Rådets förändrade ställning och Liljencrantz' inkallande deri

Så hade rådet allt mer förvandlats till en statsdekoration ibland andra dekorationer. Det återstod, att det skulle blifva ett slags tillflyktsort för höga embetsmän, hvilka Gustaf III ville sätta i overksamhet. Hans disgracer voro i detta fall alltid i yttre afseende hedrande. Det var hos honom princip att, om möjligt, aldrig skiljas i missnöje från gamla tjenare. Deras afsked var ett upphöjande till högre, oskadliga värdigheter, ett uppflyttande ibland statsdekorationerna. I afseende på rådet gaf han genom Liljencrantz' ärofulla förvisning dit det första eklatanta exemplet derpå. Denne hans förste finansminister och den ende, hvilken som sådan utöfvat ett verkligt inflytande, hade inkommit i ärendena under grefve Ulrik Scheffers protektion, var i öfrigt sjelfskapare af sin lycka och gjorde sig nödvändig genom en redbarhet och skicklighet, som fordrades att vara ovanliga för att öfverväga det obehag, konungen kände i hans sällskap. Ty hans solida och aktningsvärda egenskaper kontrasterade på det högsta mot hans svaghet att i ton och maner spela hofman och gjorde honom blind för det smålöje, hvarmed denna misslyckade fåfänga betraktades. Han var utan takt och behag i umgänget, odrägligt vidlyftig i sitt tal och äfven i sin föredragning och satte derigenom konungens tålamod på hårda prof. — Emellertid var han nödvändig, men blott till en viss grad användbar. Konungen hade egna eller rättare inga begrepp i finanserna. Uppfödd i ett fattigt land, hade han likväl uppväxt i den falskt ridderliga föreställning, att penningebestyr var en ofrälse angelägenhet, under en konungs, ja en rätt adelsmans värdighet att sig derom synnerligen bekymra. För öfrigt var han ej slösare. Han var måttlig, han kostade föga på sin person, han var ej ens gifmild på penningar, der ej särskilda motiv dertill uppfordrade honom. Men öfver allt, hvarest sådana motiv framstodo med någon glans — och det inträffade så snart utgiften hade något slags sammanhang med hans politik eller rörde resor, teatern, konsterna, bygnader, chevaleresk representation —, frågade han hvarken efter utgifterna eller hvar de skulle tagas; och finansministern måste veta utvägar. Detta stora fel — kanske hans största såsom regent — har invecklat honom i den irrgång, der hans lycka, välfärd och lif gingo förlorade, och i hvilken endast återstår att beundra det mod, hvarmed han gick en af honom sjelf troligen anad undergång till mötes.

Det är utan allt tvifvel, att hans finansiela förlägenheter, sammanväfda med hans omogna krigiska planer och med ett falskt, men dyrkadt begrepp om sjelfregering, att, säger jag, detta förde honom från administrationens lagliga gång och inledde honom i denna hemliga styrelse, i hvilken han fann allt för beredvillige medhjelpare, och hvars dunkla gåta slutligen på ett så våldsamt, förstörande och blodigt sätt skulle blottas. — Liljencrantz var, såsom sagdt, i en sådan regering blott till en viss grad användbar. Tidigt stäld utom de egentliga hemligheterna, måste han dock skaffa medel och gjorde det äfven, fast med smärtsamt medvetande och upprepadt förklarande deraf, att det mål, man borde föresätta sig, regleringen af rikets finanser, allt mer aflägsnades. Han skaffade tillgångar, så långt rikets kredit, och hans egen välgrundade kredit syntes honom till det yttersta kunna medgifva. Men han var för mycket finansman för att ej känna den yttersta gränsen, hvartill han trodde sig kunna gå i afseende på bägge. Han blef omedgörlig, jämrande, lade obehaget i sak till obehaget i former. Konungen skakade honom af sig och gjorde honom till riksråd. Dermed dröjdes likväl till efter 1786 års riksdag, ty konungen ville ej möta ständerna med en ny statssekreterare för finanserna, och Liljencrantz' anseende var välgrundadt och stort. Troligen hade ock, med en annan utgång af denna riksdag, finansministern blifvit bibehållen.

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 6 maj 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt