Brev från Georg Wilhelm af Sillén till Gustaf af Sillén den 11 juni 1789.


Senare delen av brevet, på svenska.

Bilagd avskrift:

"Något til Uplysning ifrån en Stockholmsbo til en Venn i Landsorten.", daterad den 4 december 1788.

Ce 11 Juin 1789.
Ankt. den 10 Juli, besvt den 15 dito.

C'est à regret, Mon Cher, que j'ai tant tardé à Vous faire réponse à Vôtre lettre du 25 Mars, que j'eus le plaisir de recevoir le 24 Avril. Je commençai dès lors à sommer Mr Lavin de Nous faire toucher Vôtre Pension de cette année; Vôtre Cadet, extremement occupé du Service, ne le trouva pas d'abord, apprit ensuite et me manda enfin, que la Direction, depuis le commencement de l'année, n'avoit obtenu que 500 rdl., au lieu d'un Quartier de 6000 et d'avantage; mais qu'aussi tôt qu'on auroit de l'argent, on ne manqueroit de Nous payer ce qui Vous est dû. Tout le Mois de Mai s'étant ecoulé dans cette attente, et jugeant bien qu'environ ce tems ci Vous devez être au fond de Vôtre caisse, j'ai pris le parti de Vous faire de la mienne une Remise au plûtôt. Vôtre Cadet, qui vint nous voir, des deux jours de la Pentecôte seulement, fut chargé, en s'en retournant, de 100 Ecus de Suede, à convertir en argent d'Hollande par une Lettre de Change. La voici pour 106 Rdl. 4 s. Court. Je m'en paierai en retenant le tiers de Vôtre Pension, quand on pourra l'avoir. Dieu sait, quand ce sera; car les quartiers des Officiers Militaires et Civils, dûs au commencement de Mars, n'ont pas encore été payés: ce qui n'est arrivé que les 3 dernieres années de la guerre de Charles XII.

Vous êtes bien fondé à souhaiter que j'insere dans L'Extrait de Vos Lettres Vos Reflexions sur L'Architecture en General et sur celle de Nôtre Patrie à introduire. Je l'avois déja fait, tant je les avois trouvés judicieuses. La revolution, que Vous meditez, dans les beaux Arts, est digne d'une bonne tête, d'un aussi bon Coeur, et surtout convenable aux moiens de Ne Pays, qui nous enseignent, sans cesse de n'aller qu'au solide, c'est à dire, au Necessaire, à L'Utile.

Vous aurez déja appris, par les Nouvelles imprimées, l'issue de la Diète, finie le 28 Avril, et les evenemens qui l'ont renduë remarquable. Je Vous en ai marqué quelque chose dans ma precedante du 5 Avril, que je Vous fis en réponse à la Vôtre du 4 Fevrier, arrivée le 6 Mars: et j'espere que Vous l'aurez eue à tems, quoique je l'aye fait passer par Ratisbone [Regensburg], afin d'en faire part à Ve Parent, et n'ayant pas le tems d'en tirer copie.

Vis à vis tous Vos Parens et Amis, qui ont lû vos dernieres lettres, Vous avez pleinemt justifié Vos sentimens sur le Compte de L'Armée, et je suis bien aise de voir que Vous les aiez rectifiés avec discernement. Allt hederligt follk inom landet har längesedan gjort rättvisa åt Arméen ock Adelen; Menn hos gemene Mann, i staden ock å landet, har detta icke ännu kunnat vinnas, för myckenhet af tryckta Pasqviller, gratis öfver allt utdelta, för Krone- ock Police Betjenters flitiga bemödande att smäda, ock för Menige Manns djupt inrotade fördomar för Enväldet ock emot de afunnade Medborgarena utaf 1a Ståndet. Uplysningen, igenom Korta handskrefna papper, utbreddes trögt ock hann bara til bättre follk, vanmägtig, emot de tryckta papperen til tusendetal, emot förhoppningar om nya Privilegier, befordringar ock hedersmärken, emot pgar m 54 rdl. utdelta bland egennyttiga Rdagsmän, ock med fullkomligaste verrkan hos de try Ofrälsestånden. Hos Adelen läto bara de störste Uslingarne köpa sig, ock de mera med förhoppningar, än Contanter. Åtminstone hafva åtskillige hemkommit lika så fattige, som de dit foro, hafvandes ej nutit mer än smörgåsar, svagdricka ock tobak å Klubben, ock Kostpgarna offta helt origtigt, ja så, att Uplands Lagman af Stenhoff, värd för den Kongl. Adelsklubben, mer än en gång hos Kgn öfverklagad, måtte för Hs Mt ändl. bekänna, att han betalt egna björnar med de til Partiets Aflöning anförtroda Medel.

Huru många Kgl. Klubbar för alla Stånd blifvit hållne, vet jag icke. Menn 3 höllos för bara drängar, hvilke vid inträdet sig med ed förbundo, att beretta allt, hvad de hörde af ock hos deras husbönder talas om Allmänna ärender. Natten til d. 27 April, då Kgen förde ordet å Riddarhuset, hölls i hvarje Handverrks Gilles vanl. Herberge, under stark tractering, en Klubb af alla Geseller ock Lärlingar, där Värdarne, Policebetjenter, förtrode dem Kgens tilärnade Personl. Besök hos Adelen ock stämde dem, att vara til mötes på Riddarhustorget precise Kl. 11: det de ock gjorde, välväpnade med påkar, småsten i fickor, ja pistoler ock Knifvar under Kapprockarna, utan afsaknad, ty det var Frimåndag.

Sedan mit föregde af d. 5 April, Kan jag ej efter tidsens Ordning berätta sakernas lopp i Stockholm, ty de handskrefna enskilda Riddarhus Protocoller, så väl som alla Dictamina, som jag fått, har jag lånat ut til Vänner ock Fiender, så att inge äro hema. Det var i Martio, som Debatterne å Rrhuset föreföllo öfver Säkerhets Acten; icke millan Pluraliteten ock Minoriteten, ty på dennas sida framkomm ganska få Dictamina, ock de på befallning, som kunde skönjas däraf, att de voro dåligt skrefna, ja så, att en del Auctorer upläste dem med blygsel ock svet, utan imillan Vice Land Marskalken ock Ståndet, då han tilmätte sig att, såsom Kgens Representant, styra Ståndet, sökte svepsaker med de hederligaste Talare, tillät icke Voteringar, fastän de begärdes; nekade proposition å Ståndets mest enhälliga yttranden, eller ock vrängde ock vred den emot dess vilja många timar i rad, sprang bort ock tog med sig Secreteraren, afbrytandes därmed Plenum, när Ståndet hvarken lät sig gäcka eller skräma. Säkerhetsacten blef ändl. af Adelen ogillad, menn med en styl af Supplicanter, icke af de förnämste Deltagare i Lagstiftningen. Ståndet förmente, att verde Act, såsom en ändring af Reg.formen ej kunde äga rum utan alla 4 Stns enhälliga samtycke, ock Rådets förrut afgifvna yttrande. Vice L.Mn påstod, att Pluraliteten eller de 3 Stånden här gjorde til fylles. Ståndet ville meddela sit beslut, med Protest emot Säkerhets Acten, åt de andre Stånden, Menn desse fingo aldrig träda tilsammans på samma dagar, som Adelen sammankallades. Dem skulle alltså Extractum Protocolli meddelas igenom Vice L.Mn, menn denne verrkställde det icke.

Det 2a stora ämnet var Adelens Justification öfver L.Mn Gr. C.E. Lewenhaupts osannfärdiga, dock af 50 Minoritets Karlar underskrefne Klagomål emot Rrhuset. En vacker skrift upsattes därtil, debatterades, gillades, menn fick ej aflemnas genom Deputation eller L.Mn, än mindre tryckas, måtte alltså läggas til Protocolls för efftervärlden. Det 3e hufvudämnet var de fängslade Ledamöternas utsleppande. Menn härom fick ingen Deputn gjöras, utan bara mundl. anmälan igeo [sic] Vice L.Mn. Denne gaf flera vekors tid intet svar, ändl. et nådigt Afslag. Mann väntade i stället en ny arrestering, först å 15, sedan bara på 6 af Rrhusets talande Ledamöter. Menn den lär befunnits onödig, då Opposition var Kraftlös.

Först i April framkomm det 4e stora ämnet, Heml. Utskottets Prots Utdrag om Riksgälden, hvars belopp upgafs til 21 Millioner Rdl. ock något mer (37,826), eller 1262 tunnor Guld, hvarå begärdes Strs Garantie, ock en ny Bevilning på 70 tr Gull årln, utom den af 12 tor Guld, vid sista Rdg. åtagen, ock Bränvins Inkomster Kring 18 tr Guld, tilsammans öfver 100 tr Guld i Extraorde Contribution. Under det Adelen, bekymrad öfver et så förfärligt Stats behof, ventilerade öfver möjeligheten af en så dryg Extra beskattning, hvarförutan Garantien vore fåfäng, ock om icke nog vore, garantera Nyaste Gälden 7 Millr Rdl., som närvde Krig erfordrat, ankommer Kns egenhändiga Bref, att, om Adelen ville ingå i delning af Riksgälden til att garanteran, så kunde ingen sådan Proposition tillåtas, emedan Heml. Utskottets Arbete vore en Kedja, som ej kunde sönderdelas utan Rikets våda; borde således helt ock hållet bifallas eller afslås. Härtil komm et Postscriptum, att de 3 Stånden redan hade upfyllt sina skyldigheter härutinnan, hvarföre Hs Mt förmodade det 1a Ståndet icke skulle undandraga sig att för dess del rädda et Fädernesland, som deras Förfäder med lif ock gods frälsit, ock hvars undergång nu blefve en fölgd af deras Afslag. Detta oförmodade bud väckte i ögnablicket en förskräckel. vilrådighet å Rrhuset. Effter några minuters hugsande [eftertanke], insågo de förnämste den nya Snaran, att om ock de andre Stn gifvit sit bifall, vore det med vilkorr, att saken enhälligt af alla 4 Stn skulle bifallas, att mann väntade ock önskade et Afslag af Opposition, som bestod af Adelens Pluralitet, ock ville nu hafva det totalt, för att kasta dess mera skuld ock hat upå Rrhuset. De begynte därföre strax att tilstyrka totalt bifall. Gen. Duvall, Bar. Vachmeister [sic], Prof. Schultzenheim talade därföre både grundel. ock bevekl.; Menn Patriotskaran kunde icke så snart finna sig vid att bifalla hvad nyss förrut befanns omöjeligt. Ändln ock mera på nämde Talares böner, än på deras ock andras skäl, hvaraf de vigtigaste icke kunde utsägas, blef et enhälligt ock totalt Bifall beslutit, med det tillägg, att sådant skede på Kongl. Mts försäkran, att de andre Stn redan gifvit sådant Bifall, ock att Rikets Undergång vore annars att befara. Långt ifrån att vara nögd med Adelens vilfarighet härutinnan, skall [oläsl. Kgn?] vederbn så allvarsamt hafva bannat Vice L.Mn., särdeles för det tillåtna Tillägget, att denne i fölge Pleno, 2 dagar effter, ännu arg, så när slog i sönder både Klubba ock bord, i det ställe han annars, med en anstötlig Köld, plägade sitta långa stunder orörlig ock utan att besvara hvad til hånom talades, lika som hade han varit döf eller sofvande.

De andre Stn, förvånade öfver Adelens Bifall, ville icke på det oskiljaktiga paret Garantien ock hela Bevilningen. [Sic.] Schröderheim måtte sjelf up i BondeStet, å Kgens vägnar, ock, dels med lock ock löften om Minskning, dels med pock ock hot, erhöll Bifall, menn på försök i 3 år. Han måtte ock up i BorgareStet att bruka sin vältalighet, där loffvades godt ock beslöts intet. Dagen därpå, då Stet icke än ville finna sig vid den 6dubla Nya Bevilningen jämte den gamla, afbröts Plenum igenom det Kgl. Mt til sig lät kalla Talemannen. Detta var en lördag. S.D. om aftonen, natten därpå, hela söndagen ock måndags natt, blefvo Högtde Stts har Ledamöter ståteln undfägnade med mat ock vin, m.m. ock en del med nya pgegåfvor öfvertygade, hvarpå fölgde i Pleno om Måndagen et totalt bifall på obestämd tid eller til nästa Riksdag. Sammalunda hade Pr.Stet gifvit sit Bifall dagen före BeStåndet. Menn som detta ingått allenast upå 3 år, ock Taleman samt med Secr. Lagman Alman, ej förmådde det omvända; Så täcktes Kn upkalla hela Stt til sig upå Slottet, i Heml. Utskottets rum, och Sjelf förandes Klubban, under nådigt öfvertalande, hörde et starkt Bifall upå 3 år, ock lät skrifva til Nästa Rdag.

Nu led Rdgen til slut, ock Adelen, i den öfvertygelse att Bevilningen ej kunde utgå, hade utsatt 2 år upå försök, hvaröfver debatter varit, då en del funno det vara lika som utsatta tid til nästa Rdag, Kns höga rättighet til förfång, andre åter beviste det vara en ostridig rätt, i alla tider utöfvad.

Den 26 Apr. blef anslagit til Plenum å Rrhuset Kl. ½ til 11 på d. 27. Natten, ock intil ljusan dag, höllos förbde fugtige Plena på alla Handverks-härbärgen, där ock Höga Besök skola sig infunnit. Där gjordes förtroende af det til Rrhuset ärnade Höga Besök. Morgonen d. 27 blef det samma geo [sic] Nådigt handbref förtrot åt de andra 3 Stn, ock de anmodade, att vilja sammanträda ock förblifva i plenib. tils Hs Mt fått meddela dem verrkan af sina föreställningar til Adelen. Detta Std, vetandes af intet, var syslesatt med Protrs Justering, då Kl. 11 hördes ifrå Torget et stort anskri af Hurra, ock Kgen strax därpå skred [?] in på Rrhus golfvet, åtfölgd af bara 2 Lejonhr [?], tog in talemans stolen ock klubban, ock med långt tal i de nådigaste ordalag sökte öfvertala til Bevilng på obestemd tid. Jamän, förstärkte af fra [?], höllo sig i hop ikring Skranket, att bättre höras. de hade underla skriftela Dictamina til reds. Opposition, oberedd, vederlade anständigt den Höge Talemans skäl ock fastän försvagad på hundrade borrtcommende Officerare, hvaribl. 3 bara här i Majors Compet, ropade starkt nej å Propositionen. Kn hörde bara Ja, prope Utdrag af Prott, communication åt de andre Stn, Depns afgående. Allt besvarades med Nej af Merheten, med Ja utaf de Kringstående, ock verrkställdes strax. Under Depns frånvaro talades ljufl., loffvades de Arresterades frihet, Protrs tryckning med utstrykande af hvad kunde skada Crediten i de delicate Holländares öron. Imedeltid stormade Pöbeln gräsel. utanför, ja ända inpå Rrhusdörren, anförd eller modererad af Police Mästn, så offta Kn talade om Adelens egen fara, som högel. ömade Hs Mt. Menn Adelen syntes icke märka någon fara, skrek Nej. Kl. efter 2 gick Kn därifrån, ock innan Kl. 3 afblåstes Rdagen af Härholder m.m.

Om Riddarhuset denna gång ej haft lyckan i allt instemma med segrande Partiet, så har det åtminstone den hedren, att i Pluraliteten ej funnits minsta sporr til Corruption. Käjserl. Ministren skall å Rysslands vägnar hafva tilbudit Patrioternas Hufvudmän pgar att skaffa sig til handa de venale ledamöterna i Andra stånd; Menn de hafva det afslagit. Också hafva de alla fre Minstrars Lofford ock Medhåll af hela det Svenska Fruentimret, som någon Upfostran fått.

Vid Ceremonien fattades intet; ty anstalter voro gjorde til d. 28 såsom Ordensdag, hvilken nu blef upskuten. Hela Adelen i Procession, Rikssalen, Kyrkan, ock vid Tafelen, bestod af 50 Jamän. Den 30 April utslepptes de fängslade Rdagsmän af Adelen. Gr. A. Fersen viste sig på Leveren [morgonmottagning på hovet], gjorde Canzlers tjenst på Ordensdagen, d. 4 Maj, utan att få eller gifva et ord om det förlupna. Ibland de fängslade Riksdagsmän blefvo likväl qvarhållne, med Allmänhetens stora olust, två af Våra Venner, Öfversten Almfellt ock Baron Stjerneld. De bortfördes några dagar effter, om Nattetid, under bevakning af Frikorrar, Lätta Dragon U. Offe ock Policebetjenter, den ene til Vardberg [Varberg], den andre til Carlsten eller Marstrand Fästg.

Gen. Krigsrätten öfver de på Fredricshoff fångna Finska Öfverstar varar än. Protocollerne tryckas, dock censurerade. Öfverste Hastfehr försvarade sig käckt i början, menn har, såsom förmodades, nu lärt sig tala efter munden ock erkänna, att han förmärkt stämplingar af de 2 rymde Klick ock Jägerhorn, menn ingen medbrottslig veta bland de qvarblefna. Öfverst Ankarsvärd, fången hitförd för det han af sin Corps var för mycket älskad, utslepptes vid Rdagens slut, blef Kgens Gen.Adjutant ock antog Fänrik J.G.S. [Gustafs bror Jan af Sillén] til sin Adjutant.

Dalkarls frikorrarne /:Fri corps:/ til 1400 mann, som ifrå Medio Februarii legat ikring Drottningholm, blefvo nu hemskickade til sin hembygd, utan befäl, utan gevär, utan skjutz, menn med 3 a 4 [skilling?] på mann til födan upå hemvägen. Jag tror de ingen lust hafva att mer låta draga sig ned til Stholm, ej heller Kgen att ditkalla dem. Bar. Gust. Armfellt, Elephand Riddn, som verrkel. har förstånd ock förtjenst, tröttnade vid att styra dem. De hafva piskat up åtskilla sina Officerare, bland andra sjelfve BataillonsChefen Öfverstelieut Erik Tersmeden, f. d. Capite af Gardet, så ock lille Jac: Axel Gilberg, Lieut: Dessineur i Survivance ock Capite vid nämde Frikorrar. Kn besökte dem offta frå Sthlm personl., Menn de talade ock gjorde alltid som Frivillige. Då hade Hs Mt altid rundt hår ock Daljacka, hvit, då han trädde för de hvita Dalkarlar, ock svart, med de svarta. En dag vid en seg öfverläggning å Rrhuset, jag menar, om Säkerhets Acten, affecterade Vice L.M Liljehorn, att låta R. ock Adn veta, det Kgen farit til Drottningholm. Hs Mt skall då sjelf fört dem an, marcherandes öfver Kersön ända förby Nockeby Krog, menn de hafva då vändt om, förmärkandes, att det bar åt staden. En annan dag exercerade de, marcherandes ock manoeuvrerandes upå isen. När de då defilerat öfver hela Kersöns längd, ock åter upå isen formerades i Batailloner, vände de likaledes tilbaka, sägandes sig intet hafva ogjort i Staden, ock Officerarne nödgades med god mine föra dem tilbaka.

Intet Riksdags Beslut har ännu blifvit tryckt, ej heller Bevilningsplacatet, som skall gå i verrkställighet i detta år. Menn Säkerhets Acten, något förändrad ock tilökt, är utkommen ock redan här i Kyrkorna kungjord. Uti Eds formulairet för Präster är infört: Jag skall ock med lif ock Blod försvara det Konungliga Väldet, sådant, som det igenom den, af Kgl. Mt ock Rs Str slutne ock fastställde, Förenings ock Säkerhets Act af d. 21 Febr. ock 3 April 1789 utstakat är, ock Reg.formen af d. 21 Aug. 1772 i allt öfrigt innehåller. Uti Krigsfollkets ed har detta än icke influtit, menn det kommer väl, ehuru onödigt är att besvärja en lag, utkommen under Kgens ock 4 Talemäns namn. Månge tänkare trode länge, att sedan Strs enhällighet til berde Act ej kunde vinnas, skulle Kgen ädelmodigt eftergifva den samma Acten, såsom öfverflödig, sedan ingen vid Riksdagen vågat öpna munden öfver Krigets laglighet, ock sedan det gått an att opåtalt fängsla en del de yppersta ock mest sjelfständiga Rdagsmän, förvisa andra frå Stockholm, befalla andra civil arrest &c.

Af Adelens Protocoller trycktes i Rdagens början någre Ark, ock någre Dictamina til Arméens försvar, menn bägge delarne blefvo snart förbudne, ock sedan har ej en rad blifvit tryckt, som kunnat misstänkas för opposition. Däremot äro, mot Arméen ock Adelen, åtskill. smädande tal ock skrifter under Rdagen utkomne. Borge ock Bonde Stns Protocoller äro ock in Extenso tryckte, dock utan tvifvel under Policens Censure. Vid öfverläggning, om Präste Sts Protocollers tryckande, voro ej mindre än 20 talare för den Saken; menn då den komm til Votering, funnos ej mer än 9 Ja. Si Uprigtigheten!

Natten imillan d. 2 ock 3 hujus afreste Kgen til Haga ock dädan til Finland, postvägen. D. 5 har Hs Majt farit igenom Åbo. Något förrut var Hertig Carl rest til Carlscrona såsom Öfverste Befälhafvare. Flottan ligger än under utredning, lyckelig, om den kommer ut nästa Månad. Et par Fregatter våre skola ändl. utlupit. Hittils har en Rysk Cutter legat för Carlscrona Gatt, upvaktat, ock upsnappat, i Flottans sigte, Sv. Kuttern Snappopp. Som isen länge sedan försvunnit ikring Cronstad, så hade 33 Ryska skep, hvaribland 20 af linien, utlupet i Sjön, så att Communication med Finland ej torde länge vara med Sverige. Någre af dem hafva redan blifvit sede vid Hangö udd, som håller på att befästas, menn den station, Rrne hade i fjor, var utom skotthåll ifrå landet. Imedeltid hafva nyl. ifrå Finland til Sthlm lyckel. anländt 13 Galerer, ock 8 väntades effter, alle til att öfverföra Krigsfollk, näml. Recrûter til de i förl. vinter nästan borrtsmälta Regter. En af de anka Galerer har set 2 Ra Krigsskep på långt afstånd under S.vallen.

Hertig Carl visade sig i Rdagens början hålla med Oppositionen, under det han styrkte Kgen til de sedermera tagna kraftiga stegen; hvilket yppades vid verkställandet d. 20 ock 21 Februarii. Til Belöning har han fått, uppenbart af Rs Str, 3 tr guld, ock af Hans Majt heml. 3 tr gull. Expectancen upå Kronan är et annat Föreningsband, Bröder imillan, som brukades år 1771 ock 72, menn synes icke nu kunna äga rum, då en Kronprinz finnes af bästa hopp.

Förenings Acten, som nu blifvit en Grundlag, vil jag härnäst sända in extenso. Nu fölger en af de, före Rdagen kläckta, Försvarsskrifter för Arméen ock Adelen emot Finska Brefvet, som jag hade ärnat skicka den 3 Febrii, menn höll då tilbaka, medan jag fick et bättre uti Vederläggningen af Finska Brefvet, författad i sjelfva Finland.

Något til Uplysning ifrån en Stockholmsbo til en Venn i Landsorten.

Den Uplysning, Du, Min Venn, af mig begär öfver de förklenliga tilvitelser, som redan på någon, som redan på någon tid i mjugg, menn numera uppenbarligen igenom tryckta papper, utspridas emot hela den i Finland liggande Svenska Arméen, vittnar, att Du icke för din egen del är benägen att tro sådana styggelser vara i Sanningen grundade.

Mann kann ej annat än falla i förundran ock förskräckelse öfver et så groft Missbruk af Tryckfriheten, som icke ens under de mest upäggade Partiers helt korrta Sjelfsvålds tid haft något Exempel: ock mann längtar att de de allvarsama mått ock steg, som en Vis ock Nådig Konung, som så högt önskar sina Undersåtares enighet, ofelbart varder tagande mot en Oreda, som så mycket liknar en tygellös Anarchie.

Att Pasqvill icke mera lönligen, utan allmänneligen, med Boktryckares namn å, både i Göteborg ock Stockholm, til tusende tals Exemplar utgifves: att en hel Armée däri beskylles för ovärdigt, straffbart, oförlåteligt upförande, för stämplingar, olydna, kränkning af Konungens Höghet, trolöshet, upror; et helt Generalitet, för opålitelighet, 2ne personer allena undantagna; Alle, för att hafva lagt hinder emot Krigets allvarliga utförande: Att sådant utskrikes emot en Armée, icke bestående af främande eller förhyrda, utan af Landsens barn, Medborgare, kärnan af Nationen, mesta delen af bofaste Männ: Officerarne, af Adel eller Stånds personer med lika ädel upfostran: Mannskapet, ej utskrifvit eller med våld borrtryckt ifrå sina hemvist, utan igenom frivilliga öfverenskommelser antagna, ock til största delgifta hushållare.

Det är intet möjeligt, att sådane Grofheter, ock om sådant Follk, kunna blifva trode af dem, som äga något begrep om Allmänna Ärenderna inom ock utomland, ock, utaf Aviser eller Correspondence, något när pläga fölga deras lopp. Menn den enfaldigare hopen, okunnig om hvad utom hemorten händer, ock ifrå barndomen van att vörda Pränt, inledes lätteligen att sätta tro til dessa tryckta försmädelser.

Til att förvilla detta slags Läsare, äro desse Calomnier arglistigt bygde, dels upå det rycktbara steget, som 4 Finska Regimenters Chefer välment, menn kanske oförsigtigt vidtogo, dels upå tidens vrängande, så att händelserne vändas bakfram ock Fölgderna gjöras til Orsaker.

Sådan förvillelse är så mycket lättare att hos de mindre uplysta Läsare åstadkomma, som våre tryckte Tidningar nog bredt omförmäla de lätta ock obetydeliga fördelar, Arméen hade til lands, så länge intet Motstånd fanns, menn förtiga alldeles det nästan enda betydeliga företagande, näml. det emot Fredricshamn.

Planer til KrigsOperationer böra ock kunna vara förborgade för Publiquen, menn icke händelserne, att de förelupit ock i hvad ordning det händt. Att vilja effteråt fördölga eller neka dessa, hvarvid många tusend Mann när varit, det är, att oförsynt gäcka hela Nationen.

Allmänt bekant är det, att Arméen i Junii Månad til Finland öfverfördes, i den utbredda tankan, att Riket var anfallit eller väntade att blifva det, ock med den bästa vilja att fäkta för Fäderneslandet. Månge insågo helt väl, att intet Anfall emot Riket var å färde: någre funno sig just däraf befogade att, utan saknad för Rikets tjenst, begära Permission att gå hem för egna Angelägenheter: de fleste qvarblefvo i väntan att blifva brukade.

Lika så ostridigt är det, att en del af Svenska Arméen stod ¼ mil ifrå Fredricshamn vid Summa innan d. 20 Julii, då Actionen därstädes föreföll: Att det Missnöje, som i Lägret d. 2 Augusti förspordes hos Åboläns ock Björneborgs Regimenter, härrörde af det att födan några dagar ojämnt utfallit ock en hel dag felat: Att Attaquerne för Fredricshamn ändades med d. 3 Augusti: Att d. 4 Dito retirerade sig så väl, upå Hög befallning, General Siegroths sjöledes ankomne Corps af 6000 Mann, som den på Landsidan, vid Hussula ock Summa, stående ock af Konungen sjelf anförde Corps af vid pass 5000 Mann: Att de delar af Tropparna, som där fingo träffa, gjorde det villigt ock tappert: Menn att Attaquen kunde hvarken gjöras med eftertryck, i brist af groft ock nog Artillerie, ej heller längre fortsättas, i brist af uppehälle för så mycket follk.

Det var alltså ingen Olydna på Tropparnas sida, än mindre någon Sammangaddning, som föranlät uphäfvandet af Fredricshamns Attaquen, såsom Pasquillet falskeligen gifver til förstå, utan rena Omöjeligheten den att utföra, i brist af allt det som erfordrades, til en formelig Belägrings anställande ock til Krigsfollkets framfödande.

Då således Hufvudstyrkan af Arméen, näml. 11000 Mann til Lands, förutan Arméens Flotta, måtte gå tilbaka frå Fredricshamn med oförrättat Ärende, i brist af goda Anstalter: då Knekten var ledsen öfver felande tilfälle att slåss ock brist upå lifsuppehälle, änsider det utloffvade Öfverflödet: Officerarne handfallne öfver et så slätt spel, ock Monarchen synbarligen bekymrad öfver et Utslag, så olikt med hvad beställsame Rådgifvare hade loffvat; då var det naturligt, att den tänkande delen af Arméen; Tjenare af en vid Lag bunden Konung ock Ledamöter af ett Fritt Follk, skulle hugsa på sin ock Fäderneslandets ställning, huru et, emot Regeringslagen ock utan Riksens Ständers samtycke, börjat ock så lät föranstaltat Krig skulle kunna ändas utan Rikets fördärf.

Då först, imillan d. 8 ock 12 Augusti, funno någre Befälhafvare af de, inom Gränzen återkomna ock vid Anjala stående, 4 Finska Regimenter, utaf Patriotisk Nit för Konung ock Fosterland, sig föranlåtna, att hos Konungen i underdånighet styrka til Fred ock begära Riksens Ständers sammankallande, ock hos Käjserinnan af Ryssland proponera Stillestånd, för att öpna väg til en hederlig Fred bägge Riken imillan.

De öfrige Officerare af denna Corpsen, öme om sina skyldigheters upfyllande både som Krigsmän ock som Medborgare, ock nu Åsyna Vittnen att Kriget å Sveriges sida var Offensift, til hvilkets Laglighet fordrades Riksens Ständers Samtycke, förenade sig med Regiments Chefernas tagna beslut.

Denna Förening innefattade således 2ne steg. Det ena, att enhälligt yrka Lagens helgd ock Riksens Ständers, det är, Nationens ur akt låtna Rätt, var så värdigt infödda Svenska Krigsmän, att mest alle de öfrige Corpser af Arméen i Finland effter hand däri del togo, ock att hvar ock en, som i vårt Land förtjenar Namn af Svensk Mann ock har någon gnista qvar utaf Kärlek til Lag ock Frihet, bör välsigna dem därföre.

Det andra steget, som bara det ögnablicket syntes fordra, ock de andre Corpser icke ville biträda, att näml. igenom Skrifvelse til en främande Magt proponera Stillestånd, var något betänkeligt ock så ovanligt, att all Anledning är att tro, hvad ock de mera djupt tänkande insågo, att det blifvit dem, oförmärkt ock igenom en finare Politique, ifrån Högre Ort ingifvit. I sådana grannlaga Värf, där Hemligheten inga Bevis tillåter, kan et välsinnat ock med högt förtroende hedrat Redskap lätteligen blifva et Offer för Stats interesset.

Menn å Arméens sida var detta steget så menlöst ock, i de Förenades tanka, så snörrätt ländande til att hjälpa både Konung ock Riket utur den vådeliga belägenheten, att de skyndade sig att inberätta det til Konungen d. 12 Augusti. Ehuru H.M. det månde hafva tagit, så förspordes därom intet, intil Dess afresa från Arméen d. 25 Aug.

En sådan Arméens öpenhjärtiga Handling utvisar nogsamt, att Arméen icke påsyftade det i Pasqvillet omförmälta Förslag, att gjöra Finland sjelfständigt, eller var delaktig uti någon Corruption, som af Potentater offtast brukas å ömse sidor, menn aldrig kan sträckas til mer än en eller ganska få personer, ock snarast dem som är Hoffvet närmast.

Utaf detta Förloppet, effter dag ock datum anfört, kan nu lätteligen skönjas, hvad sannt ock ostridigt är, tvärt emot Pasqvillets osanna föregifvande, att berörde Sammansättning ingen ting har verrkat upå Fredricshamns misslyckade Attaque, hvilken redan var förbi, ej heller hindrat några andra Eröfringar, som icke mera voro gjörlige, då hvarken nästnämde Ort eller Nyslott kunnat intagas i brist af tjenliga Anstalter.

Att detta fattades, det var ej Arméens skuld, ej heller de mognare Ämbetsmäns, hvilke så offta lägenhet gafs att i underdånighet utlåta sig, icke underläto att yrka på de, til Belägring, til Landvinning, erforderliga förnödenheter, menn åtnöto icke lika förtroende med de Yngre Rådgifvare, de där smickrade ock ej befrämjade Anslagen, i det de inga svårigheter framkastade, dem de förmodeligen icke föresågo.

Med den minsta upmärksamhet upå Händelsernas Ordning effter Tiden är det så solklart, att det förrut hviskade sqvallret, ock nu tryckte Pasqvillet falskeligen skyller uppå Arméen att detta Fälttogget blifvit fruktlöst.

Skamligt vore det, om någon Ståndsperson härpå kunde misstaga sig. Det är den större, menn mindre kunniga delen af Allmogen, som lättare kan föras bak om ljuset ock mer är att beklaga, såsom den där mest får känna tyngden af Kriget, så vida hvar ock en dess Medlem har mindre att vedervåga, utan afsaknad i sin egen nödtorftiga bärgning.

Det är bedröfveligt nog, att så månge käcke ock redlige Landsmän, fast än de hafva den lyckan att vara födde til Fritt Follk, dock icke känna sina förnämsta Rättigheter eller den qvarblefna delen af Svenska Friheten, att näml. icke beskattas, ej heller betungas med Offensift Krig, utan deras Ja ock samtycke, genom sina Representanter på Allmän Riksdag gifvit: Att de, i stället för att öma för sådana sina Rättigheter, låta förleda sig til Vedervilja ock otack emot de Medborgare, som vid yppade tilfälle, effter förmågan, velat hindra sådana deras Rättigheters kränkande, ock att den högt berömliga beredvillighet, som i Landsorterna allmänt visas, til att bidraga til Landets försvar emot Utländskt Våld, är beledsagad med tydeliga märken af agg emot et visst Stånd.

Menn både bedröfligt ock förunderligt måtte Dig ock hvar tänkande Mann förefalla, att hos några utaf våra egentliga Medbröder, de så kallade Ståndspersoner, skola röjas allt för tydeliga sporr af samma tänkesätt, uti den förmärkta benägenheten att gilla de, än emot Arméen, än emot Adelen, utspridda försmädelser.

Månne sådant icke röja den, ifrå flera hundra år tilbaka öfverklagade, gamle Svenska Afvunden, den både Utländske ock Inländske Fiender af vår Frihet, mer än en gång, med framgång nytjat, til att söndra Stånden ock därigenom kufva dem alla?

Icke kunna alla Medlemar vara utaf lika vilkorr i et så stort Samhälle, som en Nation, et helt Rike. Detta Samhälles egentl. Ändamål är, att freda hvar ock en vid lif ock egendom: ock icke är det något brott, att däraf hafva ärft eller loffl. förvärfvat någon större Ömnighet. Om Ägaren vil njuta den samma, måste han meddela däraf åt de Medlemar af Nationen, hvilke, i brist af andra Ägodelar, hafva lönande Konster eller ock bara sina Armar, att föda sig med. De Fattige skulle förgås, om de Förmögnare ingen ting ödde. Så är ock icke en Öfverflödig Vällefnad någon ensak för Adelen. Den överträffas häruti offta af både Handlande ock Brukspatroner, med flera Ståndspersoner, som råd ock lägenhet hafva.

Om det är en Förmonn att vara utaf en Ärlig börd, ock än mer att vara utaf Hederlig börd, så vida den supponerar en än bättre Upfostran, Så kan det icke vara någon Förbrytelse, att vara utaf en något ansenligare börd eller, gradvis ända upföre, af Fönäm, af Hög börd. Det är en Orimelighet, att missunna en hel Corps sammantagen den ärevördning, som man ju helt otvungit, vid alla tilfällen och offta öfver höfvan, ger åt hvar ock en individu af samma Stånd.

Utom det att Olikheten af Anseende för Börd eller Rikedom, eller bägge tilsammans, ligger i sakens natur ock ej kan undanrödjas, så hvilar uti denna Olikhet förnämsta Stödet för Friheten uti alla Stater, där Follket har någon Frihet.

Om en stat utaf bara Allmoge vore möjelig, låt ock vara, att där funnes Medelstånden; Så blefve där ingen som kunde med något efftertryck påminna Regeringen om Follkets Rätt, eller ock blefve den Corps, Andelig eller Värdslig, som det kunde gjöra, nödvändigt uphögd framför de andra.

Därföre säger en Montesquieu, hvars Skrifter innehålla fröet til den i Frankrike upväxande Frihets anden, att hvar ingen Adel är, där är ingen Monarch eller lagbunden Landsförste, utan mann har en Despot eller oinskränkt laglös Husbonde.

Därföre bruka ock Förstar, upå många sätt draga Adelen til en yppig Hofflefnad, til att försvaga de förmögnares vilkorr, ock gjöra alla lika dependerande af Hoffvets Välgjärningar, fast än på Landets bekostnad.

Därföre borde hvar redelig Medborgare, utan afvund öfver något Företräde, synnerl. älska ock ära de Har ock Gode Männ, som nögde med sina Arfvedelar, hålla sig ifrå Kronans tjenster; dels för att ej taga brödet undan de behöfvande, dels för att kunna på et Riksmöte frimodigare bevaka den gemensama Friheten.

Därför äro de Frälsemän tack ock heder värde, hvilke fast än i Kronans tjenst stående, hafva mer än en gång, vid Riksdag eller annat tilfälle, frimodigt visat deras ömhet för egen ock Medborgares Frihet uti de vigtiga Frågorna, om ny Beskattning, om Lagligheten af et företagit Krig.

När år 1719 blef afskaffat det farliga ock förfärliga Oinskränkta Konunga Väldet, som utan Yppighet, utan någon annan slags Odygd, menn blott igenom tyngden af Krigets Förnödenheter, hade på några års tid förspillt en god hälft af Riket ock mer än halfva Follkstocken i den öfverblefna delen; Så var det ju Adelen, som därtil åtgjorde det mesta ock därföre fick, med de öfriga Ståndens frivilliga samtycke, på 1723 års Riksdag, sina Privilegier förbättrade.

Menn kanske det är Adelsmäns Mängd vid en Riksdag, eller deras rättighet att ovalde dit komma, som förtryter våra Medbröder, hvilke til intet Stånd höra? Hvad det ena eller Antalet beträffar, så ligger däruti också en god Stöd för Friheten i mer än et afseende, som korrtheten ej tillåter här anföra, menn väl skall skönjas, om en gång Antalet kan märkeligen hindras genom aflägsen Krigstjenst, obeqväm Ort eller Årstid att samlas. Ock vidkommande det andra, om de dit komma ovalde, så komma de ock obetalte.

För min del, fast än jag aldrig ägt eller kan få tilfälle att rösta vid et Riksmöte, känner jag dock icke inom mig någon missundsamhet emot dem som, igenom Födsel eller Medborgares Val, äga den Förmonn eller den Bördan. Som en hel Nation icke kan sitta tilhopa på Riksdag eller annorlunda rådslå tilsammans, än igenom sina Fullmägtige; Så måste vi väl åtnöjas med dem, som därtil, effter gamal Häfd ock besvurna Lagar, antingen äro sjelfskrefne eller blifva valde. Mig gjör tilfyllest att af hjärtat önska, åt dem, både Förstånd, til att icke förvillas af arglistiga ingifvelser, syftande på Ståndens söndrande ock Frihetens utplånande, så ock Mod, att emotstå all Corruption, den vare sig Inländske eller Utländske; ock åt våra öfriga Medborgare i alla Landsändar, ej all enast et varmt Hjärta för Friheten, utan ock nödig Uplysning, hvari Vår Frihet består, ock et evärdeligt åtnjutande däraf i sjelfva verrket!

Uti samma önskan, vet jag, att Du med mig, ock hvar redelig Mann i Sverige med oss instemmer.

Stockholm d. 4 Decembr 1788.

Till diarium för Georg Wilhelm af Silléns brev.

  Senast ändrat eller kontrollerat den 10 juli 2008.
Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt