|
Erik,
Per och Märta omkring 1926.
|
|
Erik,
Märta och Per på promenad med faster Märta i Strängnäs
och mamma Gunhild.
|
|
Per,
Märta och Erik af Sillén i salongen på Salta
ca 1926.
|
Juli
1926
Nedan bilder från
en bilfärd till Västkusten juli 1926 i Hennings nya bil. Deltagare:
Henning Tiblin och hans syster Gunhild af Sillén samt Signe Andersson.
Augusti
1926
Märtas beskrivning
av bilfärd till Dalarna 31 juli - 2 augusti 1926
|
|
|
|
Bilfärd
till Dalarna i två bilar tillsammans med Wiberg-släkt. Sophie Wiberg
med sönerna John och Ernst i den främre bilen; Elvira, Henning och
Märta i den bakre. |
|
Vid
Gustaf-Vasa-statyn i Mora. Fr. v. Elvira Tiblin, Sophie
Wiberg, John Wiberg, Ernst Wiberg, Märta af Sillén (g.
Zenker), Henning Tiblin. (Tack Kristina
Wiberg!) |
|
|
|
Vid
monumentet över Johan Olof Wallin vid Stora Tuna kyrka.
Främre raden fr. v. John Wiberg, Sophie Wiberg, Elvira
Tiblin, Henning, Tiblin. Bakre raden Märta af Sillén
och Ernst Wiberg. (Tack Kristina Wiberg!) |
|
|
Oktober
1926
|
Syskonen
af Sillén hösten 1926.
|
December
1926
Brev från
Helene Zenker till Gunhild af Sillén
Leipzig,
den 19 dezember 1926
Kära Tant Gunhild!
Nu är det en så
lång tid, sedan jag skrev sista gången och jag är alldeles
rädd att Ni kunde tänka, att jag glömde Er. Men det är
bara skolan som låter mig ingen tid att skriva. Jag ber så
mycket om förlåtelse att jag teg så länge, jag
tror nästan fyra månader. Först vill jag tacka Er för
alla brev som jag fick av Tant och också av Märta. Jag blev
så glad när jag läste dem. Sista brevet av Märta
som var på tyska, var förvånande. Hon är ju duktig
att läsa så ivrig tyska språk. Ja, hon måste
värkligen komma hit en gång när hon är större,
att prata tyska.
Att Ni hade en så
vacker sommar, gläder mig mycket. Dessa resor i bil till Göteborg
och till Dalarne måste ju ha varit vackra. - Vet Tant, att jag
vore så glad, när jag läste i brevet, att jag får
komma till Er när jag får sluta skolan. Får jag värkligen?
Om det vore sant, vore det förskrackligt skönt. Jag har ofta
en stor längtan till Er alla i Sverige. Det är ju så
skönt att vi icke förlorade förbindelsen tillsammans.
En väninna av mig, som har varit i Grillby också 1920-21,
skall också komma till Sverige i nästa sommar. När jag
har gjort min examen till påsk, vill jag först bliva hemma
en månad kanske. Sen skall jag gå till Dresden där
måste jag lära mer, ty jag vill bliva lärarinna för
hushåll. Och det är nu så, att man måste studera
riktigt fyra år, nästan lika som på universitetet,
mycket naturvetenskap. Men då har vi naturligtvis ferier lika
som på universitetet, också lika lång i sommaren,
och om jag torde komma då i augusti till Er, det skulle vara outsägligt
skönt. Men det är naturligtvis bara, om jag inte störar
Er. Hur skulle det vara roligt, att få se oss åter igen.
Jag hoppas också att jag kan hjälpa Tant i huset och med
barn.
Nu vill jag önska Er
en glad jul med mycken glädje och hälsa. Jag ville så
gärna göra ett handarbete för Tant, men det är alldeles
omöjligt, ty jag måste ha hela tiden för skolan nu.
Vi glädja oss så mycket i tanken på jul, ty vi äro
då alla tillsamma, också min stora syster och hennes fästman
fira sista julen med oss. I nästa mai kanske vilja de gifta sig.
Då blir det lugn här hemma, när jag också lämnar
Leipzig, bara min lille bror och min lilla syster äro sedan hemma.
Men nu måste jag
sluta.
Glad jul önskar
Eder tacksamma
Helene
Många, många
hälsningar till alla!