Januari 1913	Februari 1913	Mars 1913	April 1913	Maj 1913	Juni 1913
Juli 1913	Augusti 1913	September 1913	Oktober 1913	November 1913	December 1913

Januari 1913

Brev från Wendela af Sillén till Elof af Sillén den 2 januari 1913

Strengnäs d 2 Jan 1913.

Käraste Elof!

Varmt tack, för brefvet och tacksägelser och nyårsönskningar. Ja, nu har Axel också afrest. Och helgen är ett minne blott, men Gudskelof ett ljust sådant. Det står nu i Guds hand, huru året 13 bli'r. Ett vet jag, att jag bli'r 60 år, också är i år 30 år, se'n jag gifte mig, så på det viset bli'r ju året rätt märkeligt för mig. Jag be'r nu, att få på det allra varmaste, så varmt, som en mor kan önska Elof allt godt på det nu påbegynta året. Hellsan framför allt annat. Tomt, synligt tomt var det efter Elof Nyårsaftonen vid Lutfisken.

Så snart, som jag tror, att sjön bär och Elof kan behöfva skidorna, så sänder jag dem. Äfven klockan som jag förstörde. Lofva mig, att ej ha' Morfars-mors klocka för ofta, så den bli'r förstörd, det skulle Elof ångra, när han blef äldre.

Nu skall Märta och jag på Caffe till fru Lejdström, hon blef ej alls missnöjd på mig på Julaftonen. Hon kom Nyårsaftonen och satt och hindrade mig lika länge. Hon förklarade, att Elofs hjärtan beundrades mycket, det anställdes förhör med alla, men ingen talade om hvilken som ritat dem.

I går afton var Carl Vernstedt här några timmar, han låter så tvärtrygg. Ja! få se nu om Axel skall till Mararn, det vore ju faseligt roligt för oss. Men stor synd om honom, ty det lä'r ej finnas drängstuga. Och att ha' drängar i samma hus, måtte ej bli' vidare trefligt.

Nu hinner jag ej mera. 5 grader varmt, Axel var i går och fotograferade öfversvämningen i Vester-viken, de kunna nu ej gå till Fattiggården den nedre vägen utan får lof gå öfver Seminarium. I Erikssonska huset bredvid Banken, står vattnet högt i Källarn så der pumpas och bäres hela dagarna, de äro rädda få in vattnet i pannrummet de bli' då utan värme i hela huset. Vid Mariefred lä'r vara svårt vid Stationen.

Mina ödmuka [sic] Nyårsönskningar till Herrskapet Åkerblom.

Må godt, och Gud bevare Elof under detta nya år för allt ondt till själ och kropp

beder 59 åriga Mamma

Brev från Julius af Sillén till Elof af Sillén den 8 januari 1913

Strengnäs 8/I 13

Kära Elof!

Tack för brefvet! Jag hoppas, att du ordentligt fått både mitt nyårsbref och en bundt visitkort, som Mamma glömt att i tid skicka?

Hvad angår skidorna, har jag till Mamma ordentligen framfört ditt bud, och hon har utlofvat snabb expedition. Tyvärr ser det mycket litet lofvande ut för vintersporten. Man börjar få skäl att hysa oro för anno tretton.

Med Axels planer är ännu intet afgjordt. Boström på Tynnelsö hade betydligt förhöjt arrendet af Morrarön. Huruvida han höjt för mycket, är jag ju ur stånd att bedöma. Axel tyckte emellertid, åtminstone under första missräkningen, att det var för högt arrende. Men jag tror, att han fortsätter underhandlingarna. Jag förstår inte riktigt, hvad du har emot Morrarön? Låt mig veta det eller skrif till Axel därom, så att han får tillfälle att öfvertänka dina skäl.

Hans kronoarrende i Upland blir ingenting af; emedan nuvarande arrendatorn gör till villkor, att stället skall mottagas utan syn, en risk, som Axel - enl. min mening med rätta - vägrar att underkasta sig.

Jag gratulerar till fyllandet af det andra tiotusentalet! Gånge det vidare så! Att du måste underkasta dig en del toiletteutgifter, torde nog vara oundvikligt. Du lär nog nödgas ha både frackskrud och redingote, när du skall vara i sällskap med en dam, som umgåtts med H. M. Konungen af Siam. Lyckligtvis kommer sådant ej så ofta på.

Allt är sig likt här. Äfven därutinnan, att Mamma och Märta på det hjärtligaste helsa dig genom

Far.

Brev från Wendela till Elof den 9 januari 1913

Strengnäs d 9 Janu 1913

Kära snälla Elof!

Bara några ord, för att säga, att jag omöjligt kunnat ana, att det fans is i hela Södermanland. Jag sänder nu Skridskorna (med stor bäfvan) tänk på oss, och gör oss, ej den stora sorgen att dränka sig, hör denna min allvarliga och innerliga bön. Äfven kommer skidor med tillbehör. Stafvarna kostade 1,75. Äfven sändes Klockan den kostade 3,75 nu, och förra gången ännu mera. Akta Gulduret och ringen ha' ej dessa på, när Elof är ute i skog och mark.

På uppdrag af Pappa, skulle jag säga, att Elof skall skrifva till Vrangels och tacka för inbjudan till en bal, som Erik Kansov [Kantzow] var och bjöd på. Dagen tog Pappa ej reda på.

Jaså Elof tycker Morrarn vara dumt. När Axel reste hotade han med att försöka få köpa Alnäs, så jag blef så illa ledsen. Men Pappa tror han ej menade det allvarligt. Vädret är ju märkvärdigt, här är öfversvämmat nästan öfverallt efter stränderna och i de nya husen efter sjön pumpas och bäres vatten ur källrarna oupphörligt. Det är ju ej roligt.

Nu ej mera, Gudskelof, att Elof är frisk. Ännu är Granen inne qvar. Ja! som sagdt var rädd om sig beder gamla

Mamma

Alla helsa, i går blef 6 ägg. Melker Vernstedt har kylt Tårna, så han ligger på Lasarettet kanske, de få ta af tårna.

Klockan ligger i en Socka. Förlåt Plumparna.

Brevfragment från Julius till Elof den 28 januari 1913

Kära Elof!

Tack för brefvet! Detta bref har jag tillåtit mig att låta Axel läsa för att visa honom, att du för din del hyste fördelaktiga tankar om Arnöarrendet. Jag skickade således brefvet till honom, hvilket jag hoppas du icke hade något emot, då det ju icke innehöll något, som han icke kunde få läsa.

Straxt därefter kom Axel hem, och jag fick då veta, att ni talat med hvarandra om saken, och att du erbjudit dig att deltaga i arrendet och risken på ett sätt, som ådagalägger ett sant broderligt sinnelag. Nu kunna vi således lättare språka om den ifrågavarande affären, eftersom du redan är insatt i situationen.

Axel kom hem i lördags kväll och återvände i dag (tisdag) till Kusta. Under sin vistelse här har han underhandlat telefoniskt med Arnömannen. Denne synes icke vara så lätt att underhandla med. För att bestyrka detta uttalande vill jag påminna om siffrorna.

Arnömannens eget första anbud lydde på en afträdessumma af 33300 kronor. I denna summa ingick emellertid priset för möbler och husgeråd, hvilken summa uppgafs vara 2000. Dessa 2000 fordrade han icke ovillkorligen utan ställde tillträdaren fritt att efter behag lösa eller icke lösa möbler och husgeråd. Återstår alltså för inventarier i vanlig mening 31300 kronor.

Innan jag går vidare, bör jag framhålla, att de verkliga inventarierna = djur och redskap enligt Axels mening icke voro högt upptagna, men att å andra sidan djuren voro mycket medelmåttiga. En oproportionerlig del af inventariesumman kommer från kvarn, såg, båtar, brygga, drifhus och öfriga trädgårdsinventarier. Huruvida allt detta var högt beräknadt, vet jag icke. Men en betänklighet ha naturligtvis alltid dylika ting, nämligen den, att de icke äro gångbara i marknaden: de kunna ju endast till en eventuel afträdare försäljas. Men jag återgår till historien om prisets växlingar. ...

Februari 1913

Brev från Wendela till Elof den 3 februari 1913

Strengnäs d 3 Febru 13.

Käraste Elof!

Nu är så längesedan jag fick Elofs innehållsrika bref. Af hjärtat tack för brefvet, det är ju det roligaste man har, då man får bref ifrån eder, och ni äro friska och har det bra. Nu börjar jag ricktigt längta efter hj-grn, den der Exsersistiden var alldeles härlig med att få vänta Elof på lördags-aftnarna.

Kommer ej Elof hem något innan Brukspatron kommer? Ja! ännu som jag vet, har ej Axel fått något afgjordt. Och så länge, har då ingen fara skedt och han har sina pengar qvar. Jag säger, att den väntar aldrig för länge, som väntar på något godt. Och jag tror att Gud styr nog, så det bli'r bra till sist. Att få en bra plats, är ej heller så godt.

Nu kan jag berätta, att Elofs f. d. kamrat Berglund bor tillsammans vid Strömsholm i samma rum som Grefven af Visborg de lä'r ha något finare än de andra.

Nu i går afton hörde vi Signe Rappe, hon fick rätt mycket folk och sjöng bra, har en mycket stark röst. Märta och jag har äfven hört en som hette Bergsmansmor, hon kunde gala och kackla som höns. Annars är det nöjen varje dag, af något slag.

Elof är väl snäll och ej åker på någon farlig is. Hör denna min innerliga bön. Huru är det med klockan och ringen? Elof har visst låtit laga sin klocka förut i somras, ty det var räkning ifrån Urmakarn på en 4,50 utom då jag slog den i golfvet, som också kostade en 4,00.

Huru är det med Bokslutet är det färdigt? Det är ju rätt mycket bjudningar Elof är på. Var det mycket folk när Predikanterna var på Ånhammar?

I dag har Maj Lundblad varit på afskedsvisit, hon reser om Måndag till Sveitscts (jag kan ej stafva till det och är för lat, se efter huru det stafvas) hon bli'r borta till i Juni. Fröken Bergstedt är i England. Anna Sohlberg är nu hemma, de behöfde henne ej längre, hon skall också snart resa till England bjuden af sin Morbror.

Tack för helsningarna i Pappas bref. Gudskelof, att Elof har det bra och är frisk. Jag tror ej, det vore bra, att ni bodde tillsammans, jag tror ej ni kommer öfverens. Betänk, att det är ej många år sedan ni voro så rysligt osams, när ni packade ihop edra saker och skull resa. Tänk på det!

Nu har väl Elof gjordt af med halfva lönen? Kryp fram med hvad det kostade och tala om allt som Elof köpte, det der m m, hvad var det? Är det ej hel Frak-Kostym? Hvad skulle Elof med Långrocken till? Hade ej Elof någon hjelp? Tänk så de skulle kugga Elof? Har Elof fått de grå Vadmals-lapparna ifrån Skräddaren i Malmköping??

I dag är Märta och Fru Videbäck till Märinge de köra sjelfva. Hade nyss ett ledsamt bref ifrån Tante Alma. Hon har ondt i hjärtat, så hon har ej kunnat börja skolan denna termin. Det vore bra sorgeligt, om hon skulle gå bort ifrån sina fattiga barn. Ja! med Åldern kommer alla krämpor. Här må vi ungefär lika, hvarken bättre eller sämre.

Tänk ibland på gamla M som beder Gud för eder.

Brev från Julius till Elof den 11 februari 1913

Strengnäs 11/2 13

Kära Elof!

Tack för det långa brefvet! I dag skall jag hasteligen besvara två punkter däri.

Först frågan om Axels penningförhållanden. Gården är intecknad för 23000 kr. Af dessa skola 2000 inbetalas. De återstående 21000 stå kvar mot 5 % ränta. Hvad han utöfver egna tillgångar vidare behöfver för inventarier o. s. v. lånar han af Mamma och mig, mot mycket billig ränta. Han är således, åtminstone för tillfället försörjd. Men naturligtvis är det alltid en svaghet att vara skyldig pengar. Hans kapital är för litet. För att med verkligt god framgång öfvertaga Eknäs är enligt min uppfattning minst dubbla summan nödig - helst tredubbla. Jag skulle säga så här: för 100 tld bör man ha 60000, för 200 tld 100000. Då är man säker på framgång, om man är ytterst ordentlig, flitig, sparsam. Annars behöfs mycket mera pengar.

Jag vidhåller nämligen min uppfattning af jordbrukets rentabilitet. Jag kände mycket väl till räsonnemanget om "betalning för jordägarens arbete". Det är fullkomligt riktigt - jag skall t. o. m. gå ett steg, eller två, längre än du. När du lägger ned pengar i en egendom, skall du, om allt går väl, icke blott ha ränta på dina pengar, utan du skall dessutom ha:

1:o) betalning för eget arbete

2:o) riskpremie (hvari jag också innesluter "förlagsprofiten").

Men alla dessa saker innefattar det populära - icke nationalekonomiskt skolade - uttryckssättet i ordet "ränta". Det är om ränta i den allmännare betydelsen ("netto" i vidsträckt mening) jag har talat. Och observera nu, att det inte bara är landtmannen, som utöfver kapitalränta kan begära att få betalning för eget arbete + riskpremie. Det gäller ju precis detsamma om köpmannen och industriidkaren - hvilket man på landtmannahåll ofta förgäter.

Som du ser, har Axel tills vidare pengar. Någon medverkan från din sida är således icke behöflig. Huruvida ett deltagande för dig kunde vara fördelaktigt eller icke, blir ju en annan fråga, hvars besvarande skall utfalla olika efter skilda åsikter - och skilda temperament.

I fråga om det stora jordbruket och dess framtidsutsikter i ett demokratiskt Sverige rekommenderar jag studiet af sockertullfrågan och dess verkningar. Det stannar inte vid sockret.

Hjärtl. helsningar

Far.

Mars 1913

Brev från Julius till Elof den 1 mars 1913

Strengnäs 1 mars 13

Kära Elof!

Skrifver i största hast för att fråga dig om inneliggande debetsedel. Som du ser, är det kommunaldebetsedeln för 1912. Du har väl icke fått en sådan äfven i Gryts församling, så att du får skatta på två ställen? Om du fått beskattning på två ställen, måste du anföra besvär däröfver. För detta ändamål sänder jag debetsedeln, som då torde behöfvas som bilaga till besvären. Med uppsättande af besvärsskriften kan säkerligen hr Åkerlund hjälpa dig.

Har du icke blifvit beskattad för 1912 i Gryt, hvilket jag hoppas, så bör du genast återsända debetsedeln till mig, för att jag må för din räkning betala skatten, hvilket skall ske om några dagar.

Allt är väl hemma. Axel mycket upptagen af sina förberedelser. Fått hushållerska. Annonserat efter elev. Svarat på en dylik elevs annons. Är i dag ute på sitt jaktslott. Ack om han hade dig att prata med om kor och hafre!

Mamma och Märta helsa dig hjärtligast genom

Far

Odaterat brevfragment från Julius till Elof

... 1200 kr. och egde inventarierna. Det är visserligen ett högt arrende: nära 12 kr pr tld. Men jag hoppas, att han med Guds hjälp skall kunna hålla sig kvar utan att försämra sin ställning, till dess att han ärfver någon smula till. Eller också får sig en fru, som också har en liten smula pengar. Jag, som ger dig rätt i allt hvad du säger om hans melankoliska lynne, önskar mycket lifligt, att han finge tag i någon duktig och gladlynt flicka att placera i sin nya stuga. Till en början sänder han i dag till tidningen in en annons — dock blott efter en hushållerska.

Glädjande var att få ett tämligen godt bevis för att Eknäs icke har blifvit för högt betaldt. Säljaren kom nämligen i går med det meddelandet, att han fått ett anbud på 35000 kr. och föreslog Axel att gå in på köpets annullering mot det att Axel finge dela med honom den öfverskjutande tusenlappen. Axel skulle således få 500 kr. kontant för sitt besvär i ren (skojar)vinst. Till min stora glädje sade han nej.

Äfven Mälsåker har bjudit 35000. Men Sjögren — hvilken är ett slående exempel på den sanningen, att, om det behöfs kapital, så behöfs dugtighet och sundt människoförstånd ändå bättre — kunde inte betala annat än genom en växel, och säljaren är naturligtvis inte i det läget att kunna nöja sig med växlar, han måste ha kontanter; annars sålde han ej.

Af allt detta sluter jag, att affären i och för sig är god, fastän jag nu, som jag alltid gjort, anser, att den borde ha gjorts med ett dubbelt så stort kapital.

Vid uppskattningen af inventarierna biträddes Axel af en arrendator Gylfe, som han känner från pojkåren på Kusta.

Du kommer väl hem i påsk? Mamma och Märta (Axel reste nyss till Kusta) helsa dig på det hjärtligaste genom

Far

son, trött i handen, kanske ej kan läsas?

Brev från Julius till Elof den 16 mars 1913

Strengnäs 16/III 13

Kära Elof!

Tack för brefvet, som jag nu har god tid att besvara, sedan Axel nu definitivt satt sig ned på Eknäs. Egentligen är väl detta uttryck icke fullt riktigt, ty jag kan knappast anse, att han kommit dit ordentligt, förrän afträdaren med sin familj lämnat stället, och det torde dröja till den 1 april. Men jag uppskjuter tills vidare frågan om Eknäs och beger mig till Ånhammar.

Jag förstår mycket väl, att du måste ha det ganska ensamt och öfvergifvet i din ensliga flygel med den sjuttioåriga, och jag instämmer fullkomligt i din mening, att det egentligen är löjligt, att Axel sitter solo på Eknäs och du lika solo på Ånhammar. Jag har ju alltid tyckt, att det både för trefnaden och ekonomien vore bättre för er att hålla tillsammans, till dess att endera - eller båda - gifta sig, hvarvid jag nog tänkt mig, att fruarna också skulle ha en liten slant - ej en stor. Hvad jag däremot inte riktigt förstår är det du säger, att på en så liten gård som Eknäs ej skulle finnas nog sysselsättning för två herremän? Men jag gissar, att vi få språka mera därom i påsk. Min tro är, så mycket kan jag säga, att ett samarbete - längre eller kortare - för dig skulle bli angenämare än en lika lång tillvaro som underlydande bokhållare: en så treflig ställning, som du haft i herr Å:s hus och dessförinnan på Ingeborg, är nog icke regeln.

Som jag sade, for Axel - i en skrinda fylld af flyttsaker - i väg i går. Han hade 10000 kronor i fickan för att afsluta köpet och erhålla nödiga handlingar för att få lagfart på gården. Till den 1 april får han sin hushållerska vid namn Larson och sin elev också vid namn Larson. Den sistnämnde såg hygglig ut, men icke särdeles kraftig. Jag hoppas, att han också är en hygglig karl, så att Axel kan ha något sällskap af honom. Han behöfver någon att prata med om sin klockhafre och sina pråmar med något gödningsämne, hvad det nu var - och ännu mera behöfde han någon, som kunde intressera sig äfven för något annat än besagda pråmar: det är för själens helsa nästan ännu väsentligare.

Mamma har haft en högst intressant tid, i det att hon fått besöka många auktioner för att inropa stolar och bord åt den nye hemmansegaren. För öfrigt ha många människor ådagalagt ett mer eller mindre - vanligen mindre - oegennyttigt intresse för fyllandet af nämnde hemmansegares behof. Kamrer Angberg har utbjudit ett skåp, "gartner" Löweberg en häst, öfverste Leksell en get, grosshandlaren och agenten Löberg utsädeshafre från Svalöf, biskop Ullman en - hustru! Du studsar vid denna sista artikel och antar naturligtvis, att det är lilla Hanna? Visst inte: gubben U. visste inte ens, hvad den varmt rekommenderade flickan hette. Han visste bara, att hon finns på Selaön och att hon "skulle passa förträffligt för Axel". Jag lofvade, att framföra förslaget, hvilket löfte jag med stort nöje uppfyllt. Om nu bara någon komme och bjöde ut en betalande landtbrukselev - i förbigående sagdt, en vara, som skulle löna sig rätt bra för er båda tillsammans och då äfven vore lättare att erhålla, eftersom ni kunde hålla huset och hushållet litet mera tilltalande, om ni vore i kompani.

I början af april skall Mamma ut och "se öfver" huset och hushållerskan + herr Larson.

Låt oss så snart som möjligt få veta, hvilken dag du kommer hem i påsk. Jag antar, att du och Axel träffas här, inte på Eknäs, där då ännu afträdaren ligger kvar.

Mamma och Märta helsa dig hjärtligen genom

Far.

April 1913

Brev från Wendela till Elof den 11 april 1913

Strengnäs d 11 April 13.

Käraste Elof!

Innerligt tack, för sista brefvet, hvilket kom, när jag var på det stora Godset Eknäs. Elof undrar hvad jag tyckte om det. Jo! jag tyckte i det stora hela ricktigt bra om det. Först och främst att det är så nära dit, åtminstone om sommaren. För det andra är det ju så vackert med vatten och Staren. Men nog behöfdes det en massa peningar, för att få det ricktigt trefligt.

Först så vill jag berätta att jag låg i Axels sängkammare och der lyste solen trefligt in under sängen i ett hörn. För det andra var ej en fläck der ej råttorna kilade natt och dag, lyckligtvis hade jag med mig två nya fällor och tog 25 stycken i dem och i mjölkbunkarna, annars lågo de i Soppskålen, Tillbringaren m. m. Hushållerskan blef hvit i ansigtet när jag berättade det, hon var nämligen dödligt rädd för råttor. Golfvena sluttade betänkligt åt alla håll. Men rummen äro ju stora och väl belägna. Axels kontor är mycket trefligt. Jag arbetade som en slaf alla dagar ifrån 6 på morgonen till 9 på qvällen.

Brädfordringen är nog så man kan plocka sönder den med fingrarna på sina håll. Uthusen äro många och ricktigt bra. Hönshusen förtjusande. Brygghuset låg väl långt derifrån. Ja! Gud hjälp Axel att det måtte gå för honom. Han är allt skyldig rysligt mycket. Nu får jag nog återta, att i år kunna ge' Elof och Märta så mycket penningar, ty om Axel skall få allt som jag lagt ut för honom, så slutar det på en 400 Kron. och det skulle bli för 3 barn 1200 och det går ej på ett år. Axel förstår ej alls hvad de inre lösörena gå till. Tycker ej något behöfs m. m. Men skall han få någon Menniska att stanna hos sig så får han lof ha' någorlunda ordentligt. Ett par tomma småbyttor har kommit på villospår pris 4,25, troligen stulna på Ångbåtsbron. Axels 30 smågrisar voro rysligt trefliga.

Elof är skyldig mig 3,00 för ett Paraply som Hundvalpen förstört. I morgon är Pappas namsdag. Han har redan fått ett Vykort ifrån Ingeborg föreställande de der stenbillderna i Trädgården. Jag såg stället der ni körde ikull, och det var många stora stenar, så det var allt Guds stora nåd, som gjorde att ni ej kommo hem som döda eller lemlästade.

Om jag hade tid skulle jag gerna resa ut igen till Eknäs, men om tisdag flyttar Ellsa och jag har ej ännu fått tag i någon annan. Har nu skrifvet till Köpings tjänstebyrå, få se om det hjälper. Märta vill gerna resa bara Axel bjuder. Men nu är här otäckt kallt i morse minst 6 grad kallt. Är det möjligt, att Elof vill lyda M-a och ej gå vårklädd i detta väder?? Vore roligt vara en liten Råtta och se Axel konverserande Herr Larson, Fröken L vid middagsbordet. Jag ville att Axel skulle resa på en Auction vid Åker i morgon, men han vill intet. Jag skall gå på en Auction i morgon, det är efter Lump Lasses fader, han skall på Fattighuset. Tänk och Sonsonen skrifver för Studentexamen. Olika äro lifvets lotter.

Axel har fått för en 200 Kn [sic] värde, här hemifrån då är ej det fina skåpet räknat som kostar 90 Kr. Jag skänte [sic] äfven tre Hönor och en Tupp, som ej få gå ut, ty Lönqvists 40 Stycken går ännu qvar öfver hela egendomen. Ankorna värper nu rara ägg. Fru Bokull köper ägg af Axel. Hon har redan laggt Kycklingar.

Alla helsa. Gud bevare Elof är min dagliga bön. Greta Hermansson är mycket sämre, förtviflad i blicken.

Den 13de är ett År, se'n Elof ryckte ut till Exsersisen.

Brev från Julius till Elof den 12 april 1913

Strengnäs 12/IV 13

Hr t.f. Disponent!

Men förmodligen åtnjuter du, då detta bref kommer fram, ej längre denna hederstitel, hvarför jag återgår till en mera vanlig sådan och börjar med

Kära Elof!

Tack för brefvet! Glädjande nog tyckes du ha allt hvad en räsonnabel människa kan önska sig: helsa, arbete, anständigt folk att ha att göra med. Måtte det få så fortgå lifvet igenom!

Jag måste smått le, när jag i ditt bref läser om den ovanligt varma och vackra våren och så ser ut genom mitt fönster på en väldig snödrifva och fryser om fingrarna, medan jag håller i pennan. Vi ha nämligen en rasande snöstorm här för ombytes skull. Ett duktigt snöfall har jag visserligen länge önskat såsom en den dyrbaraste present åt Sveriges landtmän, men nog hade jag föredragit en något lugnare form för den önskade gåfvan.

Axel har jag ej sett nu på en vecka och vet icke, hvad han nu förehafver. Ej heller, huru han efter att nu några dagar ha fått pröfva dem tycker om sin Larson och sin Larsdotter. Det är nog möjligt, att du har rätt i hvad du säger om det mest lämpliga sättet för honom att anordna sin husliga ekonomi. Jag tror nog, att jag för min del skulle finna mig bäst vid att följa det receptet. Men i dylika ting måste det subjektiva tycket spela en så öfverväldigande stor rôle, att man aldrig kan veta, hur en annan skulle tycka om det som för en själf tar sig angenämast ut. Antagligen gör han väl experiment med både ett och annat under tidernas lopp.

Stadens nyheter, om några finnas, torde Strengnäs tidning bringa dig. Från skolan "mäles", att, då rektorn och Gustafson en morgon kommo till bönen, befunnos på trappan uppställda nio stycken punschbuteljer i slagordning. Huruvida efterforskningen efter gärningsmannen ledt till något resultat, vet jag icke.

Mamma och Märta äro friska och helsa dig hjärtligast genom

Far.

Brev från Julius till Elof den 14 april 1913

Strengnäs 14/IV 13

Kära Elof!

Tack för bref och vänliga lyckönskningar till namnsdagen, hvilken för öfvrigt hedrades af en öfverste, två lektorer och en patron, nämligen Eknäspatronen [d.v.s. sonen Axel], som icke fruktade att i en stickande storm sätta sig på Tynnelsö för att uppmuntra undertecknad.

En stor nyhet var det, att du skall fatta marskalksstafven till Ebbes och Annas ära. Men du glömde att tala om en hufvudsak, nämligen hvar denna fest skall firas: i Strengnäs, Stockholm, på Arphus eller på något annat ställe? Därom afvaktar jag med intresse närmare underrättelser.

Att du lyft dig till sköljkopparnas region, har jag meddelat Mamma och därmed fröjdat modershjärtat.

Just nu gjorde soldaten vid intendenturkåren Bernt Sörlander afskedsvisit. I morgon börjar han sitt kasernlif. Han tycktes motse denna nya tillvaro utan fruktan, ja t. o. m. med en viss tillfredsställelse.

A propos tillfredsställelse så är Axel hittills nöjd med Larson och Larsdotter. Larson har vunnit en så betrodd ställning, att han under husbondens frånvaro på eget ansvar skött grishandeln, den enda inkomstkälla, som tills dato uppsprungit vid Eknäs. Öfvriga nyheter från detta gods äro a) att en pråm svinerier från Riddersvik anländt och aflastats, dock ej af Axels eget folk utan af tvänne notoriska fyllbultar och knifskärare, af hvilkas armar Axel antagligen äfven längre fram kan få begagna sig; b) att Brössike (eller Brösicke?) är till salu för 22000 kronor. Det var ju där du en gång var inne och inbjöds till gästabud - utan sköljkoppar?

Mamma mår godt, d. v. s. som vanligt. Ej heller på Märta kan någon egentlig nöd märkas. Hon är medlem af de halfgamla flickornas litterära förening. De läsa tillsammans någon roman af för mig okänd mästare. I dag läses hos Törnwalls. "Nutidens associationssträfvanden".

Hjärtliga hälsningar!

Far

Glöm inte Ebbes bröllopslokal!

Brev från Julius till Elof den 18 april 1913

Strengnäs 18/IV 13

Kära Elof!

Tack för brefvet med det intressanta uppslaget i fråga om Brössicke! Brefvet aflämnas i morgon till Axel af Märta, som då gör sitt första besök på Eknäs.

Ännu har jag icke kunnat bilda mig någon mening i frågan - i fall jag öfverhufvud det kan. Nu ville jag blott anteckna några punkter, som behöfvas för utredningen af ärendet. För att kunna bilda sig en mening måste man tydligen veta:

a) lägsta priset på egendomen.

b) hur mycket kostar din uppsättning af djur och inventarier? (bör beräknas högt)

c) de på Brösicke hvilande inteckningarna; följaktligen: hur mycket pengar behöfs för att du skall kunna börja?

[Vid c) undersökes naturligtvis också hvilken ränta de ifrågavarande lånen bära.]

d) är det verkligen ekonomiskt klokt, att du köper B. och Axel har E? Vore det icke en säkrare utgångspunkt att göra E. skuldfritt och därifrån förvärfva B?

I denna fråga har jag ännu ingen mening: du måste utreda eller låta utreda den.

Att fråga, hvad B. kostar - att i värsta fall bjuda 19 à 20000 - torde väl ej vara farligt.

Jag har i dag talat med hr Lönnqvist (f. d. Eknäspatron) om B. - utan att låta påskina några planer. Enligt honom är egendomen ytterst förfallen: äfven uthusen.

Emellertid kan jag ej neka, att jag i det stora hela känner mig ganska tilltalad af planen. Gör ett öfverslag af kostnaden - och tag reda på lägsta priset. Egaren är afgjordt en jobbare: alltså försiktighet! Mer snart!

Far.

Brev från Julius till Elof den 19 april 1913

Strengnäs 19/IV 13

Kära Elof!

Efter att något mera tänkt på din plan att köpa Brösicke vill jag redogöra för de betänkligheter jag funnit hos planen. Dess fördelar äro nämligen så i ögonen fallande, att de icke behöfva nämnas, och dem har du själf med mycken klarhet framhållit. Dessutom är det just de svaga sidorna hos våra planer, som vi vilja ha skarpt belysta, när vi lägga råd - såframt vi nämligen äro förståndiga människor, som vilja rådgöra, icke disputera eller hålla talöfning. Alltså lägger jag fram mina inkast.

1:o) Är det icke en svaghet i din ställning, att du skulle bo på Eknäs men ha ditt folk och dina djur på B? - Huru pass viktigt det inkastet kan vara, tilltror jag mig emellertid alls icke att bedöma. Det betyder måhända ingenting alls?

2:o) Vore det lättare för dig och Axel att komma öfverens, om du skötte B. och han E. med samma hästar och maskiner, än det skulle vara om ni båda egde och skötte E.? I min okunnighet åtminstone synes det som skulle snarare motsatsen ega rum. Tänk dig bara frågan: skall E. eller B. få dragarna för att köra in höet, som på båda gårdarna är färdigt - och regnet kommer säkerligen allra senast i öfvermorgon! Finnes det någon situation under en samregering som vore mer frestande för sämjan? Vill du säga mig, hvad du tänker om denna invändning. I mina ögon är den af icke ringa betydelse.

3:o) Låtom oss antaga följande fall. Du får ditt B. för billigt pris, t. ex. de af Wickman - från honom har jag hört summan - uppgifna 22000. Du köper djur etc för 13000. Tro inte, att den summan är för högt tilltagen. Skall du lägga an på djur, så kan du väl ej gärna börja med mindre än 25 kor (kanske 30). Alltså omkr. 7000 kr för dessa. Nödiga reparationer, massor af gödningsämnen etc. M. a. o. jag räknar nog icke för högt. Då vore resultatet, att du hade B. utan hästar, en hel del maskiner samt utan beboeligt corps de logis med en skuld af 15000 kr. Nu tror jag nog, att detta skulle gå ganska - kanske mycket - bra genom samdrift med Eknäs. Men har du betänkt, att här föreligger en möjlighet, som tyvärr alls icke är liten: den nämligen, att Axel genom dålig helsa kan bli nödgad att uppge arbetet? I sådant fall skulle Eknäs säljas. Att för dig öfvertaga det skulle betyda nödvändigheten för dig att utöfver inteckningarna anskaffa 30 à 35000 kronor d. v. s. att sköta en skuldsumma på 15000 + 47000 (eller troligare 52000), tillsammans således mellan 60 och 70000 kr. I den kampen skulle du efter all sannolikhet ligga under, måhända ohjälpligen.

Hvad säges härom? Är icke din plans framgång beroende af att Axel fortfarande sitter på E., och är det inte en möjlighet, med hvilken du måste räkna, att han det icke förmår?

Angående denna punkt ber jag dig ingenting säga åt Axel. Hans dåliga helsa är säkerligen till största delen neurastheni och alla räsonnemang därom skulle blott förvärra det onda. Således härom tala vi endast oss emellan: ej ens med Mamma! Jag vill hoppas, att mina farhågor äro ogrundade, men helt visst förtjäna de att af dig öfvervägas.

Om nu mina betänkligheter förtjäna afseende, så torde man däraf kanske böra draga den slutsatsen, att du gör klokare i att tills vidare - sålänge du har värnplikten ogjord - stanna i andras tjänst och se tiden an.

För öfrigt är det fortfarande min uppfattning, att, medan du och Axel äro ogifta, det för båda säkraste och fördelaktigaste vore att associera er om Eknäs. Ett dylikt företag vore ofarligt, äfven om endera blefve sjuk. Och för detta företag ha ni i det närmaste tillräckligt kapital. Med de 10000 kr. som jag kan lämna utan ränta skulle ni råda öfver 50000 kr. Jag anser visserligen, att 60000 kr är lagom, men tror, att det går bra med 50; det går åtminstone inte sönder och det skulle ej möta oöfverstigliga svårigheter att upplösa bolaget.

Säg mig så fort du kan hvad du tycker om mina invändningar!

Mamma helsar!

Far.

Odaterat post-scriptum från Julius till Elof

P. S. Om det skulle bli någon affär af, bör köpet i alla händelser ställas så, att du hinner få dina pengar uppsagda och indragna, så att du slipper banklån, som nu kosta — 7 %! Alltså sent i höst eller 14 mars — hellre då kanske det förra?

Vill du, att jag skall ta reda på något åt dig?

Henning, Gunhild och Elvira Tiblin omkring 1913 vid skolhushållet i Uppsala.

Juni 1913

Brev från Julius till Elof den 4 juni 1913

Strengnäs 4/VI 13

Kära Elof!

Jag har nyss fått läsa ditt bref till Mamma, där du talar om din plan att till hösten öfvergå från Ånhammar till Eknäs. Denna plan förstår jag mycket väl och har intet att däremot invända. Tvärtom, jag gillar den afgjordt; och jag tror säkerligen, att för din framtida lifsställning en tid på Eknäs kan bli mera lärorik än samma tid på Ånhammar. Hvartill naturligtvis kommer det för oss gamla glädjande i att lättare och oftare få se dig. Emellertid ser jag alldeles bort från den sidan af saken och tänker blott på din och Axels fördel. Och från den synpunkten har jag två anmärkningar eller tillägg till din plan att göra.

1:o) Om du, såsom af ditt bref synes, funderar på att redan omkr. år 1915 bli din egen, kan jag icke inse, att det skulle tjäna någontin till att inlåta dig i några låneaffärer med Axel. Eller hur? Han skulle ju nödgas efter ett års förlopp återgå till sparbanken - ifall han då öfverhufvud där finge något lån. Ty du måste ju ha alla dina pengar till inventarier, om du är vis nog att taga ett arrende. Såvidt jag förstår, vore ingendera på minsta vis hjälpt genom ett kort lån. Helt annorlunda skulle naturligen saken ställa sig, om det gällde några år, fyra à fem åtminstone.

2:o) Du säger i ditt bref, att du väl icke kan få "så stor lön" af Axel som af hr v. S. Jag fruktar, att du något misstager dig på situationen. Enligt min uppfattning kan Axel icke ge dig någon lön alls. Hvad han därute behöfver, är ju armar, grofarbete. Alltså, jag anser att du icke kan göra dig räkning på någon lön - kanske rentaf på motsatsen, ifall hushållet skulle ansenligt fördyras.

Jag skulle tro, att - om du delar min uppfattning af dessa två punkter - din plan är god. Jag menar, att, om ni binda er blott för ett år t. ex., detta år blir ett slags profår, under hvilket ni båda få tillfälle att se, om ni måhända kunde vara hågade att för någon tid framåt samarbeta på Eknäs; och du för din del får pröfva och eftersinna, om äfven du vill försöka dig som jordegare med inteckningar eller i stället ta ett arrende. Öfverväg allt detta i sällskap med Axel, till hvilken jag skrifvit i hufvudsak detsamma. Det vore mycket roligt, om ni kunde komma hit tillsammans och räsonnera om din plan. T. ex. vid Ebbes bröllopp?

Jag kanske bör tillägga, att du icke bör så alldeles bestämdt tänka dig år 15 som begynnelseår. Antag t. ex. att det blefve öfvervägande sannolikt, när det lede mot den tiden, att Mamma och jag snart skulle dö: i sådant fall bjöde afgjordt klokheten att afvakta boets utredning.

Ännu ett tillägg: det är ju möjligt, att en lånetransaktion eder emellan kunde bli fördelaktig äfven på så kort tid som tre år - jag nämnde nyss fyra eller fem - men sannolikt icke på kortare. Bäst vore väl, att hela den frågan uppsköts till "profårets" slut.

Välkommen hit snart för ytterligare diskussion!

Far.

Odaterat brevfragment från Julius till Elof

... genomsnitt 20 procent — då vore det svenska landtbruket utan all jämförelse den mest vinstgifvande af alla affärer i detta land. Nämligen af alla hederliga och anständiga affärer. Naturligtvis är det tänkbart att börsjobbare och ockrare kunna förtjäna lika mycket eller mera, ehuru jag knappast tror det i genomsnitt år efter år. Det är också möjligt, och förekommer verkligen, att en industrigren under exceptionella förhållanden d.v.s. på grund af billigt förvärfvadt patent, under patenttiden, kan förtjäna än mera — t.ex. Separator under monopoltiden — men aldrig i medeltal. Och med säkerhet skall landtbruket aldrig ge en sådan ränta: icke ens om man i summan inräknar naturaförmånerna. Min öfvertygelse är visserligen, att, om man, såsom tillbörligt är vid en jämförelse med stadsbons förhållanden, inräkna dessa naturaförmåner och beräknar dem till deras värde i staden, så ger ett i landtbruket nedlagdt kapital en god ränta. Men så stor blir den räntan icke, att det blir mycket kontanter öfver. Tvärtom, den som icke kan lägga ner mera än 50000 kr. i jorden, skall ganska säkert alltid få ganska knappt med dessa kontanter. Han skall i själfva verket nödgas vända de för honom själf bestämda slantarna åtskilliga gånger, innan han ger ut dem. Att jag har rätt härutinnan, visar hela den omgifvande världen, kanske mest det sakförhållandet, att kapitalet icke formligen slåss om jorden. Hade hr Å. rätt, så finge turkar och bulgarer inte låna en enda skilling från hrr kapitalister — ty så hög ränta kan trynturken inte ge, som den svenska jorden enligt denna beräkning kan göra. Emellertid är det ju mycket möjligt — sannolikt, vill jag hoppas — att beräkningen är riktig för detta enskilda fall. Om så är, hade vederbörande för Roserberg kunnat få ett flera tusen kronor högre arrende. Nej, jag är nog, äfven jag, optimist i fråga om landtbruk. D.v.s. jag tror inte alls på det rätt allmänna talet, att "svenskt landtbruk inte kan bära sig". Jag tror, att det bär sig, om det finnes tillräckligt driftkapital samt...

Brev från Walther Zenker till Otto Immisch den 17 juni 1913

Dresden - Striesen 17. VI. 13.

Mein lieber Schwager.

Nimm meine herzlichsten Wünsche zu Deinem Geburtstag, 's ist der erste vom 2. Halbhundert. Vielleicht glückt's, auch das 3. noch anzustreben. Jedenfalls hoffe ich von Herzen, daß Dir noch manches gute, arbeitsfrohe Jahr und Jahrzehnt beschieden werde. Das Leben in der Arbeit ist ja so schön. Du wirst das mit mir gleich empfinden. Man entdeckt doch, je älter man wird, immer glücklicher die Freude der Arbeit. Daneben aber bewahre Dir und uns der liebe Gott das Glück Deines Hauses. Ob fern ob nah, die Schätze des Herzens gehören zu uns, und auch das lehrt die Lebenserfahrung, wie reich gerade sie uns machen. Der liebe Gott, die Familie und die Arbeit, das ist das Schwarz-rot-gold der "alten" Burschenherrlichkeit. - Was jetzt in nächster Nähe Euch beschäftigt, mit seinem Für und Wider, das befehle ich mit Euch Gott. Ich kann mir wohl denken, daß Deine Gedanken mit Freude der vielleicht veränderten Zukunft entgegenwandern, und von Else weiß ich, daß sie tapfer sagt: Wo Du hingehst, da will ich auch hingehen.

Bei uns steht's gut, Gott sei Dank. Mich erhebt jetzt ein leises Knospen von Zusammenwachsen und werdender Hingebung über manchen erfahrenen Schmerz. Gott wolle es erblühen und zur Frucht werden lassen. Viel Freude bringt mir Hans' begeistertes Augenöffnen, wovon er selten, aber dann gründlich einen hoffnungerweckenden Bericht schickt. Eure Cläre ist überall, wo sie auftaucht, ein kleiner Sonnenstrahl.

Nun nochmals Gott sei Alles befohlen, das Eure u. das Unsre. Von ganzem Herzen Dein alter Freund W.Z.

Brev från "Tant Anna" till Henning Tiblin den 24 juni 1913.

Djura den 24/6 1913

Käre Henning!

Då jag tror att det i dag är din stora högtidsdag, ville jag så gerna med några ord, låta dig veta, att jag tänker på dig. Innerligt önskarjag att Gud må välsigna dig. I denna ljufva sommartid har du fått aflägga dina heliga löften, må det blifva dig en hjärtsak att blifva din Frälsare trogen.

Vi äro långt borta i Dalarna sedan den 17 juni, farbror, Valde och jag. Vi skola återvända hem på Torsdag, men Valde skall stanna ett par veckor.

Här alldeles förtjusande vackert. Lilla prestgården ligger i en björkhage.

Du kan ej tro så tilltalande det var, att se så mycket folk i kyrkan i dag i sina vackra dräkter. När de så kommo ut på kyrkogården i det bländande solskenet, så var det en mycket vacker tafla.

Nu skall du hälsa din kära lilla mamma och Gullan så mycket från mig. Och nu farväl käre Henning.

Din tillgifna tant
Anna

Farbror Fredrik och Valde sänder dig ock en hjärtlig hälsning.

Juli 1913

Brev från Julius till Elof odaterat

Kära Elof!

Jag skickar dig hosgående urklipp angående reservofficersexamen. Uppfatta icke detta såsom ett råd eller som en önskan af mig - det vore alldeles oriktigt. Men jag önskar bara, att du skall få alla underrättelser om en sak, som så nära angår dig. Det är alldeles som när jag samlar annonser åt Axel, äfven när dessa annonser inbjuda till saker, som enligt min uppfattning vore okloka. Som sagdt, jag vill endast, att du skall se hvad som finnes att läsa, och jag vet inte, om det står i Dagens Nyheter, som ni ju f. n. läsa på Eknäs.

Allt sig likt.

Helsningar!

Du får förlåta mitt dåliga papper: har f. n. intet bättre.

Din fader
Jul. af S.

Brev från Julius till Elof den 4 juli 1913

Strengnäs 4/VII 13

Kära Elof!

Tack för brefvet, som skingrade min oro för ditt helsotillstånd, men på samma gång gjorde mig ytterst nyfiken på resultatet af ditt samtal med hr v. S. Enligt din önskan har jag telefoniskt underrättat Axel om innehållet i ditt bref, hvilket numera lätt går för sig, ty "ny telefonabonnent lektor Jul. af Sillén n:o 451", såsom du förmodligen redan läst i Strengnäs Tidning.

Märta väntas hem i morgon (lördag), dock var detta icke alldeles visst. F. n. befinner hon sig ombord på Eolus, hoppas jag, som hon skulle bestiga antingen i Malmö eller i Köpenhamn.

Äfven Axel kommer hem i morgon afton med samma båt som Märta, om allt går efter beräkning, så att i ty fall syskonen mötas vid Stallarholmen. Axel stannar sedan till söndagens Expresstur.

Slutligen må nämnas, att jag i mitt stilla sinne väntar äfven Elof hem i morgon kväll, ehuru jag ingenting hört därom. Men för den händelse att jag i detta hopp skulle varda besviken, skrifver jag dessa rader. Emellertid förmodar jag, att besagde Elof vill så snart som möjligt träffa Axel. Vi få väl lof att i morgon på något vis underrätta honom, så att han icke ger sig af till Eknäs på kvällen och finner fågeln utflugen.

Hade nyss bref från Herman Ruge [Julius systerson], som berättade, att han i dagarna kommer att förlofva sig med en flicka i Fredrikshald: Laura Rörholt, 25 år, lärarinna, fadern skolmästare (overlærer = lektor) i Hamar. De gifta sig till julen.

I kväll sitter jag ensam, ty Mamma firar Ulla (Tinen) -dagen hos fru Lundblad.

Tryckande varmt, förestående åska och regn - på höet.

Hjärtliga helsningar från Mamma! Välkommen hem, när det blir!

Far.

Vykort från Gunhild Tiblin till Elof af Sillén sannolikt sommaren 1913

Herr Elof af Sillén, Ånhammar, Dunker

Mitt hjärtligaste tack för den härliga lördagen. - Båten ligger nu som bäst här vid Berg o. slussar. Vi ha haft en lugn o. skön resa fast regnet öst ner till just nu. Skola nu efter intaget kaffe vandra till Vreta.

Många hälsningar från det fagra Östergyllen, där jag ännu ej upptäckt en sten i en åker.

Gullan Tiblin.

Augusti 1913

Brev från Gunhild Tiblin, sannolikt till Elof af Sillén, den 12 augusti 1913

Salta den 12 aug 1913.

Hjärtligt tack för brevet, som jag fick under en kortare vistelse i Tillinge prästgård. Idag är jag just hemkommen från en färd per cykel till min faders hembygd, Västeråstrakten. Jag var där ute och metade kräftor och hel natt, ett nöje som hittills aldrig blivit mig beskärt, och som därför beredde mig outsäglig glädje.

Det är alldeles underbart, vad denna sommar skenat i väg, men det är väl för att den varit så rik på omväxlingar. Jag skall nu än en gång ut på en resa, men blott en kortare nu, till Grisslehamn och den kommer att gå av stapeln i nästa vecka. Jag har upprepade gånger i sommar varit bjuden dit, men det har ej blivit av, få se hur det går denna gång. Sedan får jag den 26 styra kosan till Upsala, för att hushålla för min käre broder, tills mamma infinner sig.

Mycket välkommen hit.

Många hälsningar

Gullan Tiblin.

Oktober 1913

Brev från Julius till Elof den 4 oktober 1913

Strengnäs 4/X 13

Kära Elof!

Glöm ej ylletröjan under manövern!

Har du pengar? Annars telegrafera!

Mamma är i Köping. Kommer åter i morgon, söndag.

Hugo Folmer är här på besök. Märta ger middag för honom i dag.

I morgon kommer Laxens son, pastor Axelson, hit, utspisas och stannar öfver natten i "gossarnas rum". Har bedt Axel komma hit och hjälpa mig med pratandet, men han kan inte: han skall nämligen ta emot en elevaspirant, om jag så får säga: en Stockholmare, 21 år, fadern grosshandlare förstås. Axel vill dels själf se ynglingen, dels att han skall få se gården, innan han tar emot honom. Antagligen bli ni således redan från början tre man.

Lycka till under fälttåget! Helsningar från Märta!

Tröjan!

Far.