|
Gerd Zenkers dagboksanteckningar
1983 (lösenord krävs).
Praefatio
Just återkommen från Brütten slår
sig redaktören ned denna kväll, när Anders braskar och
när kransnedläggningen vid Karl XII:s staty inställts p.
g. av en kommunistisk demonstration, för att påminna den kära
läsekretsen om alla små och stora händelser som år
1983 bjudit på. Möjligen kan i denna såväl som i
tidigare volymer ha smugit sig in något smärre minnesfel, vilket
dock knappast är troligt eftersom mina uppgifter till stor del är
hämtade från Gerds dagböcker, vilka som bekant förs
med stor ackuratess.
God jul och gott nytt år
Red.
Quod evenit? |
|
December
1982
Till skillnad från sin mor är Erik en inte oäven
tecknare. Ofta gör han inte bara diagram utan ritar också
små figurer till overhead-bilder, som han avser att diagramritarna
ska snygga till, men de går vidare helt oförändrade.
Julen 1982 var en Edklint-jul. Och i Brütten
var dom sjuka. Så vi var bara fyra som öppnade några
få paket på julaftonen.
Mona kom upp med blomman och brast i gråt och
talade om hur svårt det kändes att flytta från
Salta.
Det var tidig julotta och kyrkan var fullsatt, men
vi hittade inga att bjuda på julmorgonkaffe, så vi fick
i stället sova några timmar innan det blev stort julfirande
igen. På julaftonen var det Stefan som läste Tomten.
Nu gjorde Teresa det.
Becka hade fått Othello-spelet av Onkel och
det hade vi så roligt med hela julen. Och när vi kom
tillbaka till Farsta gjorde farfar ett i pappslöjd åt
farmor. Ja, onkel gjorde t.o.m. ett dator-program åt Erik,
så han kunde spela det på sin apparat.
Just när vi uppvaktade Onkel på Stefan-dagen
ringde det från Brütten: Får vi komma? Vi är
någotsånär friska. Törs Ni ta emot oss?
— Ja visst! — Moma lovade att inte krama dom små.
På tredjedagen hade vi åter julfirande.
Nu med Brüttnarna.
|
|
|
|
Till Brita Schuberth kunde vi ej fara med så
mycken smitta omkring oss. Och något annat julkalas blev
det inte heller förrän vi efter nyår bjöd
Schuberths och Insulandrarna på julkaffe i skära
gruppen i förmaket. Rolf var också med men inte Karl
Gustaf, som var bortrest. Erik fick hålla sig inne, men
farfar och Maria [och] farmor gick i Bastuhagen
och zaubrade keks åt Peter Plys. Vi gick också runt
Solberga skog med Christian. Nån vidare snö var det
inte. |
|
|
Rolf hade storhandlat vin till julen, men Amazonen gick ej att låsa,
och allt blev stulet.
Christian lånade mofas höga hatt och hade tillsammans
med sin assistent Annika föreställning på salsbordet med
trollerilådan från Onkel.
Teresas ständiga önskan är en ljudlös
strömbrytare så det inte hörs i sängkammaren, när
hon äntligen slutar läsa. När farmor sover dåligt
och går upp och tar en smörgås, då lyser ofta Tetas
takfönster sent, sent...
|
|
Julen 81 hade Stefan köpt spelet Håtuna-leken,
men än har ingen kunnat begripa spelreglerna. |
|
Rolf hade fått ärva ett presentkort efter Sven
i en herrekiperingsaffär och skaffat sig en kostym, som Birr tvärt
dömde ut såsom alltför gammalmansaktig. Hon for på
tredjedan till Stockholm för att lämna tillbaks den, och hon
kom hem med Expressen och däri foto av kulturministern, hennes och
Eriks f.d. lärare i Gubbängen.
Vi andra gjorde lekar.
|
|
|
Teckning av Christian, 7 år.
|
|
|
Stefan hade köpt en tillsats till Eriks dator
i Amerika. Och här ser vi ytterligare ett exempel på
hur fint Erik kan rita.
|
|
Maria for in till Enköping och inhandlade ett par skidpjäxor.
På nyårsaftons morgon skulle schweizarna hem.
Christian slår upp ögonen och ropar Filipin.
Det är tomt och ödsligt på Arlanda, men i
Stockholm sprängs restaurant Fontainebleau i luften med
stor skadegörelse runt omkring.
|
|
|
Duktiga att rita är också Teresa och Karin, 13 resp. 5 år.
↑ ↓
|
|
Vi återvände till Salta för att skjutsa moma
till julbön i Svinnegarns kyrka, men hon ville inte,
så det blev bara hemmakväll.
När Stefan lagt sitt julpussel färdigt, for han
omedelbart till Stockholm, fast det var mitt i natten, och
hämtade sin dator.
Flickorna övar flitigt på den, och Becka bestämmer
sig för att bli programmerare.
|
|
|
Januari
1983
Onkel sitter ständigt med sina tidskrifter, men
en gång fick vi göra en promenad med honom över
Teda prästgård till sjöskogen, där Birr dök
upp, också på en motionsrunda.
Birr bjöd på läcker kalkonmiddag.
Vi for till Stigsbo och krattade löv en mild
januaridag och hämtade i samband med det älgkött
i Uppsala fängelse. Jägaren, den yngre och friskaste av
bröderna Eriksson, hade fått hjärtinfarkt och dött
i skogen på Stigsbo. Nu hade också den äldre brodern
dött i en svår sjukdom och en av hans vänner i jaktlaget
Karl-Erik Hagberg, säger sig på dennes dödsbädd
ha mottagit Erikssons yttersta vilja: att Hagberg ska överta
jakträtten.
|
|
|
Med lunch på Café Opera före museibesöket
med Greta Björnsson.
|
|
|
Fanny och Alexander av Ingmar Bergman.
|
|
Elisabeth
Crona.
|
Pappa har bestämt sig för att fara till Dresden
i vår. Rolf tycker att jag också ska fara med: "Du
har i alla fall ingen lugn stund förrän pappa är tillbaka."
Det gäller att söka visum i tid. Vi prövar olika resvägar,
men det billigaste blir att flyga till Prag och sen ta tåget. Pappa
tar kontakt med Wolfgang Seidel, som säger, att det inte är
den minsta övervakning i Östtyskland, utan man kan uppträda
som vanligt. Men från Schweiz kommer kodifierade brev med nyckel
från Christian.
|
|
|
Greta
af Sillén Roos.
|
|
Christians far har i ett kvalifikationsformulär till
personalavdelningen blivit kallad belastbar och vertrauenswürdig.
Onkel ska dra ut en visdomstand. Den har krokiga rötter
och måste opereras bort av en tandkirurg. Det blir ett hemskt lidande,
som fjättrar honom vid sängen och i hemmet en vecka. Han är
för dålig för att kunna ta emot besök och hjälp.
Och dessutom är han medveten om att ytterligare en visdomstand ska
tas bort längre fram.
I januari var det middag hos Lilly Sandberg med de gamla
kamraterna.
Februari
1983
Nanna skriver att hon hittat ett ungerskt pensionat
åt oss. Gerd skriver tacksamt tillbaka, att vi är glada
åt att ej behöva ta in hos hennes goda vän med Waschgelegenheit
in der Küche. Åter ett brev från Nanna, det kommer
nu flera i veckan, att det var fullt på pensionatet, och att
vi får bo hos Frau Gräfin von Hansen i hennes vardagsrum,
där man sätter in ett handfat.
Onkel pendlar fram och tillbaka till Paris. Ibland
är han där flera gånger i månaden.
Vi är bjudna på lunch på Wappa, där
kyrkoherde Lundgren håller ett sånt spirituellt tacktal
till Inger för att hon, den enda icke-pensionären, så
väl lyckats försörja 14 pensionärer. Då
behöver man ej heller oroa sig för Sveriges framtid då
ett fåtal unga måste klara den ökande gruppen av
åldringar.
Jag föreslog Elsa Günther att vi skulle
gå på bio. Absolut inte, sa hon, om jag ska
träffa en trevlig människa vill jag inte sitta och tiga
i en biosalong. Nej, vi ska gå ut nånstans. — Det
blev Diplomats thésalong, där vi hade så trevligt.
Jag misstänkte en vaxpropp i örat och gick
till dr Olenius, som alltid skojar så väldigt. Han kunde
inte hitta nån, men säger att jag hör sämre
nu på ena örat.
Farfar och jag strosar nån gång in på
Bredenbergs och tar en kopp kaffe och en tårtbit. Moma nöjer
sig med Farsta Centrum.
|
|
|
Christian avbröt dock sin judo-träning efter en malör.
"Vet Du, farmor, jag tappade byxorna, just när jag
kämpade och det skulle ju kunna hända igen."
|
|
|
Seniorföreningen ville ha mej med i valberedningen.
— Ack, nej.
|
|
|
Här uppträdde Gerd och jag med vinglas i hand
och träffade en del gamla SCB:are. Tavlorna hade stigit
högt i pris.
|
|
Rolf och Birr skulle fira vinterlovet med barna i Dalarna
i hyrd stuga och vara där över Birrs födelsedag.
— Jag for in till Britta Edklints födelsedag för
att gratulera och samtidigt lämna presenten till Birr
— ett läckert svart nattlinne, som jag hade hoppats att
hon skulle ta för en aftonklänning.
Strax innan Rolf skulle i väg till Dalarna råkade
han ut för en olyckshändelse i lagårn och
gjorde så illa sitt knä, så han inte kunde
åka skidor under sportveckan.
Lilly Sandberg fyllde 65 och Iris och jag köpte
present på Svenskt Tenn och överlämnade på
SCB, där Greta bjöd på kaffe.
Karin Hedin och Per A. bjöd oss på
middag efter 70-årsdan, då vi var i Schweiz, tillsammans
med Viktor och Liisa Rosberg, den senare barnbarn till Fänrik
Stål.
|
|
|
|
En journalist kommer till Salta från Sveriges
radio och intervjuar Birr om Bettelheim i en timmes tid. Sen får
vi höra henne i Dagens Eko. |
|
|
Det var många härliga solskensdagar,
då vi gick på Drevvikens is, där det var
plogade vägar.
Så närmade sig Dresden-resan på
allvar. På tjeckiska resebyrån i Hötorgs-skrapan
köper vi kuponger för hotell i Prag.
Men först gäller det ju att deklarera.
Det bör vara en enkel match i år, när pojkarna
övertagit fastigheterna och vi bara är vanliga pensionärer.
Men, si, vad vi bedrog oss. Det blev ett otal skriverier och
telefonsamtal med skattehuset och Åsa Glemdal, tills
Stefan tog på sig större delen av ansvaret och
ursäktade sig med att han var så nybliven trottoarbonde.
|
|
|
Märta-Stina
Zackrisson, Bernhard Annemark.
|
|
|
Mars
1983
Äntligen har farmor kommit på att farfar utom
pass, pengar, piller och piljett måste medföra ett vitt fluidum
för att hålla saltsyran på plats.
|
Ungefär samma pris på järnvägs- som på
flygbiljett.
270 kr betalar vi nu för flygturen och anländer på
fredagen till Brütten, där vi som vanligt mottagas med
öppna famnen, och Maria räknar med att vi ska återvända
från Dresden och kunna utnyttja vår fina julklapp:
|
På vägen till Prag får vi bara en liten Guetzli.
Det tar inte många minuter förrän vi landar. Flygvärdinnan
visar oss var vi ska checka in på återresan. Man förstår
ju inga skyltar här. En buss med oss som enda passagerare släpper
av oss vid den eleganta tunnelbanan, där en vacker, lätt
beslöjad kvinnoröst ropar ut hållplatserna.
Vi far till Wenzelsplatz och tar in på Zlata Husa = Den förgyllda
gåsen, där receptionen genast tar emot oss med: Herr
und Frau Zenker aus Stockholm, verstehe ich. Vi fick ett enkelt
rum med toalett ute i korridoren. Men så var då restaurangen
som den elegantaste rokokosalong i stället, med salongsmöbler
under ett otal kristallkronor. Vi hade vår kupong, som vi
skulle äta för och fick en mycket god måltid med
alla möjliga hors d'oeuvres och efterrätt från en
vagn med godsaker. Men sen kom det surt efter. Vi skulle förstås
inte alls fått så där mycket, men dom hade inget
emot svenska kronor som betalning.
|
|
|
Vi somnade ifrån fönstret öppet och vaknade med duktig
förkylning. — Centralstationen var också mycket påkostad,
men annars hann vi inte se något av staden, utan fick nöja
oss med vad somsyntes genom de smutsiga kupéfönstren. Sakta
segade sig tåget mot gränsen och stod still långa stunder.
|
Duk köpt åt grevinnan som vi bodde hos.
|
Så kom det gång på gång parvis med pass- och
tullkontrollanter. Det visade sig då, att mitt inresevisum inte
hade trätt i kraft än, men eftersom Gerd hade sitt på
rätt dag hette det: Sie müssen sich verschrieben haben.
På Dresdens Hauptbahnhof, som nu var uppbyggd igen och såg
precis ut som förr, mötte Hertha. Nedstigande från tåget
ropade Gerd, som lovat heligt att hålla sig i skinnet: Es war
gar keine Untersuchung vom Gepäck. Ich hätte Dir noch und noch
Zeitungen mitbringen können. Hertha såg inte särskilt
road ut.
Att komma ut från stationen och se en enda slätt utbreda sig
ända till Elbe var något man ändå inte kunnat föreställa
sig. — Vi strövade omkring i Dresden och försökte föreställa
oss var den och den gatan hade gått; de hade ju till stor del fått
nya namn efter motståndsmänniskor. På Dürerplatz
kunde vi lokalisera oss efter ett par ekar som stod kvar och med hjälp
av den utbombade Trinitatiskirche, där Rolf 2 år gammal bröt
tystnaden och sa: Kohlenklau. Vi letade efter Sibylles grav, dock
förgäves. En sak som man inte tänkt sig in i var, att också
gravstenarna var ikullslagna.
|
|
|
Trinitatiskirche.
|
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
|
Efter 1 timme i kö åt vi i ett nybyggt envåningshus
- eller tvåvåningshus - i sällskap med
ett bagarpar från Bautzen som hade sin lediga dag
och som avundades oss vår frihet att resa. "Wir
sind noch nicht sittlich reif genug". Efteråt
fick vi höra att på restaurangens plats hade
Gerds pappas Evangelische Hofkirche legat.
|
|
|
På banken måste man växla
in en viss summa för att få gästa Östtyskland.
|
|
En dag gick vi till Tekn. Högskolan och där stod Gerds
arbetsplats der Zennerbau kvar och studenter strömmade ut.
Jag väntade ute medan Gerd förgäves sökte komma
in i sitt gamla rum, som var låst. Sen skrev han rörd
i dagboken: Im Zennerbau durchs Schlüsselloch geguckt, inte
med stenografi den här gången utan med vanlig skrift
för att det ej skulle bli besvär vid gränsen. Men
den som steg upp ur sängen, när pappa var på toaletten,
sista kvällen hos frau von Hansen, och klippte bort de farliga
raderna och hackade sönder dom — gissa vem det var!
Från T. H. for vi runt till höjderna på andra
sidan Elbe. Där var det mycket högre nu än förr
i världen tycktes det och sån vacker utsikt över
hela stan.
|
Hos Nanna var det stor glädje över återseendet. Hon verkade
frisk och glad trots att hon bara hade vardagsrummet uppvärmt och
kallt i köket, sovrummet och iskallt på toaletten i trappan.
Hon var ivrig att vi skulle lära känna alla hennes vänner,
då främst Dr. o. fru Heckermann, som hon arbetar åt med
att skriva räkningar. Vi fick också hälsa på den
unga familjen von Hansen, anor ända tillbaka på 1300-talet,
då en förfader var Minnesänger och står nämnd
i vår uppslagsbok. Alla hade nu sen ett halvt år glatt sig
åt att få träffa oss, inte minst den 90-åriga generalskan
Horn, som både cyklar och simmar fortfarande. Hon hade så
många vackra familjeporträtt, "men vad är det
för glädje med dom, när min man har stupat, min son och
mina bröder likaså".
|
Syskonen Hertha Zenker, Gerd Zenker
och Nanna Schweitzer f. Zenker.
|
|
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
En granne hade bett att få titta in, för hon hade en fråga
till oss, om man nämligen skriver ä med en ring eller
två prickar över på svenska.
En dag kom en dam i 50-årsåldern på besök. Då
var det Hans
Christofs flickvän, som nu nått sån mogen ålder.
Hon berättade om, hur hon besökt honom i Chemnitz genom att
ta sig dit med olika hästskjutsar den långa och farliga vägen
strax innan han dog.
Frau von Hansen sr., som avstått sin salong åt oss, hade
flytt från sitt gods i Schlesien med 4 barn; mannen som var sjöofficer
hade gått på en egen mina i Östersjön. De hade lastat
så mycket de kunde och kört med hästar, oxar och traktorer
och varit på väg i två år utan tak över huvudet
och svältande. Hon ångrade djupt att hon farit tillbaka och
sett sitt gamla hem så verwahrlost.
Med Hertha for vi till graven i Lochwitz och till Frieda Seidel innan
Hertha bjöd på korv och Sauerkraut i sin Miniwohnung, där
det var varmt och skönt och fanns badrum.
|
I den här restaurangen nära Nanna åt vi god
mat alla fyra för 25 Mark. Men man måste gå
försiktigt "denn immer mal wieder kommt ein Auto".
— När vi gick från Nanna på kvällen lystes
gatan upp av gaslyktor. Man kunde själv rycka i ett snöre
och tända. |
|
|
Gerd skulle beställa platsbiljett åt oss till avresan
och ställde sig först i fel kö "Ins kapitalistische
Ausland", men vi skulle ju till Prag, das sozialistische Ausland.
Taxi till stationen måste beställas några dagar
i förväg och den kom också på minuten. Chauffören
talade på bred sachsisk dialekt om "der grosse Bruder"
som bestämmer allt. Vi hade god tid på oss men tåget
stod stilla länge här och var i Prags förstäder.
När vi så kom upp i planet och lyfte, sa Gerd: Ich
heisse Dich willkommen ins kapitalistische Ausland. Då
vände sig folk om i planet och tittade.
Der Flugkapitän lovade oss sommarväder i Zürich,
men det var övergående. Det är märkvärdigt
vad man känner sig hemma, när man kommer ombord på
Swissair!
|
|
|
Det var en verkligt härlig föreställning,
men för värdfolket innebar ju presenten också
skjutsning och hämtning.
|
|
Farfar lekte mycket med Christian och hans Lego. Så
småningom märkte han, att han inte behövde
krypa omkring på golvet utan kunde ligga på sängen
i Christians rum och därifrån diskutera färj-bygget.
Bl. a. sa han till Christian: Du kan inte ha råd
att betala såna löner. Sen kom det ett brev
till Sverige av följande lydelse:
|
|
|
Moma skriver brev från Falun och berättar om Carola Häggkvist,
17, som vunnit schlagertävlan, som ber till Gud och som fått
en praktbibel av ärkebiskop Sundby i Stadshuset, och om Karin som
far till Vasaloppet i Mora för att dela ut miljöpartiets tidning.
Vi var åter bjudna till Oberwinterthur och nu kunde vi berätta
om vår östliga resa. Sen skulle Vyskocils komma till Brütten,
men då hade vi redan rest, uppjagade av strejkhotet på Arlanda.
Vi hörde svenska nyheter kl. 18.10, och klockan 18.40 var vi redan
på Kloten tack vare Eriks snabba ingripande. Christian intresserar
sig mycket och tycker att strejk är en egendomlig företeelse.
Men bak bergen de blå och kullarna små har onkel roligt ändå.
|
Ej
i Liber.
|
|
När vi kommer hem är det tjockt med snö. Vi bjuder
Björnssons på middag med mandelmoussetårtan, som
efter det, genom deras förmedling, är på väg
till Indien.
Sen kommer Annika på besök medan Birr är
på psykologdag i Medborgarhuset. Vi ser Emil i Lönneberga
och Annika jublar åt filmen, åt att vara i Farsta, åt
det vackra vädret. Hon känner verkligen en lust att leva.
Sen var pappa och jag på NK och köpte ett smycke åt
Karin och for med tåg till Falun på hennes 60-årsdag,
som firades med middag för landskamrern, Ragnar med fru, Kjerrströms
och barna förstås, även Fredrik. Följande dag
var det mycket folk på mottagning, härligt solsken med
promenad till Skidbacken och goda smörgåstårtor
som Barbro gjorde. Nästa morgon for vi med Moma på tåg
till Stockholm.
|
|
"Tant" Karin och
Gunhild af Sillén.
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
|
Nu kom också Onkel hem från Saas-Fee,
brun och fin. Och Becka! Vi skulle ha en riktig heldag, som
började med gratiskonsert på den stora nya konserthusorgeln.
Efter en stund viskade Becka: Hur långt är det kvar?
— Då smög vi oss ut i ett fortissimo och gick till Pub
och åt lunch. Sen köpte Becka skor och sist var vi på
En kille och en tjej med Magnus och Brasse och Lill Lindfors
[sic]. |
|
Beckas biljett minst 3 gånger så
dyr som min.
|
|
|
Leif
Dahlgren.
|
|
Roland
Johansson, Jan Fredriksson, Mats Lennström, Marcus Ericsson,
Anders Carlström, Per Persson, Arne Ljung, John Övragårdh.
|
April
1983
Nu blir det påsk. Vi besöker Gertrud som
ligger så sjuk på Lasarettet. — I Teda är det gudstjänst
på Långfredagen.
Stefan sitter med olika bilbroschyrer. Vilken bil
ska han köpa? Birr ska i alla händelser överta hans
Passat, så hon är ivrig att han ska bestämma sig.
Teresa har åter varit med Åsa i
Skåne och kommer lagom hem till det föds 2 lamm.
Vi är bjudna på påskmiddag till Birr
och Rolf med Britta, Eskil och Mariann. Pernilla ska fara till Schweiz
i sommar.
|
|
Onkel hör sig för!
|
|
|
Vi gratulerar BECKA som blir TONÅRING. Nu är det inte
så lätt att köpa presenter längre. Becka vill
inte ha vilka jeans som helst. Dom ska vara smala här och vida
där.
Timmy dör, 15 år gammal.
Vi gör en promenad i Solberga skog för att orientera
oss efter avverkningen.
|
|
Anita
Bromeus, Britta Johansson, Märta Hagman, Greta Björnsson,
Rita Borbon, Britt Laurell, Gunnel Ljungström, Birgitta
Ström, Ingagreta Holmegård, Iris Törnblom,
Ulla Wester, Zerny Nöjd, Lotta Gellerstedt, Johan Dahlerus,
Valdy Haglund, Majken Wranghede, Monica Pettersson, Lilly
Sandberg, Siwan Rosén, Aile Forck, Anita Tyrving, Anna
Åkesson, Evy Gefvert, Gun Söderblom.
|
Medan mor köper sättpotatis är det dags för
Rolf att få lite omväxling efter allt arbete och
alla bekymmer. En glädje är det att Ingvar har fått
ett arbete i Uppsala-trakten. Han bor dock kvar till 1 november.
När trädgårdsmöblerna tagits ut, redan
den 15 april, och Annika har sin bersåfest, då
vet man att det är sommar.
|
|
|
|
|
Månd. 11.4. 83
Som vanligt har jag fått en rumskamrat som är lite begiven
på brända och destillerade varor. Första natten
hade han låst mej ute och satt på balkongen och sov.
Jag fick lov att klättra mellan balkongerna medan hotelldirektören
såg på, bära in "kompisen", ta mina grejor
och få eget rum för natten. Love. Rolf
|
|
Becka var den som önskade få träffa kungaparet.
Hon tog också egna foton av det. |
Lars
Camenius, Camilla Grönfors, Morgan Larsson.
|
|
Lasse, Ninas pappa, röjde upp bakom Hönhuset och
där kom en del porslinsbitar o. dyl. i dagen, varför
vi blev bjudna på utställning. |
|
Och farfar plockar fram cykeln och vi dricker kaffe vid södra
gaveln så ovanligt tidigt, 16 april. Men är det
inte alltför vackert sitter farfar och lägger pussel.
Den nya ridhallen invigs.
|
|
Ett litet, litet Püppchen lamm fick Teta, men det levde
ej många dagar, fast det matades med flaska.
Birr har mycket att göra med att ordna en kongress i
FAGERSTA [sic].
En fredagskväll hade Becka gymnastikuppvisning i Enköping.
T.o.m. Onkel hade kommit från Stockholm, vilket föranledde
Teresa att fråga: Skulle Du komma om jag hade riduppvisning?
Becka är fantastiskt duktig och det hela är storartat
framfört.
Eriks födelsedag firade vi med kaffe i salen, dock utan
att festföremålet var med. Han bär ännu
inte mustasch.
Farmor var lycklig att komma över ett Callida-nattlinne
för halva priset på Bredenbergs, 115:-.
|
|
Pappa på datormässa i Sollentuna. — Teresa kom till Stockholm
och vi såg på hennes begäran nån konstig amerikansk
film med egendomliga varelser i nån slags saga. Sen for vi in på
kungens födelsedag och stod vid slottet i ösregn och såg
inte så mycket annat än drottningen och barnen i slottsfönstret.
Sen ringde onkel och frågade om han var välkommen. Då
måste det alltså vara so weit...
Jag fattade posto vid fönstret och skrek snart till
farfar: Den är röd! Det tyckte han ju var
en typisk replik. Sen fick vi göra en provtur utåt
Handen och den var ju underbar med sin uppvärmda sits
och sin fina Stereo. Där har Birr något att se
fram emot. [Hon övertog min gamla Passat.
/SZ]
Farmor anordnar en pristävling för schweizarna:
Vad har onkel köpt för bil?
Och Rolf sålde Daf'en till Söderlunds son i Teda.
Hur kom det sig då att Onkel köpte sån fin
bil? Han vittnar här själv om den överjordiska
ingivelse som han fick...
|
|
|
Maj
1983
|
Vi hade avslutningsfesten för franska kursen här
hemma. Det var en rolig tillställning med sång och
skratt på svenska. Irene och Marguerite sjöng i stämmor. |
|
|
I början på maj reser Erik med 6 l. dricksvatten
till Luanda:
|
Det fattas något i slutet av sid. 1, för
baksidan börjar:
inte träffar någon människa
de första två dagarna. Frågan är också
hur samarbetsvilliga de är. Man undrar om trasslet med visum
inte är en obstruktion från folk, som inte vill
Resten av sid. 2 är fastklistrad, men det
mesta kan läsas genom pappret (spegelvänt):
att vi ska komma. Har jag tur,
kanske jag kommer hem från Paris ikväll igen. Ausser
Spesen nichts gewesen!
Här blommar hägg och
fruktträd så vackert så det är ... att åka
hit. Även de små äppelträden som jag satte
i snöyra när vi ... ... är översållade
med knoppar. Visst vore det trevligt om Ni kom ner och tittade men
först måste jag ju komma ... ... från ...
Många gratulationer till
namnsdagen och till Stefans födelsedag, jag hinner väl
knappast få iväg något brev till dess.
|
Stefan fyller 43 och får ett meddelande från
Angola att Orion ligger omkull och att solen går åt
fel håll. Hans tandläkare hade ringt och frågat
om dom skulle ta den andra visdomstanden nu och eftersom Fredrik
eller nån annan satt i rummet, var Stefan för feg för
att tacka nej. På kollegornas fråga hur han kunde utsätta
sig för en sån sak en gång till svarade han: Furor
teutonicus!
I Farsta bjöd vi Ingeborg Lind, Inga och Lotte
och Rolf på middag. Och fick så vackra begonior som
stod på verandan hela sommaren.
Teresa ramlar av hästen och får gå
med bandage i tre veckor. Och Annika får en liten gris som
hon sköter om och mockar åt, tills det blir för
jobbigt, och grisen får åka i väg med Farmek.
|
|
|
Så här ser det ut i badet i Laax. Laax stavas
med två a, säger Christian — och Graubünden
med två bünden, säger Karin, 6 år.
Under tiden firar vi nu Onkels födelsedag under pingsten.
Tandoperationen gick lättare den här gången.
Ingela och Johan kom ut till graven på Hennings 85-årsdag.
|
|
Rolf får många svar och har svårt att komma
ihåg vem han talat med. Till slut blir det Kenneth Sörman,
som kommer med sambo och liten 1-årig dotter. |
|
|
|
Annika får 25 öre för varje och kommer
ideligen med en ny. Var tar hon dom?
Enköpings flickskolas årliga möte kunde
jag ju ha tid att vara med på nu och träffade
där många gamla bekanta, bl. a. Gunvor och Ingrid
Neppelberg och Hillevi.
|
|
|
Nästan synd att vara inne en hel timme en sån vacker
dag. Men Margit Eriksson och jag tog skadan igen i Stallmästargårdens
trädgårdsservering.
|
|
Eftersom Annemark annonserat om kaffe, kom det massor
av folk och Greta Werner fick springa hem och sätta på
mera kaffe. Vi träffade bl. a. Rolf och Annie Lind från
Lundby. |
|
Alf
Svantesson, Helge Lundin.
|
Christina besvarar åskådligt en pristävling om
hur många tår barnen i Brütten har tillsammans. |
|
Juni
1983
Fåren är omöjliga i nya trädgårn. Ständigt
hoppar dom över och slutligen får dom en egen hage i Flyktbo.
Rolf har Farmek-möte i biblioteket och sen bjuder Birr
på räkpajer i salen och dom var så goda, så dom
gick åt som smör. Men när gästerna frågade
Rolf om vilka porträtten på salsväggen föreställde,
var han skamligt osäker.
|
Lilla Karin måste genomgå en näs-halsoperation
just när Erik är borta i Canada i 10 dagar. Mormor är
i Brütten och hjälper Maria och allt gick så bra,
men Maria fick skriva till Frl. Weiler, att Karin ber att alla ska
vara snälla mot henne i Lekis. |
Vi var på Karl Gustafs födelsedag på Wappa. Vi
fick gå och ta oss smör och bröd, tårta m.m.
i köket och sitta i salen.
Teta var på Möja och där var det skolläger.
Birr ringde och fick tag på henne, för se nu skulle det
bli hemligt möte med flickorna Teta och Becka och Onkel vid
Saga-biografen, där RYMDIMPERIET skulle slå till för
andra gången. Vi hämtade två mycket belåtna
biobesökare och for ut till Salta med dom.
Ingvar slutade till midsommar och fick en oljemålning av
Ingrid Neppelberg till avskedsgåva. Han bor kvar tills vidare.
Stefan och Rolf for till Gubbängen på skoljubileum och
träffade en del gamla lärare och kamrater.
|
|
|
Ingalill
Bondelid.
|
|
|
Baksidan av brevet. Högra
halvan är fastklistrad.
|
|
Karl-Gustaf tog Gerd i båten några dagar igen. Gerd avlöste
en annan färdkamrat och steg på i Skanssundet. Det var rätt
mulet men varmare än i fjol och t.o.m. solsken på vägen
genom Mälaren. Gerd uppskattade särskilt att få åka
upp för det intressanta inloppet till Enköping. Karl Gustaf
skjutsade sen till Salta.
Farfar, som är intresserad av det mesta, tog mig med,
och jag tog kaffeväska med, till Gryta för att se Postgirots
stora cykeltävling. Men jag hann inte ta av locket förrän
huit ---- så var klungan förbi och man hade inte sett nånting.
Sen var vi till Stigsbo och gjorde fint till midsommar.
Onkel har förstås satt kanoten i sjön för
länge sen. På midsommarafton råkar han ut för åskväderoch
ringer efter hämtning på Aspön. Vi kastar oss i bilen,
och moma med, och en torr rock dessutom. Där står han genomblöt
under takdroppet vid Aspö handel, frusen och hungrig, och det på
själva
|
Bilden från november 1982.
|
|
Det här är en pristävling, där
det var så ordnat så att Rolf skulle vinna. Men jag
minns nu inte vad priset var för nånting speciellt.
Birr lagade en middag à la Farmek för
oss också med den goda räkpajen. Efteråt tog barna
fram olika spel och så kom det sig att farfar och moma möttes
i ett parti Othello.
Karin och Ernst Wiberg bjöd vi på middag
och bad vid Salta Vaskan. Men det var ösregn hela dagen.
|
Juli
1983
Sommaren står i sitt flor och till sluts vågar sig även
moma ut i Bastuhagen, fast hon är rädd för alla tuvorna.
En av de kortaste nätterna går farmor och farfar på
promenad till Älvkvarnsbacken och hittar en påse bakom trollstenen
med snaps och läckra smörgåsar just vid spöktimmen.
Det var så ljuvligt och ingen mygg var det på hela sommaren.
Rolf och Birr har fest i Bastuhagen, Margareta och Stefan är
också med. Det börjar regna lite sakta och stackars Stefan
får en parkeringsbot på nya bilen à 2.50.
Ingen i Brütten hade fått veta vilken bil onkel köpt.
Nu for han till Arlanda och var med och mötte, och Christian
och Maria åkte med honom till Salta. Erik hade mycket att
berätta om Canada och Angola. Det var högsommar och omkring
30° varmt dag efter dag.
|
|
Då mötte vi Onkel, som kom med kanot, och vi med bil
till
VIKSÄNG
på Aspön, ett veritabelt paradis vid ett villaområde
med utsikt från klipporna över mälarvikarna.
|
|
|
|
3
bilder ej i Liber.
|
|
|
Farfars födelsedag, över 30° varmt. Då smakade
det gott med kall laxmousse och färsk potatis.
Fr. v. medurs Maria, Birr, Olle Insulander, Karl-Gustaf
Insulander, Rolf, Märta, Stefan, Gunhild, Inger Insulander.
|
|
|
Jubilaren uppvaktades av hela storfamiljen.
|
|
|
Med den långa vattenrutschkanan.
|
Vi badar ofta vid vaskan men även vid Gripsholm, Oknön
och Strand. Barna får styra bilen på Oxbacksvägen.
|
uppvaktas av moma med den gamla ridsadeln. Men på
födelsedagsmiddagen i det fria vid flygeln var Onkels plats tom.
Då var han på väg till Schweiz via sammanträde
i Paris. — På Stigsbo sinade brunnen i torkan. Vi for till Siggeforasjön,
men där var det kallt och blåsigt. Dock inte så kyligt
att inte alla lät sig glacen väl smaka. |
|
|
|
3
bilder ej i Liber.
|
|
Likadant med Maria. Hon köpte för sin klingande valuta
en lammjacka, färgad i vinrött med grå inslag och
en likadan barett till. Det hela lät ju äventyrligt och
inte kunde man få se pälsjackan, som låg i förseglat
paket, annat än om man var villig att betala 800 kr. Så
mycket skulle Maria nämligen få igen utgörande moms
ute på Arlanda.
Stefan var den första som fick se den och kunde vid hemkomsten
rapportera att den var både käck och piffig. Maria köpte
också pösbyxor åt tvillingarna från oss,
så att vi kunde fira deras födelsedag, innan dom for
hem.
Karin uppmanade Birr dagen innan att fara till stan och köpa
nånting, men Birr svarade: Jag tänker ge Dej en teckning.
— Det var Karin inte alls nöjd med.
|
|
Sen for dom hem den 21 juli, men Christian stannade som han hade
lovat.
Han ville återse Wasa-skeppet, men på hemvägen
på T-banan hade han en obehaglig upplevelse av en man, som
saknade två fingrar och hela tiden ville prata. "Aldrig
mer T-bana för mej."
Christian sopade i lagårn och hjälpte till att bära,
när vi gick från sjön. En gång bad jag honom
sopa verandan. — Hur mycket får jag? — 25 öre!
— Nej, farmor, det är för lite, 50 öre. —
Nej, vi säger 30. — Han flyttade undan alla barnstolar
och lilla bordet och la upp allt på sofforna. Det var perfekt
gjort. "Du var så duktig, så Du får 45
öre." — "Farmor, för 5 öre till
så vaskar jag också!" Sagt och gjort och han
tjänade belåten sina 50 öre.
|
|
|
|
Annika och Christian uppträdde som Carola med ackompanjatör.
De mimade till bandspelaren. Annika var fenomenal med bibel
och allt och hoppade som sin berömda förebild. |
|
|
|
2
bilder ej i Liber.
|
Erik och Karin kom med finska Märta och Margareta,
och Karin hade sån fin mandelflarntårta med.
Så hände det sig att Rolf och hela hans
hus for till Gotland på semester. Då gick solen ned
för Christian, fast han hade lite trevligt med Christer, som
han hjälpte i lagårn och Knutte, som lät honom åka
med på mopeden från lagårn till ringklockan och
en dag t. o. m. ett varv ut på sjön i motorbåten.
"Hur kommer det sig att alla är så snälla
emot mej?"
Inte minst Karl Gustaf, som sa att Christian skulle
blunda och dyka ned på kakfatet, när vi var på
Wappa och plockade 13 liter härliga hallon. "Vet Du
farmor, jag tittade först var jag skulle ta och sen blundade
jag och kunde dyka rakt ned på bullen" (som är
så svår att uttala).
|
|
Vi hade motocrosscykeltävling vid kökstrappan ned till
soptunnorna och tillbaka över hönsgården. Teresa
hade utformat segerdiplomet.
Annika och Christian skulle ligga i tältet som farfar just
satt upp, men det blev så kyligt så vi måste skjuta
upp det till Annikas stora, stora förtvivlan. Men sen blev
det i alla fall av och allt var omsorgsfullt bäddat, godnattsagan
var läst, men "natten" varade bara i 10 minuter.
Det hittades en skalbagge i tältet och sen ville ingen ligga
där längre.
Men i Annikas rum i flygeln vågade Christian ligga fast hon
höll upp ett benrangel för honom i skymningen.
Hurra, Stefan är tillbaka och allt har gått bra med
nya bilen. Han ger sig genast ut på sjön.
En dag kom helt överraskande Beckas och Annikas axelväska
som dom glömt på Gotlandsresan tillbaka på posten.
Än lever lite av den gamla svenska ärligheten.
|
|
|
Augusti
1983
|
|
Vi for med Christian till Aseas stora jubileumsutställning,
där man fick sitta i förarhytten på ett modernt
tåg, och där man fick styra olika robotar, och där
det var mycket son et lumière, men Christian ville
fort hem tills Knutte skulle sluta kl. 15.45 och Christian skulle
få åka moped med honom.
|
Men när det var gjort, då hette det: Jag har ingenting
att göra. Men onkel visste på råd:
|
|
← Spik instucken i en ryggkota. |
|
|
Nu kommer protokollet från ESA-mötet där
Onkel var ordförande, och vi kan läsa om hur skickligt han fick
den spanske räven att foga sig. "La Délégation
de l'Espagne reconnaît qu'elle serait en mesure d'approuver..."
Se bilaga. [Här endast några avsnitt.]
|
Birr gjorde ett storverk återigen när hon målade
om och inredde ett TV-rum i flygeln. Rolf spikade ihop den nya soffan
som kom i paket.
Den 5 augusti träffade vi åter Stefan i VIKSÄNG-PARADISET.
Men vi blev utdrivna av en representant för villaföreningen.
Man hade beslutat att kanoten inte skulle få vara stationerad
där. Onkel fick paddla därifrån, och farfar och
Christian fick det stora nöjet att köra Audin, den röda,
"Farfar, hur känns det?", och farmor den vita
till Salta.
|
Familjen Zahn har sommarnöje i Grossenbrode.
Christine Zahn med kamrat kom med Ingela och Ann Margret till Salta
och fick laxmousse.
Sixten och Anna-Stina bjöd på lunch i Morgongåva
tillsammans med Eva och hennes barn, Birgit Tolstoy och familjen
Ceder f. Tolstoy.
|
|
|
|
Sen kom Christians avresedag. Han ville gå upp och
ta det tidiga Swissair-planet för att få sin service.
— Stina och Karin hade varit i Laax, som stavas med två
a (Christian) och "Graubünden, som stavas
med två bünden" (Karin). Under tiden
var Erik och Maria på Thyssen utställningen i Lugano.
Vi börjar nu skära äppelbitar och pressa i
centrifugen. Mycket jobb för att få fram 1 liter
saft och man måste ha öronproppar.
|
|
|
Rolf hyr en speciell såmaskin med en skön förare
för 300:-/tim och sår vid Hallonbacken och Enberga.
BECKA BÖRJAR LÄSA TYSKA.
|
|
|
Ej
i Liber.
|
|
Vi hade en ståtlig fest med räkpaj, som Brita
Schuberth bad om recept på. Erik och Karin hade kommit och Annemarks
var med. De kom lite senare. Det var först gudstjänst i
Tillinge på kvällen. Rolf, som inte heller hade tid att
vara med från början, förde Ruth Annemark till bordet.
Det var första gången han träffade henne och han inledde
konversationen: Nå, har Bernhard slarvat ifrån sig
gudstjänsten i kväll? |
|
September
1983
Nu är det så torrt och vi slår det sparda
diskvattnet över listerna på gårn, men dom ser ändå
för trista ut. Inga blåbär, ett par liter lingon men rätt
mycket svarta vinbär på Stigsbo. Gerd köper sig en grå
Loden-rock och blir lika fin som Stefan i sin gröna rymdbolagsuniform.
Farmor värmde sig under ett duntäcke.
|
Det var en glad fest i Töjnan som började med
champagne. Där var de tre systrarna [Kallenfeldt],
Sonja och Annika och Lars Gunnar Olsson.
|
|
Jag får inbjudan till Ui:s 30-årsjubileum och
beställning på bordsvisa. Jag bestämmer
mig för "Capri" och Johan Dahlerus skickar
texten. Sen blir det ett skrivande och ett vrakande.
|
|
|
|
Märta samt Hillevi, Barbro
och Inga Kallenfeldt.
|
Ej
i Liber.
|
|
Valter
Carlowitz.
|
|
|
"...att sikta vidare framåt mot eventuella
nya decennier." |
I Brütten firas den stora Wegacher-festen. Man dukar ute på
gatan och sitter uppe hela natten och dricker vin och sjunger.
Edmund Rapaport.
Ett tidigt SvD-inlägg
i den nu (2010) högaktuella integritetsdebatten. /SZ
|
Festen var storartad med kaffe och kakor från Maison Pierre.
Sen champagne och sist middagen, där min visa framsjöngs
med entusiasm till ackompanjemang av Johan D. och Bosse Dahlberg.
Min f.d. chef Staffan Wahlström f. 40 tog plats bredvid mig
och gav ett par adresser i Paris: Aux Savoyards, Metro Jussieu,
Rue des Boulangers och ett annat ställe vid Metro Place Monge
på Rue Mouffetard, Place de la Contrescarpe.
På andra sidan satt Karin Lundkvist, nu hemmafru sen många
år. Hon gillade skarpt versen om Sonja Södergren.
|
När Karin opererades fick hon löfte om att ensam få
fara till Sverige med pappa. En fredagskväll i september kom
Erik med Karin och med ny mustasch! Onkel var i Paris och i flygeln
var dom sjuka, så vi var inte så många som fick
njuta av den.
Medan vi var på hemskt trevlig lunch hos Kallenfeldtarna
i Sundbyberg med Sonja Silvén och Inga, fick Annika, som
gick ute i långt gräs, en spik genom foten och för
att citera henne själv, "jag skrek som en gris".
Emellertid innebar det att hon fick sin högsta önskan
uppfylld, nämligen den att få gå på kryckor.
Vi går ut med kaffe åt Rolf vid Hallonbacken och bjuder
också Knutte: "Jag vet inte om jag törs för
chefen". I min enfald trodde jag att alla har kafferast
halv fyra, men nu förstod jag att man bara arbetar till kvart
i fyra även på sommaren. När nästan all skörd
är bärgad — det var en stor skörd i år som
fyllde alla reservutrymmen — kom det stora regnet, så det
började droppa in i garderoberna. Rolf klättrade upp för
att byta ut tegelpannor och Stefan höll stegen. Jag var rädd
att Stefan skulle få en tegelpanna i huvudet, men Rolf påpekade
hur mycket vanskligare hans vingliga arbete var.
|
|
|
Leveryd,
Bernhard Annemark.
|
|
|
Vi deltog i avskedsgudstjänsten i Tillinge kyrka, men
till samkvämet i Mälbygården vågade vi
oss inte, för lyktorna hade stått på och blott
tack vare ett ryck från Ingvar och Mona kom vi i gång
igen. |
|
Nu spar vi på värmen så väldigt, så
när gamla Borgs-borna Birger och Märta Säbb kom
på besök fick vi dricka kaffe med kapporna på
i biblioteket. Moma hade ett livligt samtal med Birger om mördaren
Nordlund och sen skickade Birger en lång vers om honom. |
|
Oktober
1983
|
får ett äppelträd som planteras i närvaro
av Birr och Moma. |
Hela året pågår propagandan mot löntagarfonderna
och den 5 oktober går Gerd med i demonstrationståget till
riksdagshuset.
Vi överlägger om hur vi ska avtacka Axelssons och köper
till slut en tennskål, som mamma och jag går ned med i all
enkelhet. — Franska kursen har åter börjat med delvis nya deltagare.
Iris och jag är t.o.m. med på en matlagningskurs med avsmakning
på franska institutet.
|
Doris
Olsen.
|
|
|
Mamma Gunhild får sulfa mot sin urinvägsinfektion och
reagerar häftigt med allergiska utslag, när hon är
ensam på Salta ett par dar. Rolf skjutsar in henne till lasarettet.
Hon får cortison och allt går över samma dag. Hon
ligger dock kvar tre nätter för kontroll. Så kommer
det sig att Teresa och jag åker med tåg till Stockholm
och Gerd stannar och hämtar moma.
Annars pågår potatisskörden intensivt. — Birr
reser till Skellefteå eller var det Umeå med flyg och
håller föredrag där. — Teresa kämpar med sin
förkylning men stiger ändå plikttroget upp var morgon
och går till SCB. Vi avslutar hennes vistelse här med
Rampfeber på Vasan.
|
|
|
|
|
|
|
Annikas födelsedagshyllning till farmor. — Natten mellan
den 10 och 11 maj låg Annika i Onkels säng.
När farfar skulle göra i ordning Märta-brickan
blev uppvaktningen fördröjd för Annika hade ingen
present och stack bums ned i flygeln och tillverkade på
nolltid en häst av en toalettpappersrulle. — Teta kom med
en liten duk och Becka med en parfymflaska. Tänk, så
man blev firad! |
|
|
Annika och Onkel uppför en pjäs, skriven
av Annika.
|
|
Beställning av flickorna, när
jag ska till stan.
|
|
|
|
Erik har köpt en ny bil, en Subaro, fyrhjulsdriven,
som skall vara bra i deras hala backar. De far hela familjen
till Kreta på två veckor och hyr bil där. |
|
|
|
|
På min födelsedag, en solig höstdag, planterar
vi på Muttis grav och intar sen födelsedagsté
på tésalongen Diplomat. Nu har man uppnått den
riktiga gamla pensionsåldern 67. Dit har Annika ännu
några år och när vi firar är pappa och mamma
redan på Kanarieöarna. Lilla a får en mysdress
i velour och en bonbonnière med polkagrisar. — Strax innan
hade vi varit på middag hos Björnssons och lunch hos
Lotte och Rolf för 15 personer.
|
|
Nu flyttar jag ned i flygeln, och Becka och jag ligger båda
i sängkammaren. — Nu tar Axelssons farväl. De har köpt
Göran Reuterswärds villa i Fanna.
Annika måste först göra läxorna och plugga
på multiplikationstabellen, sen spelar vi Monopol nästan
var kväll. Och en kväll, när vi ska ner i flygeln
och lägga oss, hörs gråt och jämmer. Becka
har stängt dörren och fått sin fot med socka på
emellan, och där ligger toppen på "långtån"
lös i strumpan. Farfar hade varit i Stockholm men var som tur
var tillbaka med bilen sen ett par timmar och på 10 minuter
var vi på sjukhuset och Becka fick spruta på spruta,
jag tror 5 stycken innan hon blev känslolös i tån
och de kunde slita bort nagelrötterna och "snygga till".
Det var docent Grevsten som gjorde operationen. Stackars lilla Becka
så ont hon hade efteråt i flera nätter och dagar.
Vi fick fara till Hummelsta och få såret omlagt. Alla
var häpna över en så egendomlig olycka. "Säg
inget till mamma och pappa, när dom ringer", sa Becka.
Hon ville inte förstöra deras semester.
|
|
Raskenstam + Sällskapsresan.
|
|
November
1983
Så kom de då hem, bruna och nöjda med sin resa. Och
det blir dags för oss att tänka på Schweiz och kanske
Toulouse. Swissair har öppnat en ny linje till Toulouse, och vi planerade
en veckända där med Onkel, som ändå skulle dit på
möte, men någon kom emellan så han fick inte tid att
stanna mer än en natt.
På en resa till Paris mitt i sommaren fick Onkel helt
oförmodat sällskap med Ann Margret och de hade ett
par trevliga kvällar i Paris, innan hon fortsatte till
Perpignan, där hon skulle gå på en månadslång
kurs. |
|
Som tack för senast bjöd Ann Margret sen Onkel på
middag hemma på Karlaplan. |
|
|
|
Medan Björnssons far till Hennickehammar på en billig
veckända för 600:-/st. far vi för obetydligt mer
på vår 17 dagars resa. Den börjar i Zürich,
nej redan på Arlanda, där vi får sällskap
med marknadschefen på Solna Offset, som säger att han
är 37 år, har bott 10 år i Dubai, tjänar 300000
och har glömt att ta nån spruta, nu när han är
på väg till Indien. En rysligt trevlig person. Lika trevliga,
minst, är dom i Brütten och så ivriga för att
se om vi har etwas mitgebracht.
Christian går både i piano- och teaterskola. Och har
just lärt sig göra en teaterviskning.
|
På lördagen får vi åka bil, nämligen
med nya Subarun und zwar till Konstanz, en söt liten stad,
där vi besöker Hus-museet och sen går på
kondis för att värma oss. Det är rått och
kallt ute. Erik är särskilt förtjust åt
stereon i bilen. På söndagen är vi återigen
bjudna till Vyskocils på god middag. |
|
Ej
i Liber.
|
|
|
|
De enda som hade tid att fara till Djursholm var Rolf och
Birr. Men så kommer Rolf in frysande från lagårn
och har 38,4° och blir inte varm ens med fyra täcken. |
|
Erik växlar 500 svenska kronor åt oss och får
518.50 franska franc. I Toulouse växlar vi 1000 kronor och
får 980 fr. fr. Så bär det iväg med samma
plan som Erik nyligen använde på sin resa till Saudi-Arabien
i november. ("Farmor, menar Du Saudi-arabien eller vanliga
Arabien?" (Stina))
|
Som Erik så visionärt skaldade
redan julen 82:
|
|
|
På planet som var stort och brett fanns en indier svept i lakan
så när som på sin håriga axel och hans diamantnäsprydda
hustru. Vi fick en läcker måltid mellan Genève och Marseille.
Men väl framme i Toulouse ramlade jag i en grop på gatan och
slog sönder knät och höll nästan på att svimma.
Nästa dag strupplade jag över en stenstolpe på gatan och
gjorde illa handen. "Ça va?" sa dom omkring mej.
|
Här satt vi vid den gamla borgen i
skaplig värme.
|
|
|
Katedralen St Sernin besökte vi samtidigt
med president Koivisto.
|
|
|
Och på Place du Capitole steg en Montgolfière
till väders, 200 år efter den första.
|
|
Med tåg till Auch, d'Artagnans hemstad.
|
|
|
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
|
|
Albi.
|
|
Otroligt med dessa småstäder och deras praktfulla
kyrkor.
På L'Entrecôte slår vi oss i slang med
lokalbefolkningen. Och får båda beröm för
vår franska.På kvällarna ser vi på
TV på hotellet och lyssnar på Mitterrands, "le
Fou", stora tal.
Moma hade blivit sjuk och orolig inför vår avresa
men återvann snart krafterna i Falun och hade stor behållning
av de många turerna kring Ove Rainers skatteplanering.
|
|
|
|
När vi kom tillbaka sprang barna emot oss och sa: Är
det säkert att Ni stannar här i sex dagar och inte
åker nånstans under tiden? |
|
|
|
Goss-mötet i Toulouse, november
1983. (GOSS = Groupe des Opérateurs de Stations SPOT)
|
Christian somnar i mammas säng och sen kan jag resa upp honom
och trycka på magknappen och då går han i sömnen
ned för trappan och lägger sig i vår gemensamma
soffa, om han får lite stöd. På morgonen vet han
ingentingom hur det kan ha gått till.
På Arlanda mötte Onkel, som nu har skaffat dubbdäck.
Det var härligt att få åka från port till
port med spritpåsar och allt, men främst att få
träffas igen förstås.
I Brütten spelade vi Memory och berättade sagor om prinsessor.
Men Karin vill helst att de ska handla om rövare och häxor.
— Ja, men då drömmer Du så otäckt.
— Nej, jag drömmer bara om vanliga människor och då
blir jag så rädd.
|
|
December
1983
Teresa och Becka vill inte vara Lucia längre och Tedas Luciafirande
hotar att torka in. Då blir Annika så ledsen så Birr
ställer sig i spetsen för det hela och kallar ihop ett par andra
mammor. Och syföreningsauktionen blir lyckad med mycket folk.
|
|
så säger kanske andra men inte Onkel som är
glad att få komma till Saltsjöbaden i tre dagar
och äta god mat. Moma tycker också sen att han
ser så rund och glad ut.
|
|
|
Vår f.d. skatteplanerare.
|
|
|
Franska kursen har avslutning med löksoppa på
La Cocarde. På SCB är det utlottning med liten
supé av 11000:- på konstlotteriet.
Gun Ahnlund dök upp på Ui-festen och är nu
med på middag hos Iris Sjöstedt. Lotte har julfest
med 9 sorters småbröd + lussebullar, sockerkaka
och tårta.
Karin och Christian har nu haft vattkoppor. Hur blir det
med Christina?
I samma vecka dog Astrid Nordström, Bettan Ljungblom,
94 och Gustaf von Ehrenheim.
Jul- och födelsedagsuppvaktning hos Elsa Günther.
Gerd slänger blomsterpapper + handskar i sopnedkastet
och hittar dem flera timmar senare. Då hade jag redan
varit på Hittegods.
|
Astrid
Nordström, Björn Nordström, Jan Nordström,
Christer Nordström.
|
|
|
Svenska Akademiens sammansättning
1983 och alla tidigare ledamöter.
|
|
|
|
|
Slutord
Kära läsare, då jag avslutade förra årets
Liber tillönskade jag läsekretsen God Jul och Ett gott nytt
år med god skörd och lycka och välgång för
Er alla. Eftersom denna önskan har slagit in, upprepar jag den även
för 1984 och som vanligt med tonvikt på allas hälsa. Det
är i skrivande stund den 23 december. Det är 76 lediga platser
på SAS i kväll och hela storfamiljen väntas kunna fira
tillsammans. Bara nu Gerd blir frisk, som ligger och hostar med 38,3.
Julgranarna kostar 75 kr i år och vi har huggit 15 stycken. Skinkan
kostar 39,90, benfri.
Red.
Gerd Zenkers dagboksanteckningar
1983 (lösenord krävs).
Ansvarig
utgivare: Stefan Zenker, www.zenker.se
|
|
Till
Liber hemsida |
|
Senast
ändrat eller kontrollerat den 13 september 2010. |
|
|