Den stora franska revolutionen 1789 av Erik Thyselius

 
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1912

INNEHÅLL

Inledning

Ludvig XV och hans älskarinnor. Strömningar, som förberedde och möjliggjorde revolutionen. Montesquieu. Voltaire. Encyklopedisterna. Rousseau. Ludvig XVI och Marie Antoinette. Halsbandsprocessen. Ministrarne Turgot, Necker, Calonne. Riksständernas sammankallande.

I. Nationalförsamlingen (5 maj 1789—20 sept. 1791)

I. Revolutionen i vardande.

Till val. Det Frankrike som skulle gå. Nöd och orättvisor i beskattning. De privilegierade och tredje ståndet. Första blodet å Paris gator. Hvad det nya Frankrike önskade. Riksständerna sammanträda. Bollhuseden. Tredje ståndets seger. Hofpartiets rustningar. Neckers afskedande. Paris väpnar sig. Ned med Bastiljen. Orangerifesten i Versailles. Emigrationens början. Konungen i stadshuset. Foulons och Berthiers mördande. Bonderesningarna mot feodalismen. »La grande peur».

II. Den nya samhällsbyggnadens grundläggning.

Natten 4—5 augusti. Panik och hänförelse. Afsägelse af privilegier. Bonderörelsens utveckling. Förklaringen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna. Finansiella svårigheter. Vetofrågorna. Hofvets planer på flykt. Kvinnotåget till Versailles 5 okt. Konungafamiljen och nationalförsamlingen till Paris. Arbetet på den nya författningen. Nya lagar och reformer. Kyrkogodsens indragning och försäljning. Assignater. Prästerskapets civilförfattning. Konungen i nationalförsamlingen. Federationsfester.

III. Grupper och personager — Klubbar och tidningar — Mirabeaus bortgång.

Mirabeaus ungdom. Som karaktär, talare och politiker. Hans underhandlingar med hofvet. Sorgen öfver hans död. Partifördelningen och de förnämsta partimännen. Triumviratet Duport, Lameth och Barnave. Robespierre. Jakobin- och Kordelierklubben. Mirabeaus, Brissots, Condorcets, Loustalots, Roberts och Marats tidningar. Lefnadssätt och klädedräkt.

IV. Från konungens flykt till nationalförsamlingens åtskiljande.

Ludvig XVI:s karaktär. Flyktplanerna. Axel Fersen och Marie Antoinette. Gustaf III:s inblandning. Konungens flykt och uppfångande. Hans återförande till Paris. Blodbadet å marsfältet 17 juli 1791. Författningsrevisionens afslutande. Arbetarelagstiftning. Emigranternas stämplingar. Konungen aflägger ed på författningen.

II. Lagstiftande församlingen (1 okt. 1791—20 sept. 1792)

I. Lagstiftande församlingen och konungen (1 okt. 1791— 20 april 1792).

Partifördelning. Brissot och Condorcet, Vergniaud och öfriga girondister. Madame Roland. Emigranterna, Gustaf III och Marie Antoinette. De edsvägrande prästerna. Konungens veto. Narbonne. Krigsstämning. Konungens kabaler med utlandet. Vergniaud mot Tuilerierna. Dumouriez. Krigsförklaringen. Marie Antoinettes landsförräderi.

II. »Fosterlandet i fara» (20 april—9 aug. 1792).

Strider mellan gironden och Robespierre. Konungens sanktionsvägran. Rolands förmaningsbref. Girondistministärens afskedande. Demonstrationen den 20 juni. Lafayettes uppträdande. Vergniauds stora tal 3 juli. Proklamerandet af fosterlandet i fara. De frivilliga strömma till vapen. De federerade. Hertigens af Braunschweig manifest. Marseljäsen.

III. Konungadömets epilog.

Danton. Krafven på konungens afsättning. Kommunen af 10 aug. Tuileriernas stormning. Konungens suspension. Beslut om ett nationalkonvent. Roland och Danton ministrar. Konungafamiljen till Templetornet. Konungens förrädiska papper. Böndernas petitioner. Lafayettes uppviglingsförsök och flykt. Fiendens invasion. Upphetsningen i Paris. Slitningar mellan lagstiftande församlingen och kommunen. Marats blodtörst. Septembermorden. Segern vid Valmy.

III. Nationalkonventet (20 sept. 1792—26 okt. 1795)

I. Republiken proklameras — Konungen dömes och afrättas (20 sept. 1792—21 januari 1793).

Nationalkonventets sammansättning. Brännbara frågor. Dantons bemödanden att ena och lugna. Konungadömets afskaffande. Republikens proklamerande. Papperen i »järnskåpet». Konventets domslut. Konungen inför konventet. Ingen vädjan till folket. Konungen förklaras skyldig och dömes till döden. Intet uppskof. Konungens afsked från sin familj. Afrättningen. Konungen-martyren.

II. Kriget — Kampen mellan gironden och berget — girondens fall (20 sept. 1792—2 juni 1793).

Fransmännen öfver gränsen. Dumouriez' seger vid Jemappes. Girondens krigsprogram. Första koalitionen. Nederlag. Dumouriez' förräderi. Vendéeupproret. Girondens fejd mot Paris. Louvets Robespierrid. Madame Roland, hennes hat mot Danton, Paris och berget. Hennes och Buzots kärlek. Författningsfrågan. Nya utskott. Konventets kommissarier. Brytningen mellan gironden och Danton. Första välfärdsutskottet. Underhandlingar med främmande makter. Åtalet mot Marat. Striderna inom sektionerna. Kommunens maktöfvergrepp. Héberts arrestering. Girondens hot mot Paris. Upphetsningen mot gironden. Dantons medlingsförsök. Sektionerna under vapen. Konventet kringrändt. Beslut om girondisternas fängslande.

III. Borgerligt krig — Skräckväldets första skeden — Robespierre på väg till enväldet (2 juni 1793—april 1794).

Girondisternas fall en vändpunkt i konventets historia. Uppror och blodiga sammanstötningar i landsorten. Federalismen. 1793 års författning. Dess lugnande inverkan. Feodalismens förintelse. Dantons nederlag och Robespierres öfvertag. Andra välfärdsutskottet. Charlotte Corday och mordet på Marat. Sorgen efter honom. Olikheterna mellan Marats, Robespierres och Dantons inflytande och popularitet. Jacques Roux och hans anhängare. Federationsfesten 10 aug. Skräcken på dagordningen. Marie Antoinette i la Conciergerie, inför revolutionsdomstolen, till schavotten. Hennes barns öden. Processen mot girondisterna. Deras dödsfärd. Madame Roland till schavotten. Lifvet i fängelserna. »Afkristnings»-rörelsen under Hébert och Chaumette. Den nya revolutionskalendern. Förnuftskulten. Robespierre mot förnuftskulten. Carnot som segerns organisatör. Härens amalgamering. Arméerna. Konventets representanter. Åtgången på generaler. Lyons och Toulons fall. Vendéeupprorets dämpande. Segrarna vid gränserna. Camille Desmoulins mildhetens taleman. Hébertisternas fall. Robespierre mot Danton. Processen mot Dantonisterna. Danton och hans vänner till schavotten.

IV. Robespierres envälde och fall. — Thermidorreaktionen. — Konventets upplösning (5 april 1794—26 okt. 1795).

Robespierres diktatur. Robespierres förslag om en statsreligion. Högsta väsendets fest 20 prairial. Revolutionsdomstolens blodtörst. Madame Elisabeth till schavotten. Belgiens eröfring. Motståndet mot Robespierre. 9 thermidor. Robespierre m. fl:s giljotinerande. Välfärdsutskottets fall. Konventet åter vid makten. Girondens återkallande. Madame Tallien. De nya salongerna. Moder och lefnadssätt. »Les incroyables.» Nöden i Paris. 1 prairial år III. Det hvita skräckväldet. Belgiens eröfring. Freden i Basel. Konventets lagstiftningsarbete. 1795 års författning. 13 vendémiaireresningen. Konventets upplösning.

IV. Revolutionens afveckling. — Grundläggandet af Napoleons välde (okt. 1795—dec. 1799)

Under direktoriet. De fem direktorerna. Penningförvirringen. Jäsning. Nya religiösa strider. Napoleon Bonaparte och fälttåget i Italien. Freden i Campo Formio. Statskuppen 18 fructidor. Bonapartes expedition till Egypten. Andra koalitionen. Sieyès direktor. Bonapartes återkomst. Statskuppen 19 brumaire. Den nya författningen af 22 frimaire år VIII. Bonaparte förste konsul.

LITTERATUR

De källor, som förnämligast kommit till användning, ha varit: Aulard, F. A., L'éloquence parlem. pendant la révol. franç. — L'assemblée constit., — legislative, Convention nationale (i Lavisse, E. et Rambaud, A. Histoire générale 8). — Histoire politique de la révol. franç. — Danton. — Études et leçons sur la révol. franç. Folkenes Historie VI. P. Munch, Oplysningen og Revolutionen. Jaurès, J., La constituante, l'assemblée legisl., convention nationale (Histoire socialiste 1—4). Dessutom bl. a. Fridericia, J. A., Revolutionen og Napoleon I. Hedin, A. Franska revolutionens kvinnor. Höjer, M., Från franska revolutionens dagar. Grand Larousse. Lenotre, G., Le tribunal révolut. — La captivité et la mort de Marie Antoinette. Claretie, J., Camille Desmoulins. Lanfrey, P., Histoire de Napoléon I. Goncourt, E. et J. de, La société franç. pendant la révolution. Wallon, H., La terreur. Kropotkin, La grande révolution. Vast, M. H., Convention nat., diplomatie et les guerres (Hist. génér. 8). Geffroy, M. A., Gustave III et la cour de France. Klinckowström, R. M., Le comte de Fersen et la cour de France. Stern, A., Das Leben Mirabeaus. Gautier, L'an 1789. Dictionnaire hist. et biogr. de la révol. redigé par Robinet m. fl.

Illustrationerna äro efter originalfotografier erhållna från Armand Dayot, inspecteur des beaux-arts och utgifvare af »La revolution française» med flera stora illustrerade arbeten.


Om författaren

Thyselius, Johan Erik August, skriftställare. Född å Karlberg vid Stockholm d. 7 mars 1854. Student i Uppsala 1872, aflade T. filosofie kandidatexamen därstädes 1878, hvarefter han ingick som e. o. amanuens i k. biblioteket i Stockholm, där han var anställd till 1882. Han började nu i stället tjänstgöra i riksdagens kansli och var tillika 188284 kanslist i läroverkskommittén.

Sistnämnda år ådrog han sig allmän uppmärksamhet genom sitt entusiastiska och af lågande radikalism präglade förord till Max Nordaus i och för sig uppseendeväckande och af T. öfversatta arbete »Konventionella nutidslögner». Han fördes härigenom i första ledet af dåtidens »unga Sverige» och var i pressen en oförtruten kämpe för dess idéer under de närmast följande åren, särskildt i Arv. Ahnfelts »Ur Dagens Krönika», där bl. a. hans med sign. Gasparone undertecknade, starkt pepprade och i hög grad subjektiva, teaterkritiker lifligt uppmärksammades. Han fortfor tillika att vara flitigt verksam som öfversättare af arbeten af Nordau, Laveleye, Mantegazza, Edv. Brandes m. fl. och var notarie i riksdagens Andra kammare 188795.

Hans politiska intresse tog sig uttryck i valbroschyrerna: Stockholmsbänken, den afgående och den kommande, politiska karaktäristiker af X, Y och Z 1890, Andra kammarens nya män och 1890 års valrörelse, historiska återblickar och politiska konturteckningar af Gil Blas 1891, och Hvilka riksdagsmän böra omväljas? Anteckningar till valmännens tjänst af Tom Jones & C:o (jämte V. Millqvist) 1893.

I den brännande teaterfrågan gjorde han 1888 sitt inlägg genom stridsskriften I afgörandets stund, teaterfrågan och de k. propositionerna, närmare belysta af Gasparone. Efter offentligt uppdrag utgaf T. 1896 Förteckning öfver kommittébetänkanden 180994 och 1904 fortsättning af samma arbete till och med 1903.

Från 1894 till 1900 redigerade han den debatterade tidskriften Nordisk Revy, var 18971901 politisk medarbetare i Svenska Dagbladet och har efter samma tid tjänstgjort som riksdagsreferent i olika tidningar. Sedan länge intresseradt deltagande i hufvudstadens politiska lif och en tid vice ordf. i Stockholms liberala valmansförening, utgaf T. 1902 Kampen för allmän rösträtt.

Sin nitälskan för den sceniska konsten ådagalade han 1905 ånyo genom stridsskriften Hvad Stockholms teatrar behöfva. Några polemiska synpunkter och erinringar.

För närvarande är T. sysselsatt med utarbetandet af en historik öfver sin fädernesläkt och dess utgreningar.

Källa: Svenskt biografiskt handlexikon (1906) genom Runeberg-projektet.

Från 1885 övergick han till tidningsvärlden och var anställd i Aftonbladet, Ny illustrerad tidning, Ur dagens krönika och Svenska Dagbladet. Han skrev teater- och litteraturrecensioner. En bestående insats gjorde han genom att ta initiativet till den biografiska uppslagsboken Vem är det?, som utkommit ungefär vartannat år sedan 1912. Han redigerade sex årgångar av Vem är det? fram till sin död. Han var intresserad av bibliofili och personhistoria och ägde själv en omfattande boksamling med denna inriktning.

Författare till Karl XV och hans tid (1910). [Finns inscannad hos Runeberg-projektet.]

Han var sedan 1890 gift med Beata Thyselius, född Lundqvist, (1862-1928), som fram till giftermålet var skådespelerska bl.a. vid Svenska teatern i Stockholm.

Död 6 januari 1924 i Stockholm.

Källa: Wikipedia (2008)

Om web-versionen

Underrubrikerna i innehållsförteckningen saknas i den löpande texten. Jag har ändå lagt in dem där jag tycker att de passar, och länkat till dem från innehållsförteckningen. Den senare är inte konsekvent i originalet; jag har jämkat avvikelser.

Sidhänvisningar har ersatts med länkar till den plats i texten som verkar passa bäst, i nytt fönster.

Fotnoterna är så pass få och korta, att jag valt att lägga in dem i den löpande texten i avvikande färg (grått).

Jag har rättat några enstaka uppenbara tryckfel.

Bilderna är rastrerade och ger moiré-effekter vid inscanningen. Jag har inte vidtagit några motåtgärder. I originalet ligger även de små bilderna mitt på sidan och bryter texten. Jag har lagt dem vid kanten och låtit texten omsluta. /SZ

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 11 maj 2008.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt