Krigsplaner och underhandlingar

Vi minnas, huru år 1783, vid en liknande konjunktur af fredsbrott emellan Ryssland och Porten, Gustaf III hade ämnat anfalla Danmark och derför sökt åtminstone skenet af ryskt medgifvande genom mötet med kejsarinnan i Fredrikshamn. Då återstäldes emot förmodan freden. Kriget var nu verkligen utbrustet, och konungens krigsplaner återkommo 59, ehuru i omvänd gestalt. Skulle Ryssland anfallas, borde Danmarks medverkan, eller åtminstone stillasittande, utverkas. Konungen beslöt att höra sig före och sjelf besöka Köpenhamn.

Den 2 Oktober lät han skrifva. till svenska ambassadören friherre Sprengtporten i Köpenhamn 60: »Den nu på en gång i Europa uppkomna ställning är i flera afseenden af den besynnerliga beskaffenhet, att om den samma fortfar, måste hela det hittills följda politiska systemet undergå en fullkomlig förändring. Invärtes ställningen i Ryssland synes ingalunda af så förträfflig beskaffenhet, som den blifvit afmålad. Senare underrättelser innebära, att kejsarinnan sjelf blifvit bedragen af anstalter, som på de orter, der hon under dess sista resa passerat, varit gjorda att framställa folket såsom lyckligt och krigsmakten äfven som den borgerliga styrelsen uti den bästa ordning, hvaraf ock händt, att alla berättelser ifrån Ryssland under kejsarinnans resa och strax efter dess återkomst varit öfverdrifna. Numera synes sanningen komma fram, att ställningen inom detta rike är i sjelfva verket sådan, att en motgång uti det krig, som nu utbrustit, skulle kunna medföra de betydligaste följder för regeringen inom ett land, der missnöjet är allmänt, fast det genom stränghet och fruktan legat doldt. — Utan att förakta denna makt och obetänksamt reta den samma, synes likväl den farhåga böra upphöra, som hittills liksom bundit händerna på Danmark, och danska kabinettet återtaga nog sjelfständighet att stadga ett system, som instämmer med dess verkliga intresse och värdighet, samt med oss öfverenskomma om sådana förenade mått och steg till bägge rikenas förmån och ära, som vi å vår sida genom en närmare förtrolighets upprättande länge sökt bereda; på det ej Ryssland i evärdeliga tider måtte af hela Europa blifva ansedt såsom den enda makten i Norden, som spelar en rol och föreskrifver en lag åt de öfriga.»

»Preussen afviker genom dess företagande mot Holland ifrån de principer, hvarpå dess politik hittills varit fotad, och gör sig till ett verktyg för Englands afsigter. Då preussiska hofvet derutinnan lemnas obehindradt af kejsaren, bestyrker sådant de stora anledningar, man eger, att misstänka detsamma för en complaisance mot wienska hofvet, som är stridig mot de grunder, på hvilka brandenburgska huset bygt sin uppkomst, och hvilka Fredrik II ansåg såsom de hufvudsakliga, på hvilka denna makts anseende inom tyska riket och dess verkliga bestånd i längden berodde. Preussen har i Holland vunnit sitt närvarande ändamål; men uträttar derjämte, att denna republik kastar sig i armarna på England fastare än någonsin till förene och sätter de första handlande nationer i samfäldt enväldig besittning af hela Europas handel, med all den öfvervigt i sjöstyrka, som deraf följa måste; hvilken handel andra makter, och Sverige eller Danmark i en betydlig mån, de senare åren börjat dela.»

»Hvad kejsaren ämnar företaga är ej ännu nog utredt, att deröfver något omdöme kan fällas; helst man beständigt sett honom ombyta förslag. Betydlighet inom tyska riket har hittills af politiska föremål förefallit såsom det, hvilket varaktigast legat honom om hjertat, och det med skäl. Men ehvad dess företaganden kunna blifva, gör hans aflägsenhet från Norden, att de för Sverige och Danmark ej kunna blifva af hufvudsakliga följder.»

»Inhemsk oreda inom Frankrike och illa förvaltade finanser ha i denna stund försatt dess ministèr i en villrådighet, som gör denna makten inaktiv till en grad, som ej synes instämma med begreppet om dess väsentliga styrka; och den kan derigenom sägas vållande till hvad nu händer i Holland. Emellertid kan man ej föreställa sig, att, då fråga är om intet mindre än att se sig försatt ifrån att vara den dominerande makten i Europa till en af andra rangen, dess regering ej måtte vakna ur sin dvala och på ett verkande sätt deltaga i de allmänna sakerna för att återvinna sin förra influence; i hvilket fall dess mått och steg ej kunna blifva stridiga med Sveriges och Danmarks naturliga intressen.»

»England är den makten, som under en klok och driftig ministèr alltid måste vara betydande, och som, i samma mån Frankrike försummar sin rätt, blifver af största betydlighet. Dess handelsintresse blir alltid en anledning till mindre förtrolighet med Sverige och Danmark, och denna sjömakts läge ger densamma en lätthet att vara de nordiska makterna besvärlig. Men villervallan inom Ryssland skulle kunna komma till den höjd, att England än en gång för sina oundgängliga förnödenheter funne sig i behof af Sverige och Danmark. Inträffar sådant, blifver det sedermera deras fel, om de, såsom mästare af Östersjön, ej bibehålla sig i den ställningen, tills den aflägsna epoken infaller, då Norra Amerika kan dela afsättningen på bergverks- och skogsprodukter. I allt fall ha Sverige och Danmark ett gemensamt intresse att hafva ett vakande öga på Englands allt för stora tillväxt och böra ej för temporära förmåner sätta deras politiska existens på spel.»

»Sådana äro de betraktelser, som Sverige och Danmark i närvarande stund ega all anledning att göra, och som vi i nåder velat eder meddela för att derpå grunda de insinuationer, hvarom I framdeles torde undfå vår befallning. Emellertid är vår nådiga vilja, att I söken alla tillfällen att sätta grefve Bernstorff på tal om de emellan Ryssland och Polen utbrutna krigsoroligheter samt om holländska sakerna för att inhemta dess omdöme om Rysslands närvarande ställning. — Som grefve Bernstorff älskar att tala och fälla omdömen, blifver sådant ej svårt för eder, då I, såsom för egen räkning, i förtroligt samtal med honom yttren edra tankar öfver de ämnen, hvartill allmänna berättelserna nu gifva en naturlig anledning.»

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 16 maj 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt