A Ryda Ce 3 Avril 1789.
Ankt. den 16 Maj, besvt den 20 dito.
Dans ce moment je viens de ravoir de Sthlm Ve Lettre du
4 Fevrier, que je reçus le 6 Mars, et dont je fis part, il y
a quelque tems, à Vos Freres en ville. Je n'ai tardé si
long tems à y répondre, que pour pouvoir joindre à
ma lettre une de leur part, qu'ils m'ont témoigné, avoir
envie de Vous écrire. Mais cette fois ils n'en ont rien fait,
trop occupés sans doute, non seulement comme Deputés aux
Etats, mais le Cadet comme chargé de lever et d'exercer avant
la fin de ce mois une nouvelle Compagnie de Mariniers de 50 hommes,
et l'Ainé à écrire tous les Memoires interessans,
presentés à L'Assemblée de la Noblesse, dont l'impression,
ainsi que des Registres de cet Ordre, a été generalement
prohibé.
Ma precedante fut du 13 Fevr. [saknas]
en réponse à la Vôtre du 24 Decbre.
D'Abord je me donne le plaisir de Vous annoncer une bonne Nouvelle,
que Ve Soeur est actuellement convalescente et sans aucun
accés de spasmes depuis le soir du 28 Mars, c'est à dire
plus de 8 jours de suite. Lors de ma dernière, elle étoit
sans doute mieux, elle marchoit dans l'apartement, dinoit avec nous
dans la salle &c. Mais les nouvelles de la Catastrophe du 17, 20
et 21 Février, n'ayant pu lui être assez soigneusement
cachées, la replongerent dans la Maladie, et nous avons plus
d'une fois crû être sur le point de la perdre. L'Etat present
de la Patrie, affligeant pour toute ame honête, influa horriblement
sur la santé de Nos Dames. La Mere, sans être allitée,
a baissé et vielli considerablement. Quant à moi, je me
porte passablement comme un Vieillard, usant de Medecines tout l'hiver,
pour guerir ou diminuer l'incommodité que je ressens, Asthme
ou Hydropisie de poitrine. Moins agile, je garde fort la Maison, le
froid m'étant defendu. J'attends le printems comme devant être
salutaire à nous tous. Mais il tarde bien. La terre est couverte
de 2 aunes de Neige au moins. Point de dégel depuis la Mi-Octobre:
peu de fourages, et une demande de grains, qui doit effraier. L'Automne
passé j'en avois plus de 50 tx de la precedante recolte,
non vendus. Je me suis donc empressé cet hiver de vendre tout
mon superflu, et maintenant je pourrais le faire avec plus d'avantage
chez nous: mais c'est trop tard. Les longs hivers font les Mauvaises
Années. Celà est de tout tems, de tout pays, et on est
fondé en consequence de trembler pour la courante, independamment
de la Guerre.
La bâtise, que j'avois conté faire cette année
à Arby, longue de 80 aunes, consistante en Granges, Magasins
&c n'aura pas lieu, l'hiver ou plûtôt Excès des
neiges ne permettant pas au Vendeurs de Bois de l'y transporter, ni
même de le couper. De 400 poutres il n'y en a été
livré 40. Avec grande peine Nous avons fait venir par nos chevaux
une 50ne de Cordes de bois coupé et seché à
Ribbingebec [Ribbingebäck].
On se porte bien à Acrelenna [Åkerlänna].
La Cousine a été transportée à Vesterâs,
pour achever son Education chez sa Tante. A Eka le vieux Baron garde
la Maison depuis plus de 3 Mois, menacé d'une hydropisie, manifestée
dans les Jambes. Les autres se portent bien, ainsi qu'à Vernsta
et à Molhamar [Målhammar].
Made Oestman est ici depuis la fin de l'Eté passé.
Vû la Maladie de Nôtre jeune Dame, ce fut un bonheur de
part et d'autre, que la premiere ne s'étoit point pourvûë
de demeure fixe pour cet hiver. Elle s'en passera pour tout l'été.
Le 15 Janvier j'envoiai au Senateur, que Vous savez, à Ve
General et à l'Intendant, des Extraits de Vos Lettres jusqu'à
la fin de l'An passé. Ils en ont témoigné leur
contentement de bouche, et le 6 Mars, même jour qu'arriva Ve
derniere lettre, j'eus la Réponse du General , où il me
marque, qu'avant le calme rétabli dans les affaires publiques,
il n'a pas trouvé à propos de presenter au Roi cet Extrait,
crainte qu'il ne soit perdu: mais qu'il ne laissera echaper d'occasion
de faire valoir à S.M. Vos talens.
L'Intendant ayant obtenu sa Demission a parlé tant à
Vôtre Frere qu'à Ve Cousin sur la necessité
des mesures à prendre de ma part pour Ve avancement
à cette occasion. Mais ayant obtenu le bienfait reel du Roi,
la modestie et la prudence exigent également de ne rien demander
de plus dans cette conjoncture critique.
Ja, lät oss tala Sv. om Vår sjuka
Mor, Fru Svea, grufvel. plågad af Convulsioner, kommande från
Hufvudet. Titi [tituli] omdöme
öfver Reflexionerna är rigtigt, att Stilen är
nog negligerad ock ej svarande mot de insigter, andre Läsare trot
sig däri finna. Kanske, Auctor det gjort med flit, til att bättre
förblifva okänd. Mig förekomm piècen också
skrefven af en Utländning, opartisk, hvarken Svensk eller Rysk,
särdeles liknar begynnelsen nog en öfversättning, menn
slutet lät nog Svenskt, om jag rätt mins.
Åtskill. sådane handskrefne Uplysningar
kläcktes af Patrioter, ock hvar en gissade bland sina Kunder til
Auctorerna, fölgaktel. sellan rigtigt. Af alla applauderades allramest
den samme, som Tit. mest gillar, Oveldigt Omdöme, ock anses
i hela Sthlm för RR Hermansons foster. Att få någon
af de mest menlösa eller varsama tryckt, tilböds fåfängt
med belöning af 500 rdl. Så rädde äro Boktryckarne
att utgifva något, som ej gått igenom PoliceMästns
hand. Således blef verrkan af de handskrefna underrättelserna
inskränkt inom en liten Krez af hederl. follk. Menn när Finska
Brefvet af d. 14 Septbr., i Novbri skrifvit i Gborg, där, i Sthlm,
Norrköping, Åbo, tryckt til mång tusend Exemplar, ock
igenom Kr.betr, ja genom vissa resande Förnäma
Männ, utspridt i alla, äfven de aflägsnaste, Orter ock
Gratis, hade kommit nästan i hvar enda Bondes hand, så väl
som Medelståndens, hvilkas afvundsjuka gärna tilgriper hvad
som kan nedtrycka Adelen; Så blef en ren omöjelighet, att
hindra det åsyftade upretandet af de 3 Stånden emot Adelen,
uti sjelfva Landet. Icke dess mindre blef i början, ibland de Väljande
Stns Rdagsmän någon öfvervigt, å Patrioternas
sida. I Sthlms stad, inom trångare vidd, trodes Uplysningen kunna
lättare ökas. Menn snart befanns den allt försvag emot
m 54 rdl. Sva pgr, hvarmed Merheten fixerades,
med tilhjälp dessutom af lock ock förhoppning, af hot ock
skrämsel. På den sidan, hölls taffel för Borgare,
Bönder ock några Uslingar af Adelen, Klubbar för alla
Std, äfven för drängar. Lagm. Stenhoffs Klubb
för Adel var ändock tom. Presidr Lhöfdr
RegtsChefer fingo Ordres, tilhålla sina Underhafvande
att gå dit. där Kommo dock inge. De befalltes därpå,
sjelfve gifva Exempel: de foro alle dit kl 6 om aftonen, gingo där
utan annat sellskap ½ tima, ock foro så med alle därifrån.
Af en rättmätig känsla öfver
de många, mot Adelen ock Arméen, offentl. tryckta ock utspridda
Pasquiller, ingåfvos å Rrhuset några Memorialer,
Dictamina, ock med stark Merhet beslöts begära de andra Sts
biträde, att hos K.M t anhålla om undersökning
ock straff å Uphofsmännen m.m. Den 6 Febr. Resolverades att
comunicera detta de andra, som skede d. 9 Febr., ock det är den
sista Deputn, Adelen fått gjöra til dem. Sedermera
har den icke fått Plenum samma dagar, som de andre Stn,
fast det ofta blifvit påfordrat. Samma dag föreslogs å
Rrhuset en Instruction för det Secrete Utskott, som
Kgl. M t å Rikssalen d. 3 Febr. hade äskat, beste
af 12 Adelsmän, 6 Präster, 6 Borgare ock 6 Bönder, til
att rådslå med Kgl. M t om Kriget ock hvad därtil
hörer. Fölge dagen d. 7 Febr, sedan PreMin.
Bar. v. Borck om morgonen ankommit, såsom ville förljudas
med behagl.bud,och då Adelen var samlad in Pleno att öfverlägga
om berde Instruction, så väl som den för
Banco Utskottet, ankomm til L.Mn [lantmarskalken
C. E. Lewenhaupt]
et Kgl. Mts Bref, hvari han befalles icke tillåta någon
Ventilation öfver den af Directn Fritzki föreslagna
Instruction för S. Utskottet, såsom stridande mot Reg.formen.
Någre ville att mann skulle strax undfalla för et så
oförmodat, som ovanl. afbrott i Stts Öfverläggning,
menn merheten beviste Instructionens Laglighet ock, effter häftig
Debat, blef den gillad med nästan enhälligt Ja, mot få
Nej.
D.
4 April 89.
Detta anmodades L.M. [lantmarskalken,
adliga ståndets ordf.] att i underd.het
gifva Kn til känna genom en då strax upsatt Korrt
berättelse, som enhälligt gillades. Nu var första steget
gjort til att intimidera Rt [ridderskapet]
ock Adelen. S.D. upkallades en mängd Borgare Officerare til Conference
hos K. Mt. Lätte Dragonerne hade redan för Jul
fått 12 skarpa skott på mann, ock nu uplifvades rycktet
om de Frivillige Dalkarlars ankomst, til hvilkas nedhemtande Cap. af
Gardet Erik Aug. Tersmeden var afrest, ock Bar. Gust. Armfellt skulle
resa effter. Kn började ligga på Haga. L.M. har
vid Rapporten d. 4 Febr. fått bannor för det han icke ens
kunde gjöra hvad som skrefs för hånom. han svarade,
sig ej kunnat hindra Ventilation: Kn, att han då skolat
sätta sig i vagnen, resa upp ock genast berätta därom
til K.M. L.M. kunde ej neka härtil, menn trode sig hafva handlat
effter Lagen ock Riddarhus Ordn: påminte, att innan han åtog
sig L.M.-skapet, hånom uttryckl. blifvit försäkrat,
det inge Surpriser emot hånom skulle nytjas, förklarandes,
att så snart det sker, nedlägger han stafven ock reser hem
til sina gods.
D. 9 Febr. i Pleno försökte
åtskill. Ledamöter att åter upprifva det tagne beslutet
om Instruction för S. Utsk. ock L.M. upläste et på papper
til Prott fattat Yttrande, att han om berde Instruction
icke hade gjort någon verksam Proposition, ock således icke
något verksamt Beslut kunnat fattas. En så oförväntad
Chicane ådrog hånom många förevitelser af Pluraliteten,
särdeles då han envisades anse saken för oafgjord ock
hindra Depns afgående därom til de andra Stånden.
Depn afgick ändl., menn fann Stn redan åtskilda.
L.M. gjorde en art af Deprecation, ock Merheten däremot biföll,
att hela denna ledsama händelse måtte utur Protokollet utelåtas.
Den 10 Febr. ... Depn
til de andre Stn, om Secreta ock Bco Utskottens
Instructioner, fann intet mer än Pr. Ståndet samlat. L.M.
höll sig hema til Kl. ½ til 12, under det Gref Brahe förde
ordet. L.M. ankommen företog sig bryta up Valacten til S. Utsk.
fick förebråelser för sådan otilbörlighet,
att Ståndet oåtsport upbryta Acten innan Depn
träffat dem andra Stn, att meddela projectet til Instructionen.
han satte då sit Sigill för Valacten: begärte sedan
få öpnan, menn fick afslag. Nb.
[nota bene] Här förbigås
andra saker, än de, som synas haft sammanhang med påfölgande
Catastrophe. Upå Borgare ock Bonde Stns inkomne anmälan
om Privilrs erhållande, yttrade Royalisterna sig afvigt,
Menn Patrioterne välvilligt: de förre, til att reta Stånden;
de senares eller Pluralitetens svar har alldrig kommit att lemnas de
andra Stånden.
I Pleno d. 12 F. blef Riddarhuset
förekommit med Deputr af de andre Stn, att
de ingen Instruction för S.U. funno nödig. Sål. blef
den saken ändå motad. Et papper ifrå Kn
uplästes, att intet Stats Utskott behöfdes, medan Staten för
Hemliga Utskottet skulle upvisas.
D. 14 i Pleno ventilerades starkt
öfver Din Fritzkis i föregde Pleno ingifne Dictamen
om et Stats-Utskott, som Reg.fn ovilkorl. föreskrifver.
Slutel. nödigt befunnet genom Votering, 454 ja ock 44 Nej. Af bägge
Partierne voro dock månge icke tilstädes.
Den 16 Febr. M. I detta, så
väl som bägge föreg. Plenis, afhöll sig L.M. menn
skickade up sin Sonn Med et Dictamen, innehållande en chargerad
Målning af de 2 Plena, uti hvilka debatterades om Instruction
för S. Utsk. Denne berättelse var en anklagning emot hela
Rrhuset, ock enkannerl. med oanständige uttryck emot
R.R. Fersen, Frih. C. de Geer, hr Fritzki, Rrhus
Secretn, Fiscalen m. fl. begärandes, att få tryckas.
Detta steg verkade fasel. gäsning, hvarföre Ståndet
skildes åt.
Den 17 Febr. T. [tisdag]
Kl. 9½ om morgonen, utan Annonce i Dagl. Alleha, anslogs
til Plenum Plenorum Kl 10 på Rikssalen. Hvar ock en såg,
att något ovanligt förehades, där tystnad ock Surprise
skulle användas, ock att L.M. Klageskrift därtil varit en
förberedelse. Kn höll där et vidlöftigt
ock skarpt tal, däri R. ock Adn beskylldes för
många saker: för drögsmål i allt hvad K.M. anbefallt:
att vara skulden, om Kriget går olyckel.t: att ingifva
sina Med Str farhogga, såsom ville K.M. tilvälla
sig Souveraineteten: att hafva utspridt 1000 ryckten om Dalkarlarnas
nedkomst, hvarom K.M. förklarade sig hafva redan gifvit Ordres,
icke att komma til Sthlm, medan han hade fullt förtroende til sit
nitiska Borgerskap, det Han ej ville betunga med Inquartering, menn
att förläggas upå Kgsgårdarna, til Hans ock Stadens
säkerhet för Eldsvåda. Därpå, sedan Han mycket
berömt de Try [sic] Ofrälsestånden,
vände Han sig å Nyo til Adelen: talade om dens Deliberationer
såsom högst brottsliga: om L.M.ns dagen förrut
ingifna Dictamen, i afskrift ingifvit til K.Mt, med bifogat
Memorial eller Bref: Allt sammans lät Han upläsa. Under det
Han ytterl.e försäkrade, huru långt han var ifrån
att vilja hafva den för hånom så förhatel. Souveraineteten,
adresserandes sig til de Ofrälse Str, ropade någre
Bönder, kanske någon Borgare, hvilket ej kunde urskiljas,
ock 3 högst 4 af Adelen: Gud bevare Kn! Någre
få af Adelen ropade ock: Gud bevare Fäderneslandet ock
Friheten! Vid det minsta gny eller hostande, slog Konungen många
förnyade gger ganska häftigt i bordet. Åtskilliga gger
under Kns Tal, särdeles då han talade om den fläck,
som Arméen satt upå sig, vände sig H. Carl med synbar
häftighet til Kn.
Sedan L. Mns Papper var
upläst, talade Kn åter länge med mycken ifver
ock heta, utpekade ock nämde flere ggre R.R. Fersen ock Frih. C.
de geer, såsom hårdast af L.Mn anklagade. Kns
ifver tiltog stundel., ock vid de omärkel.ste rörelser,
någon på sin bänk gjorde, gick Klubban i bordet med
oerhörd häftighet. Slutel. befallte Kn, att R.
ock Adelen genast af Gr. Brahe skulle föras ned på Rrhuset,
där utse en Deputn, anförd af Gr. Brahe, ock uti hvilken
skulle förnäml.st finnas R.R. Fersen, Frih. C.
de Geer ock de andre i L.M.ns Dictn nämde, för
att upvakta L.Mn, ock gjöra hånom ursäkt
för deras olagl.a ock oanständiga upförande mot hånom.
Naturl.vis surprenerade detta något
hvar, ock började somlige, särdeles på Läktarena,
att litet sig imillan hviska, då Klubban ibordet åter hiskel.
gick och Kn, med en heta som liknade oro ock fruktan, tilsade
att mann var ditkallad för att höra, ock ej deliberera. Gref
Fersen upstod ock talade en stund, äfvenså Frih. de Geer
helt korrt, förbehöllo sig Lagens skydd, ock att dem ock hela
Ståndet måtte vederfaras den rätt, som i Naturens ock
Sveriges Lag är den minste Undersåte förbehållen,
näml. den, att ej dömas ohörd. Kn svarade,
att han aldrig heller det gjort åt någon af sina Undersåtare,
ock förnyade sin befallning, sägandes: Grefve Brahe stiger
up ock genast nedförer R. ock Adelen, hvilket ock skede: menn Kn
med de 3 andra Stånden blef qvar.
Kn talade äfven
om de anstötela Dictamina, som R. ock Adelen låtit
trycka: befallte att ur Protocollerna skulle slutas de d. 7 ock 9 Febr.
förefallne Deliberationer: talte om R. ock Adns gynnande
af Ryska Hofvets stämplingar inom Riket, samt förr hafda förstånd
med Re Ministren: om huru han förqvaft Sjelfsvåldet,
hvilket nu så hiskel. kringsprider sit gift ock upreser hufvudet,
för att åter införa det förhatel. ock odrägel.
Aristocratiska Väldet: att hans principe ock böjelse varit,
med mildhet regera, menn lofvade med all sin magt qväfva detta
Sjelfsvåldet.
Sedan Kn på biskrefne
sätt anbefallt Afbön hos L.Mn af Gr. Fersen, Bar.
de Geer ock de flera uti Dictamen nämda, öfverlemnade han
sjelfva den Skriften til Riks Drozen med befallning, att låta
lagföra Rrhus Secretn ock Fiscalen, hvilka
lika med de andra Hrna voro anklagade menn skulle likväl
höras innan de dömdes.
De 3 andre Stånden hafva med
K.Mt drögt upå RsSalen ¾ tima
effter R. ock Adl.s afträde: blifvit på det allra
nådigaste sätt ifrå Thronen tiltalte: ock åt
de tu sista Stn Privilegier lofvade. Han förmodade,
att Pre Stt icke skulle vara däremot: tilsade
dessa 3 Stånden, att utvälja hvar sina 2 Ledamöter,
som gemensamt med Talemännen skulle utarbeta dessa Privil.r,
hvilke skulle för K.Mt til stadfästelse upvisas,
ock sedan med R. ock Adl. communiceras.
Afsigten med hela denna Tilställning
trodes vara, att så befläcka ock humiliera Gr. Fersen, Bar.
Degeer, Dir. Frietzki [Clas
de Frietzcky], att Kn
finge förklara dem ovärdiga til Säte i Hemliga Utskottet,
ock sål. få det helt ock hållet uti sin hand: eller
ock få dem för Domstol anklagade, skyldige eller oskyldige,
sa att de, sub reatu varande, icke kunde sitta i Utskottet.
Den til K.Mt ingifne
Afskriften af L.Mns Dictamen var bevittnad med Underskrifter
af vid pass 50 Ledamöter af R. ock A. [Ridderskapet
och Adeln], nl. skummet däraf, ock sådana, att
man ej anständigt kan vara i sellskap med de flesta af dem. Sjelfve
L.M. Hans Exce Gr. Lewenhaupt, så väl som alle
de där underskrifvit hans Klagoskrift, blifver icke inläten
til besök i något förnäml. hus, icke ens hos Slägtingar.
Alle Fruentimber af värde ock förstånd, ända in
i Kongl. Famillen, äro Patrioter. Det hederla Borgerskapet
i Sthlm har alltid varit det. Stympare äro likgiltiga om Friheten.
När R. ock Adelen återkommit
på Rrhuset, tog Gr. Brahe klubban ock påminte
hvad å RsSalen förelupit. Gr. Fersen beviste,
huru orimelig ock omöjelig en sådan anbefald Depn
var, emedan R. ock A. ju då skulle erkänna sig brottslig,
eller undergå straff, innan man hade hörd blifvit, föreslog
upsättandet af en Justificationsskrift til K.M. för alla de
hårda tilvitelser, som på Riks-Salen emot Ståndet
gjorde blifvit.
Amts Öfversten P. Liljehorn
yrkade, att Kns befalning måtte effterkommas. Menn Afbönens
omöjelighet bevistes ytterl.e af Gen. Duwall, Dir. Fritzki,
Kgl. Secr. v. Engeström
[Jacob von Engeström], Gen. Gr. Horn,
Bar. Degeer, Lagm. Bar. Reuterholm, Major Bilberg. Ändl. beslöts,
att välja 2 a 3 personer til Justifns upsättande,
ock genom Ordföranden sådant hos K.Mt anmäla.
Den 19 Febr. Kl. ½ 7 e.m.
utkomm af Trycket Kns den 17 h. å R-salen hållne Tal,
då det utströmmade, menn Kl. 8 förböds säljningen,
för att samma afton å landsbygden kringsända alla osålda
Exemplar.
Den 20 Febr. Fr. Om morgonen fördublades
Vakterne, Borgerskapets Cavallerie upsattes emot middagen, rycktet utgick
strax om Arrestering, ock Kl. 1 e.m. verrkställdes den af Lätta
Dragoner ock Borgare Cavallerie, menn emot Gr. Fersen nytjades Lifdrabanter.
Då häktades R.R. Gr. A. Fersen, Krhn
Bar. C. de Geer, Öfversten Bar. Maclean, Krhn
Bar. Maclean,
Krhn Bar. Stjerneld, Gen Gr. Horn, Direct. Fritzki,
Kgl. Secr. Engeström, Öfverst Almfellt, Lieut. Almfellt, Just.Canzlern
Liljestråle, Maj. Bilberg, Öfverste v. Gerten, Rrhus
Secr. Bungencrona, Rrhus Fisc. Ihre. Häradsh. Blix efftersöktes,
menn var borrtfaren.
Civil Arrest tilsades Gr. Brahe,
Gen. Pechlin,
Lagm. Spaldencreutz,
Öfverste v. Schwarzern. Krhn Bar. Reuterholm
skulle gripas, menn fanns i H. Carls rum, protegerad. Arresteringen
varade til Kl. 6 aftn. Då tog Hertig Carl befälet öfver
hela Staden. Mot middn hade de 3 Ofrälse Stn
Plenum ock upsände Deputr til K. Mt med anhållan,
att Han ville sätta Rdagen i verrksamhet, ock därtil vidtaga
alla de mått ock steg, som Han prövade nödigt effter
sin Vishet ock all Kongl. Magt. Upå denna art af invite företogs
fängslandet. PrästeStt hade, i stället för
de föreskrefna orden: All Kgl. Magt, nytjat orden: Mildhet ock
Rättvisa ock Regslagarna enligt. ÄrkeBn,
förrut förtrodd om Tilställningen, ock upå vägran
att låna sig därtil, hade fått nådig befallng
att hålla sig inne, ock angaf sig för sjuk i några
veckor.
Å Riddrhuset var
d. 10 Febr. föreslagen en skänk af 25000 Rdl. åt Hertig
Carl; d. 12 föreslog Ryttm. Gyllenadler att den skulle ökas
til m 100 rdl. HsK.H. trodes af Allmänheten, ända
intil d. 20 Febr. tänka lika med Patrioterna, eller som en missnögd
Medlem af Arméen. Menn Kn har försäkrat
hånom om m 50 Rdl., så att han ej mera behöfver
något Stånds välvilja.
Den 21 Febr. Plenum Plenorum, anslagit
til Kl. 11 f.m. R. ock Adelen samlades i Kns rum. K. Mt,
med Kgl. Prinzarna, Rådet ock Hoffstaten, upkomm i RiksSalen:
började vända sit Tal ensamt til L.M. ock lika som å
nyo installerade hånom: hvarpå denne ur et papper lät
höra en mängd tacksägelser för all den Kgl. Nåd,
hånom blifvit visad, bad, att med några ord få vända
sig til sit Stånd, hvilket tilläts: hvarpå det regalerades,
ur samma förskrift, med några Ömkeligheter ock försäkringar
om Förgätenhet af hvad som förefallit. L.Mn
vände sig åter til Kn ock, för sin höga ålder
samt svaga hellsa, bad om en Vice L. Marskalks utnämnande sig til
biträde. Därefter uprepade Kn en del af hvad han
i förege Pleno Plenorum hade sagt: föreställde
Rikets våda genom Fiendernas Stämplingar ock den Aristocratiska
Sjelfsvålds andans tiltagande: talade ur en ljuflig ton, äfven
til R. ock Adelen, menn särdeles til de andra Stånden, ock
i synnerhet til Bonde ock Borgare, dem han söfde med söta
ord om Privilr m.m. samt jämkande af Adelens förr innehafda.
Ändl. föreslog han en så kallad Förenings- ock
Säkerhets Acts antagande, hvilken skulle för hånom ock
Efterträdarena evärdel. tjena för Grundlag.
Hertig Carl upstod, ock upläste
et långt ock ganska väl författat Tal til Rs
Str, i synnerhet til R. ock Adelen, som ganska artigt ock
otrol. berömdes. Menn på den i Finland stående Arméen
kastades ännu mångfaldigt mera beröm ock vackra saker:
ock förklarades för Osanning, hvad de utspridde ryckten ock
smädeskrifter innebära, hvilka Illskan ock Afvunden utsått,
att söndra Medborgare ock Ständer. Slutel.n önskade
han Enighetens återställande, tilstyrkte därför
antagandet af den FöreningsAct,
som K. Mt vorde föreslående.
Härpå talade åter
Kn ock lät af StatsSecr. Schröderheim upläsas
sjelfva Acten, best. af 9 §.§. hvilka Kullkasta de förnämsta
§.§. af 1772 års Reg.form, ock uttryckel. den 48 §
om Offensiva Krig: Kn förklaras Lagkrönt, ej Lagbunden,
förordnar om alla Ämbeten, handhafver lag ock rätt, på
sätt hånom nyttigast synes. I Högsta Rätten skola
inkomma Ofrälsemän: R.Råds antal bero af hans välbehag.
I skjuzning frälseheman taga lika del med Skatte ock Krone: rätta
friheten består dem att frit gifva til Rikets Underhåll
hvad nödigt finnes: vid Rdagar inga ämnen företagas,
som ej Konungen proponerar. Denne Grundlag underteknas af Kar
[konungar], äfven af annat Hus.
Efter Säkerhets Actens upläsande,
föreställde Kn, huru hellsosam ock öfverens
stemmande med Reg.formen den var, ock trode beqvämligast ock lempeligast
vara, att genast därpå stället yttra sig öfver
dens antagande: gjorde därpå Proposition, som strax frå
de 3 Ofrälse Ståndens sida med Ja besvarades, hvarpå
fölgde på R. ock Adelens sida en flera resor förnyad
Salva af Nej, utom att några få, såsom en Sparrsköld,
läto höra sina särskilda Ja.
K. Mt äskade
ljud, sade sig hafva hört sin Nådiga Proposition af de 3
senare Stånden enhälligt bifallen, trode därför,
att Talemännen på deras vägnar borde undertekna Acten,
hvartil gafs et tämel. lifligt Ja frå de 3 Stånden.
Biskopp Lindblom i Linköping framkallades til Thronen, fick pennan
af Kn doppad, stod länge vid Bordet krökt ock talande,
trodes af hela Riksförsaml.n att hafva underteknat,
menn har dock enständigt vägrat gjörat såsom öfver
sin rättighet: hvarpå Kn förklarade sig ej
tro de andre Talemäns Underskrifter betarfvas, emedan Propositionen
vore af deras Stånd enhälligt bifallen.
Nb. Af löst follks ikring 50
personer hade blifvit försede med Polletter ock insleppte i Rikssalen
bak om Bondeståndet, til att börja med Acclamation, så
snart Proposition gjordes. Dessas Ja ord, lika som en löpareld,
vidtogs af Bonde Stt, fortsattes af Borgare Ståndet
fram til Prästerna. Desse tego alle stilla, undantagna Ordföranden,
Lindblom; Biscop Vingård; Probsten Nordin, en af de 18; ock DomProbsten
Fant, som utropade: Allt follk säge Amen.
Nu upstodo flere af R. ock Adelen
til att tala: först CanzliR. Adlerbeth, grannt ock krypande, om
sina Känslor för Kn ock Fosterlandet, sin ock sina
Medbröders bestörtning, besvärjande Hans Mt
vid många dyrbara ting, att i så vigtig
sak, som denna, bevilja betänketid. Kn svarade, Sig
vilja til L.Mn öfverlemna Acten, så att R. ock
Adelen kan däröfver på Rrhuset få deliberera.
En ock annan af R. ock Adelen talade ytterl.re. Biskopp Lindblom
gjorde därpå en lång ock grann harangue, som slöts
med att förbehålla sit Stånd samma rättighet,
som Adelen blifvit förund, att förrut på sina rum öfver
saken få deliberera. Detta afslogs, emedan Saken vore af Stn
enhälligt bifallen.
Biskopp Valqvist upstod ock ytterligare
förbehöll sit Stånd det samma, talandes ock om Banquen;
menn fick lika svar. Borgm. Eckerman anhöll också om betänketid
häröfver för sit Stånd, ock med hånom instemde
en annan Borgare; Menn de besvarades, att, som Saken var afgjord, vore
det et farligt prejudicat att därvid röra, ock att upå
det sättet skulle inga beslut blifva beståndande. K. Mt
trode, här vore ej mer att gjöra, utan
bad Strna skiljas åt. Menn ännu talade någre
af R. ock Adelen, bland dem Prof. Schulzenheim, som sade Reg.formen
i flera §§ vara bruten, trode Allmänhetens okunnighet
vara mycket orsak härtil, viste icke huru en sådan SäkerhetsAct
skulle hafva mera bestånd, än sjelfva Reg.formen, föreslog
att, som uti dens 2 § är åberopad en KaBalk,
den vi sakne, borde af R. Str upgifvas Project til en sådan,
som borde af K. Mt gillas ock
antagas. Kn påminte ytterl.e, att Rt
ock Adelen hade att häröfver rådslå på sit
rum. Vakten inkomm ock Kn med sin Suite afträdde.
L.Mn bad R. ock Adelen
skiljas åt. Tilfrågad, om Plenum blefve i dag, svarade vara
försent.
NB. Icke et ord nämde Kn
eller någon annan om de Arresterade Ledamöter af Adelen.
Under det Kn talade, började en Larmtrumma gå
på Slottsbacken, då Kn afbröt sit tal, ville
med lystrande, häftiga vändningar ock rörelser synas
däröfver bestört. Prinz Carl upstod ock häftigt,
med lika dana Uphäfvelser. Menn ingen af Adelen syntes gifva akt
därupå, än mindre visa någon förskräckelse
eller oro därvid, utan blef hvar ock en på sin bänk,
utan någon rörelse, stilla sittande. Sedan trumman gått
någon stund, fruktlöst för Rikssalen, utskickade Kn
en af de 2 bakom Thronen stående, då ock Stads Maj. Wallen
gick ut, ock han tystnade.
Tvärt emot sin utsago, lät
L.Mn Kl. 2/4 til 3 anslå til
Plenum Kl. 4, til att genast välja Electorer i de saknades ställe.
Ny Surprise, som gjorde att knappast hälften af R. ock A hant upkomma.
Detta oordentl. uptogg, så väl som saknaden af så många
ansenl. Ledamöter, som sades häktade, menn voro hvarken anklagade,
hörde eller dömde, väckte så mycken ifver å
Rrhuset, att Plenum måtte slutas utan Electors val.
I stället för att se Adelen intimiderad af så våldsam
medfart, syntes ifren ock oräddheten i uttryck fördublad.
L.M. fick förtjente förebråelser. S. D. Förböds
sälja de tryckta Riddarhus Protocoller ock Dictamina. Äfven
tilslöts af Police Betjenter, förseglades, ock vid 50 rdl.
vite förböds att öpnas, den på Malmens Kellare
inrättade Patriotiske Adelens Klubb, så att ej fanns et rum,
där 8 personer kunde på en gång träffas. De hafva
derföre hyrt sig en annan Sal til Klubb å Stora Nygatan.
Den 22 Febr. S. Afsändes Courier
til Finl. med Plene Plenor. Prot. af 4 Talemän underskrifvit. De
fängslade Adelsmän, en del sjuke, få ej taga besök
af sina närskylda, ej skrifva, ej emottaga bref innan de af Kn
äro läste. Den 20 intil d. 23 voro alle Fallportarne starkt
bevakade, ingen Ståndsperson tillåtit fara ut af Staden:
af därställda Vakter, så väl som vid Järfva,
Rotebro, Barkarby, ock flera Pass, blef Bondefollk in på Kroppen
visiterat, om de voro förklädde eller medhade något
bref, utgående. Rrhus Secretns rum voro
förseglade med Police Kamarens Sigill.
I Pleno d. 23 Febr. Måndag,
presenterades Vice LandMn, Am:Öfversten P. Liljehorn;
i de felandes ock fångnas ställe, valdes nye Electorer, alle
Patrioter; ingafs af Gen Wrede en projecterad Förklaring til K.
Mt, emot L.Mns osannfärdiga Berättelse ock K.
Mts hårda Beskyllningar å Rikssalen; Uplästes
många Dictamina, att igenom en Depn hos Kn
påyrka de fångnas frihet ock rätt m.m. Någre
ansågo farligt, att starkt yrka på rättvisan; ty beslöts,
att en hvar finge jämka sina uttryck. Kns Tal d. 17
Febr. hållit utkom åter af trycket: äfven så
Hertig Carls d. 20 hållne.
Den 24 Febr. T. Valdes til Heml.
Utskottet ock Banco Utskottet i de fångna Ledamöters ställe:
ock i Pleno, anslagit half tima förr än det hölls, berättade
Vice L.M. sig hafva hos Kn anmält Adelens åstundan
att i ena Dn begära sina fångna Medlemars lösgifvande,
ock fått det Svar, att K. Mt för det närvarande
icke kunde vilfara sådan begäran, ock därför ej
ville sådan Deputation emottaga; menn så snart möjel.t
blefve. Vice L.M. updrogs, att offta därom Kn påminna;
Gr. Brahe, lössleppt ur Civil Arresten, men utträngd ifrå
sin medfödda rättighet, Vice L.Mkskapet, insände
sin Protest däremot, viljandes nu ej sitta på Rrhuset;
beslöts, att i Edsformulairet, af 3 Stånden redan antagit,
skulle tilläggas Fäderneslandet, emedan i Formulairet endast
voro nämde Utskottets pligter emot Konungen; Det valdes bara Patrioter.
Effter par dagar har R.Drozen gifvit
Kn tilkänna det han, effter Protocollernes igenomläsande,
ingen sak funnit med Riddarhus Secretn ock Fiscalen ock att
om K. Mt likväl befallte denna eller någon dylik Action,
hade han sit Afskedsmemorial färdigt. Lätte Dragon Offrne,
som brukades vid fängslandet, hade straffat sig med afskedstagande
från sina dyrt köpta Tjenster, det soml. fått, somle
icke. Menn Cap. Uggla ock en Sparre hafva ingen ånger ock ruelse
visat.
Den 25 Febr. O. Anslogs til Kl.
precis 4 e.m. Plenum, för ¼ tima. Befallningen var bara
att afhöra Säkerhets Acten, menn icke ventilera däröfver.
Dock varade det til Kl. 5 ¼, under det Adelen ifrigt påstod,
Vice L.M. klyftigt afbögde, ock ändl.n beslöts,
att genom hånim underrätta K. Mt, att Stt
ej kunde vidröra denna Act förr än, enl. Reg.fns
42 § R.Rs tankar däröfver voro inhemtade ock
Stt meddelade.
Riddarhus Secretn ock
Fiscalen hade nu blifvit ur fängelset lössleppte.
Medan Rrhuset nu fick
länge hvila, var H. Utskottet så mycket verrksamare. Det
samlades alla dagar upå Slottet, i Kns egen närvaro,
ty det var äskat, att öfverlägga med K. Mt.
Midt på gollfvet stod et stort bord, med mycket papper lastat.
Et stycke frå dess öfra ända stod et litet bord, hvarvid
Kn satt såsom Ordförande. Til höger frå
K. Mt, et stycke frå stora bordet, satt L.Mn,
ock bakom hånom Rt ock Adelen 12. Til vänster,
upå lika afstånd, Ä.Biskoppen, ock bakom hånom
Prästerne 6 st. Midt för nedra bordändan suto likaledes
6 Bönder, bakom deras Taleman näst til Adelens sida; ock 6
Borgare bakom deras Taleman, näst Prästernas sida. I öfra
hörnet til höger, millan Kn ock Adelen var en stol
för StatsSecr. Bar. Ruth; i nedra hörnet å samma sida,
ell. imillan Adel ock Bönder, var et Skrifbord ock stol för
StatsSecr. Schröderheim; i nedra hörnet å andra sidan,
stol för en KamarRåd. Ruth går all ena til stora bordet,
upläser hvad papper befalles af Kn, Hs Mt
gjör Proposition, som strax besvaras af 3 Stn alltid
med Ja, af Adelen offtast med Nej, hvarpå Expedn strax
förrättas af Schröderheim. I första Vekan utassignerades
å Bn 26 tr Guld, hela återstoden af
1786 års Strs Bevilning til Magasins inrättningen.
D.
5 April
I Pleno d. 7 Mars. L. Vidrördes
ej Säkerhets Acten; Gillades slutel. Strnas upsatte
Tacksägelses Adresse: gaf Vice L.M. tilkänna, att Kn
ej vil tillåta R. ock A. inkomma med den projecterade Justification:
effter mycken debatt, motstånd ock skrufvade propositr
af Vice L.M. afgjordes ändl., att bde Justifn,
öfversed af Rs Expedns Ledamöter, skulle,
såsom sannfärdig, ock hela Stts mening, i Prott
intagas, förvaras, ock kungjöras: yrkades mycket på
de fängslade Oskyldiga Hrs lössleppande eller ransakning,
tätare Plena m.m.
De nedkomne frivillige Dalkarlar,
1400 Mann, besöktes då ock då af Kn, i Baljacka
med rundt hår.
Den 9 Mars ankommo ändl. de
i Decbris början arresterade ock par månader under väg
varande, Finske RegtsChefer. Otal. skara utaf bättre
ock sämre follk var ute att begapa dem, menn ingen ropte Hurra,
mer än en Gatupojke, som strax tystades med Käpp af en ibland
Borgevakten: teken att Brskapets Prevention emot
dem uphört. D. 12 do öpnades öfver dem Gen.
Krigsrätt å Fredricshoff, deras fängelse. I noten til
Ra Käjsan, för hvilken de så mycket
utskrekos, har snart, såsom förrut trodes, blifvit updagat
så mycket af större inflytande från Öfest
Junkn Favoriten, att den saken nu anses för en välment
oförsigtighet, som förtjenar en Varning. Menn Confoederationen
att befordra, yrkas Strs sammankallande, skall dess mer beifras;
hvarmed tid lär utdragas.
BeSecretn,
Lagman i Arméen ock Advocat Fiscal i Com.Collo, Alman,
skall d. 11 Mars i Sttas Pleno proponerat, att alle mål,
som vid Rdagen ej medhinnas, jämte alla Oeconomiska författningar,
skola blifva i Soknestugorna ock å Lands Canzlier afhandlade.
Jon Bengtson ifrå Croneb. Län har häremot talat med
styrka, att Allmogen därmed uphörde vara et Rs
Stånd, som den af Hedenhös varit.
Den 16 Mars M. i Pleno blef, effter
långa debatter ock 28 starka talare mot, menn bara 5 svaga do
för Säkerhets Acten, denne af Rrhuset förkastad.
Då Adelen, som sellan får samlas, ej ville afskiljas när
Vice L.Mn det föreslog, förlopp han Plenum ock
tog Protocollisten med sig, oförmodat.
Under påste Plenum
d. 16 Mars var åter Kn ute hos Dalkarlarna på
Drottningholm, ock Vice L.M. kungjorde det å Rrhuset.
Menn detta minskade icke ifren emot Säkerhets Acten. De där
Frykorrarne [:Fri Corps:] skola ofta visat olust att gå in til
Staden. På nämde dag skola de, under sken af Exercering med
Marcher ock Evolutioner, blifvit förde på ditvägen ända
öfver Kersön, menn då hejdat sig, sagt mann ville narra
dem in i Staden, där de hade intet ogjort, ock af sig sjelfva vändt
om, då Officerarne höllo god min ock läto dem gå.
Den 17 Mars ankom Öfversten
Bror Cederström, Courier på ½ tima expedd,
ifrå Gen. Meyerfellt. Efter några dagar hviskades, att han öfverbragt
en Käjsans Declarn til bemte Gen:
att hon ärnade fortsätta Kriget så länge hon lefde
ock Kn, om han afveke frå 1772 års Reg.form,
eller påtrugade Strna Säkerhets, eller nogot mera
våldsamt emot de Arresterade Hrne föröfvade.
Sjelfva Gardet har i Finland druckit, Riddarhusets, de arresterade Rdagsmäns
ock afskedstagande Statsdamernas Skål. Ifrå Pryssen skall
allt biträde mot någon af Våra Grannar hafva blifvit
afsagt: det säges, att Pr.Min. v. Borck har sin Rappell i fickan:
äfven läser mann en Billet til Sv. Monarchien i Martio frå
den Pre kommen, så lydande: Je
Vous ai declaré, Mon Cousin, que je sais les principes de feu
Mon Oncle, en Vous garantissant la Forme de Gouvernement de 1772. Si
par Vos affaires interieurs Vous éloignez la Paix, je m'en lave
les mains.
Med Danmark är Stilleståndet
allt til Maji början infaller, ock icke lär Fredsverrket blifvit
främjat genom en Lieut. Benzelstiernas
försök, att sätta eld på den vid Köpenhamn
liggande Ryska Escadren, Danska Flottan ock Skepsförrådshusen.
Gen. Toll, icke längesedan ifrå Skåne til Sthlm ankn,
skall vara inveklad däri, ock Sv. Min. Bar. Albedil
lär ej hafva rena händer, om det är sannt, att han flyktat
ifrå Khamn förklädd til en Bonde.
Gr. Ehrensvärd är nyl.
afrest til Sveaborg, att taga befälet öfver Sv. ock Finska
Eskadrerne af Skärgårdsflottan, effter Öfverste Ankarsvärd,
som hitkommit arresterad. Han hade dock ingen del tagit i Anjala Lrnas
steg, hvarken i Noten eller Föreningen. Hans Fru har fölgt
hånom hit öfver. Igenom en Royalist har hon låtit fråga
Kn, hvarföre han blifvit arresterad? hvarå Kn
svarat, Sig ej hafva något emot hånom, menn att det vore
farligt, upå sådant afstånd, hafva en Mann så
afhållen af sina Officerare, att han med sin vink kunde disponera
100. I den casu blir ej Grefven, ehuru välment, Medborgare.
Heml. Utskottet har upgifvit Statsbehofvet
fordra minst 70 tor Guld årl., ock på 20 års
tid fortsatt, ny Bevilning, utom alla de förra; hvilken tilökning
åligger Bevilnings Utskottet repartera millan Strna.
Nu talas om 20 a 50 rdl. Gärd å hvarje Mtl purt Säteri,
9 a 16 rdl på hvarje Mantal af andra heman: 200 plx
på en hyrvagn i Sthlm, 100 pl. på hvarje privat Equipage, 1 plat
å hvarje fensterluft, fördubl. å Consumtioner, därtil
Frykorrars [frikårer] utgjörande
af alla heman, utan afseende på Privilegier. Et
förväntat Dictamen af Bar. Lantingshausen,
att Adelen ej beviljar någon skärf så länge dens
oskyldige Ledamöter hållas fängslige, skall varit orsaken,
att Plenum d. 16 Mars så plözligen afbröts ock sedermer
ej hållits.
Den 23 Mars M. ankomm en Courier,
Fortif.Lieutn Henschen, med Rapport ifrå Gen. Meyerfellt,
att han på K. Mts befallning föreställt Arméen
Säkerhets Acten til antagande ock besvärjande, menn att den
det allmännel. vägrat, ock å nyo förbundit sig
til 1772 års Reg.forms bibehållande. S.D. har B. Cederström
blifvit tilbaka skickad. Då har ock Rs Strs
Tacksägelse Depn ändl. fått företräde,
då Kn visat sig ganska hög. Menn sedan Depn
var besvarad ock redan utgången et godt stycke ned i trapporna,
effterskickades Rt ock Adelen, som vände om til Kns
rum igen, då Hs Mt antagit et blidare ock
nådigt utseende, complimenterat mycket för deras ståndaktighet
&c ock visste icke något det han kunde neka sit trogna Rp
ock Adel. Menn hvarken L.M. Gr. L.haupt, såsom icke därom
prevenerad, än mindre någon annan Ledamot, grep tilfället
att begära Lösgifvandet. Någon annan utväg lär
väl utfinnas, att på godt maner blifva qvitt de många
Statsfångarna. En yppades i förl. veka genom Bryggar Abr.
Vestman, nu ifrig Royalist ock Cornett, som proponerade på Klubben,
att de Try Ofrälse Stn skola hos K. Mt anhålla
om dessa Hars frigifvande, hvarpå K. Mt
af ömhet och Nåd lär vilfara deras begäran, lika
som de d. 20 Febr. måtte synas begära Fängslandet.
Riksgäldens Belopp, som endera
dagen skall til Strs kunskap inkomma frå S. Utskottet,
försäkras vara 21,400,000 Rdl., eller 1,284 tor
Guld i Capital, dragande kring 70 tr Gulds årl. interesse;
År 1772 har den varit 200 tr G, eller icke fylles 3½
Millioner Rdl. Godtroget follk, som lånt så mkt å
detta Land!
Rdagen har varit ärnad att
räcka bara 4 a 5 vekor. Menn Riddarhusets ståndaktighet,
som gjort den anstälda Revolutionen så långsam ock
kanske ogjörlig, har vollt, att den väl torde räcka hela
den lagl. tiden ut. Bevilningen, den enda rättighet mann velat
qvarlemna åt Str, sitter långt inne. Bönderne,
effter hand upvaknade, vilja ej däri ingå förr, än
de fått sina dem lofvade Privilegier, äfven Resolr
å denne ock föregde Rdagars Besvär.
Månge utaf Borgare ock Bonde
Stånden ångra gräsel. det förhastade bifallet
til Säkerhets Acten. Menn ingen vågar väcka densammas
afskaffande, såsom antagen af räddhåga ock öfverilning.
Et jäf, som Lagen tillåter emot en aftvungen Revers eller
annan Afhandling af ringa värde nog. Prästerne, nögde
att ursäkta sig med sit fega stillatigande, skola röja minsta
Känslan af ånger. Jag talar om Riksdagsfullmägtiga,
ej om hemavde, som märka det ej Adl. allena tappar.
Et Plenum d. 31 Mars T. har varit
börjat med Protocollers Justering, förmodats blifva långt
ock interessant, menn utan att något annat företaga, blifvit
afbrutit af Vice L.Mn, lika som d. 16 Mars. Närvde
Reg.form skönjes sål. icke tarfva någon förändring
til Monarchens froma, då Talemän äro Monarchens Organer
ock icke sina Stånds, heller Monarchens drängar ock Ståndens
herrar, då ingen Rdgs Ordng finnes eller fölges, ock allt
kommer an på den Magtägandes välbehag. De 3 okade Stn
finnas ock så nedsatte, att de in Plenis ej töras knysta,
knappt nämna rättigheter, fast än deras Ledamöter
mann för mann gifva Frälsemännen rätt, upmuntra
dem til ståndaktighet.
Den 1 April skall L.Mn hafva
underteknat Säkerhets Acten. Gubben lär taga den för
et Oeconomie mål, som bör expedieras effter Pluraliteten,
så snart alla 4 Stånden sig däröfver yttrat. Mindre
lära de andre Talemän drista vägra deras Underskrifter.
Effter förra Fund.Lagar, få i dem ingen ändring gjöras
utan samtl. Ständers samtycke, menn 1772 års Reg.form, som
ingen ändring supponerat, går med stillatigande förbi
den frågan, om därtil fordras Unanimité eller Pluralité.
Hellsningar ifrån samtl. hemavde:
item ifrå Grannar, så offta de varit här. Gud bevare
Tit. d. 5 April 1789.