|
©Teda hembygdsförening 2008 13.
Idrott i Teda
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Teda idrottsförening - eller Teda Gymnastik- och Idrottsförening som den hette vid bildandet den 8 januari 1930 - var en avläggare till JUF (Jordbrukarungdomens Förbund). Med vid bildandet var G. J. V. Andersson och hans son Helge, Ragnar Eriksson, Axel Jonsson, bröderna Karl och Gustav Hallin, Gustav Hellström och Erik Stenholm. Föreningens syfte var gymnastik och friidrott. Den första styrelsen bestod av G. J. V. Andersson (ordförande), Erik Stenholm (sekreterare) och Axel Jonsson (kassör). Månadsmötena avhölls tredje tisdagen i månaden kl. 8 em. Inträdesavgiften fastslogs till 1 krona och kvartalsavgiften till 75 öre. Idrottsgrenarna Fotboll Fotbollsspel var den första sport som utövades. Föreningen fick hyra mark vid Enberga av Salta gård. För att få planen spelbar lades det ner en hel del arbete med stenröjning. Hyran för marken var 20 kronor om året. För att finansiera det hela beslöts att var och en som kom till träningarna skulle betala 15 öre. Klubbdräkten var enligt fotografierna svartvitrandiga tröjor och svarta byxor. Dock tycks andra färgkombinationer ha förekommit, bl. a. gröna tröjor och vita byxor. Ett kvitto från 1948 visar att ett par fotbollsskor kostade 32 kronor och 10 tröjor 115 kronor. Spelplanen flyttades under årens lopp flera gånger, bl. a. till Valla och Ingeborg (Huseby). Någon gång på sent 1930-tal upplät Melker Andersson i Sjogsta mark till spelplan. Den var samtidigt betesmark för hästar, vilket innebar att planen måste befrias från hästlort före varje hemmamatch. 1952 flyttades planen på grund av ägarbyte på Sjogsta till Tibbelinska gården i Risberga. Fotbollslaget vann Västupplandsserien tre gånger, varav en 1952, och blev medaljerade. Det var inte endast Teda som bidrog med spelare i laget. Även unga män från Svinnegarn, Ängsö, Kungsåra och Enköpings-Näs deltog i träningar och matcher. 1962 upphörde Teda I. F. som fotbollslag mitt under pågående seriespel. Den sista matchen gick den 16 september mot Grillby och Tedalaget förlorade med 9-0. En schism mellan lagledaren och spelare gjorde att allt spelande lades ner.
Skidor Under 1940-talets kalla och snörika vintrar var Tedaborna flitiga längdskidåkare med tävlingar nästan varje söndag. Spåret åktes upp på fredagarna. Föreningshuset i Risberga var start- och målplats, och spåret gick över Hjortsberga-Ekeby-Sjogsta-Högbo-Salta. Man tävlade ofta mot Enköpings-Näs idrottsförening, ENIK. Bröderna Helmer och Helge Gustavsson tillhörde eliten bland Tedaåkarna och var klubbmästare flera gånger. Båda tog skidlöparmärke i silver men på guldtid. 3 mil på tiden 2 timmar och 6 minuter. Att de trots detta inte fick guldmärke berodde på att de inte hade tagit märkena i rätt ordning! Elof af Sillen skänkte ett vandringspris för skidsport till minne av den avlidne sonen Per. Tre inteckningar krävdes för att slutgiltigt erövra priset. Vid fyra tävlingar vann bröderna Helge och Helmer Gustavsson växelvis. Helge 1940 och 1942, Helmer 1941 och 1945. Därefter har ingen inteckning erövrats och priset har alltså ingen innehavare. Bröderna Gustavsson har därför i samråd med familjen Zenker överlämnat priset till Teda hembygdsförening, som deponerat det i Teda kyrkas värdeskåp. I tävlingen 1942 kom Rutger Vall på tredje plats efter de oslagbara bröderna, och därefter i tur och ordning Ture Tibbelin, Göte Gustafsson, Axel Jonsson och Per Karlsson. Ett årligen återkommande evenemang var skidfejden mellan Teda och Enköpings-Näs. Tävlingen gick vartannat år i ena socknen, vartannat i den andra. Deltagare från Teda var Axel Jonsson, Ture Tibbelin, bröderna Helmer och Helge Gustafsson, bröderna Rutger och Östen Wall, Enar Pettersson och många fler. Några bevarade resultatlistor ger dagens läsare en uppfattning om tempot i skidloppen och bröderna Gustafssons tätposition. Träning den 21 januari 1945, omkring 8 km:
På den längre distansen 20 km ser resultatlistan från tävlingen den 25 februari 1945 ut så här:
Under februari och mars 1942 ordnades prov för riksskidmärket med stor uppslutning i Teda. Bevarade startkort visar att 42 personer deltog, varav 6 kvinnor. Orientering Orientering förekom i mindre omfattning, men redan 1940 inköptes några kompasser och kartor. Instruktör och träningsbanläggare var till en början Axel Jonsson. Duktiga orienterare från socknen var bl. a. Manfred Eklund, Uno Eklund, Tore Carlsson och Per Carlsson, som sprang några större nationella tävlingar, t.ex. på Gotland. Helmer Gustavsson blev klubbmästare i orientering två gånger och Inge Stenholm omnämns som orienterare. Resultatlistan i kretsmästerskap i orientering 1945 mot Enköpings-Näs har följande deltagare: 1. Per Carlsson Friidrott Ett av föreningens syften vid starten var friidrott, men den utövades inte i någon större skala. Östen Wall deltog i någon terränglöpning inne i Enköping. Vid den s.k. bonnolympiaden i Enköping deltog några Tedabor. Ture Tibbelin var en lovande löpare och gjorde en uppmärksammad insats när han blev tvåa efter elitlöparen Thedde Jensen på distansen 3.000 meter. Vid tävlingar 1938 blev Ture etta på distansen 5.000 meter. Vid samma tävlingstillfälle blev Inge Stenholm etta i kulstötning med resultatet 11,87. Manfred Eklund blev under sin värnplikt regementsmästare i diskus, men där tävlade han givetvis inte för Teda. Bandy Teda hade under en tid ett bandylag som spelade på isarna på Oxfjärden och Svinnegarnsviken, bl. a. mot Ängsö. Det kunde vara 40-50 deltagare, de flesta från grannsocknarna men Harry Olofsson och Erik af Sillén fanns med från Teda. Skytte Södra Åsunda Skyttegille bildades år 1940, strax efter andra världskrigets utbrott. Personer som deltog i skyttegillets bildande och under många år tillhörde styrelsen var Nils Liljestrand, Oskar Trogstam, Uno Bagge, Hilmer Karlsson och Hjalmar Olsson. Gillets skjutbana placerades på Hovs marker i Svinnegarns socken och hade två skjutvallar, en 200-meters och en 300-meters. I anslutning till skjutvallarna uppfördes en skyttepaviljong. Sommarhalvåret var den tid då skjutbanan användes till övnings- och tävlingsskytte i olika former. Vintertid ordnades skjutningar mot mål utplacerade i terrängen, fältskjutningar. Denna form av skjutning var mycket uppskattad och samlade många deltagare. Skyttar från angränsande föreningar var ofta inbjudna att delta. Gillets egna skyttar deltog i Enköpingskretsens och Uppsala Läns Skytteförbunds årliga skyttetävlingar. I början på 1960-talet växte ett sommarstugeområde upp i nära anslutning till skyttegillets skjutbana. Detta medförde klagomål från sommarstugeägarnas sida eftersom de fann att skytteverksamheten utgjorde ett störande inslag. Markägaren, som både ägde marken vid skjutbanan och vid sommarstugorna, förlängde inte avtalet med skyttegillet och verksamheten vid skjutbanan måste avslutas. Därefter blev fältskjutningar i samverkan med traktens hemvärn den enda verksamhet som bedrevs. Vid 1970-talets mitt hade verksamheten nästan upphört och den dåvarande styrelsen beslutade att skyttegillet skulle uppgå i Tillinge skyttesektion. Cykling Den tidigast kända idrottsprestationen är från 1905. Då vann Adolf Fredriksson cykelloppet Mälaren runt. Hans i bygden mer kände halvbror Hjalmar Fredriksson placerade sig senare som 2:a respektive 6:a i samma lopp, men det är okänt vilka år. Dragkamp Teda hade i Helmer Gustavsson en suverän svensk mästare i den något udda idrottsgrenen individuell dragkamp. Den gäller att med hjälp av ett stadigt rep dra upp största möjliga tyngd i en tunna som hänger i en 3 meter hög ställning. I det s.k. konditionsprovet gäller det att i samma ställning dra upp sin egen vikt så många gånger som möjligt utan att tunnan någon gång når marken. Enligt ett kåseri av Sven Tumba tog Helmer Gustavsson det svenska mästerskapet varje år mellan 1954 och 1964. Boxning Erik Hellström är Tedas främsta namn inom boxningen, och han blev bl. a. svensk juniormästare i weltervikt år 1930. Han deltog i en landskamp mot Italien och vann sin match. Nils Karlsson, Fröberga, Harry Olofsson och Bernt Hellström utövade också boxning. Nils Karlssons boxarkarriär sammanföll med Ingofebern, från 1959 och framåt. I bevarade tidningsklipp beskrivs Nils som en rörlig, elegant och tekniskt skicklig boxare. Han tävlade för Enköpings Boxarklubb, EBK, och var flitigt i elden i tävlingar främst i mellansvenska orter som Uppsala, Västerås, Hallstahammar och hemma i Enköping. Men tävlandet förde också honom till uppgörelser längre bort, som i Luleå och Oskarshamn. Ängsöstafetten I denna tävling mellan lag ingick löpning, skytte, simning och eventuellt någon annan gren. Teda hade ingen egen simklubb, men väl några duktiga simmare. I Ängsöstafetten vann Tedalaget med Roland Andersson en gång simdelen, som gick över Ängsösund. Den främste simmaren i Teda var dock Edvin Hellström.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||