Brev från Georg Wilhelm af Sillén till sonen Gustaf af Sillén den 3-5 april 1789.


A Ryda Ce 3 Avril 1789.
Ankt. den 16 Maj, besvt den 20 dito.

Dans ce moment je viens de ravoir de Sthlm Ve Lettre du 4 Fevrier, que je reçus le 6 Mars, et dont je fis part, il y a quelque tems, à Vos Freres en ville. Je n'ai tardé si long tems à y répondre, que pour pouvoir joindre à ma lettre une de leur part, qu'ils m'ont témoigné, avoir envie de Vous écrire. Mais cette fois ils n'en ont rien fait, trop occupés sans doute, non seulement comme Deputés aux Etats, mais le Cadet comme chargé de lever et d'exercer avant la fin de ce mois une nouvelle Compagnie de Mariniers de 50 hommes, et l'Ainé à écrire tous les Memoires interessans, presentés à L'Assemblée de la Noblesse, dont l'impression, ainsi que des Registres de cet Ordre, a été generalement prohibé.

Ma precedante fut du 13 Fevr. [saknas] en réponse à la Vôtre du 24 Decbre.

D'Abord je me donne le plaisir de Vous annoncer une bonne Nouvelle, que Ve Soeur est actuellement convalescente et sans aucun accés de spasmes depuis le soir du 28 Mars, c'est à dire plus de 8 jours de suite. Lors de ma dernière, elle étoit sans doute mieux, elle marchoit dans l'apartement, dinoit avec nous dans la salle &c. Mais les nouvelles de la Catastrophe du 17, 20 et 21 Février, n'ayant pu lui être assez soigneusement cachées, la replongerent dans la Maladie, et nous avons plus d'une fois crû être sur le point de la perdre. L'Etat present de la Patrie, affligeant pour toute ame honête, influa horriblement sur la santé de Nos Dames. La Mere, sans être allitée, a baissé et vielli considerablement. Quant à moi, je me porte passablement comme un Vieillard, usant de Medecines tout l'hiver, pour guerir ou diminuer l'incommodité que je ressens, Asthme ou Hydropisie de poitrine. Moins agile, je garde fort la Maison, le froid m'étant defendu. J'attends le printems comme devant être salutaire à nous tous. Mais il tarde bien. La terre est couverte de 2 aunes de Neige au moins. Point de dégel depuis la Mi-Octobre: peu de fourages, et une demande de grains, qui doit effraier. L'Automne passé j'en avois plus de 50 tx de la precedante recolte, non vendus. Je me suis donc empressé cet hiver de vendre tout mon superflu, et maintenant je pourrais le faire avec plus d'avantage chez nous: mais c'est trop tard. Les longs hivers font les Mauvaises Années. Celà est de tout tems, de tout pays, et on est fondé en consequence de trembler pour la courante, independamment de la Guerre.

La bâtise, que j'avois conté faire cette année à Arby, longue de 80 aunes, consistante en Granges, Magasins &c n'aura pas lieu, l'hiver ou plûtôt Excès des neiges ne permettant pas au Vendeurs de Bois de l'y transporter, ni même de le couper. De 400 poutres il n'y en a été livré 40. Avec grande peine Nous avons fait venir par nos chevaux une 50ne de Cordes de bois coupé et seché à Ribbingebec [Ribbingebäck].

On se porte bien à Acrelenna [Åkerlänna]. La Cousine a été transportée à Vesterâs, pour achever son Education chez sa Tante. A Eka le vieux Baron garde la Maison depuis plus de 3 Mois, menacé d'une hydropisie, manifestée dans les Jambes. Les autres se portent bien, ainsi qu'à Vernsta et à Molhamar [Målhammar]. Made Oestman est ici depuis la fin de l'Eté passé. Vû la Maladie de Nôtre jeune Dame, ce fut un bonheur de part et d'autre, que la premiere ne s'étoit point pourvûë de demeure fixe pour cet hiver. Elle s'en passera pour tout l'été.

Le 15 Janvier j'envoiai au Senateur, que Vous savez, à Ve General et à l'Intendant, des Extraits de Vos Lettres jusqu'à la fin de l'An passé. Ils en ont témoigné leur contentement de bouche, et le 6 Mars, même jour qu'arriva Ve derniere lettre, j'eus la Réponse du General , où il me marque, qu'avant le calme rétabli dans les affaires publiques, il n'a pas trouvé à propos de presenter au Roi cet Extrait, crainte qu'il ne soit perdu: mais qu'il ne laissera echaper d'occasion de faire valoir à S.M. Vos talens.

L'Intendant ayant obtenu sa Demission a parlé tant à Vôtre Frere qu'à Ve Cousin sur la necessité des mesures à prendre de ma part pour Ve avancement à cette occasion. Mais ayant obtenu le bienfait reel du Roi, la modestie et la prudence exigent également de ne rien demander de plus dans cette conjoncture critique.

Ja, lät oss tala Sv. om Vår sjuka Mor, Fru Svea, grufvel. plågad af Convulsioner, kommande från Hufvudet. Titi [tituli] omdöme öfver Reflexionerna är rigtigt, att Stilen är nog negligerad ock ej svarande mot de insigter, andre Läsare trot sig däri finna. Kanske, Auctor det gjort med flit, til att bättre förblifva okänd. Mig förekomm piècen också skrefven af en Utländning, opartisk, hvarken Svensk eller Rysk, särdeles liknar begynnelsen nog en öfversättning, menn slutet lät nog Svenskt, om jag rätt mins.

Åtskill. sådane handskrefne Uplysningar kläcktes af Patrioter, ock hvar en gissade bland sina Kunder til Auctorerna, fölgaktel. sellan rigtigt. Af alla applauderades allramest den samme, som Tit. mest gillar, Oveldigt Omdöme, ock anses i hela Sthlm för RR Hermansons foster. Att få någon af de mest menlösa eller varsama tryckt, tilböds fåfängt med belöning af 500 rdl. Så rädde äro Boktryckarne att utgifva något, som ej gått igenom PoliceMästns hand. Således blef verrkan af de handskrefna underrättelserna inskränkt inom en liten Krez af hederl. follk. Menn när Finska Brefvet af d. 14 Septbr., i Novbri skrifvit i Gborg, där, i Sthlm, Norrköping, Åbo, tryckt til mång tusend Exemplar, ock igenom Kr.betr, ja genom vissa resande Förnäma Männ, utspridt i alla, äfven de aflägsnaste, Orter ock Gratis, hade kommit nästan i hvar enda Bondes hand, så väl som Medelståndens, hvilkas afvundsjuka gärna tilgriper hvad som kan nedtrycka Adelen; Så blef en ren omöjelighet, att hindra det åsyftade upretandet af de 3 Stånden emot Adelen, uti sjelfva Landet. Icke dess mindre blef i början, ibland de Väljande Stns Rdagsmän någon öfvervigt, å Patrioternas sida. I Sthlms stad, inom trångare vidd, trodes Uplysningen kunna lättare ökas. Menn snart befanns den allt försvag emot m 54 rdl. Sva pgr, hvarmed Merheten fixerades, med tilhjälp dessutom af lock ock förhoppning, af hot ock skrämsel. På den sidan, hölls taffel för Borgare, Bönder ock några Uslingar af Adelen, Klubbar för alla Std, äfven för drängar. Lagm. Stenhoffs Klubb för Adel var ändock tom. Presidr Lhöfdr RegtsChefer fingo Ordres, tilhålla sina Underhafvande att gå dit. där Kommo dock inge. De befalltes därpå, sjelfve gifva Exempel: de foro alle dit kl 6 om aftonen, gingo där utan annat sellskap ½ tima, ock foro så med alle därifrån.

Af en rättmätig känsla öfver de många, mot Adelen ock Arméen, offentl. tryckta ock utspridda Pasquiller, ingåfvos å Rrhuset några Memorialer, Dictamina, ock med stark Merhet beslöts begära de andra Sts biträde, att hos K.M t anhålla om undersökning ock straff å Uphofsmännen m.m. Den 6 Febr. Resolverades att comunicera detta de andra, som skede d. 9 Febr., ock det är den sista Deputn, Adelen fått gjöra til dem. Sedermera har den icke fått Plenum samma dagar, som de andre Stn, fast det ofta blifvit påfordrat. Samma dag föreslogs å Rrhuset en Instruction för det Secrete Utskott, som Kgl. M t å Rikssalen d. 3 Febr. hade äskat, beste af 12 Adelsmän, 6 Präster, 6 Borgare ock 6 Bönder, til att rådslå med Kgl. M t om Kriget ock hvad därtil hörer. Fölge dagen d. 7 Febr, sedan PreMin. Bar. v. Borck om morgonen ankommit, såsom ville förljudas med behagl.bud,och då Adelen var samlad in Pleno att öfverlägga om berde Instruction, så väl som den för Banco Utskottet, ankomm til L.Mn [lantmarskalken C. E. Lewenhaupt] et Kgl. Mts Bref, hvari han befalles icke tillåta någon Ventilation öfver den af Directn Fritzki föreslagna Instruction för S. Utskottet, såsom stridande mot Reg.formen. Någre ville att mann skulle strax undfalla för et så oförmodat, som ovanl. afbrott i Stts Öfverläggning, menn merheten beviste Instructionens Laglighet ock, effter häftig Debat, blef den gillad med nästan enhälligt Ja, mot få Nej.

D. 4 April 89.

Detta anmodades L.M. [lantmarskalken, adliga ståndets ordf.] att i underd.het gifva Kn til känna genom en då strax upsatt Korrt berättelse, som enhälligt gillades. Nu var första steget gjort til att intimidera Rt [ridderskapet] ock Adelen. S.D. upkallades en mängd Borgare Officerare til Conference hos K. Mt. Lätte Dragonerne hade redan för Jul fått 12 skarpa skott på mann, ock nu uplifvades rycktet om de Frivillige Dalkarlars ankomst, til hvilkas nedhemtande Cap. af Gardet Erik Aug. Tersmeden var afrest, ock Bar. Gust. Armfellt skulle resa effter. Kn började ligga på Haga. L.M. har vid Rapporten d. 4 Febr. fått bannor för det han icke ens kunde gjöra hvad som skrefs för hånom. han svarade, sig ej kunnat hindra Ventilation: Kn, att han då skolat sätta sig i vagnen, resa upp ock genast berätta därom til K.M. L.M. kunde ej neka härtil, menn trode sig hafva handlat effter Lagen ock Riddarhus Ordn: påminte, att innan han åtog sig L.M.-skapet, hånom uttryckl. blifvit försäkrat, det inge Surpriser emot hånom skulle nytjas, förklarandes, att så snart det sker, nedlägger han stafven ock reser hem til sina gods.

D. 9 Febr. i Pleno försökte åtskill. Ledamöter att åter upprifva det tagne beslutet om Instruction för S. Utsk. ock L.M. upläste et på papper til Prott fattat Yttrande, att han om berde Instruction icke hade gjort någon verksam Proposition, ock således icke något verksamt Beslut kunnat fattas. En så oförväntad Chicane ådrog hånom många förevitelser af Pluraliteten, särdeles då han envisades anse saken för oafgjord ock hindra Depns afgående därom til de andra Stånden. Depn afgick ändl., menn fann Stn redan åtskilda. L.M. gjorde en art af Deprecation, ock Merheten däremot biföll, att hela denna ledsama händelse måtte utur Protokollet utelåtas.

Den 10 Febr. ... Depn til de andre Stn, om Secreta ock Bco Utskottens Instructioner, fann intet mer än Pr. Ståndet samlat. L.M. höll sig hema til Kl. ½ til 12, under det Gref Brahe förde ordet. L.M. ankommen företog sig bryta up Valacten til S. Utsk. fick förebråelser för sådan otilbörlighet, att Ståndet oåtsport upbryta Acten innan Depn träffat dem andra Stn, att meddela projectet til Instructionen. han satte då sit Sigill för Valacten: begärte sedan få öpnan, menn fick afslag. Nb. [nota bene] Här förbigås andra saker, än de, som synas haft sammanhang med påfölgande Catastrophe. Upå Borgare ock Bonde Stns inkomne anmälan om Privilrs erhållande, yttrade Royalisterna sig afvigt, Menn Patrioterne välvilligt: de förre, til att reta Stånden; de senares eller Pluralitetens svar har alldrig kommit att lemnas de andra Stånden.

I Pleno d. 12 F. blef Riddarhuset förekommit med Deputr af de andre Stn, att de ingen Instruction för S.U. funno nödig. Sål. blef den saken ändå motad. Et papper ifrå Kn uplästes, att intet Stats Utskott behöfdes, medan Staten för Hemliga Utskottet skulle upvisas.

D. 14 i Pleno ventilerades starkt öfver Din Fritzkis i föregde Pleno ingifne Dictamen om et Stats-Utskott, som Reg.fn ovilkorl. föreskrifver. Slutel. nödigt befunnet genom Votering, 454 ja ock 44 Nej. Af bägge Partierne voro dock månge icke tilstädes.

Den 16 Febr. M. I detta, så väl som bägge föreg. Plenis, afhöll sig L.M. menn skickade up sin Sonn Med et Dictamen, innehållande en chargerad Målning af de 2 Plena, uti hvilka debatterades om Instruction för S. Utsk. Denne berättelse var en anklagning emot hela Rrhuset, ock enkannerl. med oanständige uttryck emot R.R. Fersen, Frih. C. de Geer, hr Fritzki, Rrhus Secretn, Fiscalen m. fl. begärandes, att få tryckas. Detta steg verkade fasel. gäsning, hvarföre Ståndet skildes åt.

Den 17 Febr. T. [tisdag] Kl. 9½ om morgonen, utan Annonce i Dagl. Alleha, anslogs til Plenum Plenorum Kl 10 på Rikssalen. Hvar ock en såg, att något ovanligt förehades, där tystnad ock Surprise skulle användas, ock att L.M. Klageskrift därtil varit en förberedelse. Kn höll där et vidlöftigt ock skarpt tal, däri R. ock Adn beskylldes för många saker: för drögsmål i allt hvad K.M. anbefallt: att vara skulden, om Kriget går olyckel.t: att ingifva sina Med Str farhogga, såsom ville K.M. tilvälla sig Souveraineteten: att hafva utspridt 1000 ryckten om Dalkarlarnas nedkomst, hvarom K.M. förklarade sig hafva redan gifvit Ordres, icke att komma til Sthlm, medan han hade fullt förtroende til sit nitiska Borgerskap, det Han ej ville betunga med Inquartering, menn att förläggas upå Kgsgårdarna, til Hans ock Stadens säkerhet för Eldsvåda. Därpå, sedan Han mycket berömt de Try [sic] Ofrälsestånden, vände Han sig å Nyo til Adelen: talade om dens Deliberationer såsom högst brottsliga: om L.M.ns dagen förrut ingifna Dictamen, i afskrift ingifvit til K.Mt, med bifogat Memorial eller Bref: Allt sammans lät Han upläsa. Under det Han ytterl.e försäkrade, huru långt han var ifrån att vilja hafva den för hånom så förhatel. Souveraineteten, adresserandes sig til de Ofrälse Str, ropade någre Bönder, kanske någon Borgare, hvilket ej kunde urskiljas, ock 3 högst 4 af Adelen: Gud bevare Kn! Någre få af Adelen ropade ock: Gud bevare Fäderneslandet ock Friheten! Vid det minsta gny eller hostande, slog Konungen många förnyade gger ganska häftigt i bordet. Åtskilliga gger under Kns Tal, särdeles då han talade om den fläck, som Arméen satt upå sig, vände sig H. Carl med synbar häftighet til Kn.

Sedan L. Mns Papper var upläst, talade Kn åter länge med mycken ifver ock heta, utpekade ock nämde flere ggre R.R. Fersen ock Frih. C. de geer, såsom hårdast af L.Mn anklagade. Kns ifver tiltog stundel., ock vid de omärkel.ste rörelser, någon på sin bänk gjorde, gick Klubban i bordet med oerhörd häftighet. Slutel. befallte Kn, att R. ock Adelen genast af Gr. Brahe skulle föras ned på Rrhuset, där utse en Deputn, anförd af Gr. Brahe, ock uti hvilken skulle förnäml.st finnas R.R. Fersen, Frih. C. de Geer ock de andre i L.M.ns Dictn nämde, för att upvakta L.Mn, ock gjöra hånom ursäkt för deras olagl.a ock oanständiga upförande mot hånom.

Naturl.vis surprenerade detta något hvar, ock började somlige, särdeles på Läktarena, att litet sig imillan hviska, då Klubban ibordet åter hiskel. gick och Kn, med en heta som liknade oro ock fruktan, tilsade att mann var ditkallad för att höra, ock ej deliberera. Gref Fersen upstod ock talade en stund, äfvenså Frih. de Geer helt korrt, förbehöllo sig Lagens skydd, ock att dem ock hela Ståndet måtte vederfaras den rätt, som i Naturens ock Sveriges Lag är den minste Undersåte förbehållen, näml. den, att ej dömas ohörd. Kn svarade, att han aldrig heller det gjort åt någon af sina Undersåtare, ock förnyade sin befallning, sägandes: Grefve Brahe stiger up ock genast nedförer R. ock Adelen, hvilket ock skede: menn Kn med de 3 andra Stånden blef qvar.

Kn talade äfven om de anstötela Dictamina, som R. ock Adelen låtit trycka: befallte att ur Protocollerna skulle slutas de d. 7 ock 9 Febr. förefallne Deliberationer: talte om R. ock Adns gynnande af Ryska Hofvets stämplingar inom Riket, samt förr hafda förstånd med Re Ministren: om huru han förqvaft Sjelfsvåldet, hvilket nu så hiskel. kringsprider sit gift ock upreser hufvudet, för att åter införa det förhatel. ock odrägel. Aristocratiska Väldet: att hans principe ock böjelse varit, med mildhet regera, menn lofvade med all sin magt qväfva detta Sjelfsvåldet.

Sedan Kn på biskrefne sätt anbefallt Afbön hos L.Mn af Gr. Fersen, Bar. de Geer ock de flera uti Dictamen nämda, öfverlemnade han sjelfva den Skriften til Riks Drozen med befallning, att låta lagföra Rrhus Secretn ock Fiscalen, hvilka lika med de andra Hrna voro anklagade menn skulle likväl höras innan de dömdes.

De 3 andre Stånden hafva med K.Mt drögt upå RsSalen ¾ tima effter R. ock Adl.s afträde: blifvit på det allra nådigaste sätt ifrå Thronen tiltalte: ock åt de tu sista Stn Privilegier lofvade. Han förmodade, att Pre Stt icke skulle vara däremot: tilsade dessa 3 Stånden, att utvälja hvar sina 2 Ledamöter, som gemensamt med Talemännen skulle utarbeta dessa Privil.r, hvilke skulle för K.Mt til stadfästelse upvisas, ock sedan med R. ock Adl. communiceras.

Afsigten med hela denna Tilställning trodes vara, att så befläcka ock humiliera Gr. Fersen, Bar. Degeer, Dir. Frietzki [Clas de Frietzcky], att Kn finge förklara dem ovärdiga til Säte i Hemliga Utskottet, ock sål. få det helt ock hållet uti sin hand: eller ock få dem för Domstol anklagade, skyldige eller oskyldige, sa att de, sub reatu varande, icke kunde sitta i Utskottet.

Den til K.Mt ingifne Afskriften af L.Mns Dictamen var bevittnad med Underskrifter af vid pass 50 Ledamöter af R. ock A. [Ridderskapet och Adeln], nl. skummet däraf, ock sådana, att man ej anständigt kan vara i sellskap med de flesta af dem. Sjelfve L.M. Hans Exce Gr. Lewenhaupt, så väl som alle de där underskrifvit hans Klagoskrift, blifver icke inläten til besök i något förnäml. hus, icke ens hos Slägtingar. Alle Fruentimber af värde ock förstånd, ända in i Kongl. Famillen, äro Patrioter. Det hederla Borgerskapet i Sthlm har alltid varit det. Stympare äro likgiltiga om Friheten.

När R. ock Adelen återkommit på Rrhuset, tog Gr. Brahe klubban ock påminte hvad å RsSalen förelupit. Gr. Fersen beviste, huru orimelig ock omöjelig en sådan anbefald Depn var, emedan R. ock A. ju då skulle erkänna sig brottslig, eller undergå straff, innan man hade hörd blifvit, föreslog upsättandet af en Justificationsskrift til K.M. för alla de hårda tilvitelser, som på Riks-Salen emot Ståndet gjorde blifvit.

Amts Öfversten P. Liljehorn yrkade, att Kns befalning måtte effterkommas. Menn Afbönens omöjelighet bevistes ytterl.e af Gen. Duwall, Dir. Fritzki, Kgl. Secr. v. Engeström [Jacob von Engeström], Gen. Gr. Horn, Bar. Degeer, Lagm. Bar. Reuterholm, Major Bilberg. Ändl. beslöts, att välja 2 a 3 personer til Justifns upsättande, ock genom Ordföranden sådant hos K.Mt anmäla.

Den 19 Febr. Kl. ½ 7 e.m. utkomm af Trycket Kns den 17 h. å R-salen hållne Tal, då det utströmmade, menn Kl. 8 förböds säljningen, för att samma afton å landsbygden kringsända alla osålda Exemplar.

Den 20 Febr. Fr. Om morgonen fördublades Vakterne, Borgerskapets Cavallerie upsattes emot middagen, rycktet utgick strax om Arrestering, ock Kl. 1 e.m. verrkställdes den af Lätta Dragoner ock Borgare Cavallerie, menn emot Gr. Fersen nytjades Lifdrabanter. Då häktades R.R. Gr. A. Fersen, Krhn Bar. C. de Geer, Öfversten Bar. Maclean, Krhn Bar. Maclean, Krhn Bar. Stjerneld, Gen Gr. Horn, Direct. Fritzki, Kgl. Secr. Engeström, Öfverst Almfellt, Lieut. Almfellt, Just.Canzlern Liljestråle, Maj. Bilberg, Öfverste v. Gerten, Rrhus Secr. Bungencrona, Rrhus Fisc. Ihre. Häradsh. Blix efftersöktes, menn var borrtfaren.

Civil Arrest tilsades Gr. Brahe, Gen. Pechlin, Lagm. Spaldencreutz, Öfverste v. Schwarzern. Krhn Bar. Reuterholm skulle gripas, menn fanns i H. Carls rum, protegerad. Arresteringen varade til Kl. 6 aftn. Då tog Hertig Carl befälet öfver hela Staden. Mot middn hade de 3 Ofrälse Stn Plenum ock upsände Deputr til K. Mt med anhållan, att Han ville sätta Rdagen i verrksamhet, ock därtil vidtaga alla de mått ock steg, som Han prövade nödigt effter sin Vishet ock all Kongl. Magt. Upå denna art af invite företogs fängslandet. PrästeStt hade, i stället för de föreskrefna orden: All Kgl. Magt, nytjat orden: Mildhet ock Rättvisa ock Regslagarna enligt. ÄrkeBn, förrut förtrodd om Tilställningen, ock upå vägran att låna sig därtil, hade fått nådig befallng att hålla sig inne, ock angaf sig för sjuk i några veckor.

Å Riddrhuset var d. 10 Febr. föreslagen en skänk af 25000 Rdl. åt Hertig Carl; d. 12 föreslog Ryttm. Gyllenadler att den skulle ökas til m 100 rdl. HsK.H. trodes af Allmänheten, ända intil d. 20 Febr. tänka lika med Patrioterna, eller som en missnögd Medlem af Arméen. Menn Kn har försäkrat hånom om m 50 Rdl., så att han ej mera behöfver något Stånds välvilja.

Den 21 Febr. Plenum Plenorum, anslagit til Kl. 11 f.m. R. ock Adelen samlades i Kns rum. K. Mt, med Kgl. Prinzarna, Rådet ock Hoffstaten, upkomm i RiksSalen: började vända sit Tal ensamt til L.M. ock lika som å nyo installerade hånom: hvarpå denne ur et papper lät höra en mängd tacksägelser för all den Kgl. Nåd, hånom blifvit visad, bad, att med några ord få vända sig til sit Stånd, hvilket tilläts: hvarpå det regalerades, ur samma förskrift, med några Ömkeligheter ock försäkringar om Förgätenhet af hvad som förefallit. L.Mn vände sig åter til Kn ock, för sin höga ålder samt svaga hellsa, bad om en Vice L. Marskalks utnämnande sig til biträde. Därefter uprepade Kn en del af hvad han i förege Pleno Plenorum hade sagt: föreställde Rikets våda genom Fiendernas Stämplingar ock den Aristocratiska Sjelfsvålds andans tiltagande: talade ur en ljuflig ton, äfven til R. ock Adelen, menn särdeles til de andra Stånden, ock i synnerhet til Bonde ock Borgare, dem han söfde med söta ord om Privilr m.m. samt jämkande af Adelens förr innehafda. Ändl. föreslog han en så kallad Förenings- ock Säkerhets Acts antagande, hvilken skulle för hånom ock Efterträdarena evärdel. tjena för Grundlag.

Hertig Carl upstod, ock upläste et långt ock ganska väl författat Tal til Rs Str, i synnerhet til R. ock Adelen, som ganska artigt ock otrol. berömdes. Menn på den i Finland stående Arméen kastades ännu mångfaldigt mera beröm ock vackra saker: ock förklarades för Osanning, hvad de utspridde ryckten ock smädeskrifter innebära, hvilka Illskan ock Afvunden utsått, att söndra Medborgare ock Ständer. Slutel.n önskade han Enighetens återställande, tilstyrkte därför antagandet af den FöreningsAct, som K. Mt vorde föreslående.

Härpå talade åter Kn ock lät af StatsSecr. Schröderheim upläsas sjelfva Acten, best. af 9 §.§. hvilka Kullkasta de förnämsta §.§. af 1772 års Reg.form, ock uttryckel. den 48 § om Offensiva Krig: Kn förklaras Lagkrönt, ej Lagbunden, förordnar om alla Ämbeten, handhafver lag ock rätt, på sätt hånom nyttigast synes. I Högsta Rätten skola inkomma Ofrälsemän: R.Råds antal bero af hans välbehag. I skjuzning frälseheman taga lika del med Skatte ock Krone: rätta friheten består dem att frit gifva til Rikets Underhåll hvad nödigt finnes: vid Rdagar inga ämnen företagas, som ej Konungen proponerar. Denne Grundlag underteknas af Kar [konungar], äfven af annat Hus.

Efter Säkerhets Actens upläsande, föreställde Kn, huru hellsosam ock öfverens stemmande med Reg.formen den var, ock trode beqvämligast ock lempeligast vara, att genast därpå stället yttra sig öfver dens antagande: gjorde därpå Proposition, som strax frå de 3 Ofrälse Ståndens sida med Ja besvarades, hvarpå fölgde på R. ock Adelens sida en flera resor förnyad Salva af Nej, utom att några få, såsom en Sparrsköld, läto höra sina särskilda Ja.

K. Mt äskade ljud, sade sig hafva hört sin Nådiga Proposition af de 3 senare Stånden enhälligt bifallen, trode därför, att Talemännen på deras vägnar borde undertekna Acten, hvartil gafs et tämel. lifligt Ja frå de 3 Stånden. Biskopp Lindblom i Linköping framkallades til Thronen, fick pennan af Kn doppad, stod länge vid Bordet krökt ock talande, trodes af hela Riksförsaml.n att hafva underteknat, menn har dock enständigt vägrat gjörat såsom öfver sin rättighet: hvarpå Kn förklarade sig ej tro de andre Talemäns Underskrifter betarfvas, emedan Propositionen vore af deras Stånd enhälligt bifallen.

Nb. Af löst follks ikring 50 personer hade blifvit försede med Polletter ock insleppte i Rikssalen bak om Bondeståndet, til att börja med Acclamation, så snart Proposition gjordes. Dessas Ja ord, lika som en löpareld, vidtogs af Bonde Stt, fortsattes af Borgare Ståndet fram til Prästerna. Desse tego alle stilla, undantagna Ordföranden, Lindblom; Biscop Vingård; Probsten Nordin, en af de 18; ock DomProbsten Fant, som utropade: Allt follk säge Amen.

Nu upstodo flere af R. ock Adelen til att tala: först CanzliR. Adlerbeth, grannt ock krypande, om sina Känslor för Kn ock Fosterlandet, sin ock sina Medbröders bestörtning, besvärjande Hans Mt vid många dyrbara ting, att i så vigtig sak, som denna, bevilja betänketid. Kn svarade, Sig vilja til L.Mn öfverlemna Acten, så att R. ock Adelen kan däröfver på Rrhuset få deliberera. En ock annan af R. ock Adelen talade ytterl.re. Biskopp Lindblom gjorde därpå en lång ock grann harangue, som slöts med att förbehålla sit Stånd samma rättighet, som Adelen blifvit förund, att förrut på sina rum öfver saken få deliberera. Detta afslogs, emedan Saken vore af Stn enhälligt bifallen.

Biskopp Valqvist upstod ock ytterligare förbehöll sit Stånd det samma, talandes ock om Banquen; menn fick lika svar. Borgm. Eckerman anhöll också om betänketid häröfver för sit Stånd, ock med hånom instemde en annan Borgare; Menn de besvarades, att, som Saken var afgjord, vore det et farligt prejudicat att därvid röra, ock att upå det sättet skulle inga beslut blifva beståndande. K. Mt trode, här vore ej mer att gjöra, utan bad Strna skiljas åt. Menn ännu talade någre af R. ock Adelen, bland dem Prof. Schulzenheim, som sade Reg.formen i flera §§ vara bruten, trode Allmänhetens okunnighet vara mycket orsak härtil, viste icke huru en sådan SäkerhetsAct skulle hafva mera bestånd, än sjelfva Reg.formen, föreslog att, som uti dens 2 § är åberopad en KaBalk, den vi sakne, borde af R. Str upgifvas Project til en sådan, som borde af K. Mt gillas ock antagas. Kn påminte ytterl.e, att Rt ock Adelen hade att häröfver rådslå på sit rum. Vakten inkomm ock Kn med sin Suite afträdde.

L.Mn bad R. ock Adelen skiljas åt. Tilfrågad, om Plenum blefve i dag, svarade vara försent.

NB. Icke et ord nämde Kn eller någon annan om de Arresterade Ledamöter af Adelen. Under det Kn talade, började en Larmtrumma gå på Slottsbacken, då Kn afbröt sit tal, ville med lystrande, häftiga vändningar ock rörelser synas däröfver bestört. Prinz Carl upstod ock häftigt, med lika dana Uphäfvelser. Menn ingen af Adelen syntes gifva akt därupå, än mindre visa någon förskräckelse eller oro därvid, utan blef hvar ock en på sin bänk, utan någon rörelse, stilla sittande. Sedan trumman gått någon stund, fruktlöst för Rikssalen, utskickade Kn en af de 2 bakom Thronen stående, då ock Stads Maj. Wallen gick ut, ock han tystnade.

Tvärt emot sin utsago, lät L.Mn Kl. 2/4 til 3 anslå til Plenum Kl. 4, til att genast välja Electorer i de saknades ställe. Ny Surprise, som gjorde att knappast hälften af R. ock A hant upkomma. Detta oordentl. uptogg, så väl som saknaden af så många ansenl. Ledamöter, som sades häktade, menn voro hvarken anklagade, hörde eller dömde, väckte så mycken ifver å Rrhuset, att Plenum måtte slutas utan Electors val. I stället för att se Adelen intimiderad af så våldsam medfart, syntes ifren ock oräddheten i uttryck fördublad. L.M. fick förtjente förebråelser. S. D. Förböds sälja de tryckta Riddarhus Protocoller ock Dictamina. Äfven tilslöts af Police Betjenter, förseglades, ock vid 50 rdl. vite förböds att öpnas, den på Malmens Kellare inrättade Patriotiske Adelens Klubb, så att ej fanns et rum, där 8 personer kunde på en gång träffas. De hafva derföre hyrt sig en annan Sal til Klubb å Stora Nygatan.

Den 22 Febr. S. Afsändes Courier til Finl. med Plene Plenor. Prot. af 4 Talemän underskrifvit. De fängslade Adelsmän, en del sjuke, få ej taga besök af sina närskylda, ej skrifva, ej emottaga bref innan de af Kn äro läste. Den 20 intil d. 23 voro alle Fallportarne starkt bevakade, ingen Ståndsperson tillåtit fara ut af Staden: af därställda Vakter, så väl som vid Järfva, Rotebro, Barkarby, ock flera Pass, blef Bondefollk in på Kroppen visiterat, om de voro förklädde eller medhade något bref, utgående. Rrhus Secretns rum voro förseglade med Police Kamarens Sigill.

I Pleno d. 23 Febr. Måndag, presenterades Vice LandMn, Am:Öfversten P. Liljehorn; i de felandes ock fångnas ställe, valdes nye Electorer, alle Patrioter; ingafs af Gen Wrede en projecterad Förklaring til K. Mt, emot L.Mns osannfärdiga Berättelse ock K. Mts hårda Beskyllningar å Rikssalen; Uplästes många Dictamina, att igenom en Depn hos Kn påyrka de fångnas frihet ock rätt m.m. Någre ansågo farligt, att starkt yrka på rättvisan; ty beslöts, att en hvar finge jämka sina uttryck. Kns Tal d. 17 Febr. hållit utkom åter af trycket: äfven så Hertig Carls d. 20 hållne.

Den 24 Febr. T. Valdes til Heml. Utskottet ock Banco Utskottet i de fångna Ledamöters ställe: ock i Pleno, anslagit half tima förr än det hölls, berättade Vice L.M. sig hafva hos Kn anmält Adelens åstundan att i ena Dn begära sina fångna Medlemars lösgifvande, ock fått det Svar, att K. Mt för det närvarande icke kunde vilfara sådan begäran, ock därför ej ville sådan Deputation emottaga; menn så snart möjel.t blefve. Vice L.M. updrogs, att offta därom Kn påminna; Gr. Brahe, lössleppt ur Civil Arresten, men utträngd ifrå sin medfödda rättighet, Vice L.Mkskapet, insände sin Protest däremot, viljandes nu ej sitta på Rrhuset; beslöts, att i Edsformulairet, af 3 Stånden redan antagit, skulle tilläggas Fäderneslandet, emedan i Formulairet endast voro nämde Utskottets pligter emot Konungen; Det valdes bara Patrioter.

Effter par dagar har R.Drozen gifvit Kn tilkänna det han, effter Protocollernes igenomläsande, ingen sak funnit med Riddarhus Secretn ock Fiscalen ock att om K. Mt likväl befallte denna eller någon dylik Action, hade han sit Afskedsmemorial färdigt. Lätte Dragon Offrne, som brukades vid fängslandet, hade straffat sig med afskedstagande från sina dyrt köpta Tjenster, det soml. fått, somle icke. Menn Cap. Uggla ock en Sparre hafva ingen ånger ock ruelse visat.

Den 25 Febr. O. Anslogs til Kl. precis 4 e.m. Plenum, för ¼ tima. Befallningen var bara att afhöra Säkerhets Acten, menn icke ventilera däröfver. Dock varade det til Kl. 5 ¼, under det Adelen ifrigt påstod, Vice L.M. klyftigt afbögde, ock ändl.n beslöts, att genom hånim underrätta K. Mt, att Stt ej kunde vidröra denna Act förr än, enl. Reg.fns 42 § R.Rs tankar däröfver voro inhemtade ock Stt meddelade.

Riddarhus Secretn ock Fiscalen hade nu blifvit ur fängelset lössleppte.

Medan Rrhuset nu fick länge hvila, var H. Utskottet så mycket verrksamare. Det samlades alla dagar upå Slottet, i Kns egen närvaro, ty det var äskat, att öfverlägga med K. Mt. Midt på gollfvet stod et stort bord, med mycket papper lastat. Et stycke frå dess öfra ända stod et litet bord, hvarvid Kn satt såsom Ordförande. Til höger frå K. Mt, et stycke frå stora bordet, satt L.Mn, ock bakom hånom Rt ock Adelen 12. Til vänster, upå lika afstånd, Ä.Biskoppen, ock bakom hånom Prästerne 6 st. Midt för nedra bordändan suto likaledes 6 Bönder, bakom deras Taleman näst til Adelens sida; ock 6 Borgare bakom deras Taleman, näst Prästernas sida. I öfra hörnet til höger, millan Kn ock Adelen var en stol för StatsSecr. Bar. Ruth; i nedra hörnet å samma sida, ell. imillan Adel ock Bönder, var et Skrifbord ock stol för StatsSecr. Schröderheim; i nedra hörnet å andra sidan, stol för en KamarRåd. Ruth går all ena til stora bordet, upläser hvad papper befalles af Kn, Hs Mt gjör Proposition, som strax besvaras af 3 Stn alltid med Ja, af Adelen offtast med Nej, hvarpå Expedn strax förrättas af Schröderheim. I första Vekan utassignerades å Bn 26 tr Guld, hela återstoden af 1786 års Strs Bevilning til Magasins inrättningen.

D. 5 April

I Pleno d. 7 Mars. L. Vidrördes ej Säkerhets Acten; Gillades slutel. Strnas upsatte Tacksägelses Adresse: gaf Vice L.M. tilkänna, att Kn ej vil tillåta R. ock A. inkomma med den projecterade Justification: effter mycken debatt, motstånd ock skrufvade propositr af Vice L.M. afgjordes ändl., att bde Justifn, öfversed af Rs Expedns Ledamöter, skulle, såsom sannfärdig, ock hela Stts mening, i Prott intagas, förvaras, ock kungjöras: yrkades mycket på de fängslade Oskyldiga Hrs lössleppande eller ransakning, tätare Plena m.m.

De nedkomne frivillige Dalkarlar, 1400 Mann, besöktes då ock då af Kn, i Baljacka med rundt hår.

Den 9 Mars ankommo ändl. de i Decbris början arresterade ock par månader under väg varande, Finske RegtsChefer. Otal. skara utaf bättre ock sämre follk var ute att begapa dem, menn ingen ropte Hurra, mer än en Gatupojke, som strax tystades med Käpp af en ibland Borgevakten: teken att Brskapets Prevention emot dem uphört. D. 12 do öpnades öfver dem Gen. Krigsrätt å Fredricshoff, deras fängelse. I noten til Ra Käjsan, för hvilken de så mycket utskrekos, har snart, såsom förrut trodes, blifvit updagat så mycket af större inflytande från Öfest Junkn Favoriten, att den saken nu anses för en välment oförsigtighet, som förtjenar en Varning. Menn Confoederationen att befordra, yrkas Strs sammankallande, skall dess mer beifras; hvarmed tid lär utdragas.

BeSecretn, Lagman i Arméen ock Advocat Fiscal i Com.Collo, Alman, skall d. 11 Mars i Sttas Pleno proponerat, att alle mål, som vid Rdagen ej medhinnas, jämte alla Oeconomiska författningar, skola blifva i Soknestugorna ock å Lands Canzlier afhandlade. Jon Bengtson ifrå Croneb. Län har häremot talat med styrka, att Allmogen därmed uphörde vara et Rs Stånd, som den af Hedenhös varit.

Den 16 Mars M. i Pleno blef, effter långa debatter ock 28 starka talare mot, menn bara 5 svaga do för Säkerhets Acten, denne af Rrhuset förkastad. Då Adelen, som sellan får samlas, ej ville afskiljas när Vice L.Mn det föreslog, förlopp han Plenum ock tog Protocollisten med sig, oförmodat.

Under påste Plenum d. 16 Mars var åter Kn ute hos Dalkarlarna på Drottningholm, ock Vice L.M. kungjorde det å Rrhuset. Menn detta minskade icke ifren emot Säkerhets Acten. De där Frykorrarne [:Fri Corps:] skola ofta visat olust att gå in til Staden. På nämde dag skola de, under sken af Exercering med Marcher ock Evolutioner, blifvit förde på ditvägen ända öfver Kersön, menn då hejdat sig, sagt mann ville narra dem in i Staden, där de hade intet ogjort, ock af sig sjelfva vändt om, då Officerarne höllo god min ock läto dem gå.

Den 17 Mars ankom Öfversten Bror Cederström, Courier på ½ tima expedd, ifrå Gen. Meyerfellt. Efter några dagar hviskades, att han öfverbragt en Käjsans Declarn til bemte Gen: att hon ärnade fortsätta Kriget så länge hon lefde ock Kn, om han afveke frå 1772 års Reg.form, eller påtrugade Strna Säkerhets, eller nogot mera våldsamt emot de Arresterade Hrne föröfvade. Sjelfva Gardet har i Finland druckit, Riddarhusets, de arresterade Rdagsmäns ock afskedstagande Statsdamernas Skål. Ifrå Pryssen skall allt biträde mot någon af Våra Grannar hafva blifvit afsagt: det säges, att Pr.Min. v. Borck har sin Rappell i fickan: äfven läser mann en Billet til Sv. Monarchien i Martio frå den Pre kommen, så lydande: Je Vous ai declaré, Mon Cousin, que je sais les principes de feu Mon Oncle, en Vous garantissant la Forme de Gouvernement de 1772. Si par Vos affaires interieurs Vous éloignez la Paix, je m'en lave les mains.

Med Danmark är Stilleståndet allt til Maji början infaller, ock icke lär Fredsverrket blifvit främjat genom en Lieut. Benzelstiernas försök, att sätta eld på den vid Köpenhamn liggande Ryska Escadren, Danska Flottan ock Skepsförrådshusen. Gen. Toll, icke längesedan ifrå Skåne til Sthlm ankn, skall vara inveklad däri, ock Sv. Min. Bar. Albedil lär ej hafva rena händer, om det är sannt, att han flyktat ifrå Khamn förklädd til en Bonde.

Gr. Ehrensvärd är nyl. afrest til Sveaborg, att taga befälet öfver Sv. ock Finska Eskadrerne af Skärgårdsflottan, effter Öfverste Ankarsvärd, som hitkommit arresterad. Han hade dock ingen del tagit i Anjala Lrnas steg, hvarken i Noten eller Föreningen. Hans Fru har fölgt hånom hit öfver. Igenom en Royalist har hon låtit fråga Kn, hvarföre han blifvit arresterad? hvarå Kn svarat, Sig ej hafva något emot hånom, menn att det vore farligt, upå sådant afstånd, hafva en Mann så afhållen af sina Officerare, att han med sin vink kunde disponera 100. I den casu blir ej Grefven, ehuru välment, Medborgare.

Heml. Utskottet har upgifvit Statsbehofvet fordra minst 70 tor Guld årl., ock på 20 års tid fortsatt, ny Bevilning, utom alla de förra; hvilken tilökning åligger Bevilnings Utskottet repartera millan Strna. Nu talas om 20 a 50 rdl. Gärd å hvarje Mtl purt Säteri, 9 a 16 rdl på hvarje Mantal af andra heman: 200 plx på en hyrvagn i Sthlm, 100 pl. på hvarje privat Equipage, 1 plat å hvarje fensterluft, fördubl. å Consumtioner, därtil Frykorrars [frikårer] utgjörande af alla heman, utan afseende på Privilegier. Et förväntat Dictamen af Bar. Lantingshausen, att Adelen ej beviljar någon skärf så länge dens oskyldige Ledamöter hållas fängslige, skall varit orsaken, att Plenum d. 16 Mars så plözligen afbröts ock sedermer ej hållits.

Den 23 Mars M. ankomm en Courier, Fortif.Lieutn Henschen, med Rapport ifrå Gen. Meyerfellt, att han på K. Mts befallning föreställt Arméen Säkerhets Acten til antagande ock besvärjande, menn att den det allmännel. vägrat, ock å nyo förbundit sig til 1772 års Reg.forms bibehållande. S.D. har B. Cederström blifvit tilbaka skickad. Då har ock Rs Strs Tacksägelse Depn ändl. fått företräde, då Kn visat sig ganska hög. Menn sedan Depn var besvarad ock redan utgången et godt stycke ned i trapporna, effterskickades Rt ock Adelen, som vände om til Kns rum igen, då Hs Mt antagit et blidare ock nådigt utseende, complimenterat mycket för deras ståndaktighet &c ock visste icke något det han kunde neka sit trogna Rp ock Adel. Menn hvarken L.M. Gr. L.haupt, såsom icke därom prevenerad, än mindre någon annan Ledamot, grep tilfället att begära Lösgifvandet. Någon annan utväg lär väl utfinnas, att på godt maner blifva qvitt de många Statsfångarna. En yppades i förl. veka genom Bryggar Abr. Vestman, nu ifrig Royalist ock Cornett, som proponerade på Klubben, att de Try Ofrälse Stn skola hos K. Mt anhålla om dessa Hars frigifvande, hvarpå K. Mt af ömhet och Nåd lär vilfara deras begäran, lika som de d. 20 Febr. måtte synas begära Fängslandet.

Riksgäldens Belopp, som endera dagen skall til Strs kunskap inkomma frå S. Utskottet, försäkras vara 21,400,000 Rdl., eller 1,284 tor Guld i Capital, dragande kring 70 tr Gulds årl. interesse; År 1772 har den varit 200 tr G, eller icke fylles 3½ Millioner Rdl. Godtroget follk, som lånt så mkt å detta Land!

Rdagen har varit ärnad att räcka bara 4 a 5 vekor. Menn Riddarhusets ståndaktighet, som gjort den anstälda Revolutionen så långsam ock kanske ogjörlig, har vollt, att den väl torde räcka hela den lagl. tiden ut. Bevilningen, den enda rättighet mann velat qvarlemna åt Str, sitter långt inne. Bönderne, effter hand upvaknade, vilja ej däri ingå förr, än de fått sina dem lofvade Privilegier, äfven Resolr å denne ock föregde Rdagars Besvär.

Månge utaf Borgare ock Bonde Stånden ångra gräsel. det förhastade bifallet til Säkerhets Acten. Menn ingen vågar väcka densammas afskaffande, såsom antagen af räddhåga ock öfverilning. Et jäf, som Lagen tillåter emot en aftvungen Revers eller annan Afhandling af ringa värde nog. Prästerne, nögde att ursäkta sig med sit fega stillatigande, skola röja minsta Känslan af ånger. Jag talar om Riksdagsfullmägtiga, ej om hemavde, som märka det ej Adl. allena tappar.

Et Plenum d. 31 Mars T. har varit börjat med Protocollers Justering, förmodats blifva långt ock interessant, menn utan att något annat företaga, blifvit afbrutit af Vice L.Mn, lika som d. 16 Mars. Närvde Reg.form skönjes sål. icke tarfva någon förändring til Monarchens froma, då Talemän äro Monarchens Organer ock icke sina Stånds, heller Monarchens drängar ock Ståndens herrar, då ingen Rdgs Ordng finnes eller fölges, ock allt kommer an på den Magtägandes välbehag. De 3 okade Stn finnas ock så nedsatte, att de in Plenis ej töras knysta, knappt nämna rättigheter, fast än deras Ledamöter mann för mann gifva Frälsemännen rätt, upmuntra dem til ståndaktighet.

Den 1 April skall L.Mn hafva underteknat Säkerhets Acten. Gubben lär taga den för et Oeconomie mål, som bör expedieras effter Pluraliteten, så snart alla 4 Stånden sig däröfver yttrat. Mindre lära de andre Talemän drista vägra deras Underskrifter. Effter förra Fund.Lagar, få i dem ingen ändring gjöras utan samtl. Ständers samtycke, menn 1772 års Reg.form, som ingen ändring supponerat, går med stillatigande förbi den frågan, om därtil fordras Unanimité eller Pluralité.

Hellsningar ifrån samtl. hemavde: item ifrå Grannar, så offta de varit här. Gud bevare Tit. d. 5 April 1789.

Till diarium för Georg Wilhelm af Silléns brev.

  Senast ändrat eller kontrollerat den 21 september 2018. Död länk renoverad 27 mars 2024.
Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt