I mer än 800 år har den funnits där, Teda kyrka, socknens självklara centrum och en klenod fylld med minnen. Den är utförligt beskriven i olika källor, men den mest grundliga dokumentationen går inte fram till nutid. Därför får de senaste decennierna mest utrymme i detta avsnitt. För fördjupning hänvisas till litteraturförteckningen.

Teda församlingshem, kyrka och klockstapel. Bilden tillhör Åsa Wendel.

Kyrkans historia i punktform

1175-1689		Kyrkan uppförs i flera etapper. Från början troligen en gårdskyrka. Långhusets västra del är kvar från den första tiden.
Omkr. 1300		Kyrkan förlängdes åt öster till en salkyrka och sakristian tillkom.
Omkr. 1500		Kyrkans stjärnvalv slogs, ny ingång till sakristian öppnades och ett vapenhus tillkom på södra sidan.
1644		Predikstolen tillkom.
1649-53		Ulfsparreska gravkoret tillkom.
1680-talet		Stureska gravkoret byggdes. Ett gravhus över Johan Skalm av Karelen byggdes på kyrkans södra sida.
1715		Klockstapeln uppfördes. En tidigare har funnits. Storklockans inskription lyder, i översättning från latin: Denna klocka är förfärdigad till S. Birgittas ära 1407.
1754		Stor restaurering som präglar kyrkans utseende idag. Fönsterbågarna fick sin nuvarande form, en öppning togs upp på kyrkans västra gavel, kyrkan vitlimmades, ny bänkinredning tillkom och predikstolen flyttades från den södra till den norra sidan. Vapenhuset från 1500-talet revs.
1785		Läktaren byggdes. Orgeln byggdes av Petter (Per) Forsberg.
1804		Ulfsparreska gravkoret revs.
1830		Skalm av Karelens gravhus revs.
1839		Nytt golv i bänkkvarteren.
1908		Cementplattor i mittgång och kor, bänkarna byggdes om, mitt- gången breddades, innanfönster sattes in, Stureska gravkoret inrättades till sakristia.
1938		Elektrisk uppvärmning installerades.
1951		Elektrisk belysning installerades.
1954-55		Kyrkan restaurerades. Ommålning varvid fragment av målad omfattning till igensatt fönster togs fram och konserverades, äldre färg på predikstolen togs fram, träskulpturer och vapensköldar konserverades. Stureska gravkoret återställdes efter användningen som sakristia.
1960		I korfönstret insattes en glasmålning med fem kyrkliga högtider som motiv. Fönstret donerades av Carl Anselm J:son Skogard till minne av hustrun Gerda och är skapat av Harald Lindberg.
1994-95		Orgeln restaurerades av Tomas Svenske AB.
1998-99		Kyrkans inventarier konserverades av Peter Tångeberg. Omfattande restaurering (se nedan).

Interiör från Teda kyrka med altarbrun och delar av kyrkfönstret. Bilden tillhör Barbro Larsson.

Restaureringen 1998-99

Renoveringen var genomgripande. Syllar och golv under bänkarna byttes ut. Under läktaren togs tre bänkar bort för att ge utrymme för kläder med mera. Väggar och valv rengjordes och kalkströks. I ett område i valvet byttes teglet ut. Ny belysning installerades. Alla elledningar byttes ut. På kyrkans vind byggdes en landgång för inspektion och belysning installerades. Byggnadsarbetena utfördes av Lennart Jansson Bygg AB, Månkarbo. Sigurd Jarl var ordförande i den lokala byggnadskommittén.

Några av kyrkans föremål

Gravklotet är kyrkans äldsta föremål. Det är ett dopfuntsskaft med avslätad överyta, uttömningshål och flätornamentik i tredubbla, koncentriska cirklar. Enligt Birger Nerman har det troligen kommit från Haraldshögen i Svinnegarn.

Dopskålen av sandsten kan vara från 1100-talet och skadades troligen på 1640-talet. Det återfanns vid grävningar utanför kyrkan på 1980-talet.

Madonnaskulpturen, till vänster vid uppgången till Sturekoret, är troligen tillverkad i Belgien på 1300-talet och föreställde då Maria med Jesusbarnet i famnen. På 1400-talet gjordes skulpturen om och barnet togs bort. I denna utformningen antas den föreställa ett medeltida helgon, sannolikt den heliga Birgitta. Vid konserveringen 1999 gjorde konservator Peter Tångeberg en upptäckt - i skulpturens hjässa fann han en relikgömma, en benbit i en påse av väv. Carina Jacobsson har spårat ett personsamband mellan Teda och katedralen i Uppsala där Birgittakulten lanserades i början på 1400-talet. Enligt henne styrker detta uppfattningen att skulpturen föreställer Birgitta.

Vid restaureringen av orgeln 1994 fann man en originalteckning av fasaden inklistrad på bälgens insida och denna hälsning till eftervärlden: "Åhr 1782 är detta wärk anlagt, och påbegynt wid lediga stunder i augusti månad, af Hans Kongl Höghets KronPrinsens Kammarwachtmästare Petter Nicklas Forssberg i dess femtionde ålders åhr." Samme mästare hade något år tidigare tillverkat orgeln i Enköpings-Näs kyrka. Tedaorgeln skänktes av baron Sten Sture på Strömsta 1785. En CD-skiva med inspelningar från dessa båda orglar samt den i Fröslunda kyrka finns tillgänglig.

På korets norra sida finns ett epitafium av svart ådrig marmor och alabaster. Epitafiet fanns tidigare i det numera rivna gravmonumentet över medlemmar av släkten Ulfsparre. Över gravvalvet höjde sig golvet ursprungligen omkring en aln (60 cm) över korgolvets nivå. Runt upphöjningen fanns ett gravskrank av sandsten. Hela gravmonumentet upptog mer än en tredjedel av korets yta vilket medförde att altaret fick en sidförskjuten placering. För att återställa symmetrin i koret revs skranket 1804. Detta trots monumentets hotfulla text: "Gud som i himelen bor förstöre den menniski som sin hand utsträcker att förstöra och nerrifva denna begrafning. Esra 6:12."

I kyrkan finns 23 begravningsvapen. I antavlan för Sten Arvidsson friherre Sture till Strömsta finns 16 adliga ätter representerade. Därutöver finns huvudbaner för personer ur ätterna Ulfsparre och Skalm av Karelen. En kännare av heraldik gav omdömet att Teda ligger mitt i den svenska stormaktstidens historia.

Predikstolen är tillverkad 1644 av Johan från Irsta, troligen identisk med Johan Matzon som också tillverkat predikstolarna i Medåker och i Rättvik.

Ljuskronorna är alla skänkta. Stora kronan av Lillie O. Bjelke år 1652, lilla kronan av Skalm av Karelen år 1714 och kristallkronan av Anna Beata Sture.

Textilskåpet är tillverkat år 2002 av Enköpings Snickeri AB. I skåpet förvaras bl. a. en mässhake som är ett turkiskt arbete från 1600-talet och skänkt till kyrkan av Sten Arfwidsson Natt och Dag. Samma företag har tillverkat ett nytt altare som invigdes år 2004.

En ny kollekthåv tillverkad av textilkonstnären Birgitta Hagnell-Lindén invigdes år 2006.

Ett antependium som tillhör Teda kyrka är deponerat på Historiska museet i Stockholm.

Teda kyrkogård

Kyrkogården har samma form nu som den hade på 1600-talet. Kyrkogårdsmuren har tidigare haft tak. Huvudentrén i väster fick sitt nuvarande utseende 1858. I det nordöstra hörnet finns ett s.k. drögröse, som missdådare drogs över för att begravas norr om kyrkan. En askurngrav invigdes år 2008. Alla gravplatser är dokumenterade med foto av gravstenarna och text om de avlidna personerna. Arbetet är utfört av Alf och Eivor Svanteson år 2004 och är tillgängligt i kyrkan.

Källor

Ingrid Rosells bok Svinnegarns, Enköpings-Näs och Teda kyrkor i Uppland, tryckt 1966, är den mest detaljrika beskrivning som finns tillgänglig och är huvudkälla till uppgifterna i denna artikel. Besöksguiden Teda kyrka, från 1974, av samma författare är en kortversion av boken.

Carina Jacobssons bok Beställare och finansiärer - Träskulpturer från 1300-talet i gamla ärkestiftet belyser Teda kyrkas koppling till Birgittakulten i början på 1400-talet.

Övriga källor är Riksantikvarieämbetets byggnadsregister, Enköpings kyrkliga samfällighets informationsblad, rapporter över utförda arbeten med orgelrestaurering, kyrkorenovering och konservering av begravningsvapen samt kyrkorådets protokoll. Förre kyrkvaktmästaren Alf Svantesons kunskaper och inlevelse i kyrkans historia är den främsta inspirationskällan till kapitlet.

Innehåll ¦ Nästa avsnitt