Dresden, den 24 okt. 33.

Käraste Gunhild!

Det är ännu så otroligt för mig att jag inte längre skall säga Tant och Onkel till Eder. Men skönt är allt, så som det har kommit! Tack så mycket för brevet som jag fick i morse hoppas Ni fick mitt brev emellertid, då jag skrev redan om några frågor som måste betänkas nu. Att Ni verkligen vilja ha bröllopet hos Eder är alltför rart av Eder, särskillt av Dig, Kära Gunhild, som har ju bara besvär och ohyggligt mycket arbete med det. Men vi äro så tacksamma att Ni vill göra det, ty jag tror att hela festen blir mycket skönare och mera familjär när Ni alla kan vara med. Tanken att kunna bli vigd i lilla Teda Kyrkan, där jag har varit så många gånger i mitt liv och dit även Henning i hela sin barndom gick, är alldeles underbar för mig. Tro Ni att greven skulle kunna viga oss? Henning och jag talte om det, vi tänkte på kyrkoherde Ljungberg först, men honom känner jag ju inte alls. Och kyrkoherde Brundin eller Krantz? Efter många överläggningar tro vi nog att det vore lämpligast om vi skulle be greven. Men Ni skola också säga vad Ni mena själv. Att vi bestämde den 25 november till bröllopsdagen ha Ni väl redan hört, tror jag. D. v. s. allting beror bara på formaliteterna om de kunna ordnas till dess. Skickade mina intyg om dop etc. till Henning i går, nu skall det lysas i St. Tuna.Men även här skall det ske, hoppas bara att det går lika fort här, jag skall se det när jag fått intyg från H. Kanske det måste även lysas i Teda? Du kan tänka Dig, så aufgeregt jag är nu alltid, det är ju så mycket som skall betänkas i en sådan kort förlovningstid. Men skulle vi vänta längre? Då kunde det inte ske förr än efter jul och det vore ju hemskt länge i synnerhet då vi äro så "entfernt" ifrån varandra.

Jag tycker, egentligen är det rysligt, att Gunhild skall ha en sådan stor tillställning strax före jul, där det alltid är värst med brådska. Av mitt innersta hjärta tackar jag att Gunhild vill överta detta. Efter Gunhilds brev tror jag att det skall komma många främmande, åtminstone grannarna, eller hur? Härifrån kommer min mor med mig naturligtvis, och så min bror Gerd. Alla de andra kunna ju ej resa ifrån sitt ämbete och så blir det ju alldeles för dyrt. Men kära Gunhild, får jag önska mig något dessutom?? För att ha än en medlem av vår familj med, skulle det då vara möjligt att bjuda också min mors kusin i Stockholm, tant Elisabeth Olbers? Hon är nog främmande för Eder, men hoppas inte för länge nu mera, hon är så rar och en mycket trevlig människa som Ni säkert komma att tycka om. Och jag tror att hon skulle vara mycket glad att få vara med vid mitt bröllop. Så vore det tre personer från min sida. Men kära Du, jag förstår lika bra om Ni inte tycka om att ha mera främmande och skriva till mig att det inte går. Jag bara ville fråga. Kanske det går svårt med att komma ut och in från Enköping, men det går väl alltid bussen. Jag skulle naturligtvis aldrig skriva förr till henne förr än jag har fått Ert svar.

Och vad tycker Ni, när vi borde komma? Går det överhuvudtaget att vi, min mor, Gerd och jag kunna ligga över natten på Salta? Tre personer? Kanske vi bo hellre i Enköping? Men ändå skola vi väl komma ut tidigare, det tar ju lång tid att klä en brud. Åh, käraste Gunhild, om jag bara tänker på det får jag sådan hjärtklappning! Jag undrar om Ni kan skaffa myrtenkransen åt mig? Och Henning skall väl också ha myrten i knapphål. Finns det egentligen denna sed i Sverige att barnen strö blommor framför brudparet när de gå i kyrkan fram till altaret? Det är mycket skönt, må Ni tro. Men vårt bröllop är ju i en sådan årstid, där det inte finns några blommor tyvärr. Annars tror jag att allting är så som här, eller hur?

Mina släktingar och bekanta fråga mig så mycket vad jag önskar mig till förlovningen och bröllop. Det är inte alls lätt att säga för jag vet ju ej vad som finns, vad Henning har redan. Och så är det besvärligt med transporten. Men nu önskar jag mig huvudsakligen silver, som kan användas vid många tillfällen och då kan man väl inte ha för mycket. Ja, så hemskt mycket blir det ju inte i alla fall! Jag tycker det är oerhört roligt att skaffa sig saker till sitt eget hushåll, just nu håller jag på att sy åt mig. Det är något helt annat än att undervisa dumma grimmaflickor!

Jag är så ledsen att Elof är ännu så dålig! Hur kan det bara kunna ändras? Hoppas han vilar sig lite nu! Alla de mina hälsa så hjärtligt.

Tusen hälsningar till Eder alla
från Helene.