söka hjälp]. Det är den andra nu på kort tid.

I morgon är 24 år se'n vi begrafde lilla Vahlborg. Och Morfar hade varit 91 år om han lefvat den 20 Nov, och 58 år se'n han gifte sig, 68 år se'n han Prestvigdes.

Få se hurudan Anders i morgon bli'r, derefter rättar sig Julvädret. Fröken Vennberg skall ha' en Gymnastik kurs frisk Gymnastik. Kantzovs fröknar m.m.

25 november. God morgon! Jag hoppas Elof sofvit godt! I dag är 2 grad varmt och mulet. Alltså kallt och vackert i Jul. Idag sätter jag upp Gardiner i erat nya rum. Snart får jag lof att göra korf och lägga Lutfisken i blöt. Hönsen värper mycket illa. Men Fru Brattström får en 10 ägg om dagen af Kycklingarna.

Har ej mera att tillägga. Må så godt, somna ej från ljuset. Skjut ej brasan för tidigt. Jag skrifver väl några ord sedan och önskar Elof välkommen hem. Gud bevare Elof, som jag varje morgon och afton beder om, för synder och allt ondt till själ och kropp. Ännu en gång tack för brefvet. Glöm ej Axel om 10 de. Få se när Märta kommer .

Pappa och Rosa (som ej har någon ro, när Märta är borta) hellsar igenom Elofs gamla 57åriga Mamma.

Lagnös skall ha' en försupen Baron innackorderad som heter Belo, Baron Vrangel är förmyndare för honom.

Brev från Julius till Elof den 27 november 1910

Strengnäs 27/XI 10

Kära Elof!

Tack för bref med skildring af din danska resa! Det gläder mig mycket, att du fann den nöjsam. Äfven Axel har skrifvit, att han hade glädje af brödramötet. Jag hoppas nu, att det skall för eder båda lämpa sig så, att ni kunna få resa hem tillsammans? Men det kan ju hända, att Axel för sina tentamensförhållanden nödgas dröja längre, än som för dig kan vara nödigt. Låt mig höra, hur ni tänkt i den frågan.

Jag kunde väl tro, att hr Lillieborg skulle uppeldas vid tanken på din postanvisning. Stackars karl!

Denna höst har varit mycket fredlig, hvilket ju också kunde vara rätt behöfligt efter den bullersamma sommaren. Jag kan icke minnas, att jag varit "borta" mer än en gång under hela terminen, hvilket inträffade förra lördagen hos Hasselbergs. Ej heller ha vi haft några gäster. Jo det är ju sannt, vi ha hela två dagar haft fru Sara Svenson här inneboende: hon var i staden för att lappa sina trasiga tänder. Hon diskuterar numera - sedan fru Hildur lämnat spiran åt henne - med mycket större energi och säkerhet än förr. Oskar brydde sig inte om att fara in och hemta henne utan öfverlämnade henne åt filosofen Johanson. Vid hennes afresa åkte fröken Sundberg - hon med en liten hund och ett par stora bröder - en bit med henne. Detta åter hade till följd, att Märta fick genomvandra staden bärande två liter brännvin, hvilka fröken Sundberg inköpt för att värdigt mottaga en af de nyss nämnda bröderna.

Här har staden egentligen två stora intressen. Det ena: hos hvem skall "Musikföreningen" nästa gång sammanträda? Det andra: skola Eva Sack och Ninni Huldt verkligen komma in i stadsfullmäktige? - Jag glömde, att det finns ännu en fråga, nämligen: hurudan karl är vik. adjunkten Malmström? På hvilka alla frågor du helt visst får svar, när du kommer till staden.

Köhler är dålig; för närvarande är han sängliggande, och jag har låtit mig berättas, att de Maré tror på en dödlig utgång. Jag är inne hos honom emellanåt, men länge får man icke stanna: han synes snart bli trött på att prata.

Du har väl hört, att Karl Edvard är hemkommen från Tyskland efter väl aflagd examen? Jag ser honom nästan aldrig, och hans far säger, att han håller på att söka en anställning. Stor belåtenhet i huset Wickman, så mycket större, som unge Lars allt mera utvecklar sig till en verklig lärd. Han har ej nu sjömanskolt utan något plagg med ett handtag i ryggen.

Mamma och Märta, väl mående, helsa hjärtligen genom din fader

Jul. af S.

December 1910

Brev från Axel af Sillén till Elof af Sillén den 1 december 1910

Alnarp d. 1. 12. 1910

Broder Elof.

Hj. tack för Ditt bref. Jag har ännu inte haft tid att taga reda på böckernas värde, men skall om Lördag resa till Lund och skall då göra, hvad jag kan. I fall Du nöjer Dig med att få pengarna strax innan Du reser från Kvillsfors, skall jag kunna skicka Dig dem annars blir det svårare. Jag skulle kanske kunna öfvertaga den ena boken o. gifva den till julklapp åt Pappa, om Du inte har ngt. mot det.

Hade bref från Pappa samma dag, jag fick Ditt bref. De mådde bra hemma.

Hj. hälsningar från broder

Axel

Brevkort från Julius till Elof den 1 december 1912 (adresserat till Quills Bruk, Kvillsfors)

Kära Elof!

Att du i dag får två tidningar på en gång, må du tillskrifva Märta, som varit en hel vecka borta på Lagnö, hvarifrån hon i dag återkom medförande helsningar såväl till Quill som till Strengnäs. Allt väl. Jag går om dagarna och eldar åt dig i ditt nya rum, som jag tror blir bra.

Mamma och Märta S. D. P. per
Patrem.

Brev från Märta af Sillén till Elof af Sillén den 5 december 1910

Strengnäs den 5 December 1910.

Kära Elof!

Tack snälla du för ditt senaste brev, det var mycket snällt av dig att skriva.

Hur mår du?

Jag hörde av pappa, att din husbonde hade givit dig lov, i Påsk, ja mycket välkommen hem i Påsk.

I går kväll var jag på Seminariet och åhörde en aftonunderhållning, som föreningen Svithiod gav. I går voro också Swengrens inne och spelade Mas.

Vi har nu fullständigt vårväder. Hur har ni det nere i Småland?

Vilken dag kommer du hem?

Kan du tänka dig Elof att en dag i förra veckan voro mamma [och] jag bjudna på tre ställen samma dag, nämligen på Middag till Curmans, Supé till Rektorns samt kafferep till Hushållsskolan, vi voro först bjudna på kafferepet, så vi fingo försaka de andra bjudningarna.

I dag har mamma varit på Ebba gratulationer, nämligen Doktorinnan Halström och Fru Samuel Widebeck.

Jag kan hälsa dig från Lagnöö, för att Fru Sara var inne på middag i förra veckan, de mådde jämförelsevis ganska bra. Herr Emil var till Stockholm med Inga, för att hennes körtlar skulle undersökas af en sådan där läkare, som ser i ögonen, vad man har för sjukdomar, jag kommer inte ihåg namnet på en sådan läkare.

Tänk att Axel skall resa till Tyskland och icke hem.

Kära Elof nu har jag rakt ingenting mera att skriva om. Därför så är det bästa att jag framför hälsningar från Mamma, Pappa, Rosa och Hönsena, igenom din alltid tillgivna syster

Märta

Brev från Julius till Elof den 12 december 1910

Strengnäs 12/XII 10

Kära Elof!

Jag tror, att jag, när jag sist skref och besvarade ditt bref - ty det är ju så, att jag besvarat ditt sista? - glömde en sak, nämligen frågan om "nervus rerum". Behöfver du pengar? Svara i så fall straxt, så att du hinner få brefvet i tid.

När kommer du? Får du ressällskap med Axel?

Det vore önskligt, att vi i tid finge veta dagen, så att rummet hunne skuras så tidigt, att ingen skurlukt vore kvar. Du tar väl med dig allt hvad du äger?

Glöm inte i fråga om pengar, att du behöfver en slant - åtminstone en femma, om hon icke fått något förut? - till drickspengar åt tjänarinnan.

Mamma och Märta helsar hjärtligen genom din fader

Jul. af Sillén

Brev från Wendela till Elof den 13 december 1910

Strengnäs d 13 Dec 10.

Käraste Elof!

Just som jag skulle sätta pennan på papperet, så kom P-a in med brefvet ifrån Elof, som jag af hjärtat tackar så mycket för. Gudskelof, att Elof tycks vara frisk. Jag har varit rätt orolig att Elof kunde gå ned sig på någon is. Jag läser i tidningarna om så många drunkningar. Gå för all del ej på någon is beder jag varmt.

Nu först skall jag ifrån Pappa säga Elof, att Elof skall ovillkorligen ha' tjenstgöringsbetyget med sig hem, ej gå in på, att det sändes efteråt, det blir då sämre, och kanske ej alls kommer. För det andra är Pappa nöjd med, att Elof reser den 21 eller 22. Men Pappa tycker, om ni skall göra ressällskap, då kunde Elof antingen resa någon dag före eller den 23. Gör som ni sjelfva tycka med den saken, men lofva mig vara försigtig på tågen. Och ej gå upp på dom för sent, nu äro fotstegen så hala.

Nu skall väl Elof försöka få alla sina saker med hem, Elof har väl qvar säcken att lägga Stöflar och sämre kläder uti. Är det någon gammal Ladugårds-rock, som är för svår med Gödsell, kan ju någon fattig få den. Men försök att få allt Linne och bomull och alla strumpor med hem, man kanske kan sticka vid dem. - I dag är Korfven färdig. - Jag kan ej begripa hvad jag skall köpa åt eder till Julklapp, jag får väl se, om jag hittar något invensjöst. - Så faseligt roligt att Elias nu tagit Studenten.

Ja! i morgon börjar skurningen med Emma H till hjälp.

Nu ej mera, än en innerlig välkomstönskan hem, Gud låte ej något komma imellan, hugg ej fingrarna af sig. Förkyl sig ej på hemresan utan kläd sig ordentligt. En af Silfversparrarna som är i Örebro skola ligger i 41 grad feber i Nervfeber. Mamman har rest dit. Helsa nu Herr och Fru Lilljeborg ifrån mig och tacka för Elof. Klockan är nära 10 på aft, så god natt nu, och mycket, mycket välkommen hem till oss alla.

Märta var på Hotellet till kl 12 i lördags. Kan Elof, så sännd ett kort när dagen är bestämd för hemresan beder gamla sömniga Mamma.

Brev från Kjell Bernström till Elof af Sillén den 16 december 1910

Stora Stenby Gård, Adelsö den 16de December 1910

Bästa Broder!

Det är visst om Jularna, som jag någon gång får höra något ifrån dig! Hjärtligt tack i alla fall för ditt bref af den 11^te dennes, som jag igår kväll hade glädjen emottaga!

Sedan den 14 Mars i våras sitter jag såsom innehafvare af denna bördiga egendom 350 tunland åker och 970 tunland skog o. hagmark. En af mina systrar hushållar för mig, vi ha' 2 jungfrur och 14 rum, kök serveringsrum tambur m. a. Som du ser är utrymmet tillräckligt. Huset är ett gammalt stenhus byggdt - påstår Professor, Domprosten i Upsala Lundström som bland en andra gästat oss här - omkring 1630 efter Kristus. I alla fall är det mycket trefligt och vi trifvas särdeles utmärkt. Hafva en härlig utsikt åt sjön på tre sidor! Då jag blott är hemma på Högantorp öfver Julafton o. Juldagarna är du istället mycket välkommen hit - vi kunna ju göra en utfärd till Högantorp om väder och is det tillåta. Jag har både riks o. Allm. telefon Munsö N^o 11 Riks Adelsö N^o 2 Allm. Telefon, så du kan ju bara ringa på när du vill komma!

Då jag i somras på hemväg från Danmark, där jag varit och rest, besökte Alnarp för att hälsa på en god vän, som låg vid Högre Mejeriinstitutet hörde jag att din bror Axel var där, men de hade föreläsning, så jag fick ej tillfälle träffa honom.

Tack för korna Kons. Rietz köpte åt mig. Priset var dock ej något vidare lågt, då de gingo på öfver 500 Kr. st. här uppe. Den ena har kalfvat en vacker kvigkalf, som jag såldt för 100 kr lifvet, då jag ej har tillfälle lägga på den själf. Jag är mycket belåten med den för öfrigt!

Landtbrukslifvet är ett trefligt yrke och jag är glad öfver att hafva valt det. Under sommaren har jag haft min faders 9 meter 10 hästkr. motorbåt här hela sommaren till min disposition samt en ridhäst och med bägge har jag haft stort nöje. Annars är rätt mycket att göra. Det är omkr. 25 st. arrendegårdar, som man också får lof titta till.

Med hopp om återseende någon gång förblifver jag din vän

Kjell Bernström

Har du hört något från Säby? eller Lagnöö