Teda är numera enbart ett geografiskt begrepp. Med kommunreformen 1952 upphörde Teda att vara egen kommun och Teda församling försvann som kyrklig enhet vid årsskiftet 2005/06. Teda socken - för att använda ett äldre begrepp - är ett litet område i Enköpings kommuns sydvästra hörn med gräns mot Västmanland genom Sagån och Oxfjärden. (Se kartan.) I socknen bor i dag endast omkring 100 personer, mot närmare 500 i slutet på 1800-talet. Fram till 1950 ingick även Kurö på Oxfjärdens västra sida i Teda. Utvecklingen inom näringsliv och kommunikationer förklarar denna kraftiga minskning. Teda finns i en expansiv bygd, men företagsetablering och bostadsbyggande har främst utvecklats nära riksvägarna E18 och 55 (Västerås- respektive Strängnäsvägen). Tedavägen ansluter till dessa utanför sockengränsen. Hygglig aktivitet på byggnadsfronten också i Teda ger nu hopp om stabilisering av folkmängden.

Några nedslag i äldre befolkningsstatistik visar förloppet mer detaljerat från slutet på 1800-talet. År 1894 fanns 480 personer, 1910 - 404, 1923 - 425, 1931 - 364, 1946 - 294, 1956 - 206, 1963 - 161, 1970 - 139 och 1977 -131. Därefter har antalet bosatta sakta minskat till som lägst 100 personer men med en liten återhämtning de senaste åren. Den viktigaste förklaringen till befolkningsminskningen är att jordbrukets rationalisering inte kompenserats av tillväxt av arbetstillfällen i andra näringar inom socknen. Fram till andra världskriget fanns betydande arbetsstyrkor på godsen och ofta stora familjer på de mindre gårdarna. Präster och lärare var bosatta i socknen. Många andra yrkesutövare fann sin utkomst inom socknen. Exempel på sådana yrken är åkare som framför allt skötte mjölktransporter, taxichaufförer, affärsidkare, skomakare, snickare, skräddare och sömmerska, hovslagare, sågare etc. Biodling har haft, och har fortfarande, skickliga utövare i Teda. I en familj har man producerat honung i fyra generationer. I egna kapitel behandlas verkstaden i Fröberga och fisket i Oxfjärden, som var för sig varit betydelsefulla verksamheter. De stora gårdarnas historia beskrivs i kapitlen om Strömsta, Salta och Gumlösa. I kapitlet Från Fredriksdal till Fröberga finns många detaljer som fördjupar denna översikt av befolkning och näringsliv.

Utvecklingen inom jordbruket följer det generella mönstret i vårt land, men trots detta är jordbruket den näring som ger flest arbetstillfällen inom socknen. Tidigare fanns ett tjugotal brukningsenheter. I dag sköts huvuddelen av arealen inom fyra företag varav ett med enbart växtodling, ett med mjölkproduktion och två med köttproduktion. Tre gårdar i grannsocknar har arrenden i Teda och tre mindre gårdar är fortfarande självständiga brukningsenheter. Ägarförhållandena är däremot påfallande stabila. Jordbrukets storleksrationalisering fortgår främst genom arrenden, mer sällan genom tillköp av fastigheter. Bristen på arbetstillfällen inom socknen kompenseras av närheten till stora tätorter. Flera av de yrkesverksamma i Teda arbetar i centrala Enköping men också Västerås, Uppsala. Stockholm och Strängnäs ligger inom rimligt pendlingsavstånd och gör att Tedaborna har många möjligheter till sysselsättning.

Höbärgning till musik i Hjortsberga. Bilden tillhör Ola Södergran.

Innehåll ¦ Nästa avsnitt