www.zenker.se

Liber 1944

Anm. Börjar på tyska men övergår snart till svenska. /SZ

          December 1943
Januari 1944 Februari 1944 Mars 1944 April 1944 Maj 1944 Juni 1944
Juli 1944 Augusti 1944 September 1944 Oktober 1944 November 1944 December 1944

Erscheint in einem numrierten Exemplar.

Nr 1 Salta dec.1944

Vorwort

Libers sechster Jahrgang in der Zenkerfamilie erscheint auf Salta. Hier hat die Redaktion, dem Bombenterror entflohen, einen sicheren Aufenthalt gefunden. Da der Lesekreis sich ständig vermehrt ist es unsre Pflicht geworden unsre Anstrengungen aufs höchste zu steigern.

 

Zu diesem Zweck haben wir ein neues Redaktionsmitglied angestellt und grüssen ihn, den kleinen Erik, aufs herzlichste willkommen.

Die Redaktion

 

 

Quod evenit

December 1943

Nach den schweren Bombardements auf Berlin und Leipzig Anfang Dezember 1943 wurde uns in Dresden auch recht unheimlich zu Mute. So konnten wir auch keine rechte Begeisterung für das bevorstehende Weinachtsfest auftreiben. In Radebeul versammelten wir uns doch zu Luciakaffee im Schwedischen Club. Aber das gegebene Gesprächsthema war bloss das eine: Wagst Du noch in Dresden zu bleiben? Schickt Ihr die Kinder fort? Usw.

Selbst wollten wir Stefan in einen Kindergarten in Oberbärenburg im Erzgebirge geben. Aber Rolf? Er war ja noch so klein.

Eines Tages kam Hans und sagte, dass man für d. 15 Dez. einen englischen Angriff auf Dresden wartete. Da nahm ich die Kinder und fuhr jeden Abend nach Freital raus und übernachtete dort. Es war sehr mühsam und anstrengend. Und ich musste damit aufhören. Besonders unheimlich war es allein auf dem Dürerplatz zu sitzen, als die Sirenen heulten und Gerd bei der Flak war oder auf Reisen. Die Fensterscheiben klirrten bei uns als die Berliner Flak das Abwehrfeuer lieferte.

In letzter Minute vor Weinachten kamen wunderbare Pakete von mormor mit Lebensmitteln und Geschenken. Und wir feierten ein sehr sehr schönes Fest. Gerd hatte wie durch ein Wunder frei gekriegt vom Flak. Wir waren in der Kirche, wo Rolf die Todesstille beim Lesen des Evangeliums brach: Horch, Kohlenklau! - Am zweiten Feiertag waren wir bei Gulli. Kohlenklau

Im Übrigen stand Weinachten 1943 im Zeichen der Brieftelegramme von Salta. Es hatte sich nämlich folgendes ereignet. Dass seit Sommer 43 die kleine Christina unterwegs war, hatte ich vor mamma verheimlicht. Die schwedische Kolonie in Dresden hatte mich auch eifrig dazugeraten. Din mor kommer att bli så förfärligt orolig, så det får Du absolut inte tala om, förrän det hela är över. - Zuerst ging das sehr gut, aber als wir im Dezember nach vielem überlegen hin und her, eben doch beschlossen ein Gesuch einzureichen, nach Schweden evakuieren zu dürfen, musste es heraus. Und so traf ein Brief gerade zwei Tage vor Weinachten ein: Vi ha lagt in ansökan här men behöver all möjlig hjälp från tyska legationen i Stockholm och så är det ju så att lilla Christina är på väg.

Gunhild 23/12 1943: Må gott och sätt till alla klutar för Christinas skull.

Herre Gud, hon är p.d.v., skrek mamma åt Erik och sjönk ned på en stol. Men förlamningen varade ej så länge. Här måste göras, vad som göras kan. Och fast det var dan före julafton och mamma var trött och utarbetad och skulle ha hela Domnarvsfamiljen över helgen, så for hon upp till Stockholm redan dagen därpå. Här uppsökte mamma:

och prof. Giesecke lovade hjälpa oss. Så mamma väntade snart var dag att vi skulle komma. Men dagarna gick och i Dresden fick vi avslag på två ansökningar.

Under tiden gick livet sin gilla gång. En söndag när vi var i Heide alla fyra i strålande snö och sol, eller tvärtom, ljöd plötsligt sirenerna från Dresden. Stefan vart ytterst indignerad: Warum kommen die Engländer jetzt, wenn wir nicht in den Keller gehen können.

Zu Silvester machte Stefan seine erste Grosstat: Er ging allein zum Bäcker und holte ein Weissbrot und zehn Brötchen. Und kam ewig nicht nach Haus. Schliesslich musste Gerd nach ihm sehen. Da sass er ruhig auf einem Stuhl und liess die lange Schlange an sich vorüberziehen.


Januari 1944

Anfang Januar kam die schwere Nachricht dass Elsa Günthers Mann in Italien gefallen war. Und sie erwartete ihr viertes Kind. - Und Rut Semmann verlor ihr kleines neugeborenes nach einigen Wochen.

Brev från Märta till Gunhild den 11 januari 1944.
Brev från Märta till Erik af Sillén den 14 januari 1944.
Brevkort från Märta till Gunhild den 17 januari 1944.
Brev från Märta till Gunhild den 20 januari 1944.

Brev från Märta till Gunhild den 21 januari 1944.

Februari 1944

Gerd und ich waren anfang Februar zu Onkel Rügers Beerdigung.

Unsre Wohnungsfrage wurde nun brennend. Immer wieder strahlte die Hoffnung durch, dass wir nun die Borsbergstrasse bekommen sollten, und doch wurden wir immer wieder enttäuscht.

Stefan und Rolf waren den ganzen Tag immer draussen mit Margot im Grossen Garten oder bei den Soldaten im S.A.-Heim. Stefan erzählte allen, dass nun Christina bald kommen würde, aber Rolf verstand nicht viel davon. Er schaukelte auf dem schönen Pferd von Suse und war immer zufrieden. Bei Tante Wessner waren die Wütze oft und sie las Märchen und malte so schöne Bilder.

Vinterbild, sannolikt från 1944, framför Södra gaveln och Gröna Bon på Salta. I främre ledet Ingela, Mariann, Karin. I andra ledet Gunhild af Sillén, Lene Tiblin f. Zenker, Märta af Sillén i Strängnäs, Ann-Margret och Henning Tiblin.

Ingick ej i Liber.

Brevkort från Märta till Gunhild den 1 februari 1944.
Brevkort från Märta till Gunhild den 2 februari 1944.

Brevkort från Märta till Gunhild den 15 februari 1944.

Brevkort från Märta till Gunhild den 18 februari 1944.
Brevkort rån Märta till Gunhild den 21 februari 1944.
Brev från Märta till Gunhild den 24 februari 1944.

Mars 1944

Brevkort från Märta till Gunhild den 3 mars 1944.
Brevkort från Märta till Gunhild den 4 mars 1944.
Brev från Märta till Gunhild den 6 mars 1944.

Omkring den 11 mars kom så återigen ett telegrambud. Jag öppnade depeschen utan större iver, det var så vanligt att få telegram, som just inte innebar något särskilt. Döm om min häpnad, när jag läste följande: Vater kommt heute mit Torulf Hauptbahnhof 19,58.

Följande brevkort från Elof af Sillén till Gunhild af Sillén av den 10 resp. 12 mars ingick ej i Liber.
Vi startade för en timme sedan från Bulltofta, men blevo återkallade och Greve von Rosen kan ännu inte säga, om det är bombardemang eller dimma. Jag sitter nu på Bulltoftas restaurang och väntar. Blir det fortsättning i dag, telegraferar jag väl till Märta. Men vad skall jag göra själv? Vända åter eller fortsätta? Hoppas Du är lugn och harmonisk.
Stefan, Elof och Märta
Bilden ingick ej i Liber.

 

 

Ich musste mich setzen. Och om och om igen läste jag de båda raderna utan att komma till annat resultat än att resan måste vara av officiell karaktär på grund av "Torulf". Men om det nu var Frauenschaften, det gällde, borde väl mamma snarare ha kommit. Jag ringde upp Gerd och han vart ej mindre häpen men snart skulle vi ju få lösningen. - På utsatt tid stod vi väntande på stationen och i den myllrande folkträngseln kunde vi snart urskilja pappa full med Gepäck. Men mycket fråga kunde det inte bli av så länge vi hade sällskap med frk. Torulf. När hon emellertid hade fortsatt till Pillnitz och vi hade kommit hem, fick vi nu höra hurusom Herrn Gutsbesitzer einige Tage als Gast des Grossdeutschen Reiches in Deutschland weilte und dabei auch beabsichtigte an eine Tagung der D.A.F. in Salzbrunn teilzunehmen. - Dabei hatte er auch Gelegenheit einige einflussreiche Herren zu sprechen, die sich um meine Ausreisegenehmigung bemühen wollten. Die wenigen Tage in Dresden vergingen im Regen und Schnee. Stefan tog morfar med till bagarn, när han skulle köpa Brötchen, så morfar skulle få se, hur det går till. Och i alla affärer bockade morfar artigt och fick på ett fint sätt fram sin egenskap som Gast des Reiches. Under tiden njöt vi av all den goda maten, som han haft med och alla sötsaker och bullar. Oj, oj såna massor.


Rolf och Elof
Bilden ingick ej i Liber.

 

 

Brevkort från Märta till Gunhild den 11 mars 1944.

Snart nog slog dock uppbrottets timma. När vi skildes, visste vi ännu ej, om jag skulle få komma efter. Men Gerd följde pappa till Berlin och där lät det nästan som om det skulle gå.

Brev från Märta af Sillén till Gunhild af Sillén den 15 mars 1944.
Brevkort från Märta till Gunhild den 23 mars 1944.
Brev från Henning Tiblin till Elof af Sillén den 27 mars 1944.


Morfar Elofs flygbiljett för hemresan (ej i Liber).

Strax därpå fick jag också pass, men det svenska tillståndet mankerade, så flera dagar gick i ovisshet. Nu hade jag likväl bara fått utresetillstånd för 2 månader och vi var så glada åt det, för att skilsmässan ej skulle bli så lång.

April 1944

Brev från Renate Zenker (om hennes konfirmation) till Märta den 2 april 1944.
Brev från Henning Tiblin till Gunhild af Sillén den 4 april 1944.

På Långfredagen kom telegram, att jag fick avhämta passet på svenska legationen i Berlin. - Ja, för en så pass kortvarig resa behöver man ju ej vidtaga så stora förberedelser, tänkte jag, så vi tillbringade helgdagen som vanligt. När barna sovit middag promenerade vi genom Grosser Garten, där scillan blommade i det gröna gräset, till Hauptbahnhof, för att taga reda på resemöjligheterna till Berlin. Rolf var så omöjlig och sprang iväg åt alla håll, så vi fick springa och hämta honom ideligen, långt, långt bort.

Sen beredde vi oss på att ta risken och resa till Berlin med S + R och hoppas på möjligheten att få flygbiljetter, men i annat fall få resa med tåget över Danmark, en lång och strapatsrik resa och om 3 veckor skulle lilla Christina komma...

[Anm. Det var kolmörkt när vi gick till stationen på natten, så man fick nästan treva sig fram. På stationen sprang en mus över trappan, minns jag. Tidigt nästa morgon nådde vi Berlin. Jag blev fascinerad av att se de bombade husen i förorterna och fällde orden: "Ich will mehr kaputte Häuser sehen!", något som Pappa ofta påminde mig om senare i livet. /SZ]

Vi fick på Sv. Resebyrån biljetter och gick där sen i solen bland ruinerna och gladde oss åt det vackra resvädret, men tre olika gånger blev det flyglarm. Så äta middag hann vi inte. Det var Voralarm i stället och där stod vi vid ingången till skyddsrummet under Reichskanzlei och väntade.

[Anm. Vi satt på en bombskadad bänk. Man såg kondensationsstrimmor på himlen. Pappa förklarade att det var amerikanskt spaningsflyg. Jag frågade indignerat varför vi inte sköt ner dem, men Pappa sade att de redan skulle vara försvunna när våra jaktplan hunnit upp. - Jag kommer också ihåg min första tunnelbaneresa i Berlin. /SZ]

Så tog vi ömt farväl av Gerd utanför Tempelhof och besteg sen das Orangeflugzeug. Stefan gav mig en lång salig blick, så lycklig var han att få flyga, för 2:a gången i sitt liv.

Efter mellanlandning i Malmö fortsatte vi till Bromma och möttes i Stockholm av Tant Eva, som stod på Nybroplan: Gudda, Märta! Jag ringde hem och anmälde, att vi var lyckligt och väl framme. Hemma hade dom börjat undra förskräckligt, om det hade hakat upp sig i sista minuten. - Rolf var så trött på tåget, så han gallskrek [Anm. En passagerare sade: Inte undra på att grabben är förbannad, när tåget stannar vid varenda mjölkpall! berättade Mamma. /SZ] Och när vi kom till Enköping var ingen bil där. Efter 10 min. kom slutligen Onkel Englund och alla tre var dom med och mötte oss. Ja, det var en lång dag. Rolf somnade i bilen, men Stefan han satte sig på cykelhästen och for runt, runt. Vi hade ju talat så mycket, om hur den här resan skulle bli, så han var så fullt medveten om allting.

Anm. Ovanstående bild ingick inte i Liber. Den har jag hittat i samlingarna. På baksidan står: "Stefan är lik Quisling här." An af Sillén, Enköping, Schweden von Zenker, Dresden, Dürerplatz" /SZ

Brevkort från Gerd till Märta den 9 april 1944.
Brev från Gerd till Märta den 15 april 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 19 april 1944.
Brevkort den 23 april 1944 från Gerd till Märta.

En tidig söndagsmorgon började det röra på sig i mammas Bauch. Då satte hon sig ned och skrev ett brev till pappa, att idag nu när solen just ska till att gå upp över Bastuhagen den 23 april, så dröjer det nog inte så länge förrän vår lilla Christina kommer och till på köpet blir ett söndagsbarn. Sen stoppade hon brevet i postväskan och gick in på sängkammaren och viskade: Ja, nu är det dags att vi far till Uppsala. Så A [oläsligt] skjutsade oss, först till morbror Eriks rum, där väntade vi ett par timmar, mamma och jag. Och sen for vi till BB.

Och där föddes det en liten pojke, denke mal, kl. 1/2 13, som hette lilla Erik. Och han var så rysligt snäll och väluppfostrad från första stund.

Men Rolf och Stefan sprang hemma på backarna och lekte och hade så roligt. Få vi åka var det första de lärde sig säga åt Onkel Berlin, när han kom med sina hästar.
Frans Tibblin, Rolf, Stefan, okänd pojke. - Ingick ej i Liber.
Och när de sen kom till Uppsala och fick se Lillebror vart det en stor besvikelse. Habt Ihr den kleinen Bruder gern? - Nein! Wir wollten ja eine Schwester haben. [Anm. När han fick se mamma utmattad i sjukhussängen frågade Rolf lugnt och sakligt: "Musst du sterben, Mamma?"]
Ej i Liber.
Snart fick vi komma hem till sol och sommar och lillpojken fick stå ute och sova i morbror Eriks gamla vagn.
Gunhild och lilla Erik. - Ej i Liber.

Brev från Gerd till Märta den 24 april 1944 efter beskedet om Eriks födelse.
Brev från Henning Tiblin till Märta den 24 april 1944.
Brev från Märta till Gunhild och Elof den 26 maj 1944.
Brev från Gunhild till Märta den 27 april 1944.

Brevkort från Gulli Böhme till Märta den 27 april 1944.

Brev från BB från Märta till Gunhild den 28 april 1944.
Brev från Elisabeth Zenker till Märta den 28 april 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 30 april 1944.

Gunhild och Rolf. - Ej i Liber.

Maj 1944

Brevkort från Gerd till Märta den 5 maj 1944
Brevkort från Gerd till Märta den 11 maj 1944.
Brev från Gerd till Märta den 17 maj 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 24 maj 1944.

Pappas 54-årsdag firades med stor supé i maj. Bror Thulin blev så förtjust i pojkarna så han bjöd in dem på glace på Stora Torget i Enköping. Även på Fasters 60-årsdag i Strängnäs deltogo vi alla mangrant på det stora kafferepet och middagen på Rogge.

Brev från Gerd till Märta den 30-31 maj 1944.

Stefan och Rolf framför köksfarstun på Salta pingsthelgen 1944
[Bilderna ingick inte i Liber. Båda är tagna framför köksfarstun under pingsthelgen. /SZ]
Pingst 1944.
Ingick ej i Liber.

Juni 1944

Men dagarna gick och uppbrottets timma nalkades. Med stöd av ett intyg från prof. Naeslund hade vi sökt 6 veckors förlängning men inget svar fått. Den 1 juni hade vi prof. Gieseckes här på middag, men han kunde ej ge oss något riktigt hopp. "Alles wird getan."

Så beslöt vi, att jag skulle ringa till Ausw. Amt i Berlin och söka utverka förlängning. Vi var så nervösa inte bara jag utan även mamma och Erik som stod bakom förhänget i förmaket och lyssnade. Ännu den 6 juni hade vi ej fått något svar från t. legationen och beslöt då att vi, mamma och jag skulle resa till Stockholm och höra oss för.

Dr. Kappner hade just fått tillståndet för mig på ytterligare 7 veckor. Das war eine Freude.

Nun kam der schöne Sommer. Vi gick i skogen och plockade "Vitsippor" och badade. Våren var så våt och det var så smutsigt överallt, så Rolf steg antagligen ned sig nånstans en gång, för han kom hem med bara en gummistövel.Mamma och jag reste med barna och hälsade på i Storsten. Lillpojken så fint förpackad i en spånkorg.

Brev från Gerd till Märta den 6 juni 1944.
Brev från Gerd till Märta den 8 juni 1944.

På midsommardagen var vi bjudna på bröllop.

Den 6 juni, när invasionen kom, var vi just i Stockholm. Striderna i Normandie fortsatte med stor häftighet och vi beslöt efter mycket divel att söka ytterligare förlängning. Så for vi åter med barnen till Stockholm och fick läkarintyg hos konsulatsläkaren och lade in ny ansökan. Stefan var lycklig att få åka spårvagn igen och på kvällen, när han skulle somna viskade han, där han låg bäddad på golvet hos Fastrarna: Mormor, hörst Du die Blaue?

 

 

 

Vi var på Skansen och hade så hemskt roligt. Pappa hade varit hos barberaren med pojkarna, så de sprang där snaggade och slickade i håret i ilfart från bur till bur.

 

 

 

 

 


[Bilden ingick inte i Liber. Drei Brüder spielen Zug, skrev Mamma till Pappa. Men vad är det som hänger på tork till höger?? Datum 10 juni. /SZ]
[Bilden tagen den 22 juni 1944. Ingick ej i Liber.]


Anm. Bilden till höger ingick inte i Liber. På baksidan står att den är tagen den 22 juni 1944. Stefan och Rolf framför stallet på Salta.. /SZ

Brevkort från Gerd till Märta den 26 juni 1944.

Juli 1944

I början av juli kom finska Märta och stannade tills i slutet på september. Vi gick ofta till sjön med henne och drack kaffe där ibland, som vi kokte i sjökanten. Vi hade fått en finbrygga därnere och barna var så duktiga i vattnet och plumsade och låtsades simma. Så hade vi ju Eriks kanot, som vi ofta var ute i.

Brev från Gerd till Märta den 25 juni / 8 juli 1944.
Brevkort från Gerd till Stefan den 11 juli 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 13 juli 1944.


 

Stefan, mormor Gunhild och Rolf. Bilden (ingick ej i Liber) är tagen den 18 juli 1944. /SZ

Brevkort från Gerd till Märta den 22 juli 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 24 juli 1944 från München.
Brev från Gerd till Märta den 29 juli 1944.
Brev från Elisabeth till Gunhild den 29 juli 1944.

Augusti 1944

Brev från Gerd till Gunhild den 4 augusti 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 13 augusti 1944.
Brev från Märta till Erik af Sillén den 15 augusti 1944.
Brev från Henning Tiblin till Märta den 16 augusti 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 16 augusti 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 21 augusti 1944.

På min andra ansökan fick vi vänta länge på svar. Under tiden drog det ihop sig till mammas 50-årsdag enligt Idun:

Vi vågade ej planera så mycket, jag skulle ju kunna få återkallelse, när som helst. Till slut blev det i alla fall bestämt, att vi skulle ha supé för grannarna den dagen och för Teda-borna dagen därpå. - Erik och jag smög ut i Oxbacken på kvällen för att hämta löv till verandan, och där prasslade det i buskarna, för där var fler ute i samma ärende. Så fick jubilaren gå tidigt i säng, medan Harry Brandelius sjöng: Med en enkel tulipan uppå bemärkelsedan.

Den 25 augusti randades med sol och vackert väder. Redan klockan sex ordnade sig barn och barnbarn till ett festtåg, som sakta slingrade sig in på sängkammarn. Stefan och Rolf i röda pappersmössor med stora korgar i händerna. Därpå trädde jubilaren ut under bågen, som gårdens folk rest, ivrigt väntande att uppvaktande skulle anlända:

Fru Bef.man Nordgren och syföreningen tillika med Maj i Sjogsta hörde till de första.

Sen strömmade gåvor och blommor och telegram i mängd in under dagens lopp. Svensönerna från Västerås kom också. Vid supén på kvällen överlämnade Axel Hakelius en stilig väska med 100 kronor i. Och Henning och Lene, som kom med sina 3 äldsta, en assistent.

Dagen därpå stod mamma åter på trappan och välkomnade sina gäster:

Erik hade under större delen av sommaren stått , men nu var han hemma och diktade följande bordsvisa till andra dagen (mel: Höga berg och djupa dalar):


Ja, en gång för längesedan/ Föddes det ett barn i Teda/ Femtio år sen dess ha runnit bort/ Hennes hår har börjat färgas grått/ Men levnadsfärden/ Känner nästan hela världen.

I Teda skola först hon lärde/ Än mer visdom stan beskärde/ Studenten sen i Upsala hon tog/ Hela världen nu mot henne log/ Men hos sin mamma/ Allra helst hon ville stanna.

På Ingeborg en elev dom hade/ Och ingen tös hans hjärta gladde/ Men kärt han gick där utikring och strök/ Träffa han en tös vid Valla krök/ Och sen den gången/ Höll hon honom alltid fången.

Sedan blev hon gift och mamma/ Det gick fort och bra med'samma/ Månget uppdrag fick hon av kommun/ Ty dom tänkte, det klarar säkert frun/ Hon tjänat summor/ Som bas för syföreningsgummor.

Ja mor och mormor hon nu är vorden/ Hennes ättlingar fyller jorden/ Nu de kommit ifrån fjärran land/ Och de hålla gärna mormors hand/ Vi skåla alla/ Och låta hurraropen skalla.

Brevkort från Gerd till Märta den 27 augusti 1944 från Dresden.

"Finska Märta" Wikholm, Rolf, Stefan. morbror Erik vid Salta Vaska. - Ingick ej i Liber.
Lene och Henning Tiblin, Erik af Sillén med Ingela, Rolf, Mariann, Karin och Stefan.  
Ingick ej i Liber.
Ingick ej i Liber.

Faster Märta i Strängnäs, kusin Ingela, morfar Elof, mormor Gunhild,  mamma Märta, kusin Karin, Stefan

När morbror Erik på lördagarna kom hem från Upsala gick vi man ur huse och gömde oss i något dike, när vi mötte honom och störtade sen fram med ett iltjut.

Anm. Märta Wikholm, "Finska Märta", har skrivit en mycket detaljrik och personlig skildring av 50-årsfirandet. /SZ

September 1944

Brevkort från Gerd den 4 september 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 8 september 1944.
Ytterligare ett brevkort från Gerd till Märta den 8 september 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 14 september 1944.
Brev från Gerd till Märta den 30 september 1944.

Med hjälp av ytterligare läkarintyg stannade vi kvar i Sverige. Så tog vi också en liten tripp till Domnarvet Stefan, Lill-Erik och jag.

Oktober 1944

Efter Rolfs och min födelsedag, for mormor och Rolf dit. Pappa och jag var i Stockholm och såg på Mördaren sitter i salongen. Det var hemskt skojigt. Då var Wallys Serenad betydligt tunnare, som Erik, pappa och jag såg på julresan.

Brevkort från Gerd till Märta den 9 oktober 1944.
Brev från Gerd till Märta den 15 oktober 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 21 oktober 1944.

Brevkort från Gerd till Märta den 22 oktober 1944. Beskriver den nya våningen i Klotzsche, som väntade på vår återkomst från Sverige.
Brevkort från Gerd till Märta den 23 oktober 1944.
Brev från Henning Tiblin till Märta den 25 oktober 1944.
Brev från Elisabeth Zenker till Märta den 30 oktober 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 31 oktober 1944. Om flyttlasset.

Stefan, mamma Märta, Erik

November 1944

Bescheinigung zur Benutzung der Eisenbahn (tillstånd att använda järnvägen)
Brevkort från Gerd till Märta den 1 november 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 6 november 1944 från Stuttgart.
Brevkort från Gerd till Märta den 7 november 1944 från Stuttgart.
Brevkort från Gerd till Märta den 11 november 1944 från Bregenz.
Brevkort från Märta till Gerd den 15 november 1944.
Brevkort från Gerd till Märta den 18 november 1944.

Brevkort från Gerd till Märta den 22 november 1944.

November månad präglades av de många dödsfallen i vår bekantskapskrets. Först dog Karin Almgren i barnförlamning, sen Lovis Andersson och sist Farbror Oskar.

Kan man månne hit också räkna Skomakaren J. P:sson Bladlunds tragikomiska försvinnande. Trots pappas ivriga ansträngningar med hemvärnet är och förblir han försvunnen.

I november inträffade också två hemska trafikkatastrofer,. Då gick Hansa under med 90 passagerare och likaså Berlin-planet på väg till Sverige med bl.a. Berlin-prästen Kyrkoherde Perve ombord.

Pappa var hemma nån gång då och då, men mest var han borta på uppdrag, än presiderade han på kyrkomöten eller delade ut pris på Mjölkpropagandan:

 

Brevkort från Gerd och Adalbert Miehe till Märta den 24 november 1944 från Berlin.
Brevkort från Gerd till Märta den 24 november på kvällen från Berlin
Brevkort från Gerd till Märta den 27 november 1944 från Dresden.

December 1944

(Indiskret dikt utelämnad /SZ)

Brevkort från Gerd den 6 december 1944.
Brev från Gerd till Märta den 7 december 1944.
Brev från Elisabeth till Märta den 9 december 1944.
Brev från Märta till Gerd den 13 december 1944.

Under tiden har pappa Gerd med hjälp av bl.a. en ryss, en holländare och en fransman flyttat från Dürerpl. till Klotzsche. Men han är inte mycket hemma där, han heller. Han flaxar från Stuttgart till Bodensjön och till München och Berlin. Och vi skickar paket med nam-nam och ritar gubbar åt honom:

Hr Blomberg hämtade varje dag gårdens mjölk i stora behållare och avlämnade postväskan.
[Blomberg, teckning av Stefan, 4 år]

Brevkort från Gerd till Märta den 20 december 1944.

Stefan, Rolf, Erik, mamma Märta

Brev från Gerd till Märta den 25/31 december 1944.

Och nu avslutar vi årets Liber med att önska alla läsare En god jul och ett gott nytt år!

Red

Ansvarig utgivare: Stefan Zenker, www.zenker.se

 
Till Liber hemsida  
Senast ändrat eller kontrollerat den 21 juli 2014.