Statsrådet Gunnar Myrdal, Stockholm

Då Sverige nu på grund av bristen på arbetskraft är beredd att ta emot utländsk arbetskraft, vågar jag vända mig till Statsrådet med bön om bistånd i en för mig trängande angelägenhet.

I juni 1939 ingick jag äktenskap med tyske medborgaren Diplomingenieur Gerhard Zenker. På våren 1944 lyckades jag komma över till Sverige med mina två barn o. strax därefter föddes vår tredje son. Min make, som vistas i den amerikanska zonen, har gjort stora ansträngningar att få utresetillstånd till Sverige, men det har ej lyckats, då amerikanarna enl. uppgift ej vill tillåta någon utresa förrän fred slutits. Inresetillståndet till Sverige för min man är klart sen hösten 1945. Nu står min man i begrepp att flytta över till den franska zonen ifall möjligheterna att därifrån få utresetillstånd skulle vara större. Han har möjlighet att få anställning vid ett franskt forskningsinstitut i Paris men måste då binda sig för 2 år. När det nu skulle finnas arbetsmöjlighet för honom i Sverige är det dubbelt svårt att år efter år går o. vi måste vara skilda åt. Barnen måste växa upp och kommer knappast ihåg sin pappa o. den yngste har aldrig sett honom. Och ekonomiskt äro vi helt beroende av honom.

Min fars kusin General Ruge i Oslo, som lovat hjälpa oss genom den norska militärmissionen i Berlin, uppmanar oss att genom någon inflytelserik person öva påtryckning på den amerikanska legationen i Sthlm. Vågar jag be statsrådet om råd i detta avseende.