Nordin och Wallquist

Att hafva gjort slut på det förra oefterrättlighetstillståndet i fråga om andliga befordringar, att hafva öppnat konungens ögon öfver vådan deraf, att slutligen, med hans fulla bifall, hafva lagt grunden till de ännu gällande befordringslagar inom det andliga ståndet, det är en förtjenst, som historien skall förvara åt Karl Gustaf Nordin — då en föga bekant gymnasiilärare, men som genom skarpsinnighet, lärdom och utmärkt klokhet förvärfvade Gustaf III:s förtroende och i allmänhet älskade mer att verka än att derför bära namnet. — Till tendens, ehuru ej till karakter, skulle han kunna jämföras med biskop Terserus i sjuttonde seklet — då den adliga aristokratien, gynnad från tronen, hotade svenska kyrkans och presteståndets rättigheter och framkallade en presterlig opposition, som tvingade drottning Kristina att träda emellan med presteståndets af henne utfärdade privilegier. — Men både omständigheter och karakterer voro nu för tiden mindre skarpa, ehuru förhållandet på det hela hade likhet. Terserus hade kunnat vara, och var till en viss grad, en andlig demagog; men ingenting var längre aflägset från Nordins hela lynne och tänkesätt. Han hade en naturlig timiditet, ehuru mera en kroppslig än andlig, afskydde ingenting högre än folkrörelser, var fullkomligt oförmögen att imponera och verka på mängden, men blef öfver allt i tysthet betydande genom blick, förstånd, rådighet och stilla, obemärkt arbete. Hans skarpsinnighet hade gjort honom till en stor tviflare. Genom upptäckt af flera föregifna urkunders falskhet i svenska historien hade han blifvit högst misstänksam i fråga om alla minnesmärken från ålderdomen. Det var t. ex. hans, liksom Jesuiten Hardouins, tanke, att en stor del af hvad vi kalla den klassiska literaturen var hopsmidd af vida senare anonyma författare; och den stille mannen hade ej betänkande vid att förskräcka de af Gustaf III stiftade akademierna, hvilkas tidiga ledamot han blef, med uttalandet af sådana djerfva paradoxer. Han uttalade dem likväl blott i hvad han ansåg för oskyldiga ämnen. Lik många djupt skeptiska naturer, ville han, att det positiva i kyrka och stat skulle vara upphöjdt öfver all fråga. I sin politik — och han var väsentligen en politisk natur — var han helt och hållet en man af sitt stånd. Att svenska kyrkan, med inbegrepp af läroverket (ty han såg bägge i den oskiljaktigaste förening), skulle bibehållas och stärkas i den ställning, de i Sverige antagit med och efter reformationen (och han tyckte till och med denna ha varit nog närgången, och var ingen vän af Gustaf I), det var hans hufvudtanke, hvilken han, så vidt möjligt var, i allt ville göra gällande. För ändamålets vinnande såg han oförryckt upp till konungen och dess väl förstådda intresse, hvarom han sökte upplysa honom, men ville så litet som möjligt ha att göra med folket. Han har i mycket närmare bestämt kyrkans närvarande förhållande till staten hos oss. På den grund, som han lade, uppsteg en annan bredvid honom och snart uppöfver honom, med mera lysande egenskaper, med en yttre djerfhet, som ingalunda var Nordins, med en vidsträcktare blick, populärare egenskaper och en åtminstone skenbart större statsmannaförmåga. Det är ej ibland de minsta bevisen på Gustaf III:s mångsidighet, att hos honom från och med 1786 års riksdag tvänne personer blefvo betydande, så olika som Wallquist — till hvilken vi skole återkomma — och Nordin, bägge prester. — Också tålde de ej hvarandra, och ej ens konungen kunde förlika dem. Nordin har i sina efterlemnade anteckningar tegat i hvad han tänkte om Wallquist; denne har i sina ej varit lika återhållsam om Nordin, och den 11 Dec. 1789 skrifver han om honom till konungen sjelf dessa ord: »Det är ingen menniska på jorden, som jag så fruktar som denne man, och intet beskydd emot honom är godt nog, utom eders maj:ts eget». 187

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 11 maj 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt