Förhållandet till Frankrike

De inre ärendena fästa nu allt mindre konungens uppmärksamhet. Han har sin blick riktad på den stora politiska verldsteatern, otålig att der få spela rol. Ar 1781 ämnade han göra en resa till Paris. Franska hofvet af böjde detta besök.18 Redan förut var konungen missnöjd med sin gamla vän, grefve Vergennes. Han sänder den 1 April 1780 en depesch till grefve Creutz, att uppläsas för Vergennes, och tillägger: »den är något stark, men lämpad efter den kunskap jag har om mannens karakter. Jag har ofta varit tvungen att tala till honom på detta sätt under 1772 års riksdag, och han blef alltid ganska räsonabel efter en konversation af sådan art.»

Frankrike hade likväl fortfarit att upprätthålla sina gamla förbindelser med Sverige, mer än man kanhända, under de allt mer förändrade omständigheterna, kunde förmoda. 19 De extraordinära subsidier, som från den 1 Januari 1773 på tre år hade blifvit beviljade till iståndsättande af Sveriges krigsmakt och flotta, fingo i anledning af 1773 års krigsrustningar anticiperas för de bägge följande åren, stigande till en summa af 3 millioner livres. 1775 förnyades den extraordinära subsidiekonventionen, hvarigenom Frankrike utfäste sig att ännu under tre år, räknade från den 1 Januari 1776, betala till Sverige en årlig summa af 800,000 livres, till upphjelpande af rikets försvarsverk. 1777 betaltes det sista af Sveriges fordran på de gamla subsidierna (enligt öfverenskommelsen af år 1771), och på samma tid medgaf Frankrike att för året 1778 öka de nämda extraordinära subsidierna af 800,000 livres med en tillagd summa af 700,000 livres och att emellertid en ny öfverenskommelse finge uppgöras. Detta verkstäldes ock mot slutet af 1778 då, den 2 Dec., en konvention tecknades, hvarigenom Frankrike under sex års tid, beräknad ifrån den 1 Jan. 1779, förband sig att i årliga subsidier erlägga en och en half million, emot förnyelse å Sveriges sida af de förbindelser, som 1738 års traktat innehöll, utan att hvarje artikel denna gången upprepades; och det egentligen af det skälet, att man genom en simpel konvention trodde sig förekomma det uppseende, som en formlig traktat i sakernas dåvarande belägenhet hade kunnat uppväcka. Dertill kom äfven å svenska sidan, att en konvention af denna beskaffenhet ej behöfde med rådet kommuniceras. 20

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 5 april 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt