Brev från Georg Wilhelm af Sillén till sonen Gustaf af Sillén den 29 januari 1792.


Bilaga om 1792 års riksdag i Gävle (på svenska)

à Ribbingebeq ce 29 Janvier 1792.
Ankommit den 3 Mars, besvt den 14 dito.

Mon Cher Fils!

J'esperois Vous envoyer avant la fin de ce Mois les 200 Rdl. que je Vous promis par ma precedante du 16 Decbre. Mais n'ayant pas encore trouvé à contracter pour mes Grains, tant s'en faut que j'en aye tiré de l'argent, je ne veux pas laisser écouler ce Mois sans m'acquitter envers Vous, du moins en partie, en Vous expediant la Lettre Change, que Voici, portante 100 Rdl. Court de Holl. Par icelle Vous recevrez donc le residu ou le dernier tiers de Vôtre Pension pour l'année passée. Croyant avoir compris que Vôtre depart de Rome n'aura lieu qu'au Mois d'Avril ou de May, j'espere pouvoir encore Vous expedier à tems les autres 100 Rdl. que je Vous ai promis de ma Bourse pour le Voyage de Sicile. Les Contrats avec Msrs les Proprietaires des Usines vont fort lentement en cet hiver. Ils témoignent peu d'envie de traiter, comme ayant des grains en reserve depuis l'année passée. La recolte a de plus été, dit on, assez bonne en Pays de Mines [Bergslagen?]. L'incertitude sur la valeur du Numeraire que pourra diminuer La Diête presente par de nouveaux Arrangemens, contribue aussi à l'inresolution des deux Côtés.

Je fit livrer, entre le Noël et le jour de l'An, à Garpenberg 116 spt. ½ [septier], sans avoir fait de prix, pour profiter de la premiere Glissoire [slädföre]. Avant la Mi-Janvier un des Proprietaires témoigna avoir conclu avec le Baron d'Essen pour 1000 à 1200 septiers à raison de 52 dl. Kmt, et m'offrit le même prix pour 200 sptrs seulement. J'insistai sur 54 dl., pour paraître me roidir, et j'offris en même tems 200 sprts à une autre Usine plus éloignée au prix de 57 dl. Je n'en ai point eu de réponse, et j'en suis surpris. Cependant les premiers viennent de me mander qu'il m'est encore libre de completter la quantité sus dite, mais sans augmenter de prix. Je suis fort indecis sur le parti à prendre. Jusqu'ici le delai ne m'a point fait de tort, vû que durant tout ce Mois de Janvier les chemins ont été fort difficiles par la quantité excessive de neige et les orages presque continuels. Il faudra bien qu'au bout d'un mois environ j'aurai fait des livraisons qui me mettent en état de Vous assister selon ma promesse, ce que je ne pourrois faire maintenant sans vuider la Caisse, qu'il faut avoir toujours fournie pour pouvoir acheter successivement des Poutres et d'autres Materiaux, à mesures qu'ils se presentent sur ce grand chemin devant Ryda. Ce besoin du numeraire force les pauvres Paysans à en vendre, quelque mauvais que soyent les Chemins. Aussi Ve Frere y a t il déja acheté quelques douzaines de poutres.

Nôtre sejour ici continue à être charmant. Apeine paroît il être d'autant de jours qu'il est de semaines effectivement. Ma santé et cette de Vôtre Mere se fortifie, et des Etrangers mêmes s'aperçoivent que celle de Nôtre aimable Hôte s'est ameliorée depuis ces dix semaines. Tant une bonne Societé et un regime uni ont d'effet sur l'homme. Aussi vient on de rejetter le dessein que nous eumes d'abord de retourner habiter le Bostelle de Torstuna aussitôt que l'hiver seroit passé et pendant je devois achever la maçonnerie et les autres ouvrages interieurs de l'aile elevée l'été passée à Ryda. Ce changement de quartier ne differeroit guere d'un Campement, après avoir demeuré ici tout l'hiver presqu'aussi commodement que cidevant à Ryda. C'est pourquoi, en laissant les Dames ici avec le Baron, Charlot établi à Ryda et moi en y allant et venant, Nous emploierons s'il plait à Dieu, une partie de l'été à preparer leur logemens.

Plut à Dieu que je puisse avoir par le trainage tous les Materiaux qu'il faut pour tant de bâtises à faire. Car de les faire venir sur essieu comme l'été passé, cela nous vient trop cher. Le Baron Nôtre Bienfaiteur Nous fait present de tout le Bois que je pourrai emporter. Mais d'un côté on ne doit pas abuser de sa generosité, et d'un autre, je ne suis pas en état d'en lever tout ce qu'il me donne, tant les chemins et les bois sont peu praticables. Aussitôt que le lac de Rysjoen portoit, je voulus, il y a 15 jours, payer en nature à Mr Nyblæus150 grosses poutres empruntées l'été passé. Seize hommes et 8 paire [sic] de boeufs, employés à cet effet deux jours de suite, n'en purent couper que 90 et n'en transporter que 6; tant la neige étoit profonde avec de l'eau audessous, et les marais, qu'il faloit passer, non gelés.

Tout le monde assûre, que les Semis en froment et en seigle sont tous mols sous la Neige, la quelle, en tombant trop tôt et trop abondammant [sic], a echauffé ou ramolli la terre trop foiblement gelée auparavant. S'il s'en suivoit la perte des bleds d'hiver, quel desastre pour ce pauvre pays. Cependant les gens de la Campagne doivent vendre leurs grains à tout prix, étant forcés en general par la necessité, et moi encore par le défaut d'emplacement pour en garder quelque quantité. L'année passée tout le seigle d'Oestersta transporté à Ryda et seché à la poële, fut brulé. Maintenant je le vends à Stockholm successivement à 3 rdl. R.G. par Septier, en l'y faisant voiturer par Nos Chevaux.

Par l'ordinaire passé je reçus de Mr Bagge, Secretaire de Vôtre Corps, une lettre du 23 Court, pour me demander par Ordre du Chef, si Vous avez obtenu un Congé plus recent que celui du 22 Avril 1788? et en cas que Non m'avertir d'en demander au plûtôt la Continuation. Je vais lui répondre que Vous l'aurez prevenuë, en demandant très humblement au Roi par le canal de Msr le General de Mannerskantz la permission d'aller cette année à Paris, pour y continuer Vos etudes, en quittant l'Italie et reprenant le chemin de la Patrie: Que d'ailleurs, voiageant aux frais du Roi, qui a bien voulu par Arrêt de 28 Septbre 1790 Vous ordonner de voyager deux ans encore avec la Pension prolongée à cet effet, Vous avez crû un Congé part n'être qu'une superfluité tant en Suede que dans les pays étrangers. Je lui envoye en même tems la Copie du dit Arrêt de Sa M. Si Vous n'avez pas déja ecrit au General au sujet du Voyage de Paris, faites le auplûtôt, en Vous rapportant sur le dit Arrêt. Il ne faut point d'autre réponse ou explication de Vôtre part à l'égard du Congé en question.

Il y a eu un bruit à Upsale, que le Roi avoit bien voulu donner à Vôtre Cadet le Bail de Ryda en Survivance et pour 50 ans, en recompense de ses blessûres, et à Moi une diminution de 1000 dl. Kmt par an, pour le tems qui nous reste sur mon Bail, à savoir 13, en soulagement de l'incendie. La verité est, qu'il n'en est rien du tout. Chargées comme les terres domaniales sont déja, et le seront peutêtre d'avantage, le seul usufruit de Ryda seroit une recompense bien foible pour Vôtre Frere, et cependant au depens de toute Nôtre Maison, qui de l'aveu de tout le Monde a bien merité la Continuation à perpetuité du dit Bail en consideration de ce que Nous a coûté cette Terre à bâtir, et de ce quelle nous coûtera à rebâtir. Tant qu'il n'y a rien de decidé, j'ai bon espoir, en contant sur la bonté et la justice du Roi, pourvû que Mr le Baron d'Armfellt veuille saisir le moment favorable d'interesser pour nous les Vertus de S.M. Je sais qu'il n'y rien de sûr dans ce bas Monde, toutefois le plus sûr est d'esperer.

Ve Frere Cadet a eu ordre de rester au Bureau pour soigner les papiers et la Correspondence pendant que le Ministre de Marine assiste à la Diête, parlà il est empeché d'y aller. Vôtre puisné ne sauroit y pretendre comme Officier Subalterne, ni Vôtre Cousin Charles non plus. Vôtre [ett ord saknas, säkert Oncle, släktens huvudman Lars] étoit presque resolu d'y aller en personne. Mais je doute fort qu'il ait fait par les mauvais tems et chemins. [Jo, han var där!] Mr Mörner est allé, comme Chef de famille, et le Baron de Molhamar, comme Deputé de la sienne. Mr Lannerstierna y est allé aussi, quoique sa Femme soit près d'accoucher.

Mr Charles Moerner va épouser la veuve du Capitaine de Brummer, tué à la Bataille de Svensund [sic] le 24 Août 1789. Mr Raab en fait autant à une fille de 16 Mille Rdl. On se port bien à Acrelenna, ainsi qu'à Eka et Orby. Ve Cousin Josue est devenu Vice Consul à Petersbourg.

Vôtre Mere et Vôtre Frere Charles, ci present, ainsi que Nôtre Baron, Vous font mille tendres Complimens. Vôtre Soeur, vivant avec nous depuis 8 à 9 jours, Vous écrit elle même. Excepté son Mari tous Vos Proches jouissent de la santé depuis ma precedante, de même que Nos Voisins. Ceux ci m'ont chargé tous de Vous bien saluer. Dieu Vous ait, Mon Cher Fils, en sa sainte Garde!

GW Sillén.

Ättens huvudman Lars af Sillén, GW:s äldre bror, bevistade riksdagen i Gävle 1792, liksom flera av GW:s släkt och vänner. Följande berättelse verkar dock inte vara skriven av en deltagare, eftersom dess författare den 29:e "gissar" att riksdagen börjat den 26:e (om det inte är avsett att anonymisera skribenten). Rapporten är daterad den 29:e, vilket bekräftas av innehållet. Oberoende av vem som skrivit den, är det osannolikt att GW hann få den, göra en avskrift, och få med den i sitt brev, som enligt nästa brev avsändes den 30:e. Det troliga är väl att den sändes separat någon vecka senare. /SZ

Sverige d. 29 Jan. 1792.

Tvärt emot hvad 1789 års Riksmötes Utgång förebåddade, hafva vi nu åter en Riksdag i Gäfle. Denna har någon tid blifvit omtalad, både hemma ock i utländska Tidningar, mycket tvekad, äfven å Högsta Ort, ock öfverkomm dock alla oförmodad. Daterad d. 8 Dec. nästl., blef Kallelsen här i Landsorterna kungjord på Nyårsdagen, menn i Göta Rike Annan dag jul. Sthlms Borgerskap, missnögt dels med Magistrats personers tilsättande utan att ... dess gl. valrättighet ock Förslager, dels med några Handels grenars, såsom Sallts, Tobaks, Caffes, Sockers åtänkta förvandlande til Regalier, blir nu straffad med Rdgsflyttningen til Gäfle; där et litet Borgerskap, om än missnögt, kan intet verrka på Rdagsmäns tänkesätt, där Ortens trängsel ock aflägenhet, ifrå vanl. ämbetsstället, måste betaga många utaf Adelen både hug ock förmåga att komma, ock där sådane allvarsame steg, som sist togos til att förena allas sinnen, blifva lättare ock tryggare än de speciella [?], för det närvarande öfliga [?] i Sthlm.

Anledning, den rätta, til denna Rdag, måtte vara någon ... utländsk Inflytelse, kanske ända frå ... Freden förnyad nyss [?] igenom Alliancen. Menn den uppenbare anl. är Finansernas tilstånd, för det Riksgälden, bara Garanterad til det til 1789 års slut påräknade betalning 1242 tr Guld, har igenom 1790 års segerrika fälttogg blifvit ökad med 12 Mill. Rdl eller 720 tr Guld. Några räkna Gälden gå til 3000 tr Guld. Menn alla de verrkeliga Medel som Str gitta vidtaga, förmår Kgl. Mt, dem förutan, effter Säkerhets Acten. Alltså sammankallas de bara för det obehagl. af Utvägarna, om icke någon Mägtigare Fre til viljes. Dock ............... den Kloke Kn, att förbehålla sig Magten ock Kraften, om än att sken af Friheten måtte återgifvas.

Här har länge varit omtalat, att Monarchen, mycket sysslosatt på Haga, beredde oss en förbättrad Constitution. Sådant ... vore värdigt Kns Mod ock Hufvud. Mann är förvissad, att Hs Mt börjar Rdagen med förklarande, att ej vilja öka Pålagorna. Menn när Strna, genom deras Hemliga Utskott, få veta de ansenliga behofven, huru otillräckel. R.G. fonden är för den tilökta Riksgälden, huru Statsverket icke heller förslår til sina Utgifter, så blir det Strnas egen sak, att betunga oss redan förrut hårdt beskattade. Då torde komma ifråga, om icke, til et så kinkigt verrk, Strnas enda gjöremål, Nationen tarfvar blifva bättre representerad än härtils. Et Parlament sammansatt af vissa högre Ämbetsmän ock valda Grundägare [?] utan skilnad af stånd, kan väl kittla öronen, understött af Ofrälse Ämbetsmän ock Ståndspersoner. Kn, såsom vår Frihets stiftare, för 2a gången, kan ej vägras, bör erbjudas, att Sjelf i Nåder välja Ledamöterna i första uppsättningen; sedan blifva Valen framdeles i Landsorterna lätta att disponera. Sådant Parlament lärer då blifva ständigt sittande i Hufvudstaden, sysslesatt med Bevilningar til en Civil Lista [?] i et för allt, til KgMts Hoff ock egen disposition, til det öfriga Stats verrkets Underhåll effter vederbörlig Requisition, ock til Riksgälden. Har icke då den rätta Friheten, som enl. Säkerhets Actens 2 § består däri, att med godo gifva ut allt hvad En til Rikets Underhåll nödigt finner, blifvit gemensam ock lika för hela Nationen? Riksdagar, kostsame, omaksame för Staten, för Envälde, blifva då onödiga, ock Parlamentet lätt hållit inom sina skrank.

Nyss för Rdagen blef L.höfd.n Gref Cronstedt i Gäfle, bortskickad til Stralsund, att undersöka hvartil växten af därvarande Stats inkomster tagit vägen, ock i hans frånvaro förordnades en af Nordin, år 1772 ny Landssecreterare i Gäfle ock nu Landsh. i Falun, til Ståthållare öfver Gäfle Slott, Stad ock Län, Med tillagd myndighet, att af Hellsinge Regtet incommendera så många ock hvilka Öfver ock Under Officerare samt Gemena, som han godt finner. Däremot har gifvits Permission åt Hellsinge Öfversten, Bar. Kaulbarz, uttryckel. [?] blifva i Upsala, där han bor. Half Bataillon af hvarje sort

Lif Garde, det Blågula, det Hvita, det Svarta, har toggat til Gäfle. De senare sorterne, hvilkas Officerare nyl. kommit ur ringare [?] Hopen, hafva grufveligen farit fram emot KroneBetjenter, Bönder ock dessas hästar. Af lätta Dragone-Gardet äro 72 [?] mann redan til Gäfle, såsom Betäckning för Regalierna. Ammunitions vagnar med skarpa Patroner ock Drufhagel, äro ditskickade. Canoner lära vara där förrut, dels Stadens, dels på Skanzen. Til Regterna äro gångne Ordres, att inge andre Officerare, än sjelfve Capita, få fara til Riksdagen, ock desse icke utan att Afbida Permission af Regts Chefen. Dock hafva en del åtnöjt sig att blott anmäla deras afresa til Riksdag. En passe Postering står vid [tomrum] imillan Elfkarleby ock Gäfle. I Staden blefvo före Rdagen alle logeabla rum, intil Fiskare Kojor, upskrefne ock befunnos ej flere än 600. de äro alle tagne i beslag ock skola af Landsh. Nordin utdelas igenom Polletter, som de ankommande få i Tullen. När hela Corps Diplomatique ock allt Högre ock lägre Hoff folket blifvit anständigt inquarterade, lärer icke stor andel af et rum belöpa på hvar Herrdagsman, ock torde blifva ihopa lagde olika hos förvanter. Så äro ock rumen gräsel. dyre, så att en medelmåttig kammar, med Säng ock eldning, kostar 10 Rdl i vekan. Detta är icke mitt skrifvit. Ty Stiftets Biskopp gifver för 4 rum 50 rdl. i vekan. Huru skola då Rdagsmäns Tractamenten ifrån Oerterna kunna räcka til, ehuru dryge de gifvas såsom 3 rdl. om dagen ifrån en liten Stad Sala? Huru skall Adelen kunna sig där hålla på egen kostnad? Välbte Ståthållare säges hafva anstaltat om fritt bord för 300 personer, utan tvifvel de lydigaste Adelsmän, sådane som förl. Rdag, af de gensträfviga Lagyrkare, kallades Subskribenter. Mann förnimmer hela hopar af den fattigaste Adelen hafva dragit til Rdag. De måtte alltså blifvit benådade med klädepgar, resepgar, &c. De måtte ock blifva gratis inquarterade. Af den Adel, som på egen pung håller sig vid Riksdag, hafva förmodel. denna gång ej månge blifvit ditväntade, genom ofarbara vägar, svårt väder, til så dyr ort. Dock hafva ditrest åtskillige oafhängiga Sv. Männ. både frå Sthlm ock Landsorterna, äfven de aflägnare, såsom i V.Götland, Skåne, m. fl. så att, om, de icke förmå något uträtta mot alla tagna Kloka anstalter, dock den helga elden af Granskning, som i England kallas Opposition, til Ståndets heder, blifver vid magt hållen.

I Sthlm skall tänkesättet vara så förvärrat hos Borgerskapet, att af 10 Rdags män ej mer än en blifvit, med mycken möda, vald effter Ståthållare Ämbetets sinne. Sammalunda skall Merhetens sinnelag vara ändrat i många andra Städer, så att L.höfdr ock Borgmästrar haft största möda vid Valens styrsel, ock dock icke allestädes lyckats. Menn de gensträfvige ell. sjelfständige, som i några orter råkat blifva valde, varda väl omvände sedan de ankommit, genom välgärningar eller genom rädsla för tvång. Här säges i staden, att en Rdagsman ifrå Vasa, som Landsh. Cotpilan [??, landshövd. i Vasa län hette Adolf Tandefeldt] skaffat Stadens Fullmägtigskap emot Pluralitetens vilja, skall hafva blifvit ihjälslagen en mil ifrå Staden. Jag tror det icke, ty Nationen är för kall til att så häftigt beifra någon oförrätt. Om sådan olycka händt, är det snarare sket af våda.

Allt hvad mann härtildags vet af tidningarna, är att Rdagen med Pomp utblåstes förl. Måndag d. 23 h. sedan Konungen ifrån af Nordins Bruk Forsbacka gjort et Högtideligt Intogg i Gäfle: att Hs Mt samma dag utnämt til L.M. [lantmarskalk: adelns talman] Presidn Baron Ruut, ock til Taleman Ärke Biskoppen, änskönt Sqvallret förrut hade därtil utset en af de yngsta Biskoppar, Gadolin i Åbo, Veideman i Skara. Man gissar, att Rdags början sket förl. torsdag d 26 h. genom Predikan ock allmänna Proposition, Fredagen Electorsval ock i går valet til Hemliga Utskottet, att alltså sakerna gå ovaneligen fort: ock att, då det kommer til den totale Förändringen af Constitution, lärer det, liksom 1789, gjöras i Pleno Plenorum, genom Acclamation.

På stora vägen imillan Sthlm ock Gäfle hafva 400 hästar å hvarje Ombyte icke velat förslå. Konungen, ock KronPrinzen ½ dag senare, hafva uti öpna Kappslädar tagit en sidoväg igenom Östra Vmanland. Samma väg togo alle främande Ministrarne d. 24 h. uti sina stora Kellkvagnar, körande så i den djupa snön, att månge hästar ligga effter dem här ock där döde.

Om Nationens merhet i tänkesätt blir något gällande, så tros, att Rdagen torde blifva flyttad til Sthlm, emedan Ständerne icke annorstädes kunna grundel. öfverse hvarken Banquen eller R.G. Contoiret; hvilket igenom sin stora Rörelse, In- ock Utlåningar, vuxit åtminstone lika fort med Banquen, nl. i Papper ock Betjening. Blir ock de misstrognas tänkesätt i Gäfle antingen omstöpt eller öfverröstat, så att den ofvan berde [?] Constitutions förändringen går igenom, så befrias Strne från allt vidare omak att öfverse någon gren af allmänna Verrket. I alla fall, blir Rdagen i Gäfle förmodel. helt korrt.

Armeringen til sjös ock många Regimenters nya Utredning til Fälttogg i förl. höst, til Franska Emigranternas bistånd, trodes redan då, af follk som känna faran af en stor Sjötransport igenom Categatt så sent upå Året, icke kunna vara allvar, utan en Demonstration til understöd för en Contrarevolution i Frankrike. Nu talas ej därom til vidare.

Här väntar Menige Mann Minskning i Bevilningen, på den grund, att år 1789 erhölls med så mycken anstalt ock möda hos alla Stånd, att den skulle räcka intil nästa Riksdag, den mann då trode skola behöfvas aldrig mera. Menn Vederspelet blifver en oundvikelig fölgd af den förökta Rgälden, ock denna är en fölgd af R. Strs senast gjorda underda Tacksägelse för Kriget.

Summa: den Förste Medborgare, med vår Konungs Vett utrustad, har alltid uti Sverige så mycken Magt, att både Säkerhets Act ock Constitutions Förändring synas öfverflödige.

Till diarium för Georg Wilhelm af Silléns brev.

  Senast ändrat eller kontrollerat den 29 juli 2008.
Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt