Bihang

I. Språk

A. Ordförråd

Akta (-skola, Gud, -boken).
Almosa (tigga a. för kyrkdörren).
Ansäga i porten för tull 1633.
Aprilsväder (löpa med) 1628.
Armbössa 1649.
Arrendefogde (i Nora och Lindes bergslag).
Arrest = utmätning 1592.
 
Backeharr 1610.
Bakbinda 1604.
Bandhund 1587.
Banskap 1667.
Bardberarehviska 1649.
Barnhus.
Bastartvin 1605.
Bastionera och slå 1668.
Befängd (af den orena anden) 1662.
Bekymbert 1661.
Befallningsman 1597 (= fogde).
Befreda (små tallar) 1668.
Begängelse.
Beleskärare 1540.
Belghundar 1667.
Benhus 1771.
Benhynda 1622.
Bergenfisk 1625.
Bergsföreståndare 1610.
Berider 1577.
Biddare mtd.
Biltugamal mtd.
Berserka 1642.
Berådslå.
Beröktat (i ond mening) 1564.
Bestialisk 1685.
Bestå (låta b.).
Besvima 1624 (intr.).
Besyttund (besuten) 1549.
Besökare 1677.
Biskola, byskola.
Biblia.
Biskopsstol.
Bispens hustru.
Blind (saken är b.) 1618.
Blodhund.
Blåmysare (mynt) 1613.
Bläst = Storm.
Bock (knaperbock, pisbock).
Bohlverk 1662.
Bokstol (äldsta predikstol).
Bokestufva 1629.
Bomen 1630.
Bomläsare 1647.
Bondebåtar 1627.

 

Borgläger.
Borggård (borgård) 1592.
Bravera 1663.
Brefdragare.
Brennevin 1602.
Brocksnidare 1647.
Brokar 1617.
Brudstass 1663.
Brudstenar.
Brudstufvesäck 1627.
Buss (slå b.) 1612.
Bydrifvas (på bygden).
Byskolor.
Byslapare (Beischläfer) 1663.
Byskytt 1595.
Bysättare på skräddareskrån 1647.
Byxsäcketjufvar.
Bårkläde.
Båtsmän 1594.
Bältespänger 1611.
Bänkeliggiare 1663.
Bänkerum.
Bärgenfisk.
Böfveln.
Bönhas.
Bösseskytt 1597.
 
Cammardag (kämnärsrätt).
Catholisk (förryckt) 1640.
Charaktersbänkarna i kyrkan 1747.
Chorkåpa.
Colatz (kalas) 1626.
Comedie.
Compact oc förliknelse 1569.
Consistorium (i sakristian) 1657.
Conterfejare.
Coral, gräl.
Cornet, -standar.
Crucifix.
 
Dambool 1608.
Dansande på krogar 1723.
Dansehus 1662.
Dansmestare.
Dart 1577.
Desperat (heel. d.) 1662.
Djefvulskap i skogen.
Djekne (det luktar djeknar) 1668.
Djekneklocka (-stock).
Dogse.
Dobblare (-Lasse) 1612.

 

Drabant 1596.
Drakgods.
Drifva till nederkyrkan 1703.
Drifvare 1605.
Dukpengar.
Dyan = dyn.
Dörthe (flicka, som är olik andra, Kopparberg).
 
Edsler och bengler 1613.
Embetsgatan 1580.
Embetsmän (handtverkare).
Enspännare.
 
Fader, (käre, tilltalsord).
Faktor 1577.
Falka 1667 (lura på).
Famunder (Guds f.), se pag. 44 a.
Famn (ta kåken i f.).
Fana (Uplands) 1597.
Fånens färd 1628.
Fantast.
Fastegång, mtid. (fastlagsupptåg, gyckel, procession).
Fattighus, -hof, -bössa, -bröder, -Lazarus.
Fattigstugan (den gamla vid skolebäcken, sedan brukad af skeppar Urväder mot tomtören 1721).
Favor 1693 (engelska favour, kulörta band å hästar, från riddartiden).
Fejda 1538.
Feltherrinnan fru Sigrid Bjelke 1662.
Ferdig (frisk) 1597.
Figuralmusik 1671.
Fiskekorg 1594.
Fixera, bedraga 1636.
Flogeld (flöjel).
Floresanband 1663 (= favör).
Flottet vill flyta öfverst (ordspråk).
Flykting, flyktingspastor.
Flärd, falskt arbete 1680.
Fogelskitte 1593.
Forliknelse 1569.
Forredare 1542.
Fot, sätta sin f. mot en annan 1614.
Fotka (scortum) 1665.
Foxmarsk 1610;
Franzoser 1667 (sjukdom).
Französk hund 1626.

 

Fred till rätta 1598 (taga frid).
Frustolar i kyrkan.
Fyllehund — hynda.
Fyrverkare 1630.
Fåfängan, promenad å åns norra strand.
Fäguss (fähus) 1532.
Fälthora 1622.
Fängelse 1616.
Fänika (stadens) 1161.
Fönstertafla. Förborg 1663.
Förgångshustru 1600.
Slå i förklädet (om stulet) 1617.
Förköp.
Förnemmelig 1667.
Fördricka.
Förresa.
Försvarskarl (fru Gubertskans).
 
Gagga och skinna, mtd.
Galge och gren.
Korsens galge 1628.
Galgeristare 1667.
Gastar 1663.
Gatulopp, -rifning, -nötare.
Gemöte, sinne 1668.
Gerningsmän, handtverkare.
Gestebod 1599.
Giller 1616.
Gilleslustighet.
Gillestuga 1620.
Glamare, mtd.
Glasmestare 1602.
Glasvind 1668 (leksak).
Glänta (tallglänta).
Glöter 1658.
Gode broder 1526.
God för sig 1543.
Gods och gårdar 1606.
Godt folk 1611.
Gortjufvar 1605.
Grabo, mtd.
Grassatgångare 1663.
Grassera 1603.
Gratist 1674.
Grendt, på g. (= glänt).
Grofverarius 1629.
Gropegården 1743.
Guds ol och amen.
Gåfvor, taga, lägga g. på g.
Gång (täckt gång), socken-, hof-, faste-, rå-, Mot-gången (ortn.), -förster.
Gångare, löse g. 1605.

 

Gäll = pastorat.
Gästning.
Göte = vestgöte 1668.
 
Haggård (sunnan ån) 1617.
Hals, säga ifrån halsen 1569.
Halsjärn.
Handel (orolig) 1602.
Handelsman 1641.
Hanrej 1628.
Hedenbond, boende på heden, mtd.
Hedersplats i kyrkan.
Hedersdag (bröllops-).
Hejdridare (drottningens).
Helgamessa (allhelgona-).
Helga korsit i hörnit 1538.
Helgon (bedja sig så Gud och all h. till hjelp, mtd).).
Hell, säll = helsning ännu på 1600-talet.
Helvete (munknamn).
Hem, i ortn., munknamn.
Herrebänkar, -åker.
Hestebotar 1665.
Hestelega.
Hexa.
Hjelle, kötthjellen 1599, äfven terrass (deras Hjelsnö?).
Hjon = person.
Holbyggare 1667.
Hora, röfvar-, fält-, allmän-, kåk-, red-, vestgöta-; -kamp, -hingst; -ridare.
Hospital.
Hufdagiell.
Hulthetomten, -hagen, -herr.
Hund, skällsord 1613, 1660, 1663.
Huskarlar, -gesind (1663).
Högkoren.
Hökartorget.
Hörare, kollega.
 
Illumination.
Inqvisition.
Insegull.
 
Jakt.
Järnbod, -torg, -jungfru, -våg, -berg.
Jordagods.
Judas 1621 (öknamn).
Juledans.
Jute 1604 (förrädare).
Jämmerdal 1606.
 

 

Kakelugn 1606.
Kakuberget 1579, 1603, 1605; stallgårdar der, se ortnamn, stallgärdet.
Kakubergsgatan 1658, -diket 1696.
Kalkbalja, straff 1600.
Kapellet 1545.
Kapellbacken 1612, -gatan 1613, 1623.
Karbin 1608.
Karduansmakare 1639.
Kari i backen, millefolium.
Karkare 1612.
Karnarivin 1603.
Kirkioprest 1535.
Kisteslede 1600-talet.
Klippingar, mynt (1524).
Klockeställare.
Klosseputten 1743, s. v. i staden.
Klossefru 1666 (mutza k., skällsord).
Kloster 1545, klostret 1531.
Klosterbref, -lärft, -vall.
Klysnare, eremit (?), mtd.
Knekt, -ekona.
Knopa sig (med öl).
Knäppa för sig (provocera) 1600-talet.
Koflädare 1612.
Komminister 1641.
Konungx koll vid Kollebäck 1587.
Korsa värjor 1628.
Korsgatan 1546, 1604.
Korskrank.
Kosa, silfver-.
Krakelshandel 1605.
Kristendom, dop.
Krogfader, -dag.
Kungsgård, -hus, -trädgård, -ängen (ortnamn).
Kur (nisch).
Kust, trakt (modernt).
Kåfsa, skällsord.
Kåk, -strykas (däraf kokstryk), -hora.
Kyller.
Kyrkoport, -tomt, -bod, -balk, -herberge, -hane, -källare 1673 (kyrkokrogar af skaf fas 1774), -stöt, -tjuf.

 

Käfsla och tik, skällsord.
Kämnärsrätt.
Kärlek (sedum).
Köpsven, mtd.
 
Lagförare 1601.
Land, norra, södra -et, om ån — draga öfver —; -stinget 1612, -sknekt, -sherre 1598.
Lappare 1624.
Lapperi 1607.
Leka = lefva orent (modernt).
Lekare, i Gäddgården 1540.
Lechtare 1623 (kyrkan).
Lefvande, med — röst 1589.
Lekamen, Guds sannfärdiga, nattvarden.
Lekestufva 1663.
Letterska, hustru Anna —, 1591.
Likprocess.
Lilla kyrkan.
Litogess, mjöd 1603.
Lodstöpare 1583.
Loflig, -a församling 1648.
Lohgarfvar 1662.
Loje, helgonnamn 1541.
Lortmålare 1665.
Lucka 1598.
Lussi (skolfest).
Låga, kullblåst träd 1663.
Långa, Öster- och Vesterby (jmfr Garlenge).
Lägerstad, — plats i kyrkan.
Lärojung 1636.
Läromestare 1738.
Läsa, bedja; — i bok.
Löchta, göra luktande, förtala 1574.
Löfjeri 1722.
Lönhus 1594.
Lössprest 1577 (om Cecilia i klostret).
 
Maksis, till kattor (mach süss), modernt.
Malox (maulochs), trög, lat, modernt.
Mana ut 1668.
Manormen (mytologiskt väsen).
Manslag.
Manuale.
Margrefve, -inna.
Maria kyrknycklar (lotus corniculatus), — ögonlock (Drosera rotundifolia).

 

Maskerad.
Medel (under köpmanna-, göra ed under-) 1646.
Messa (sälja -or, -särk, -vin, -hake, stå inte der och —).
Mestersven.
Milstolpar 1740.
Misshandel = missbruk 1661.
Motspännig 1703.
Mulbete 1664.
Munk, linka m. (fastlagsupptåg, nu barnlek).
Munkebref, -stil, -lufva (aconitum), -kål (menyanthes).
Munfisk.
Muslagustenar i ån (se Lohman, pag. 52).
Musicera 1674 (i kyrkan).
Mutsa klossefru, öknamn 1666.
Målskinn 1577.
Mårmesso 1608.
 
Nattfogel, satans- 1665.
Nederkyrkia 1590.
Norrport.
Någrannar.
Odal; (bergslagen = Arboga odal).
Odelfri.
Offerlund, -tall, offerkälla, -stock, -penningar (1691 förvandlade till påskpengar).
Ofred på rådstugan 1568.
Ofredig.
Ohyra (om möss och munkar).
Okristen (om rådare), okristlig (-t ransakande).
Oldgesäll.
Oliteter.
Oläte.
Omild (obarmhärtig), 1662.
Ominne (olust), 1633.
Omtränga.
Opp i ån (utför ån till Kungsör) 1667.
Opslag, handsöl, 1666.
Orationer.
Orgevärk, -läktare, organist.
Oskära kyrkan.
Otidig ölsalu 1666.
Ovålig (klen och ovålig i sin kristendom, betyg).
Palmer, hängen af salix.
Palmlögerdag 1692.
Pappersmakare 1673.
Parlement och öfvervåld 1602.

 

Parteras af böfveln.
Parti, Eskil Nilsons- 1595.
Passbordh. Passglas 1642.
Paskill 1771.
Pelle på strand = myrica gale.
Pepparsäckar (skällsord) 1612.
Pestilentie 1603, 24.
Pika 1592.
Pinbänk.
Pingel och kockel i skogen.
Pipebruk 1756.
Pisbock 1661.
Planter 1584.
Ponjart 1628.
Potatis 1748.
Praktiker, svek och list.
Prang, till prangs.
Predikan 1543, säga —, Prediksord 1752.
Predikstolen, ortnamn (om sten vid Vinbäcken).
Predicator (dominikaner).
Prestera, om djäknar.
Prestepengar 1667.
Prestsäck = munksäck (jmfr säckare).
Prior, präst i franciskanerkloster, mtd.
Profoss.
Prostilla, postilla (modernt).
Prowst.
Præbendebodarna 1531.
Pungpengar, -pina (ortn.).
Pyramid.
Påsk, -pengar 433, -läska.
Pörte.
 
Qvacksalfverska 1605.
 
Rabo, gränsbo.
Rar = vacker.
Rappa och röfva 1611 (Matts trumpetare).
Rededeja, -hora, -kyrka (Säterbo åt Arboga).
Resekjortel.
Rikssalen (2 i Arboga, se pag. 20 a.).
Rimsnidare och äretjuff 1616.
Ringning.
Ris, slita — vid domkyrkan 1579, — vid rådstun om qvinna.
Risebergatomten 1526.
Rolig (stå — i sin bänk), 1600- talet.

 

Rostock-öl 1635.
Rotemän, tillsyn om Guds ords förakt 1666.
Rotmästare l. fjerdingsman 1598.
Rum tid = lång tid.
Rymd = slätt (jmfr Rumbo).
Rådare = skogsrån.
Råttskrämmare 1635.
Räftispa, öknamn.
Räkningeskola 1620.
Röfveslicka.
Rökelsekar.
Rökelin.
Rörpipa.
 
Sakrament, anamma -et derpå 1597.
Salig, om döda efter reformationen.
Salt, att gömma tjufgods 1602.
Sanning.
Sannfärdig, se lekamen.
Sacellansynod 1687.
Schavott.
Secret.
Sedelvisare.
Segerhufva.
Seglation.
Seker, öknamn; som en s. (Schächer).
Serk 1619, öknamn.
Seyarverk 1605.
Signeri 1722.
Sjugustugan 1543.
Sjungare, Hans 1733.
Sjunga för dörrarna, om djäknar 1737.
Själsgården 1586 (själsvalle?).
Sjölandet (resa öfver sjö 1627).
Sjörå (med fiskstjert).
Skaffare (Erik) på vreten 1600.
Skallfogdar, -nät, -gång.
Skam, löpa — i våld, få sig — i kyrkan, göra — 1624.
Skelmsbref 1597, -hjärta, -hål (1590).
Skepparlåda 1661.
Skeppskompani.
Sketne marknan 1605.
Skifferdspengar 1563.
Skipshöfvidsman 1596.
Skjortor 1587.
Skjutsresa.
Skjutsa med båt 1640.
Skolebäcken, -piltar, -stuga, -betjente, -mestare, -person, -gatan.

 

Skogan, skogsbo och skogsfrublommor (Epigogum aphyllum) växer i gamla kalkugnen ofvan Jäder.
Skuta 1579.
Skårsten, spis.
Skäriogården 1604.
Slamsäck (öknamn om hustru).
Slem, -ma bedrifter 1611.
Slungatan på vreten 1612.
Slysa 1663.
Småmat (om hagel) 1607.
Snorpetryn 1598 (öknamn).
Sockengång 1624, -stufva 1721.
Sootgubben.
Spansk, -t vin, -a fioln, -a jungfrun (tortyrredskap).
Spassera 1636.
Spel, -eman (utanför kyrkan, vid bröllop).
Spetalen 1528.
Springa, — varg.
Spögubben.
Stabbelera 1598.
Stadskällaren (1600-talet).
Stadsfältskär 1736, -gropen, -skrifvare, -grafven.
Staffansridare.
Stalgården 1608.
Statare = stationarii, aflatskrämare.
Stekpengar (åt hospitalspresten).
Stenhuset (rådstun, Mannerstråleska, Ahllöfska).
Stock, -straff.
Stol, stolrum i kyrkan, -abroder.
Strandridare 1661, -satt (figurl.).
Strenge herre (om Bengt Gylta).
Stråtröfvare 1657.
Strömminger (i kyrkoinventar).
Stufvas (vid kåken, kledha utan).
Ståthållare 1609.
Stöta, sätta på grund.
Svartkungen (Herodes), -book, -munkar (svartmyror i Säterbo.)
Svarta brädet.
Svepebogar, hvalfbågar.
Svin, sitta dom för —.
Svärmare, pietister.
Sugga

föra e sugga till Rom
komma igen lika from

Syndicus, kämnärsrättens ordförande.

 

Syskonsäng 1663.
Säcker, sakramentskade 1647 (skällsord).
Säkkare == biddare 1532, allmosesamlare för hospital.
Sätra, sank äng (Hamre).
Söder = suggor 1616.
 
Talle harr, hednagud 1610.
Tapettryckeri 1753.
Tattare.
Tavernisman, mtd. gästgifvare.
Tidegärd (Guds t.).
Trägård (kloster-, kungs-).
Tillkeesa, välja.
Tjufvinna.
Tjufvefinger 1596 (kofot).
Tokrolig.
Tomte.
Tomtöre.
Tornresare.
Tortyr.
Traktera (illa —).
Trappedragare, som står på schavotten 1602.
Trojenborg.
Trämärr (pinoredskap).
Trödsylen, tröskelen 1628.
Tvätta ögat ut på ngn.
Tyvisbröderna (antoniterna).
Täfva, jägartäfva (öknamn).
 
Under (göra ett sådant under = spektakel).
Undsäga, förklara fejd, — till lif och lefverne, — väg och vägamot (se Matts trumpetare, pag. 40).
Uppsides )( jämnsides.
Uppståndelse, fröjdefull (bön för döda).
Uppväckta gudstjensten 1688.
Utan, stå - kyrkia 1630, kläda —.
Utfärdspredikan.
Utmark (gemensam stadsskog).
Utslaget hår (i kyrkan).
 
Vackt i Pedersmesso 1600.
Vakestufva.
Vakehus.
Valbjörken, vester i byn 1602 (Erik Gudmundsons gård).
Valkhuset brann 1624.
Vantmakare.
Vapenhus, -gosse, -gumma, stå i - (stå utan kyrka).

 

Velforsutin, titel 1545.
Viderkänzul 1660.
Verja, öfver och under.
Vesterport.
Vestgötaart 1644, -landet.
Vettlös i katekesen (prestbetyg).
Vika, - huset, — staden 1667 (gagga i skogen och vika, exulare, däraf viking?).
Vittsten = gränsröse.
Vindskepelighet, eg. väderomslag.
Vinkanna, del af borgmästarens lön vid högtiderna.
Vinterliggare 1603.
Visitör.
Vreten.
Våning, bostad.
Vånachtig 1668, beboelig.
Vårdnad, -familj.
Väg och vägamot.
Väggstycke, -bonad.
Vänskapspenningar 1647.
Vördig fader, om biskop 1671.
 
Åkervaktare
Årop 1597.
 
Äreförgätare 1604.
 
Ödegård, -tomt.
Öfverskärargården 1606.
Öfversittare (djäkne) 1622.
Öga (saken går honom under -en).
Öreställe, där notvarpen drages upp.
Öre, skyldig, hvarken öre eller örtug 1592.
Österport.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 27 december 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt