|
©Teda hembygdsförening 2008 16.
Kvinnoflit i Teda
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Teda syförening är gammal - troligen bildad någon gång mellan åren 1912 och 1921. I kyrkoherdens ämbetsberättelse från 1921 omnämns verksamhet för mission och sjömansvård. Något som förutsätter att det finns en syförening eller liknande. Enligt ämbetsberättelsen 1934-39 fanns en syförening för äldre med 12-15 medlemmar och en för yngre med cirka 10 medlemmar. Åren 1938-46 fanns 10 medlemmar.
Syföreningsauktionen blev tidigt ett viktigt inslag i verksamheten. Den 17 juli 1935 hölls en auktion till förmån för kyrkans restaurering. Senare förlades auktionen till december månad med medverkan av Lucia och tärnor. Auktionsutropare åren 1939-74 var Axel Jonsson, Ekeby, och efter honom i många år Sigurd Jarl, Valla.
Syföreningen har bekostat och även förfärdigat många föremål till Teda kyrka. En kormatta, ryamatta, knöts på 1950-talet. Troligen har alla dåvarande medlemmar i syföreningen arbetat med mattan. Ett altarbrun är komponerat av Ingrid Neppelberg och sytt av Britta Karlsson och Märta Rehn. En mässkrud är ritad av Alf Svanteson och sydd av Barbro Bolin, Birgitta Eklund, Ulla-Britt Hellström och Eivor Svanteson. En brudkrona och ett antependium till kyrkan samt stolar, serviser och flaggstång till församlingshemmet har inköpts av syföreningen.
Under krigsåren 1939-40 stickades bl. a. vantar och halsdukar som skänktes till soldater i finska armén. Även flickorna som deltog i skolslöjden var med på syföreningens möten och stickade efter bästa förmåga. Under 1950-talet skänktes gåvor till den tidens katastrofoffer, såsom stöd till flyktande östtyska bönder och till offren för jordbävningen i Agadir. Den största förändringen för Teda syförening var när föreningen fick köpa den gamla storskolan för 300 kronor av Åsunda kommun, som Teda tillhörde under perioden 1952-70. Skolan var i stort behov av renovering, men efter mycket arbete var den nyrestaurerade skolan klar för invigning den 23 oktober 1966. Det var syföreningsdamerna som tillsammans med äkta hälfter arbetat med att skura, måla, slipa och sy gardiner. Ungefär tusen arbetstimmar, inget problem med fritidssysselsättning. Lönen blev ju en fin lokal att vistas i för både unga och gamla och det var verkligen roligt. På dåvarande kyrkoherden Per Köndells förslag kallades lokalen Teda församlingshem. Under den tid då syföreningen ägde församlingshemmet bedrevs barn- och ungdomsarbete i lokalerna. Ett pingisbord inköptes och varje vecka spelades matcher. Varje lördag samlades barnen i bygden till pratstunder och pyssel. En gång i veckan samlades ett gäng damer där för att förbättra konditionen. År 1981 övertog den kyrkliga samfälligheten församlingshemmet. Därefter har syföreningen i ökande tempo stött olika former av välgörenhet. Flera ändamål har gynnats under lång tid, andra har tillkommit på senare år. Mellan 1982 och 2007 fördelades stödbeloppen - sammanlagt cirka 265.000 kronor - enligt följande: Mer än 50.000 kronor vardera till Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission, 30.000-40.000 kronor vardera till Barncancerfonden, Cancerfonden och FUB i Enköping, 20.000-30.000 kronor till Svenska diabetesförbundet, 5.000-10.000 kronor vardera till Stockholms Stadsmission, Kvinnojouren i Enköping och Härbärget i Enköping och upp till 5.000 kronor vardera till Världens barn, Kronprinsessan Victorias fond och Läkare utan gränser.
Men kvinnogruppens omsorg och omtanke kommer också Tedaborna till del. Alla som fyllt 70 år får en julblomma och många hågkomster har glatt jubilarer och tröstat sörjande. Kvinnogruppen i Teda syförening har gjort, och gör, ett imponerande arbete. Ja, det är mycket som syföreningen har uträttat. Denna visa av Alf Svanteson från 1980-talet (att sjunga till Trolleboschottis melodi) ger en skämtsam bild av ett syföreningsmöte, men också en påminnelse om flera av de kvinnor som på den tiden var aktiva i föreningen:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||