Försvarsverkets tillstånd

Denna sida af konungens regering var ej den enda ljusa. — Med skäl kunde han berömma sig af att sedan sista riksdagen hafva satt försvarsverket i ett skick, långt öfver hvad man kunnat hoppas och förmoda. — Vi meddela följande utdrag ur konungens berättelse till 1786 års ständer angående krigsmakten till sjös och lands. [Förläggarens anmärkning: Konungens berättelse till 1786 års ständer angående flottan blef ej så utförlig som det här intagna utkastet. Jfr Riksdagstidningen.] Resultaten voro i synnerhet i afseende på flottan lysande: »De brydsamma öfverläggningar — heter det —, som detta ämne i förra tider hos riksens ständer och deras sekreta utskott förorsakat, de odrägliga summor, flottan kostat, hade ej verkat en mera förmånlig utsigt, än att, då år 1780 en noga besigtning anstäldes, flottan befans ega tre linieskepp i fullt tjenstbart stånd jämte åtta fregatter samt några andra obrukbara fartyg; hvilka fartyg och fregatter sedermera blifvit dels reparerade, dels kasserade. Konungen har varit angelägen att upprätta rikets örlogsflotta utur en vanmakt, som tillskyndade riket den största osäkerhet och likväl medtog en stor del af rikets inkomster. Han hade för detta ändamål ej funnit bättre utväg än att anförtro styrelsen af detta verk åt en enda person 10, som varit konungen ansvarig för flottans bestånd, så i anseende till sjelfva fartygen med deras tillhörigheter, som befäl, besättning, bygnad och hushållning. — Intill dess rikets eller dess grannars belägenhet annorlunda fordrar, har konungen utsatt örlogsflottans styrka till tjuguett linieskepp om 60 kanoner, femton svåra och sex lätta fregatter, utom flera mindre fartyg, att beständigt vara i tjenstbart stånd. Till detta antal hafva icke flera än sex linieskepp och fyra fregatter af den gamla flottan funnits förtjena reparation och blifvit dugliga att i den nya flottan tills vidare bibehållas. Alla de öfriga blifva nybygda, så att fem år efter detta den faststälda planen bör vara fullkomnad. — Under de senast förflutna fem åren har konungen, understödd af kunnige och nitiske embetsmän, förökat flottan med elfva nya linieskepp, tio fregatter, två kuttrar och etthundratretioåtta jakter, barkasser och slupar, utom de tre nya linieskepp och tre fregatter, som äro under fullbordan till nästa år. — Under de senaste fem åren hade till flottans skepps- och husbygnader 2,330,000 riksdaler åtgått, och erfordras ännu 2,400,000 riksdaler till slutlig fullbordan af den faststälda planen. Vid denna stora kostnad har konungen haft den tillfredsställelsen, att den blifvit med bästa hushållning använd samt arbetet med ovanlig drift fortsatt. Öfvertygelsen härom är lätt funnen, då man härmed jämför hvad kostnad förr varit använd och hvad tillväxt flottan derunder vunnit. Ifrån och med 1763 till och med 1780, som är 18 år, har flottan till ofvannämda behof kostat en lika summa, men under hvilken tid likväl allenast blifvit bygda sju linieskepp, en fregatt samt femtiotvå mindre barkasser, pråmar och slupar, en början blifvit gjord till några flottans husbygnader, och det öfriga åtgått till flottans så kallade underhåll i det skick, hvari den 1780 befans. Genom den förkofran, som flottan ernått på de sista fem åren i nybygda skepp, fregatter och andra fartyg, samt den ansenliga nybygnaden af flottans nu egande ansenliga arsenaler, förrådshus, verkstäder och flera ett varf tillhörande inrättningar, företer sig alltså en skilnad i förhållandet hvad skeppsbygnaden angår såsom ett till två och ett halft, och i husbygnaden såsom ett till fem, på dessa senare fem åren mera tillgjordt än på de föregående aderton med en lika stor penningesumma. — Nya dockbygnadsarbetet i Karlskrona har blifvit fortsatt med all den drift, som penningetillgångarne medgifvit. En årlig summa är numera utsatt till detta stora verks fullbordande inom vissa år, och har genom en förändrad arbetsplan utväg blifvit funnen att draga en väsentlig fördel af den redan färdiga dockan, under det den öfriga fullkomnas.»

»Armeens flotta (skärgårdsflottan) i Finland har fått en total reparation, så att nu hela denna flotta, bestående af sexton större och sextiofem armerade mindre fartyg, vid första påfordran kan göra tjenst. Dess docka och inventarii-kammare äro färdiga, dess verkstäder blifva det i år, och flottans varf är inneslutet. Armeens flotta har förlidet år, för första gången sedan dess inrättning, varit i sjön till exercis, med tjugunio större och mindre fartyg, med hvilka blifvit verkstälda alla det slags rörelser, som med denna flotta i ett krig kunna förekomma, så att derunder säkra grunder kunnat läggas till denna flottas taktik. — Men då en tid af minst sex veckor fordras för att sätta armeens flottas större fartyg i sjön, har konungen varit omtänkt, huru olägenheterna af ett slikt dröjsmål måtte förekommas, och som dertill ingen bättre utväg gifves än att låta de större fartygen ständigt hållas i sjön, och att nya sådana byggas, som blifva i dockan qvarstående, så har konungen anbefalt en ny bygnad af tolf sådana stora fartyg, hvartill en summa af 400,000 riksdaler åtgår, af hvilka fartyg tre redan äro färdiga och de öfriga påräknas att inom fyra år det blifva.»

»Lika oundgängligt har konungen ansett att förse armeens flotta med proviant, hvaraf den nu också eger ett förråd på stället för 5000 man i sex veckor; äfvensom flottan förses med ett magasin for segelduk, tågvirke och ammunition, som efter hand formeras och blifver färdigt vid samma tid som de nya fartygen. Härtill åtgår väl en summa af 90,000 riksdaler, så att statsverket med ansenliga utgifter derigenom betungas; men då konungen eftersinnar, att armeens flotta i Finland, som utgör ett hufvudsakligt försvar mot en mäktig granne, på intet annat sätt kan svara mot ändamålet, och oförmodade händelser icke alltid medgifva en så lång tid, som dertill hade åtgått i den belägenhet, hvari den förut var; så har konungen ej tvekat att vidtaga dessa, ehuru kostsamma, inrättningar, men hvarigenom, sedan proviantmagasinet nu verkligen är försedt och flottan ligger i sjön, den samma kan, enär besättningarna äro på stället, på 14 dagar vara armerad och afsegla. Vid armeens flottas svenska eskader äro tretioett galerer och nödiga småfartyg alla så tjenstfärdiga, att de vid första påfordran kunna utgå.»

»Konungen har låtit förbättra instruktionen för krigskollegium. En ordning är utstakad, hvarefter hela försvarsverket till lands och sjös må kunna sammanstämma till ett ändamål, nämligen ett kraftigt värn: ett ämne som i framfarna tider icke varit stadgadt, fast rikets vidsträckta gräns förestafvat nödvändigheten. Åt fästningsverken, såsom appui för armé och flotta, har konungen lemnat nödig tillsyn, men med inskränkning af den gamla defensionsplanen, emedan många och vidsträckta fästningar, hvartill i samma mån besättningar erfordras, i stället för att gifva styrka, snarare försvaga armeen, helst i ett land med vidsträckta gränser. — I fält- och attack-artilleriet har konungen faststält behöriga planer för dess sammansättning, fördelning och utredning. — Fem hundra större och mindre fältstycken äro i ordning; men trosshästar fela vid de svenska infanteriregementena. Vida öfver armeens styrka är antalet af nya gevär i arsenalerna. Qvantiteten för det närvarande är 37,500 och ökas alla år med 2500, till dess man hinner till 50 tusen. — Till armeens förseende med sina behof af beklädning, vapen och ammunition har sedan sista riksdag åtgått något öfver 2 millioner riksdaler. Till tropparnes öfning har all omsorg blifvit lemnad. Tre läger af flera sammandragna regementen äro hållna sedan ständernas sista sammankomst, och det fjerde uti innevarande år. Nöd och brist hafva ofta verkat inställandet af årliga möten, och då detta äfven måst tillåtas vid de regementen, som äro under passevolans, så hafva de derför insamlade förråd varit en betydlig undsättning, hvarmed man till en början kunnat hjelpa de olycklige. Öfvertygelsen om den nytta, passevolans-inrättningen medför, har verkat hos rust- och rotehållare vid de bägge skånska, tvänne småländska och ett vestgöta regemente den beredvillighet, att de nästlidna år antagit de dem gjorda föreställningar om en ständig passevolans, som konungen dem låtit erbjuda.»

Man ser, huru konungen användt de franska subsidierna. — Det skulle synas, som sådana bemödanden hade bort framkalla någon erkänsla; i synnerhet då de till så betydlig del skett utan rikets betungande. —

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 13 maj 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt